Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-145

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
तस्मिन्सुतुमुले युद्धे वर्तमाने भयावहे ।
धृष्टद्युम्नो महाराज द्रोणमेवाभ्यवर्तत ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tasminsutumule yuddhe vartamāne bhayāvahe ,
dhṛṣṭadyumno mahārāja droṇamevābhyavartata.
1. saṃjaya uvāca tasmin sutumule yuddhe vartamāne
bhayāvahe dhṛṣṭadyumnaḥ mahārāja droṇam eva abhyavartata
1. saṃjaya uvāca: mahārāja,
tasmin sutumule bhayāvahe yuddhe vartamāne (sati),
dhṛṣṭadyumnaḥ droṇam eva abhyavartata.
1. Sanjaya said: O great king (mahārāja), while that extremely tumultuous and terrifying battle was raging, Dhṛṣṭadyumna directly approached Droṇa.
संमृजानो धनुः श्रेष्ठं ज्यां विकर्षन्पुनः पुनः ।
अभ्यवर्तत द्रोणस्य रथं रुक्मविभूषितम् ॥२॥
2. saṁmṛjāno dhanuḥ śreṣṭhaṁ jyāṁ vikarṣanpunaḥ punaḥ ,
abhyavartata droṇasya rathaṁ rukmavibhūṣitam.
2. sammṛjānaḥ dhanuḥ śreṣṭham jyām vikarṣan punaḥ
punaḥ abhyavartata droṇasya ratham rukmavibhūṣitam
2. (saḥ) śreṣṭham dhanuḥ sammṛjānaḥ,
punaḥ punaḥ jyām vikarṣan (ca),
droṇasya rukmavibhūṣitam ratham abhyavartata.
2. Cleaning his excellent bow and repeatedly drawing its string, he advanced towards Droṇa's chariot, which was adorned with gold.
धृष्टद्युम्नं तदायान्तं द्रोणस्यान्तचिकीर्षया ।
परिवव्रुर्महाराज पाञ्चालाः पाण्डवैः सह ॥३॥
3. dhṛṣṭadyumnaṁ tadāyāntaṁ droṇasyāntacikīrṣayā ,
parivavrurmahārāja pāñcālāḥ pāṇḍavaiḥ saha.
3. dhṛṣṭadyumnam tadā āyāntam droṇasya antacikīrṣayā
parivavruḥ mahārāja pāñcālāḥ pāṇḍavaiḥ saha
3. mahārāja tadā droṇasya antacikīrṣayā āyāntam
dhṛṣṭadyumnam pāñcālāḥ pāṇḍavaiḥ saha parivavruḥ
3. O great king, at that time, as Dhṛṣṭadyumna was approaching with the intention of killing Droṇa, the Pāñcālas, accompanied by the Pāṇḍavas, surrounded him.
तथा परिवृतं दृष्ट्वा द्रोणमाचार्यसत्तमम् ।
पुत्रास्ते सर्वतो यत्ता ररक्षुर्द्रोणमाहवे ॥४॥
4. tathā parivṛtaṁ dṛṣṭvā droṇamācāryasattamam ,
putrāste sarvato yattā rarakṣurdroṇamāhave.
4. tathā parivṛtam dṛṣṭvā droṇam ācāryasattamam
putrāḥ te sarvataḥ yattāḥ rarakṣuḥ droṇam āhave
4. tathā परिवृतम् आचार्यसत्तमम् द्रोणम् दृष्ट्वा
ते पुत्राः सर्वतः यत्ताः आहवे द्रोणम् ररक्षुः
4. O great king, seeing the revered teacher Droṇa thus surrounded, your sons, vigilant from all directions, protected Droṇa in battle.
बलार्णवौ ततस्तौ तु समेयातां निशामुखे ।
वातोद्धूतौ क्षुब्धसत्त्वौ भैरवौ सागराविव ॥५॥
5. balārṇavau tatastau tu sameyātāṁ niśāmukhe ,
vātoddhūtau kṣubdhasattvau bhairavau sāgarāviva.
5. balārṇavau tataḥ tau tu sameyātām niśāmukhe
vātoddhūtau kṣubdhasattvau bhairavau sāgarau iva
5. tataḥ tu niśāmukhe vātoddhūtau kṣubdhasattvau
bhairavau sāgarau iva tau balārṇavau sameyātām
5. Then, those two (armies), like two terrifying oceans agitated by wind and teeming with agitated creatures, met at the onset of night.
ततो द्रोणं महाराज पाञ्चाल्यः पञ्चभिः शरैः ।
विव्याध हृदये तूर्णं सिंहनादं ननाद च ॥६॥
6. tato droṇaṁ mahārāja pāñcālyaḥ pañcabhiḥ śaraiḥ ,
vivyādha hṛdaye tūrṇaṁ siṁhanādaṁ nanāda ca.
6. tataḥ droṇam mahārāja pāñcālyaḥ pañcabhiḥ śaraiḥ
vivyādha hṛdaye tūrṇam siṃhanādam nanāda ca
6. mahārāja tataḥ pāñcālyaḥ droṇam हृदये
पञ्चभिः शरैः तूर्णम् विव्याध च सिंहनादम् ननाद
6. O great king, then Dhṛṣṭadyumna, the Pāñcāla prince, quickly pierced Droṇa in the heart with five arrows and let out a lion's roar.
तं द्रोणः पञ्चविंशत्या विद्ध्वा भारत संयुगे ।
चिच्छेदान्येन भल्लेन धनुरस्य महाप्रभम् ॥७॥
7. taṁ droṇaḥ pañcaviṁśatyā viddhvā bhārata saṁyuge ,
cicchedānyena bhallena dhanurasya mahāprabham.
7. tam droṇaḥ pañcaviṃśatyā viddhvā bhārata saṃyuge
ciccheda anyena bhallena dhanuḥ asya mahāprabham
7. bhārata saṃyuge droṇaḥ tam pañcaviṃśatyā viddhvā
anyena bhallena asya mahāprabham dhanuḥ ciccheda
7. O Bharata, in battle, Drona first pierced him with twenty-five arrows, and then cut off his magnificent bow with another broad-headed arrow.
धृष्टद्युम्नस्तु निर्विद्धो द्रोणेन भरतर्षभ ।
उत्ससर्ज धनुस्तूर्णं संदश्य दशनच्छदम् ॥८॥
8. dhṛṣṭadyumnastu nirviddho droṇena bharatarṣabha ,
utsasarja dhanustūrṇaṁ saṁdaśya daśanacchadam.
8. dhṛṣṭadyumnaḥ tu nirviddhaḥ droṇena bharatarṣabha
utsasarja dhanuḥ tūrṇaṃ saṃdaśya daśanacchadam
8. bharatarṣabha droṇena nirviddhaḥ tu dhṛṣṭadyumnaḥ
daśanacchadam saṃdaśya tūrṇaṃ dhanuḥ utsasarja
8. But Dhristadyumna, O best of the Bharatas, having been pierced by Drona, bit his lip and swiftly cast aside his bow.
ततः क्रुद्धो महाराज धृष्टद्युम्नः प्रतापवान् ।
आददेऽन्यद्धनुः श्रेष्ठं द्रोणस्यान्तचिकीर्षया ॥९॥
9. tataḥ kruddho mahārāja dhṛṣṭadyumnaḥ pratāpavān ,
ādade'nyaddhanuḥ śreṣṭhaṁ droṇasyāntacikīrṣayā.
9. tataḥ kruddhaḥ mahārāja dhṛṣṭadyumnaḥ pratāpavān
ādade anyat dhanuḥ śreṣṭhaṃ droṇasya antacikīrṣayā
9. mahārāja tataḥ kruddhaḥ pratāpavān dhṛṣṭadyumnaḥ
droṇasya antacikīrṣayā anyat śreṣṭhaṃ dhanuḥ ādade
9. Then, O great king, the enraged and valorous Dhristadyumna took up another excellent bow, with the intention of bringing Drona's end.
विकृष्य च धनुश्चित्रमाकर्णात्परवीरहा ।
द्रोणस्यान्तकरं घोरं व्यसृजत्सायकं ततः ॥१०॥
10. vikṛṣya ca dhanuścitramākarṇātparavīrahā ,
droṇasyāntakaraṁ ghoraṁ vyasṛjatsāyakaṁ tataḥ.
10. vikṛṣya ca dhanuḥ citraṃ ākarṇāt paravīrahā
droṇasya antakaraṃ ghoraṃ vyasṛjat sāyakaṃ tataḥ
10. ca tataḥ paravīrahā (dhṛṣṭadyumnaḥ) citraṃ dhanuḥ ākarṇāt
vikṛṣya droṇasya antakaraṃ ghoraṃ sāyakaṃ vyasṛjat
10. And then, that slayer of enemy heroes (Dhristadyumna), having drawn his magnificent bow string up to his ear, released a dreadful arrow that would bring about Drona's end.
स विसृष्टो बलवता शरो घोरो महामृधे ।
भासयामास तत्सैन्यं दिवाकर इवोदितः ॥११॥
11. sa visṛṣṭo balavatā śaro ghoro mahāmṛdhe ,
bhāsayāmāsa tatsainyaṁ divākara ivoditaḥ.
11. saḥ visṛṣṭaḥ balavatā śaraḥ ghoraḥ mahāmṛdhe
bhāsayāmāsa tat sainyaṃ divākaraḥ iva uditaḥ
11. balavatā visṛṣṭaḥ saḥ ghoraḥ śaraḥ mahāmṛdhe
uditaḥ divākaraḥ iva tat sainyaṃ bhāsayāmāsa
11. The terrible arrow, released by the powerful one in the great battle, illuminated that army as if it were the rising sun.
तं दृष्ट्वा तु शरं घोरं देवगन्धर्वमानवाः ।
स्वस्त्यस्तु समरे राजन्द्रोणायेत्यब्रुवन्वचः ॥१२॥
12. taṁ dṛṣṭvā tu śaraṁ ghoraṁ devagandharvamānavāḥ ,
svastyastu samare rājandroṇāyetyabruvanvacaḥ.
12. tam dṛṣṭvā tu śaram ghoram devagandharvamānavāḥ
svasti astu samare rājan droṇāya iti abruvan vacaḥ
12. rājan tam ghoram śaram dṛṣṭvā tu devagandharvamānavāḥ
samare droṇāya svasti astu iti vacaḥ abruvan
12. O king, upon seeing that terrible arrow, the gods, gandharvas, and humans exclaimed, "May there be well-being (svasti) for Droṇa in this battle!"
तं तु सायकमप्राप्तमाचार्यस्य रथं प्रति ।
कर्णो द्वादशधा राजंश्चिच्छेद कृतहस्तवत् ॥१३॥
13. taṁ tu sāyakamaprāptamācāryasya rathaṁ prati ,
karṇo dvādaśadhā rājaṁściccheda kṛtahastavat.
13. tam tu sāyakam aprāptam ācāryasya ratham prati
karṇaḥ dvādaśadhā rājan ciccheda kṛtahastavat
13. rājan tu karṇaḥ kṛtahastavat ācāryasya ratham
prati aprāptam tam sāyakam dvādaśadhā ciccheda
13. But, O king, Karṇa, like an expert archer, cut that arrow, which had not yet reached the teacher's chariot, into twelve pieces.
स छिन्नो बहुधा राजन्सूतपुत्रेण मारिष ।
निपपात शरस्तूर्णं निकृत्तः कर्णसायकैः ॥१४॥
14. sa chinno bahudhā rājansūtaputreṇa māriṣa ,
nipapāta śarastūrṇaṁ nikṛttaḥ karṇasāyakaiḥ.
14. saḥ chinnaḥ bahudhā rājan sūtaputreṇa māriṣa
nipapāta śaraḥ tūrṇam nikṛttaḥ karṇasāyakaiḥ
14. rājan māriṣa sūtaputreṇa bahudhā chinnaḥ
nikṛttaḥ saḥ śaraḥ karṇasāyakaiḥ tūrṇam nipapāta
14. O king, O venerable one, that arrow, having been cut into many pieces by the son of the charioteer (Karṇa), swiftly fell, thoroughly severed by Karṇa's arrows.
छित्त्वा तु समरे बाणं शरैः संनतपर्वभिः ।
धृष्टद्युम्नं रणे कर्णो विव्याध दशभिः शरैः ॥१५॥
15. chittvā tu samare bāṇaṁ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
dhṛṣṭadyumnaṁ raṇe karṇo vivyādha daśabhiḥ śaraiḥ.
15. chittvā tu samare bāṇam śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
dhṛṣṭadyumnam raṇe karṇaḥ vivyādha daśabhiḥ śaraiḥ
15. karṇaḥ tu samare saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ bāṇam
chittvā raṇe daśabhiḥ śaraiḥ dhṛṣṭadyumnam vivyādha
15. In the battle, Karna first countered an arrow (of Dhṛṣṭadyumna) with his own arrows, which had sharp, depressed joints. Then, he pierced Dhṛṣṭadyumna himself in the engagement with ten arrows.
पञ्चभिर्द्रोणपुत्रस्तु स्वयं द्रोणश्च सप्तभिः ।
शल्यश्च नवभिर्बाणैस्त्रिभिर्दुःशासनस्तथा ॥१६॥
16. pañcabhirdroṇaputrastu svayaṁ droṇaśca saptabhiḥ ,
śalyaśca navabhirbāṇaistribhirduḥśāsanastathā.
16. pañcabhiḥ droṇaputraḥ tu svayam droṇaḥ ca saptabhiḥ
śalyaḥ ca navabhiḥ bāṇaiḥ tribhiḥ duḥśāsanaḥ tathā
16. droṇaputraḥ tu pañcabhiḥ svayam droṇaḥ ca saptabhiḥ
śalyaḥ ca navabhiḥ bāṇaiḥ tathā duḥśāsanaḥ tribhiḥ
16. Furthermore, Droṇa's son (Aśvatthāman) struck him with five arrows, Droṇa himself with seven, Śalya with nine arrows, and Duḥśāsana similarly with three.
दुर्योधनश्च विंशत्या शकुनिश्चापि पञ्चभिः ।
पाञ्चाल्यं त्वरिताविध्यन्सर्व एव महारथाः ॥१७॥
17. duryodhanaśca viṁśatyā śakuniścāpi pañcabhiḥ ,
pāñcālyaṁ tvaritāvidhyansarva eva mahārathāḥ.
17. duryodhanaḥ ca viṃśatyā śakuniḥ ca api pañcabhiḥ
pāñcālyam tvaritā avidhyan sarve eva mahārathāḥ
17. duryodhanaḥ ca viṃśatyā śakuniḥ ca api pañcabhiḥ
eva tvaritā sarve mahārathāḥ pāñcālyam avidhyan
17. And Duryodhana pierced him with twenty arrows, and Śakuni also with five. All these great chariot-warriors (maharathas) swiftly struck the Pāñcāla prince (Dhṛṣṭadyumna).
स विद्धः सप्तभिर्वीरैर्द्रोणत्राणार्थमाहवे ।
सर्वानसंभ्रमाद्राजन्प्रत्यविध्यत्त्रिभिस्त्रिभिः ।
द्रोणं द्रौणिं च कर्णं च विव्याध तव चात्मजम् ॥१८॥
18. sa viddhaḥ saptabhirvīrairdroṇatrāṇārthamāhave ,
sarvānasaṁbhramādrājanpratyavidhyattribhistribhiḥ ,
droṇaṁ drauṇiṁ ca karṇaṁ ca vivyādha tava cātmajam.
18. saḥ viddhaḥ saptabhiḥ vīraiḥ droṇatrāṇārtham
āhave sarvān asaṃbhramāt rājan
pratyavidhyat tribhiḥ tribhiḥ droṇam drauṇim
ca karṇam ca vivyādha tava ca ātmajam
18. rājan saḥ droṇatrāṇārtham āhave saptabhiḥ
vīraiḥ viddhaḥ asaṃbhramāt tribhiḥ
tribhiḥ sarvān pratyavidhyat droṇam ca drauṇim
ca karṇam ca tava ca ātmajam vivyādha
18. O King, though he (Dhṛṣṭadyumna) was struck by seven heroes in that battle - heroes who were fighting for Droṇa's protection - he, without any agitation, retaliated against all of them. He shot back, piercing each with three arrows: Droṇa, Droṇi (Aśvatthāman), Karna, and your own son (Duryodhana).
ते विद्ध्वा धन्विना तेन धृष्टद्युम्नं पुनर्मृधे ।
विव्यधुः पञ्चभिस्तूर्णमेकैको रथिनां वरः ॥१९॥
19. te viddhvā dhanvinā tena dhṛṣṭadyumnaṁ punarmṛdhe ,
vivyadhuḥ pañcabhistūrṇamekaiko rathināṁ varaḥ.
19. te viddhvā dhanvinā tena dhṛṣṭadyumnam punaḥ mṛdhe
vivyadhuh pañcabhiḥ tūrṇam ekaikaḥ rathinām varaḥ
19. tena dhanvinā viddhvā te rathinām varaḥ ekaikaḥ
punaḥ mṛdhe dhṛṣṭadyumnam pañcabhiḥ tūrṇam vivyadhuh
19. Having been struck by that archer, they, each one the best of charioteers, quickly pierced Dhṛṣṭadyumna again in battle with five arrows.
द्रुमसेनस्तु संक्रुद्धो राजन्विव्याध पत्रिणा ।
त्रिभिश्चान्यैः शरैस्तूर्णं तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥२०॥
20. drumasenastu saṁkruddho rājanvivyādha patriṇā ,
tribhiścānyaiḥ śaraistūrṇaṁ tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt.
20. drumasenaḥ tu saṃkruddhaḥ rājan vivyādha patrinā tribhiḥ
ca anyaiḥ śaraiḥ tūrṇam tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
20. rājan drumasenaḥ tu saṃkruddhaḥ patrinā ca anyaiḥ tribhiḥ
śaraiḥ tūrṇam vivyādha ca tiṣṭha tiṣṭha iti abravīt
20. But Drumasena, enraged, O King, quickly pierced (him) with an arrow and three other arrows, and said, "Stop! Stop!"
स तु तं प्रतिविव्याध त्रिभिस्तीक्ष्णैरजिह्मगैः ।
स्वर्णपुङ्खैः शिलाधौतैः प्राणान्तकरणैर्युधि ॥२१॥
21. sa tu taṁ prativivyādha tribhistīkṣṇairajihmagaiḥ ,
svarṇapuṅkhaiḥ śilādhautaiḥ prāṇāntakaraṇairyudhi.
21. saḥ tu tam prativivyādha tribhiḥ tīkṣṇaiḥ ajihmagaiḥ
svarṇapuṅkhaiḥ śilādhautaiḥ prāṇāntakaraṇaiḥ yudhi
21. saḥ tu yudhi tam tīkṣṇaiḥ ajihmagaiḥ svarṇapuṅkhaiḥ
śilādhautaiḥ prāṇāntakaraṇaiḥ tribhiḥ prativivyādha
21. But he, in battle, pierced him in return with three sharp, straight-flying, gold-shafted, stone-sharpened, deadly arrows.
भल्लेनान्येन तु पुनः सुवर्णोज्ज्वलकुण्डलम् ।
उन्ममाथ शिरः कायाद्द्रुमसेनस्य वीर्यवान् ॥२२॥
22. bhallenānyena tu punaḥ suvarṇojjvalakuṇḍalam ,
unmamātha śiraḥ kāyāddrumasenasya vīryavān.
22. bhallena anyena tu punaḥ suvarṇojjvalakuṇḍalam
unmāmatha śiraḥ kāyāt drumasenasya vīryavān
22. vīryavān tu punaḥ anyena bhallena drumasenasya
kāyāt suvarṇojjvalakuṇḍalam śiraḥ unmāmatha
22. But again, the valiant one tore off Drumasena's head, which had golden, shining earrings, from his body with another broad-headed arrow.
तच्छिरो न्यपतद्भूमौ संदष्टौष्ठपुटं रणे ।
महावातसमुद्धूतं पक्वं तालफलं यथा ॥२३॥
23. tacchiro nyapatadbhūmau saṁdaṣṭauṣṭhapuṭaṁ raṇe ,
mahāvātasamuddhūtaṁ pakvaṁ tālaphalaṁ yathā.
23. tat śiraḥ nyapatat bhūmau saṃdaṣṭa-oṣṭha-puṭam raṇe
mahā-vāta-samuddhūtam pakvam tāla-phalam yathā
23. tat śiraḥ saṃdaṣṭa-oṣṭha-puṭam raṇe bhūmau nyapatat,
mahā-vāta-samuddhūtam pakvam tāla-phalam yathā
23. His head, with lips pressed together, fell to the ground on the battlefield, just like a ripe palm fruit dislodged by a great wind.
तांश्च विद्ध्वा पुनर्वीरान्वीरः सुनिशितैः शरैः ।
राधेयस्याच्छिनद्भल्लैः कार्मुकं चित्रयोधिनः ॥२४॥
24. tāṁśca viddhvā punarvīrānvīraḥ suniśitaiḥ śaraiḥ ,
rādheyasyācchinadbhallaiḥ kārmukaṁ citrayodhinaḥ.
24. tān ca viddhvā punaḥ vīrān vīraḥ su-niśitaiḥ śaraiḥ
rādheyasya acchinat bhallaiḥ kārmukam citra-yodhinaḥ
24. ca vīraḥ tān vīrān su-niśitaiḥ śaraiḥ punaḥ viddhvā,
bhallaiḥ citra-yodhinaḥ rādheyasya kārmukam acchinat
24. And that hero, having again pierced those warriors with very sharp arrows, then severed the bow of the wonderfully fighting son of Rādhā (Rādheya) with his broad-headed arrows.
न तु तन्ममृषे कर्णो धनुषश्छेदनं तथा ।
निकर्तनमिवात्युग्रो लाङ्गूलस्य यथा हरिः ॥२५॥
25. na tu tanmamṛṣe karṇo dhanuṣaśchedanaṁ tathā ,
nikartanamivātyugro lāṅgūlasya yathā hariḥ.
25. na tu tat mamṛṣe karṇaḥ dhanuṣaḥ chedanaṃ tathā
nikartanam iva ati-ugraḥ lāṅgūlasya yathā hariḥ
25. tu karṇaḥ tat dhanuṣaḥ chedanaṃ tathā na mamṛṣe,
yathā ati-ugraḥ hariḥ lāṅgūlasya nikartanam iva
25. But Karna did not endure that severing of his bow, just as a very fierce lion does not tolerate the cutting off of its tail.
सोऽन्यद्धनुः समादाय क्रोधरक्तेक्षणः श्वसन् ।
अभ्यवर्षच्छरौघैस्तं धृष्टद्युम्नं महाबलम् ॥२६॥
26. so'nyaddhanuḥ samādāya krodharaktekṣaṇaḥ śvasan ,
abhyavarṣaccharaughaistaṁ dhṛṣṭadyumnaṁ mahābalam.
26. saḥ anyat dhanuḥ samādāya krodha-rakta-īkṣaṇaḥ śvasan
abhyavarṣat śara-oghaiḥ tam dhṛṣṭadyumnam mahā-balam
26. saḥ krodha-rakta-īkṣaṇaḥ śvasan anyat dhanuḥ samādāya,
tam mahā-balam dhṛṣṭadyumnam śara-oghaiḥ abhyavarṣat
26. He, with eyes red from rage, breathing heavily, took up another bow and showered that mighty Dhrstadyumna with streams of arrows.
दृष्ट्वा तु कर्णं संरब्धं ते वीराः षड्रथर्षभाः ।
पाञ्चाल्यपुत्रं त्वरिताः परिवव्रुर्जिघांसया ॥२७॥
27. dṛṣṭvā tu karṇaṁ saṁrabdhaṁ te vīrāḥ ṣaḍratharṣabhāḥ ,
pāñcālyaputraṁ tvaritāḥ parivavrurjighāṁsayā.
27. dṛṣṭvā tu karṇam saṃrabdham te vīrāḥ ṣaḍratharṣabhāḥ
pāñcālyaputram tvaritāḥ parivavruḥ jighāṃsayā
27. te ṣaḍratharṣabhāḥ vīrāḥ tu karṇam saṃrabdham dṛṣṭvā
tvaritāḥ pāñcālyaputram jighāṃsayā parivavruḥ
27. Seeing Karna enraged, those six best of charioteers, the heroes, swiftly surrounded the son of Pāñcāla, Dhṛṣṭadyumna, with the intention of killing him.
षण्णां योधप्रवीराणां तावकानां पुरस्कृतम् ।
मृत्योरास्यमनुप्राप्तं धृष्टद्युम्नममंस्महि ॥२८॥
28. ṣaṇṇāṁ yodhapravīrāṇāṁ tāvakānāṁ puraskṛtam ,
mṛtyorāsyamanuprāptaṁ dhṛṣṭadyumnamamaṁsmahi.
28. ṣaṇṇām yodhapravīrāṇām tāvakānām puraskṛtam
mṛtyoḥ āsyam anuprāptam dhṛṣṭadyumnam amaṃsmahi
28. dhṛṣṭadyumnam tāvakānām ṣaṇṇām yodhapravīrāṇām
puraskṛtam mṛtyoḥ āsyam anuprāptam amaṃsmahi
28. We considered Dhṛṣṭadyumna, positioned ahead of your six chief warriors, as having reached the very mouth of death.
एतस्मिन्नेव काले तु दाशार्हो विकिरञ्शरान् ।
धृष्टद्युम्नं पराक्रान्तं सात्यकिः प्रत्यपद्यत ॥२९॥
29. etasminneva kāle tu dāśārho vikirañśarān ,
dhṛṣṭadyumnaṁ parākrāntaṁ sātyakiḥ pratyapadyata.
29. etasmin eva kāle tu dāśārhaḥ vikiran śarān
dhṛṣṭadyumnam parākrāntam sātyakiḥ pratyapadyata
29. tu etasmin eva kāle dāśārhaḥ sātyakiḥ śarān
vikiran parākrāntam dhṛṣṭadyumnam pratyapadyata
29. At this very moment, Sātyaki, the Dāśārha warrior, scattering arrows, came to the aid of the valiant Dhṛṣṭadyumna.
तमायान्तं महेष्वासं सात्यकिं युद्धदुर्मदम् ।
राधेयो दशभिर्बाणैः प्रत्यविध्यदजिह्मगैः ॥३०॥
30. tamāyāntaṁ maheṣvāsaṁ sātyakiṁ yuddhadurmadam ,
rādheyo daśabhirbāṇaiḥ pratyavidhyadajihmagaiḥ.
30. tam āyāntam maheṣvāsam sātyakim yuddhadurmadam
rādheyaḥ daśabhiḥ bāṇaiḥ pratyavidhyat ajihmagaiḥ
30. rādheyaḥ daśabhiḥ ajihmagaiḥ bāṇaiḥ tam āyāntam
maheṣvāsam yuddhadurmadam sātyakim pratyavidhyat
30. Karna, the son of Rādhā, struck that approaching Sātyaki - a great archer, irresistible in battle - with ten straight-flying arrows.
तं सात्यकिर्महाराज विव्याध दशभिः शरैः ।
पश्यतां सर्ववीराणां मा गास्तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥३१॥
31. taṁ sātyakirmahārāja vivyādha daśabhiḥ śaraiḥ ,
paśyatāṁ sarvavīrāṇāṁ mā gāstiṣṭheti cābravīt.
31. tam sātyakiḥ mahārāja vivyādha daśabhiḥ śaraiḥ
paśyatām sarvavīrāṇām mā gāḥ tiṣṭha iti ca abravīt
31. mahārāja sātyakiḥ tam daśabhiḥ śaraiḥ vivyādha
sarvavīrāṇām paśyatām ca mā gāḥ tiṣṭha iti abravīt
31. O great king, Satyaki pierced him with ten arrows while all the warriors watched. He also said, 'Do not retreat! Stand your ground!'
स सात्यकेस्तु बलिनः कर्णस्य च महात्मनः ।
आसीत्समागमो घोरो बलिवासवयोरिव ॥३२॥
32. sa sātyakestu balinaḥ karṇasya ca mahātmanaḥ ,
āsītsamāgamo ghoro balivāsavayoriva.
32. sa sātyakeḥ tu balinaḥ karṇasya ca mahātmanaḥ
āsīt samāgamaḥ ghoraḥ bali vāsavayoriva
32. sa balinaḥ sātyakeḥ ca mahātmanaḥ karṇasya
tu ghoraḥ samāgamaḥ balivāsavayoriva āsīt
32. Indeed, that fierce encounter between the mighty Satyaki and the great-souled Karna was like that of Bali and Vasava (Indra).
त्रासयंस्तलघोषेण क्षत्रियान्क्षत्रियर्षभः ।
राजीवलोचनं कर्णं सात्यकिः प्रत्यविध्यत ॥३३॥
33. trāsayaṁstalaghoṣeṇa kṣatriyānkṣatriyarṣabhaḥ ,
rājīvalocanaṁ karṇaṁ sātyakiḥ pratyavidhyata.
33. trāsayant talaghoṣeṇa kṣatriyān kṣatriyarṣabhaḥ
rājīvalocanam karṇam sātyakiḥ prati avyadhyata
33. kṣatriyarṣabhaḥ sātyakiḥ talaghoṣeṇa kṣatriyān
trāsayant rājīvalocanam karṇam prati avyadhyata
33. Satyaki, that best of warriors, terrifying the other warriors (kṣatriyas) with the sound of his palm, pierced the lotus-eyed Karna in return.
कम्पयन्निव घोषेण धनुषो वसुधां बली ।
सूतपुत्रो महाराज सात्यकिं प्रत्ययोधयत् ॥३४॥
34. kampayanniva ghoṣeṇa dhanuṣo vasudhāṁ balī ,
sūtaputro mahārāja sātyakiṁ pratyayodhayat.
34. kampayan iva ghoṣeṇa dhanuṣaḥ vasudhām balī
sūtaputraḥ mahārāja sātyakim prati ayudhayat
34. mahārāja balī sūtaputraḥ dhanuṣaḥ ghoṣeṇa
vasudhām kampayan iva sātyakim prati ayudhayat
34. O great king, the mighty son of Suta, Karna, as if shaking the earth with the sound of his bow, fought back against Satyaki.
विपाठकर्णिनाराचैर्वत्सदन्तैः क्षुरैरपि ।
कर्णः शरशतैश्चापि शैनेयं प्रत्यविध्यत ॥३५॥
35. vipāṭhakarṇinārācairvatsadantaiḥ kṣurairapi ,
karṇaḥ śaraśataiścāpi śaineyaṁ pratyavidhyata.
35. vipāṭhakarṇinārācaiḥ vatsadantaiḥ kṣuraiḥ api
karṇaḥ śaraśataiḥ ca api śaineyaṃ prati avidhyata
35. karṇaḥ śaineyaṃ vipāṭhakarṇinārācaiḥ vatsadantaiḥ
kṣuraiḥ api śaraśataiḥ ca api prati avidhyata
35. Karna, in retaliation, struck Sātyaki (the descendant of Śini) with hundreds of arrows, employing broad-headed arrows, ear-shaped arrows, iron arrows, calf-tooth arrows, and even razor-sharp arrows.
तथैव युयुधानोऽपि वृष्णीनां प्रवरो रथः ।
अभ्यवर्षच्छरैः कर्णं तद्युद्धमभवत्समम् ॥३६॥
36. tathaiva yuyudhāno'pi vṛṣṇīnāṁ pravaro rathaḥ ,
abhyavarṣaccharaiḥ karṇaṁ tadyuddhamabhavatsamam.
36. tathā eva yuyudhānaḥ api vṛṣṇīnāṃ pravaraḥ rathaḥ
abhi avarṣat śaraiḥ karṇaṃ tat yuddhaṃ abhavat samam
36. tathā eva vṛṣṇīnāṃ pravaraḥ rathaḥ yuyudhānaḥ api
karṇaṃ śaraiḥ abhi avarṣat tat yuddhaṃ samam abhavat
36. Similarly, Yuyudhāna, the foremost warrior (ratha) among the Vṛṣṇis, also showered Karna with arrows. Thus, that battle became evenly matched.
तावकाश्च महाराज कर्णपुत्रश्च दंशितः ।
सात्यकिं विव्यधुस्तूर्णं समन्तान्निशितैः शरैः ॥३७॥
37. tāvakāśca mahārāja karṇaputraśca daṁśitaḥ ,
sātyakiṁ vivyadhustūrṇaṁ samantānniśitaiḥ śaraiḥ.
37. tāvakāḥ ca mahārāja karṇaputraḥ ca daṃśitaḥ
sātyakiṃ vivyudhuḥ tūrṇaṃ samantāt niśitaiḥ śaraiḥ
37. mahārāja tāvakāḥ ca karṇaputraḥ ca daṃśitaḥ tūrṇaṃ
samantāt niśitaiḥ śaraiḥ sātyakiṃ vivyudhuḥ
37. O great king, your warriors and Karna's son, being armored, swiftly pierced Sātyaki from all sides with sharpened arrows.
अस्त्रैरस्त्राणि संवार्य तेषां कर्णस्य चाभिभो ।
अविध्यत्सात्यकिः क्रुद्धो वृषसेनं स्तनान्तरे ॥३८॥
38. astrairastrāṇi saṁvārya teṣāṁ karṇasya cābhibho ,
avidhyatsātyakiḥ kruddho vṛṣasenaṁ stanāntare.
38. astraiḥ astrāṇi saṃvārya teṣāṃ karṇasya ca abhibho
avidhyat sātyakiḥ kruddhaḥ vṛṣasenaṃ stanāntare
38. abhibho kruddhaḥ sātyakiḥ teṣāṃ ca karṇasya astrāṇi
astraiḥ saṃvārya vṛṣasenaṃ stanāntare avidhyat
38. O lord (abhibho), Sātyaki, enraged, having parried the weapons of both your warriors and Karna with his own missiles, then pierced Vṛṣasena in the chest.
तेन बाणेन निर्विद्धो वृषसेनो विशां पते ।
न्यपतत्स रथे मूढो धनुरुत्सृज्य वीर्यवान् ॥३९॥
39. tena bāṇena nirviddho vṛṣaseno viśāṁ pate ,
nyapatatsa rathe mūḍho dhanurutsṛjya vīryavān.
39. tena bāṇena nirviddhaḥ vṛṣasenaḥ viśām pate
nyapatat saḥ rathe mūḍhaḥ dhanuḥ utsṛjya vīryavān
39. viśām pate tena bāṇena nirviddhaḥ vīryavān
vṛṣasenaḥ dhanuḥ utsṛjya mūḍhaḥ saḥ rathe nyapatat
39. O lord of the people, struck by that arrow, the mighty Vṛṣasena, having abandoned his bow, fell unconscious in his chariot.
ततः कर्णो हतं मत्वा वृषसेनं महारथः ।
पुत्रशोकाभिसंतप्तः सात्यकिं प्रत्यपीडयत् ॥४०॥
40. tataḥ karṇo hataṁ matvā vṛṣasenaṁ mahārathaḥ ,
putraśokābhisaṁtaptaḥ sātyakiṁ pratyapīḍayat.
40. tataḥ karṇaḥ hataṃ matvā vṛṣasenaṃ mahārathaḥ
putraśokābhisantaptaḥ sātyakiṃ pratyapīḍayat
40. tataḥ mahārathaḥ karṇaḥ vṛṣasenaṃ hataṃ matvā
putraśokābhisantaptaḥ sātyakiṃ pratyapīḍayat
40. Then, Karṇa, the great charioteer, considering Vṛṣasena slain and greatly afflicted by sorrow for his son, harassed Satyaki in return.
पीड्यमानस्तु कर्णेन युयुधानो महारथः ।
विव्याध बहुभिः कर्णं त्वरमाणः पुनः पुनः ॥४१॥
41. pīḍyamānastu karṇena yuyudhāno mahārathaḥ ,
vivyādha bahubhiḥ karṇaṁ tvaramāṇaḥ punaḥ punaḥ.
41. pīḍyamānaḥ tu karṇena yuyudhānaḥ mahārathaḥ
vivyādha bahubhiḥ karṇaṃ tvaramāṇaḥ punaḥ punaḥ
41. tu karṇena pīḍyamānaḥ mahārathaḥ yuyudhānaḥ
tvaramāṇaḥ punaḥ punaḥ bahubhiḥ karṇaṃ vivyādha
41. But Yuyudhāna, the great charioteer, being harassed by Karṇa, swiftly pierced Karṇa again and again with many (arrows).
स कर्णं दशभिर्विद्ध्वा वृषसेनं च सप्तभिः ।
सहस्तावापधनुषी तयोश्चिच्छेद सात्वतः ॥४२॥
42. sa karṇaṁ daśabhirviddhvā vṛṣasenaṁ ca saptabhiḥ ,
sahastāvāpadhanuṣī tayościccheda sātvataḥ.
42. saḥ karṇaṃ daśabhiḥ viddhvā vṛṣasenaṃ ca saptabhiḥ
sahastāvāpadhanuṣī tayoḥ ciccheda sātvataḥ
42. saḥ sātvataḥ daśabhiḥ karṇaṃ viddhvā ca saptabhiḥ
vṛṣasenaṃ tayoḥ sahastāvāpadhanuṣī ciccheda
42. Having pierced Karṇa with ten (arrows) and Vṛṣasena with seven, Satyaki cut off their bows and (their) hand-guards/bow-strings.
तावन्ये धनुषी सज्ये कृत्वा शत्रुभयंकरे ।
युयुधानमविध्येतां समन्तान्निशितैः शरैः ॥४३॥
43. tāvanye dhanuṣī sajye kṛtvā śatrubhayaṁkare ,
yuyudhānamavidhyetāṁ samantānniśitaiḥ śaraiḥ.
43. tau anye dhanuṣī sajye kṛtvā śatrubhayaṅkare
yuyudhānam avidhyetām samantāt niśitaiḥ śaraiḥ
43. tau anye śatrubhayaṅkare dhanuṣī sajye kṛtvā
samantāt niśitaiḥ śaraiḥ yuyudhānam avidhyetām
43. The two of them, having strung their other formidable bows, pierced Yuyudhāna from all sides with sharp arrows.
वर्तमाने तु संग्रामे तस्मिन्वीरवरक्षये ।
अतीव शुश्रुवे राजन्गाण्डीवस्य महास्वनः ॥४४॥
44. vartamāne tu saṁgrāme tasminvīravarakṣaye ,
atīva śuśruve rājangāṇḍīvasya mahāsvanaḥ.
44. vartamāne tu saṃgrāme tasmin vīravarakṣaye
atīva śuśruve rājan gāṇḍīvasya mahāsvanaḥ
44. rājan vartamāne tu tasmin vīravarakṣaye
saṃgrāme gāṇḍīvasya mahāsvanaḥ atīva śuśruve
44. Indeed, during that ongoing battle, which caused the destruction of the best of heroes, O king, the great sound of the Gāṇḍīva (bow) was heard very loudly.
श्रुत्वा तु रथनिर्घोषं गाण्डीवस्य च निस्वनम् ।
सूतपुत्रोऽब्रवीद्राजन्दुर्योधनमिदं वचः ॥४५॥
45. śrutvā tu rathanirghoṣaṁ gāṇḍīvasya ca nisvanam ,
sūtaputro'bravīdrājanduryodhanamidaṁ vacaḥ.
45. śrutvā tu rathanirghoṣam gāṇḍīvasya ca nisvanam
sūtaputraḥ abravīt rājan duryodhanam idam vacaḥ
45. rājan sūtaputraḥ tu rathanirghoṣam ca gāṇḍīvasya
nisvanam śrutvā idam vacaḥ duryodhanam abravīt
45. Indeed, having heard both the rumble of the chariots and the sound of the Gāṇḍīva (bow), O king, the son of Sūta (Karṇa) spoke these words to Duryodhana.
एष सर्वाञ्शिबीन्हत्वा मुख्यशश्च नरर्षभान् ।
पौरवांश्च महेष्वासान्गाण्डीवनिनदो महान् ॥४६॥
46. eṣa sarvāñśibīnhatvā mukhyaśaśca nararṣabhān ,
pauravāṁśca maheṣvāsāngāṇḍīvaninado mahān.
46. eṣa sarvān śibīn hatvā mukhyāḥ ca nararṣabhān
pauravān ca maheṣvāsān gāṇḍīvaninadaḥ mahān
46. eṣa mahān gāṇḍīvaninadaḥ hatvā sarvān śibīn ca
mukhyāḥ ca nararṣabhān ca pauravān maheṣvāsān
46. This is the great roar of the Gāṇḍīva (bow), [heard from one who], having slain all the Śibis, and the chiefs, as well as the best of men, and the Pauravas who are great archers.
श्रूयते रथघोषश्च वासवस्येव नर्दतः ।
करोति पाण्डवो व्यक्तं कर्मौपयिकमात्मनः ॥४७॥
47. śrūyate rathaghoṣaśca vāsavasyeva nardataḥ ,
karoti pāṇḍavo vyaktaṁ karmaupayikamātmanaḥ.
47. śrūyate rathaghoṣaḥ ca vāsavasya iva nardataḥ
| karoti pāṇḍavaḥ vyaktam karmaupayikam ātmanaḥ
47. rathaghoṣaḥ ca vāsavasya nardataḥ iva śrūyate
pāṇḍavaḥ ātmanaḥ vyaktam karmaupayikam karoti
47. The rumble of the chariot is heard, thundering like that of Indra. Clearly, the son of Pāṇḍu (Arjuna) is performing an action (karma) appropriate for himself.
एषा विदीर्यते राजन्बहुधा भारती चमूः ।
विप्रकीर्णान्यनीकानि नावतिष्ठन्ति कर्हिचित् ॥४८॥
48. eṣā vidīryate rājanbahudhā bhāratī camūḥ ,
viprakīrṇānyanīkāni nāvatiṣṭhanti karhicit.
48. eṣā vidīryate rājan bahudhā bhāratī camūḥ |
viprakīrṇāni anīkāni na avatiṣṭhanti karhicit
48. rājan,
eṣā bhāratī camūḥ bahudhā vidīryate viprakīrṇāni anīkāni karhicit na avatiṣṭhanti
48. O King, this Indian army is being torn apart in many ways. Its scattered divisions do not stand firm at all.
वातेनेव समुद्धूतमभ्रजालं विदीर्यते ।
सव्यसाचिनमासाद्य भिन्ना नौरिव सागरे ॥४९॥
49. vāteneva samuddhūtamabhrajālaṁ vidīryate ,
savyasācinamāsādya bhinnā nauriva sāgare.
49. vātena iva samuddhūtam abhrajālam vidīryate
| savyasācinam āsādya bhinnā nauḥ iva sāgare
49. (camūḥ) vātena iva samuddhūtam abhrajālam (iva) vidīryate (camūḥ) savyasācinam āsādya,
sāgare bhinnā nauḥ iva (vidīryate)
49. The army is being torn apart like a mass of clouds violently scattered by the wind. Having encountered Savyasācin (Arjuna), it is like a broken boat in the ocean.
द्रवतां योधमुख्यानां गाण्डीवप्रेषितैः शरैः ।
विद्धानां शतशो राजञ्श्रूयते निनदो महान् ।
निशीथे राजशार्दूल स्तनयित्नोरिवाम्बरे ॥५०॥
50. dravatāṁ yodhamukhyānāṁ gāṇḍīvapreṣitaiḥ śaraiḥ ,
viddhānāṁ śataśo rājañśrūyate ninado mahān ,
niśīthe rājaśārdūla stanayitnorivāmbare.
50. dravatām yodhamukhyānām gāṇḍīvapreṣitaiḥ
śaraiḥ | viddhānām śataśaḥ
rājan śrūyate ninadaḥ mahān | niśīthe
rājaśārdūla stanayitnoḥ iva ambare
50. rājan,
rājaśārdūla,
gāṇḍīvapreṣitaiḥ śaraiḥ śataśaḥ viddhānām dravatām yodhamukhyānām mahān ninadaḥ śrūyate niśīthe ambare stanayitnoḥ iva (saḥ ninadaḥ śrūyate)
50. O King, O tiger among kings, a great roar is heard from the chief warriors who are fleeing, having been pierced by hundreds of arrows shot from (Arjuna's bow) Gāṇḍīva. It is like thunder in the sky in the middle of the night.
हाहाकाररवांश्चैव सिंहनादांश्च पुष्कलान् ।
शृणु शब्दान्बहुविधानर्जुनस्य रथं प्रति ॥५१॥
51. hāhākāraravāṁścaiva siṁhanādāṁśca puṣkalān ,
śṛṇu śabdānbahuvidhānarjunasya rathaṁ prati.
51. hāhākāraravān ca eva siṃhanādān ca puṣkalān
śṛṇu śabdān bahuvidhān arjunasya rathaṃ prati
51. śṛṇu puṣkalān bahuvidhān śabdān hāhākāraravān
ca eva siṃhanādān ca arjunasya rathaṃ prati
51. Listen to the loud and various sounds - the cries of lamentation and the lion-roars - all pertaining to Arjuna's chariot.
अयं मध्ये स्थितोऽस्माकं सात्यकिः सात्वताधमः ।
इह चेल्लभ्यते लक्ष्यं कृत्स्नाञ्जेष्यामहे परान् ॥५२॥
52. ayaṁ madhye sthito'smākaṁ sātyakiḥ sātvatādhamaḥ ,
iha cellabhyate lakṣyaṁ kṛtsnāñjeṣyāmahe parān.
52. ayaṃ madhye sthitaḥ asmākaṃ sātyakiḥ sātvatādhamaḥ
iha cet labhyate lakṣyaṃ kṛtsnān jeṣyāmahe parān
52. ayaṃ sātyakiḥ sātvatādhamaḥ asmākaṃ madhye sthitaḥ.
cet iha lakṣyaṃ labhyate,
(tadā) kṛtsnān parān jeṣyāmahe.
52. This Satyaki, the lowest among the Satvatas, stands right in our midst. If this target (meaning Satyaki) is apprehended here, we shall conquer all our enemies.
एष पाञ्चालराजस्य पुत्रो द्रोणेन संगतः ।
सर्वतः संवृतो योधै राजन्पुरुषसत्तमैः ॥५३॥
53. eṣa pāñcālarājasya putro droṇena saṁgataḥ ,
sarvataḥ saṁvṛto yodhai rājanpuruṣasattamaiḥ.
53. eṣa pāñcālarājasya putraḥ droṇena saṅgataḥ
sarvataḥ saṃvṛtaḥ yodhaiḥ rājan puruṣasattamaiḥ
53. rājan,
eṣa pāñcālarājasya putraḥ droṇena saṅgataḥ (asti).
(saḥ) sarvataḥ puruṣasattamaiḥ yodhaiḥ saṃvṛtaḥ (asti).
53. O King, this son of the Pañcāla king (Dhṛṣṭadyumna) is now facing Droṇa, surrounded on all sides by the finest warriors.
सात्यकिं यदि हन्यामो धृष्टद्युम्नं च पार्षतम् ।
असंशयं महाराज ध्रुवो नो विजयो भवेत् ॥५४॥
54. sātyakiṁ yadi hanyāmo dhṛṣṭadyumnaṁ ca pārṣatam ,
asaṁśayaṁ mahārāja dhruvo no vijayo bhavet.
54. sātyakiṃ yadi hanyāmaḥ dhṛṣṭadyumnaṃ ca pārṣataṃ
asaṃśayaṃ mahārāja dhruvaḥ naḥ vijayaḥ bhavet
54. mahārāja,
yadi vayaṃ sātyakiṃ ca pārṣataṃ dhṛṣṭadyumnaṃ hanyāmaḥ,
(tadā) naḥ vijayaḥ asaṃśayaṃ dhruvaḥ bhavet.
54. O great king, if we manage to kill Satyaki and also Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, then our victory would certainly be assured.
सौभद्रवदिमौ वीरौ परिवार्य महारथौ ।
प्रयतामो महाराज निहन्तुं वृष्णिपार्षतौ ॥५५॥
55. saubhadravadimau vīrau parivārya mahārathau ,
prayatāmo mahārāja nihantuṁ vṛṣṇipārṣatau.
55. saubhadravat imau vīrau parivārya mahārathau
prayatāmaḥ mahārāja nihantum vṛṣṇipārṣatau
55. mahārāja saubhadravat imau vīrau mahārathau
parivārya vṛṣṇipārṣatau nihantum prayatāmaḥ
55. O great king, let us strive to kill these two prominent Vṛṣṇi warriors, having surrounded these two great charioteers who are as formidable as Abhimanyu (Saubhadra).
सव्यसाची पुरोऽभ्येति द्रोणानीकाय भारत ।
संसक्तं सात्यकिं ज्ञात्वा बहुभिः कुरुपुंगवैः ॥५६॥
56. savyasācī puro'bhyeti droṇānīkāya bhārata ,
saṁsaktaṁ sātyakiṁ jñātvā bahubhiḥ kurupuṁgavaiḥ.
56. savyasācī puraḥ abhyeti droṇānīkāya bhārata
saṃsaktam sātyakim jñātvā bahubhiḥ kurupuṅgavaiḥ
56. bhārata bahubhiḥ kurupuṅgavaiḥ saṃsaktam sātyakim
jñātvā savyasācī droṇānīkāya puraḥ abhyeti
56. O Bhārata, Arjuna (Savyasācin) advances towards Droṇa's army, having realized that Satyaki is engaged by many Kaurava chieftains.
तत्र गच्छन्तु बहवः प्रवरा रथसत्तमाः ।
यावत्पार्थो न जानाति सात्यकिं बहुभिर्वृतम् ॥५७॥
57. tatra gacchantu bahavaḥ pravarā rathasattamāḥ ,
yāvatpārtho na jānāti sātyakiṁ bahubhirvṛtam.
57. tatra gacchantu bahavaḥ pravarāḥ rathasattamāḥ
yāvat pārthaḥ na jānāti sātyakim bahubhiḥ vṛtam
57. bahavaḥ pravarāḥ rathasattamāḥ tatra gacchantu
yāvat pārthaḥ bahubhiḥ vṛtam sātyakim na jānāti
57. Let many excellent, supreme charioteers go there, before Arjuna (Pārtha) realizes that Satyaki is surrounded by many.
ते त्वरध्वं यथा शूराः शराणां मोक्षणे भृशम् ।
यथा तूर्णं व्रजत्येष परलोकाय माधवः ॥५८॥
58. te tvaradhvaṁ yathā śūrāḥ śarāṇāṁ mokṣaṇe bhṛśam ,
yathā tūrṇaṁ vrajatyeṣa paralokāya mādhavaḥ.
58. te tvaradhvam yathā śūrāḥ śarāṇām mokṣaṇe bhṛśam
yathā tūrṇam vrajati eṣaḥ paralokāya mādhavaḥ
58. te śūrāḥ śarāṇām mokṣaṇe bhṛśam tvaradhvam
yathā eṣaḥ mādhavaḥ tūrṇam paralokāya vrajati
58. You (heroes) should hurry greatly in discharging arrows, so that this Mādhava quickly goes to the other world.
कर्णस्य मतमाज्ञाय पुत्रस्ते प्राह सौबलम् ।
यथेन्द्रः समरे राजन्प्राह विष्णुं यशस्विनम् ॥५९॥
59. karṇasya matamājñāya putraste prāha saubalam ,
yathendraḥ samare rājanprāha viṣṇuṁ yaśasvinam.
59. karṇasya matam ājñāya putraḥ te prāha saubalam
yathā indraḥ samare rājan prāha viṣṇum yaśasvinam
59. rājan te putraḥ karṇasya matam ājñāya saubalam
prāha yathā indraḥ samare yaśasvinam viṣṇum prāha
59. O king, your son, having understood Karṇa's opinion, spoke to Saubala (Śakuni), just as Indra spoke to glorious Viṣṇu in battle.
वृतः सहस्रैर्दशभिर्गजानामनिवर्तिनाम् ।
रथैश्च दशसाहस्रैर्वृतो याहि धनंजयम् ॥६०॥
60. vṛtaḥ sahasrairdaśabhirgajānāmanivartinām ,
rathaiśca daśasāhasrairvṛto yāhi dhanaṁjayam.
60. vṛtaḥ sahasraiḥ daśabhiḥ gajānām anivartinām
rathaiḥ ca daśasāhasraiḥ vṛtaḥ yāhi dhanañjayam
60. daśabhiḥ anivartinām gajānām sahasraiḥ vṛtaḥ ca
daśasāhasraiḥ rathaiḥ vṛtaḥ dhanañjayam yāhi
60. Go to Dhanañjaya (Arjuna), accompanied by ten thousand unretreating elephants and surrounded by ten thousand chariots.
दुःशासनो दुर्विषहः सुबाहुर्दुष्प्रधर्षणः ।
एते त्वामनुयास्यन्ति पत्तिभिर्बहुभिर्वृताः ॥६१॥
61. duḥśāsano durviṣahaḥ subāhurduṣpradharṣaṇaḥ ,
ete tvāmanuyāsyanti pattibhirbahubhirvṛtāḥ.
61. duḥśāsanaḥ durviṣahaḥ subāhuḥ duṣpradharṣaṇaḥ
ete tvām anuyāsyanti pattibhiḥ bahubhiḥ vṛtāḥ
61. duḥśāsanaḥ durviṣahaḥ subāhuḥ duṣpradharṣaṇaḥ
ete bahubhiḥ pattibhiḥ vṛtāḥ tvām anuyāsyanti
61. Duḥśāsana, the irresistible, and Subāhu, the unassailable - these will follow you, surrounded by many foot soldiers.
जहि कृष्णौ महाबाहो धर्मराजं च मातुल ।
नकुलं सहदेवं च भीमसेनं च भारत ॥६२॥
62. jahi kṛṣṇau mahābāho dharmarājaṁ ca mātula ,
nakulaṁ sahadevaṁ ca bhīmasenaṁ ca bhārata.
62. jahi kṛṣṇau mahābāho dharmarājam ca mātula
nakulam sahadevam ca bhīmasenam ca bhārata
62. mahābāho mātula bhārata kṛṣṇau ca dharmarājam
ca nakulam ca sahadevam ca bhīmasenam jahi
62. O mighty-armed one, O uncle (mātula), O descendant of Bharata (bhārata), kill the two Kṛṣṇas (Kṛṣṇa and Arjuna), Yudhiṣṭhira (Dharmarāja), Nakula, Sahadeva, and Bhīma (Bhīmasena).
देवानामिव देवेन्द्रे जयाशा मे त्वयि स्थिता ।
जहि मातुल कौन्तेयानसुरानिव पावकिः ॥६३॥
63. devānāmiva devendre jayāśā me tvayi sthitā ,
jahi mātula kaunteyānasurāniva pāvakiḥ.
63. devānām iva devendre jayāśā me tvayi sthitā
jahi mātula kaunteyān asurān iva pāvakiḥ
63. mātula me jayāśā tvayi sthitā devānām devendre
iva pāvakiḥ iva asurān kaunteyān jahi
63. O uncle, my hope for victory is placed in you, just as the gods' hope for victory rests in Indra, their lord. Slay the sons of Kunti, just as Pāvaki (Skanda) slays the asuras.
एवमुक्तो ययौ पार्थान्पुत्रेण तव सौबलः ।
महत्या सेनया सार्धं तव पुत्रैस्तथा विभो ॥६४॥
64. evamukto yayau pārthānputreṇa tava saubalaḥ ,
mahatyā senayā sārdhaṁ tava putraistathā vibho.
64. evam uktaḥ yayau pārthān putreṇa tava saubalaḥ
mahatyā senayā sārdham tava putraiḥ tathā vibho
64. vibho tava putreṇa evam uktaḥ saubalaḥ mahatyā
senayā sārdham tathā tava putraiḥ pārthān yayau
64. O lord (Dhṛtarāṣṭra), thus addressed by your son (Duryodhana), Saubala (Śakuni) went towards the Pārthas, accompanied by a great army and also by your sons.
प्रियार्थं तव पुत्राणां दिधक्षुः पाण्डुनन्दनान् ।
ततः प्रववृते युद्धं तावकानां परैः सह ॥६५॥
65. priyārthaṁ tava putrāṇāṁ didhakṣuḥ pāṇḍunandanān ,
tataḥ pravavṛte yuddhaṁ tāvakānāṁ paraiḥ saha.
65. priyārtham tava putrāṇām didhakṣuḥ pāṇḍu-nandanān
tataḥ pravavṛte yuddham tāvakānām paraiḥ saha
65. tava putrāṇām priyārtham pāṇḍu-nandanān didhakṣuḥ
tataḥ tāvakānām paraiḥ saha yuddham pravavṛte
65. Then, for the sake of pleasing your sons (Kauravas) and intending to burn the sons of Pāṇḍu (Pāṇḍavas), battle began between your forces and the enemies.
प्रयाते सौबले राजन्पाण्डवानामनीकिनीम् ।
बलेन महता युक्तः सूतपुत्रस्तु सात्वतम् ॥६६॥
66. prayāte saubale rājanpāṇḍavānāmanīkinīm ,
balena mahatā yuktaḥ sūtaputrastu sātvatam.
66. prayāte saubale rājan pāṇḍavānām anīkinīm
balena mahatā yuktaḥ sūta-putraḥ tu sātvatam
66. rājan saubale pāṇḍavānām anīkinīm prayāte tu
sūta-putraḥ mahatā balena yuktaḥ sātvatam
66. O king, when Saubala (Śakuni) had departed towards the army of the Pāṇḍavas, Sūtaputra (Karṇa), endowed with great strength, (advanced) towards Sātvata (Kṛṣṇa or Sātyaki).
अभ्ययात्त्वरितं युद्धे किरञ्शरशतान्बहून् ।
तथैव पाण्डवाः सर्वे सात्यकिं पर्यवारयन् ॥६७॥
67. abhyayāttvaritaṁ yuddhe kirañśaraśatānbahūn ,
tathaiva pāṇḍavāḥ sarve sātyakiṁ paryavārayan.
67. abhyayāt tvaritaṃ yuddhe kiran śaraśatān bahūn
tathā eva pāṇḍavāḥ sarve sātyakiṃ paryavārayan
67. abhyayāt tvaritaṃ yuddhe kiran bahūn śaraśatān
tathā eva sarve pāṇḍavāḥ sātyakiṃ paryavārayan
67. He quickly advanced in battle, showering many hundreds of arrows. Similarly, all the Pāṇḍavas surrounded Sātyaki.
महद्युद्धं तदासीत्तु द्रोणस्य निशि भारत ।
धृष्टद्युम्नेन शूरेण पाञ्चालैश्च महात्मनः ॥६८॥
68. mahadyuddhaṁ tadāsīttu droṇasya niśi bhārata ,
dhṛṣṭadyumnena śūreṇa pāñcālaiśca mahātmanaḥ.
68. mahat yuddhaṃ tadā āsīt tu droṇasya niśi bhārata
dhṛṣṭadyumnena śūreṇa pāñcālaiḥ ca mahātmanaḥ
68. bhārata tadā tu mahat yuddhaṃ āsīt niśi mahātmanaḥ
droṇasya śūreṇa dhṛṣṭadyumnena ca pāñcālaiḥ
68. O Bhārata, then indeed there was a great battle at night for the great-souled Droṇa, (waged) by the brave Dhṛṣṭadyumna and the Pañcālas.