Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-128

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततः शिष्यान्समानीय आचार्यार्थमचोदयत् ।
द्रोणः सर्वानशेषेण दक्षिणार्थं महीपते ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ śiṣyānsamānīya ācāryārthamacodayat ,
droṇaḥ sarvānaśeṣeṇa dakṣiṇārthaṁ mahīpate.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | tataḥ śiṣyān samānīya ācārya-artham
acodayat | droṇaḥ sarvān aśeṣeṇa dakṣiṇa-artham mahīpate
1. Vaiśampayana said: Then Drona, having assembled all his disciples, fully urged them regarding his teacher's fee (dakṣiṇā), O King.
पाञ्चालराजं द्रुपदं गृहीत्वा रणमूर्धनि ।
पर्यानयत भद्रं वः सा स्यात्परमदक्षिणा ॥२॥
2. pāñcālarājaṁ drupadaṁ gṛhītvā raṇamūrdhani ,
paryānayata bhadraṁ vaḥ sā syātparamadakṣiṇā.
2. pāñcāla-rājam drupadaṃ gṛhītvā raṇa-mūrdhani |
pari-ānayata bhadram vaḥ sā syāt parama-dakṣiṇā
2. Having captured Drupada, the king of Pañcāla, on the battlefield, bring him back! May good fortune be with you. That will be the supreme teacher's fee (dakṣiṇā).
तथेत्युक्त्वा तु ते सर्वे रथैस्तूर्णं प्रहारिणः ।
आचार्यधनदानार्थं द्रोणेन सहिता ययुः ॥३॥
3. tathetyuktvā tu te sarve rathaistūrṇaṁ prahāriṇaḥ ,
ācāryadhanadānārthaṁ droṇena sahitā yayuḥ.
3. tathā iti uktvā tu te sarve rathaiḥ tūrṇaṃ prahāriṇaḥ
| ācārya-dhana-dāna-artham droṇena sahitāḥ yayuḥ
3. Having said, 'So be it,' all of them, the swift attackers on their chariots, went forth, accompanied by Drona, for the purpose of presenting the teacher's fee.
ततोऽभिजग्मुः पाञ्चालान्निघ्नन्तस्ते नरर्षभाः ।
ममृदुस्तस्य नगरं द्रुपदस्य महौजसः ॥४॥
4. tato'bhijagmuḥ pāñcālānnighnantaste nararṣabhāḥ ,
mamṛdustasya nagaraṁ drupadasya mahaujasaḥ.
4. tataḥ abhijagmuḥ pāñcālān nighnantaḥ te nararṣabhāḥ
| mamṛduḥ tasya nagaraṃ drupadasya mahā-ojasaḥ
4. Then, those best of men (nararṣabhāḥ), striking down opponents, attacked the Pañcālas. They crushed the city of that greatly powerful Drupada.
ते यज्ञसेनं द्रुपदं गृहीत्वा रणमूर्धनि ।
उपाजह्रुः सहामात्यं द्रोणाय भरतर्षभाः ॥५॥
5. te yajñasenaṁ drupadaṁ gṛhītvā raṇamūrdhani ,
upājahruḥ sahāmātyaṁ droṇāya bharatarṣabhāḥ.
5. te yajñasenaṃ drupadaṃ gṛhītvā raṇa-mūrdhani |
upa-ājuhruḥ sa-amātyaṃ droṇāya bharatarṣabhāḥ
5. Those best of Bhāratas (bharatarṣabhāḥ), having captured Yajñasena Drupada on the battlefield, brought him, along with his ministers, to Drona.
भग्नदर्पं हृतधनं तथा च वशमागतम् ।
स वैरं मनसा ध्यात्वा द्रोणो द्रुपदमब्रवीत् ॥६॥
6. bhagnadarpaṁ hṛtadhanaṁ tathā ca vaśamāgatam ,
sa vairaṁ manasā dhyātvā droṇo drupadamabravīt.
6. bhagnadarpaṃ hṛtadhanaṃ tathā ca vaśam āgatam
saḥ vairam manasā dhyātvā droṇaḥ drupadaṃ abravīt
6. Drona, reflecting on the hostility (vaira) towards Drupada - who was now humbled, stripped of his wealth, and completely subdued - spoke to him.
प्रमृद्य तरसा राष्ट्रं पुरं ते मृदितं मया ।
प्राप्य जीवन्रिपुवशं सखिपूर्वं किमिष्यते ॥७॥
7. pramṛdya tarasā rāṣṭraṁ puraṁ te mṛditaṁ mayā ,
prāpya jīvanripuvaśaṁ sakhipūrvaṁ kimiṣyate.
7. pramṛdya tarasā rāṣṭram puram te mṛditam mayā
prāpya jīvan ripuvaśam sakhipūrvaṃ kim iṣyate
7. I have forcibly crushed your kingdom and city. Now that you are living under the sway of your enemy, what is the point of desiring a former friendship (sakhya)?
एवमुक्त्वा प्रहस्यैनं निश्चित्य पुनरब्रवीत् ।
मा भैः प्राणभयाद्राजन्क्षमिणो ब्राह्मणा वयम् ॥८॥
8. evamuktvā prahasyainaṁ niścitya punarabravīt ,
mā bhaiḥ prāṇabhayādrājankṣamiṇo brāhmaṇā vayam.
8. evam uktvā prahasya enam niścitya punaḥ abravīt mā
bhaiḥ prāṇabhayāt rājan kṣamiṇaḥ brāhmaṇāḥ vayam
8. Having said this, Drona laughed at him and, after a moment's thought, spoke again: "O King, do not fear for your life. We Brahmins (brāhmaṇa) are naturally forgiving."
आश्रमे क्रीडितं यत्तु त्वया बाल्ये मया सह ।
तेन संवर्धितः स्नेहस्त्वया मे क्षत्रियर्षभ ॥९॥
9. āśrame krīḍitaṁ yattu tvayā bālye mayā saha ,
tena saṁvardhitaḥ snehastvayā me kṣatriyarṣabha.
9. āśrame krīḍitam yat tu tvayā bālye mayā saha
tena saṃvardhitaḥ snehaḥ tvayā me kṣatriyarṣabha
9. O best of kṣatriyas, the games we played together in the hermitage (āśrama) during childhood fostered a deep affection (sneha) in me for you.
प्रार्थयेयं त्वया सख्यं पुनरेव नरर्षभ ।
वरं ददामि ते राजन्राज्यस्यार्धमवाप्नुहि ॥१०॥
10. prārthayeyaṁ tvayā sakhyaṁ punareva nararṣabha ,
varaṁ dadāmi te rājanrājyasyārdhamavāpnuhi.
10. prārthayeyam tvayā sakhyam punaḥ eva nararṣabha
varam dadāmi te rājan rājyasya ardham avāpnuhi
10. O best of men, I truly wish for our friendship (sakhya) with you to be renewed. O King, I grant you a boon: you shall receive half of your kingdom.
अराजा किल नो राज्ञां सखा भवितुमर्हति ।
अतः प्रयतितं राज्ये यज्ञसेन मया तव ॥११॥
11. arājā kila no rājñāṁ sakhā bhavitumarhati ,
ataḥ prayatitaṁ rājye yajñasena mayā tava.
11. arājā kila naḥ rājñām sakhā bhavitum arhati
| ataḥ prayatitam rājye yajñasena mayā tava
11. Indeed, one who is not a king is not fit to be a friend of kings. Therefore, O Yājñasena, I have striven for your kingdom.
राजासि दक्षिणे कूले भागीरथ्याहमुत्तरे ।
सखायं मां विजानीहि पाञ्चाल यदि मन्यसे ॥१२॥
12. rājāsi dakṣiṇe kūle bhāgīrathyāhamuttare ,
sakhāyaṁ māṁ vijānīhi pāñcāla yadi manyase.
12. rājā asi dakṣiṇe kūle bhāgīrathyā aham uttare
| sakhāyam mām vijānīhi pāñcāla yadi manyase
12. You are a king on the southern bank of the Bhagirathi (Ganges), and I am on the northern bank. O Pañcāla, if you consider me worthy, know me as a friend.
द्रुपद उवाच ।
अनाश्चर्यमिदं ब्रह्मन्विक्रान्तेषु महात्मसु ।
प्रीये त्वयाहं त्वत्तश्च प्रीतिमिच्छामि शाश्वतीम् ॥१३॥
13. drupada uvāca ,
anāścaryamidaṁ brahmanvikrānteṣu mahātmasu ,
prīye tvayāhaṁ tvattaśca prītimicchāmi śāśvatīm.
13. drupada uvāca | anāścaryam idam brahman vikrānteṣu mahātmasu
| prīye tvayā aham tvattaḥ ca prītim icchāmi śāśvatīm
13. Drupada said: "O Brahmana, this is not surprising for valiant great souls. I am pleased with you, and I desire lasting affection from you."
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्तस्तु तं द्रोणो मोक्षयामास भारत ।
सत्कृत्य चैनं प्रीतात्मा राज्यार्धं प्रत्यपादयत् ॥१४॥
14. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktastu taṁ droṇo mokṣayāmāsa bhārata ,
satkṛtya cainaṁ prītātmā rājyārdhaṁ pratyapādayat.
14. vaiśampāyana uvāca | evam uktaḥ tu tam droṇaḥ mokṣayāmāsa
bhārata | satkṛtya ca enam prītātmā rājyārdham pratyapādayat
14. Vaiśampāyana said: "O Bhārata, after being addressed in this manner, Droṇa released him. And with a delighted heart (prītātmā), having honored him, he bestowed half of the kingdom."
माकन्दीमथ गङ्गायास्तीरे जनपदायुताम् ।
सोऽध्यावसद्दीनमनाः काम्पिल्यं च पुरोत्तमम् ।
दक्षिणांश्चैव पाञ्चालान्यावच्चर्मण्वती नदी ॥१५॥
15. mākandīmatha gaṅgāyāstīre janapadāyutām ,
so'dhyāvasaddīnamanāḥ kāmpilyaṁ ca purottamam ,
dakṣiṇāṁścaiva pāñcālānyāvaccarmaṇvatī nadī.
15. mākandīm atha gaṅgāyāḥ tīre janapadāyutām
| saḥ adhyāvasat dīnamanāḥ
kāmpilyam ca puru-uttamam | dakṣiṇān
ca eva pāñcālān yāvat carmaṇvatī nadī
15. Then, with a sorrowful mind (dīnamanāḥ), he (Drupada) settled in Mākaṇḍī, which was situated on the bank of the Gaṅgā and filled with many districts, as well as in Kāmpilya, the foremost of cities, and in the southern Pañcāla region, extending as far as the Carmaṇvatī river.
द्रोणेन वैरं द्रुपदः संस्मरन्न शशाम ह ।
क्षात्रेण च बलेनास्य नापश्यत्स पराजयम् ॥१६॥
16. droṇena vairaṁ drupadaḥ saṁsmaranna śaśāma ha ,
kṣātreṇa ca balenāsya nāpaśyatsa parājayam.
16. droṇena vairam drupadaḥ saṃsmaran na śaśāma ha
kṣātreṇa ca balena asya na apaśyat sa parājayam
16. Drupada, remembering his enmity with Droṇa, could not find peace. And with his martial (kṣātra) power, he did not foresee defeat for Droṇa.
हीनं विदित्वा चात्मानं ब्राह्मणेन बलेन च ।
पुत्रजन्म परीप्सन्वै स राजा तदधारयत् ।
अहिच्छत्रं च विषयं द्रोणः समभिपद्यत ॥१७॥
17. hīnaṁ viditvā cātmānaṁ brāhmaṇena balena ca ,
putrajanma parīpsanvai sa rājā tadadhārayat ,
ahicchatraṁ ca viṣayaṁ droṇaḥ samabhipadyata.
17. hīnam viditvā ca ātmānam brāhmaṇena
balena ca putrajanma parīpsan vai
sa rājā tat adhārayat ahicchatram
ca viṣayam droṇaḥ sam abhipadyata
17. Realizing himself to be deficient in strength against a Brahmin and (his own martial) power, that king, indeed desiring the birth of a son, resolved upon that (plan). Meanwhile, Droṇa acquired the territory (viṣaya) of Ahicchatra.
एवं राजन्नहिच्छत्रा पुरी जनपदायुता ।
युधि निर्जित्य पार्थेन द्रोणाय प्रतिपादिता ॥१८॥
18. evaṁ rājannahicchatrā purī janapadāyutā ,
yudhi nirjitya pārthena droṇāya pratipāditā.
18. evam rājan ahicchatrā purī janapadāyutā
yudhi nirjitya pārthena droṇāya pratipāditā
18. Thus, O king, the city of Ahicchatra, along with its surrounding districts, was conquered in battle by Arjuna (Pārtha) and then handed over to Droṇa.