Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-9

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
वर्षाणां चैव नामानि पर्वतानां च संजय ।
आचक्ष्व मे यथातत्त्वं ये च पर्वतवासिनः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
varṣāṇāṁ caiva nāmāni parvatānāṁ ca saṁjaya ,
ācakṣva me yathātattvaṁ ye ca parvatavāsinaḥ.
1. dhṛtarāṣṭra uvāca varṣāṇām ca eva nāmāni parvatānām ca
saṃjaya ācakṣva me yathātattvam ye ca parvatavāsinaḥ
1. dhṛtarāṣṭra uvāca saṃjaya varṣāṇām ca eva parvatānām
ca nāmāni ye ca parvatavāsinaḥ yathātattvam me ācakṣva
1. Dhritarashtra said: "O Sanjaya, tell me truthfully the names of the regions (varṣas) and the mountains, and also of those who dwell in the mountains."
संजय उवाच ।
दक्षिणेन तु श्वेतस्य नीलस्यैवोत्तरेण तु ।
वर्षं रमणकं नाम जायन्ते तत्र मानवाः ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
dakṣiṇena tu śvetasya nīlasyaivottareṇa tu ,
varṣaṁ ramaṇakaṁ nāma jāyante tatra mānavāḥ.
2. saṃjaya uvāca dakṣiṇena tu śvetasya nīlasya eva
uttareṇa tu varṣam ramaṇakam nāma jāyante tatra mānavāḥ
2. saṃjaya uvāca śvetasya dakṣiṇena tu nīlasya eva
uttareṇa tu ramaṇakam nāma varṣam tatra mānavāḥ jāyante
2. Sanjaya said: "To the south of Mount Śveta, and indeed to the north of Mount Nīla, is a region (varṣa) called Ramaṇaka. There, humans are born."
शुक्लाभिजनसंपन्नाः सर्वे सुप्रियदर्शनाः ।
रतिप्रधानाश्च तथा जायन्ते तत्र मानवाः ॥३॥
3. śuklābhijanasaṁpannāḥ sarve supriyadarśanāḥ ,
ratipradhānāśca tathā jāyante tatra mānavāḥ.
3. śuklābhijanasampannāḥ sarve supriyadarśanāḥ
ratipradhānāḥ ca tathā jāyante tatra mānavāḥ
3. sarve śuklābhijanasampannāḥ supriyadarśanāḥ
tathā ratipradhānāḥ tatra jāyante
3. All those humans born there are endowed with pure lineage, are very pleasant to behold, and are predominantly focused on pleasure (rati).
दश वर्षसहस्राणि शतानि दश पञ्च च ।
जीवन्ति ते महाराज नित्यं मुदितमानसाः ॥४॥
4. daśa varṣasahasrāṇi śatāni daśa pañca ca ,
jīvanti te mahārāja nityaṁ muditamānasāḥ.
4. daśa varṣasahasrāṇi śatāni daśa pañca ca
jīvanti te mahārāja nityam muditamānasāḥ
4. mahārāja te daśa varṣasahasrāṇi daśa ca
pañca ca śatāni jīvanti nityam muditamānasāḥ
4. O great king (Maharaja), they live for ten thousand, one hundred, and five years, always with joyful minds.
दक्षिणे शृङ्गिणश्चैव श्वेतस्याथोत्तरेण च ।
वर्षं हैरण्वतं नाम यत्र हैरण्वती नदी ॥५॥
5. dakṣiṇe śṛṅgiṇaścaiva śvetasyāthottareṇa ca ,
varṣaṁ hairaṇvataṁ nāma yatra hairaṇvatī nadī.
5. dakṣiṇe śṛṅgiṇaḥ ca eva śvetasya atha uttareṇa
ca varṣam hairaṇvatam nāma yatra hairaṇvatī nadī
5. śṛṅgiṇaḥ dakṣiṇe ca śvetasya atha uttareṇa ca
hairaṇvatam nāma varṣam yatra hairaṇvatī nadī eva
5. To the south of Śṛṅgin and to the north of Śveta, there is a region named Hairaṇvata, where the river Hairaṇvatī flows.
यक्षानुगा महाराज धनिनः प्रियदर्शनाः ।
महाबलास्तत्र सदा राजन्मुदितमानसाः ॥६॥
6. yakṣānugā mahārāja dhaninaḥ priyadarśanāḥ ,
mahābalāstatra sadā rājanmuditamānasāḥ.
6. yakṣānugāḥ mahārāja dhaninaḥ priyadarśanāḥ
mahābalāḥ tatra sadā rājan muditamānasāḥ
6. mahārāja rājan tatra yakṣānugāḥ dhaninaḥ
priyadarśanāḥ mahābalāḥ muditamānasāḥ sadā
6. O great king, O king, there (in that region) always dwell followers of the Yakṣas, who are wealthy, pleasant to behold, very powerful, and joyful in mind.
एकादश सहस्राणि वर्षाणां ते जनाधिप ।
आयुष्प्रमाणं जीवन्ति शतानि दश पञ्च च ॥७॥
7. ekādaśa sahasrāṇi varṣāṇāṁ te janādhipa ,
āyuṣpramāṇaṁ jīvanti śatāni daśa pañca ca.
7. ekādaśa sahasrāṇi varṣāṇām te janādhipa
āyuṣpramāṇam jīvanti śatāni daśa pañca ca
7. janādhipa te ekādaśa sahasrāṇi varṣāṇām
daśa pañca ca śatāni āyuṣpramāṇam jīvanti
7. O lord of men, those people live for eleven thousand years and fifteen hundred years, making their total lifespan twelve thousand five hundred years.
शृङ्गाणि वै शृङ्गवतस्त्रीण्येव मनुजाधिप ।
एकं मणिमयं तत्र तथैकं रौक्ममद्भुतम् ॥८॥
8. śṛṅgāṇi vai śṛṅgavatastrīṇyeva manujādhipa ,
ekaṁ maṇimayaṁ tatra tathaikaṁ raukmamadbhutam.
8. śṛṅgāṇi vai śṛṅgavataḥ trīṇi eva manujādhipa
ekam maṇimayam tatra tathā ekam raukmam adbhutam
8. manujādhipa vai śṛṅgavataḥ trīṇi śṛṅgāṇi eva
tatra ekam maṇimayam tathā ekam raukmam adbhutam
8. O lord of men, Mount Śṛṅgavat indeed has three peaks. One of them there is jeweled, and another is golden and wondrous.
सर्वरत्नमयं चैकं भवनैरुपशोभितम् ।
तत्र स्वयंप्रभा देवी नित्यं वसति शाण्डिली ॥९॥
9. sarvaratnamayaṁ caikaṁ bhavanairupaśobhitam ,
tatra svayaṁprabhā devī nityaṁ vasati śāṇḍilī.
9. sarvaratnamayam ca ekam bhavanaiḥ upaśobhitam
tatra svayaṃprabhā devī nityam vasati śāṇḍilī
9. ekam sarvaratnamayam ca bhavanaiḥ upaśobhitam
tatra devī svayaṃprabhā śāṇḍilī nityam vasati
9. And there is one place, entirely made of jewels and adorned with mansions. In that place, the goddess Svayamprabhā and Śāṇḍilī always reside.
उत्तरेण तु शृङ्गस्य समुद्रान्ते जनाधिप ।
वर्षमैरावतं नाम तस्माच्छृङ्गवतः परम् ॥१०॥
10. uttareṇa tu śṛṅgasya samudrānte janādhipa ,
varṣamairāvataṁ nāma tasmācchṛṅgavataḥ param.
10. uttareṇa tu śṛṅgasya samudra ante janādhipa
varṣam airāvatam nāma tasmāt śṛṅgavataḥ param
10. janādhipa tu śṛṅgasya uttareṇa samudra ante
tasmāt śṛṅgavataḥ param varṣam airāvatam nāma
10. But, O lord of men, to the north of the [northern] peak, at the ocean's edge, lies a region named Airāvata, which is beyond that very peak-bearing mountain.
न तत्र सूर्यस्तपति न ते जीर्यन्ति मानवाः ।
चन्द्रमाश्च सनक्षत्रो ज्योतिर्भूत इवावृतः ॥११॥
11. na tatra sūryastapati na te jīryanti mānavāḥ ,
candramāśca sanakṣatro jyotirbhūta ivāvṛtaḥ.
11. na tatra sūryaḥ tapati na te jīryanti mānavāḥ
candramāḥ ca sa nakṣatraḥ jyotiḥ bhūtaḥ iva āvṛtaḥ
11. tatra sūryaḥ na tapati na te mānavāḥ jīryanti ca
candramāḥ sa nakṣatraḥ jyotiḥ bhūtaḥ iva āvṛtaḥ
11. There, the sun does not shine, nor do humans grow old. And the moon, along with its constellations, is enveloped as if it were itself a luminous body.
पद्मप्रभाः पद्मवर्णाः पद्मपत्रनिभेक्षणाः ।
पद्मपत्रसुगन्धाश्च जायन्ते तत्र मानवाः ॥१२॥
12. padmaprabhāḥ padmavarṇāḥ padmapatranibhekṣaṇāḥ ,
padmapatrasugandhāśca jāyante tatra mānavāḥ.
12. padmaprabhāḥ padmavarṇāḥ padmapatranibhekṣaṇāḥ
padmapatrasugandhāḥ ca jāyante tatra mānavāḥ
12. tatra mānavāḥ padmaprabhāḥ padmavarṇāḥ
padmapatranibhekṣaṇāḥ ca padmapatrasugandhāḥ jāyante
12. There, humans are born with the radiance of a lotus, the color of a lotus, eyes resembling lotus petals, and the sweet fragrance of lotus leaves.
अनिष्पन्दाः सुगन्धाश्च निराहारा जितेन्द्रियाः ।
देवलोकच्युताः सर्वे तथा विरजसो नृप ॥१३॥
13. aniṣpandāḥ sugandhāśca nirāhārā jitendriyāḥ ,
devalokacyutāḥ sarve tathā virajaso nṛpa.
13. aniṣpandāḥ sugandhāḥ ca nirāhārāḥ jitendriyāḥ
devalokacyutāḥ sarve tathā virajasaḥ nṛpa
13. nṛpa,
devalokacyutāḥ sarve aniṣpandāḥ,
sugandhāḥ ca,
nirāhārāḥ,
jitendriyāḥ,
tathā virajasaḥ
13. O king, all those who have descended from the divine realm are motionless, fragrant, do not consume food, have controlled their senses, and are free from passion.
त्रयोदश सहस्राणि वर्षाणां ते जनाधिप ।
आयुष्प्रमाणं जीवन्ति नरा भरतसत्तम ॥१४॥
14. trayodaśa sahasrāṇi varṣāṇāṁ te janādhipa ,
āyuṣpramāṇaṁ jīvanti narā bharatasattama.
14. trayodaśa sahasrāṇi varṣāṇām te janādhipa
āyuṣpramāṇam jīvanti narāḥ bharatasattama
14. janādhipa,
bharatasattama,
te narāḥ trayodaśa sahasrāṇi varṣāṇām āyuṣpramāṇam jīvanti
14. O lord of men, O best among the Bharatas, those people live for a lifespan of thirteen thousand years.
क्षीरोदस्य समुद्रस्य तथैवोत्तरतः प्रभुः ।
हरिर्वसति वैकुण्ठः शकटे कनकात्मके ॥१५॥
15. kṣīrodasya samudrasya tathaivottarataḥ prabhuḥ ,
harirvasati vaikuṇṭhaḥ śakaṭe kanakātmake.
15. kṣīrodasya samudrasya tathā eva uttarataḥ prabhuḥ
hariḥ vasati vaikuṇṭhaḥ śakaṭe kanakātmake
15. tathā eva kṣīrodasya samudrasya uttarataḥ prabhuḥ
hariḥ vaikuṇṭhaḥ kanakātmake śakaṭe vasati
15. Likewise, to the north of the Milk Ocean, Lord Hari, who is Vaikuṇṭha (an epithet of Viṣṇu), resides in a golden chariot.
अष्टचक्रं हि तद्यानं भूतयुक्तं मनोजवम् ।
अग्निवर्णं महावेगं जाम्बूनदपरिष्कृतम् ॥१६॥
16. aṣṭacakraṁ hi tadyānaṁ bhūtayuktaṁ manojavam ,
agnivarṇaṁ mahāvegaṁ jāmbūnadapariṣkṛtam.
16. aṣṭacakram hi tat yānam bhūtayuktam manojavam
agnivarṇam mahāvegam jāmbūnadapariṣkṛtam
16. hi tat yānam aṣṭacakram,
bhūtayuktam,
manojavam,
agnivarṇam,
mahāvegam,
jāmbūnadapariṣkṛtam
16. Indeed, that vehicle is eight-wheeled, accompanied by spirits, swift as thought, fiery in color, of great speed, and embellished with Jāmbū gold.
स प्रभुः सर्वभूतानां विभुश्च भरतर्षभ ।
संक्षेपो विस्तरश्चैव कर्ता कारयिता च सः ॥१७॥
17. sa prabhuḥ sarvabhūtānāṁ vibhuśca bharatarṣabha ,
saṁkṣepo vistaraścaiva kartā kārayitā ca saḥ.
17. saḥ prabhuḥ sarvabhūtānām vibhuḥ ca bharatarṣabha
| saṃkṣepaḥ vistaraḥ ca eva kartā kārayitā ca saḥ
17. bharatarṣabha,
saḥ sarvabhūtānām prabhuḥ ca vibhuḥ.
saḥ ca eva saṃkṣepaḥ vistaraḥ ca kartā kārayitā.
17. O best of Bharatas, He is the Lord and the all-pervading one of all beings. He is indeed both the summarizer and the expander, the creator and the instigator.
पृथिव्यापस्तथाकाशं वायुस्तेजश्च पार्थिव ।
स यज्ञः सर्वभूतानामास्यं तस्य हुताशनः ॥१८॥
18. pṛthivyāpastathākāśaṁ vāyustejaśca pārthiva ,
sa yajñaḥ sarvabhūtānāmāsyaṁ tasya hutāśanaḥ.
18. pṛthivī āpaḥ tathā ākāśam vāyuḥ tejaḥ ca pārthiva
| saḥ yajñaḥ sarvabhūtānām āsyam tasya hutāśanaḥ
18. pārthiva,
saḥ pṛthivī āpaḥ tathā ākāśam vāyuḥ ca tejaḥ.
saḥ sarvabhūtānām yajñaḥ.
tasya āsyam hutāśanaḥ.
18. O King, He is the earth, water, likewise the sky, air, and fire. He is the Vedic ritual (yajña) of all beings, and fire (hutāśana) is His mouth.
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्तः संजयेन धृतराष्ट्रो महामनाः ।
ध्यानमन्वगमद्राजा पुत्रान्प्रति जनाधिप ॥१९॥
19. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktaḥ saṁjayena dhṛtarāṣṭro mahāmanāḥ ,
dhyānamanvagamadrājā putrānprati janādhipa.
19. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | evam uktaḥ saṃjayena dhṛtarāṣṭraḥ
mahāmanāḥ | dhyānam anvagamat rājā putrān prati janādhipa
19. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca.
janādhipa,
evam saṃjayena uktaḥ mahāmanāḥ rājā dhṛtarāṣṭraḥ putrān prati dhyānam anvagamat.
19. Vaiśampāyana said: O ruler of men, thus addressed by Sañjaya, the high-minded King Dhṛtarāṣṭra went into contemplation (dhyāna) regarding his sons.
स विचिन्त्य महाराज पुनरेवाब्रवीद्वचः ।
असंशयं सूतपुत्र कालः संक्षिपते जगत् ।
सृजते च पुनः सर्वं नेह विद्यति शाश्वतम् ॥२०॥
20. sa vicintya mahārāja punarevābravīdvacaḥ ,
asaṁśayaṁ sūtaputra kālaḥ saṁkṣipate jagat ,
sṛjate ca punaḥ sarvaṁ neha vidyati śāśvatam.
20. saḥ vicintya mahārāja punaḥ eva
abravīt vacaḥ | asaṃśayam sūtaputra
kālaḥ saṃkṣipate jagat | sṛjate ca
punaḥ sarvam na iha vidyati śāśvatam
20. mahārāja,
saḥ vicintya punaḥ eva vacaḥ abravīt.
sūtaputra,
asaṃśayam kālaḥ jagat saṃkṣipate,
ca punaḥ sarvam sṛjate.
iha śāśvatam na vidyati.
20. Having reflected, O great king, he spoke again: "O son of Sūta, undoubtedly, Time (kāla) contracts the world, and again creates all. Nothing here is eternal."
नरो नारायणश्चैव सर्वज्ञः सर्वभूतभृत् ।
देवा वैकुण्ठ इत्याहुर्वेदा विष्णुरिति प्रभुम् ॥२१॥
21. naro nārāyaṇaścaiva sarvajñaḥ sarvabhūtabhṛt ,
devā vaikuṇṭha ityāhurvedā viṣṇuriti prabhum.
21. naraḥ nārāyaṇaḥ ca eva sarvajñaḥ sarvabhūtabhṛt
devāḥ vaikuṇṭhaḥ iti āhuḥ vedāḥ viṣṇuḥ iti prabhum
21. naraḥ nārāyaṇaḥ ca eva sarvajñaḥ sarvabhūtabhṛt
devāḥ prabhum vaikuṇṭhaḥ iti āhuḥ vedāḥ viṣṇuḥ iti
21. Nara and Narayana are indeed the omniscient sustainer of all creatures. The gods refer to the Lord as 'Vaikuntha,' and the Vedas (veda) refer to him as 'Vishnu (viṣṇuḥ)'.