महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-158
धृतराष्ट्र उवाच ।
कर्णदुर्योधनादीनां शकुनेः सौबलस्य च ।
अपनीतं महत्तात तव चैव विशेषतः ॥१॥
कर्णदुर्योधनादीनां शकुनेः सौबलस्य च ।
अपनीतं महत्तात तव चैव विशेषतः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
karṇaduryodhanādīnāṁ śakuneḥ saubalasya ca ,
apanītaṁ mahattāta tava caiva viśeṣataḥ.
karṇaduryodhanādīnāṁ śakuneḥ saubalasya ca ,
apanītaṁ mahattāta tava caiva viśeṣataḥ.
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca karṇaduryodhanādīnām śakuneḥ
saubalasya ca apanītam mahat tāta tava ca eva viśeṣataḥ
saubalasya ca apanītam mahat tāta tava ca eva viśeṣataḥ
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca: tāta,
karṇaduryodhanādīnām śakuneḥ saubalasya ca apanītam mahat,
ca eva tava viśeṣataḥ.
karṇaduryodhanādīnām śakuneḥ saubalasya ca apanītam mahat,
ca eva tava viśeṣataḥ.
1.
Dhritarashtra said: O dear one, a great misdeed has been committed by Karna, Duryodhana, and others, and by Shakuni, the son of Subala, and especially by you.
यदाजानीत तां शक्तिमेकघ्नीं सततं रणे ।
अनिवार्यामसह्यां च देवैरपि सवासवैः ॥२॥
अनिवार्यामसह्यां च देवैरपि सवासवैः ॥२॥
2. yadājānīta tāṁ śaktimekaghnīṁ satataṁ raṇe ,
anivāryāmasahyāṁ ca devairapi savāsavaiḥ.
anivāryāmasahyāṁ ca devairapi savāsavaiḥ.
2.
yadā ajānīta tām śaktim ekaghnīm satatam raṇe
anivāryām asahām ca devaiḥ api savāsavaiḥ
anivāryām asahām ca devaiḥ api savāsavaiḥ
2.
yadā saḥ (he - implied agent for ajānīta) tām ekaghnīm satatam raṇe anivāryām asahām ca devaiḥ api savāsavaiḥ śaktim ajānīta.
2.
When he realized that one-killing weapon (śakti), which was always present in battle, and which was irresistible and unbearable even for the gods, including Vasava (Indra).
सा किमर्थं न कर्णेन प्रवृत्ते समरे पुरा ।
न देवकीसुते मुक्ता फल्गुने वापि संजय ॥३॥
न देवकीसुते मुक्ता फल्गुने वापि संजय ॥३॥
3. sā kimarthaṁ na karṇena pravṛtte samare purā ,
na devakīsute muktā phalgune vāpi saṁjaya.
na devakīsute muktā phalgune vāpi saṁjaya.
3.
sā kimartham na karṇena pravṛtte samare purā
na devakī-sute muktā phalgune vā api sañjaya
na devakī-sute muktā phalgune vā api sañjaya
3.
sañjaya purā samare pravṛtte sā kimartham
karṇena na devakī-sute phalgune vā api muktā
karṇena na devakī-sute phalgune vā api muktā
3.
O Sañjaya, why was that weapon not released by Karṇa previously, when the battle had begun, neither against the son of Devakī (Kṛṣṇa) nor against Arjuna?
संजय उवाच ।
संग्रामाद्विनिवृत्तानां सर्वेषां नो विशां पते ।
रात्रौ कुरुकुलश्रेष्ठ मन्त्रोऽयं समजायत ॥४॥
संग्रामाद्विनिवृत्तानां सर्वेषां नो विशां पते ।
रात्रौ कुरुकुलश्रेष्ठ मन्त्रोऽयं समजायत ॥४॥
4. saṁjaya uvāca ,
saṁgrāmādvinivṛttānāṁ sarveṣāṁ no viśāṁ pate ,
rātrau kurukulaśreṣṭha mantro'yaṁ samajāyata.
saṁgrāmādvinivṛttānāṁ sarveṣāṁ no viśāṁ pate ,
rātrau kurukulaśreṣṭha mantro'yaṁ samajāyata.
4.
sañjaya uvāca saṅgrāmāt vinivṛttānām sarveṣām naḥ viśām
pate rātrau kurukula-śreṣṭha mantraḥ ayam samajāyata
pate rātrau kurukula-śreṣṭha mantraḥ ayam samajāyata
4.
sañjaya uvāca viśām pate kurukula-śreṣṭha saṅgrāmāt
vinivṛttānām naḥ sarveṣām rātrau ayam mantraḥ samajāyata
vinivṛttānām naḥ sarveṣām rātrau ayam mantraḥ samajāyata
4.
Sañjaya said: 'O lord of men (viśām pate), O best among the Kuru family (kurukulaśreṣṭha), this plan (mantra) arose among all of us at night, after we had returned from the battle.'
प्रभातमात्रे श्वोभूते केशवायार्जुनाय वा ।
शक्तिरेषा विमोक्तव्या कर्ण कर्णेति नित्यशः ॥५॥
शक्तिरेषा विमोक्तव्या कर्ण कर्णेति नित्यशः ॥५॥
5. prabhātamātre śvobhūte keśavāyārjunāya vā ,
śaktireṣā vimoktavyā karṇa karṇeti nityaśaḥ.
śaktireṣā vimoktavyā karṇa karṇeti nityaśaḥ.
5.
prabhāta-mātre śvaḥ bhūte keśavāya arjunāya vā
śaktiḥ eṣā vimoktavyā karṇa karṇa iti nityaśaḥ
śaktiḥ eṣā vimoktavyā karṇa karṇa iti nityaśaḥ
5.
śvaḥ bhūte prabhāta-mātre eṣā śaktiḥ keśavāya
vā arjunāya karṇa karṇa iti nityaśaḥ vimoktavyā
vā arjunāya karṇa karṇa iti nityaśaḥ vimoktavyā
5.
As soon as dawn breaks on the morrow, this weapon (śakti) must be discharged against Keśava (Kṛṣṇa) or Arjuna, with the constant exhortation, 'O Karṇa! O Karṇa!'
ततः प्रभातसमये राजन्कर्णस्य दैवतैः ।
अन्येषां चैव योधानां सा बुद्धिर्नश्यते पुनः ॥६॥
अन्येषां चैव योधानां सा बुद्धिर्नश्यते पुनः ॥६॥
6. tataḥ prabhātasamaye rājankarṇasya daivataiḥ ,
anyeṣāṁ caiva yodhānāṁ sā buddhirnaśyate punaḥ.
anyeṣāṁ caiva yodhānāṁ sā buddhirnaśyate punaḥ.
6.
tataḥ prabhāta-samaye rājan karṇasya daivataiḥ
anyeṣām ca eva yodhānām sā buddhiḥ naśyate punaḥ
anyeṣām ca eva yodhānām sā buddhiḥ naśyate punaḥ
6.
rājan tataḥ prabhāta-samaye daivataiḥ karṇasya
anyeṣām ca eva yodhānām sā buddhiḥ punaḥ naśyate
anyeṣām ca eva yodhānām sā buddhiḥ punaḥ naśyate
6.
Then, O King (rājan), at the time of dawn, that intention (buddhi) of Karṇa and of the other warriors was again destroyed by the deities.
दैवमेव परं मन्ये यत्कर्णो हस्तसंस्थया ।
न जघान रणे पार्थं कृष्णं वा देवकीसुतम् ॥७॥
न जघान रणे पार्थं कृष्णं वा देवकीसुतम् ॥७॥
7. daivameva paraṁ manye yatkarṇo hastasaṁsthayā ,
na jaghāna raṇe pārthaṁ kṛṣṇaṁ vā devakīsutam.
na jaghāna raṇe pārthaṁ kṛṣṇaṁ vā devakīsutam.
7.
daivam eva param manye yat karṇaḥ hastasaṃsthayā
na jaghāna raṇe pārtham kṛṣṇam vā devakīsutam
na jaghāna raṇe pārtham kṛṣṇam vā devakīsutam
7.
manye daivam eva param,
yat karṇaḥ hastasaṃsthayā pārtham kṛṣṇam vā devakīsutam raṇe na jaghāna
yat karṇaḥ hastasaṃsthayā pārtham kṛṣṇam vā devakīsutam raṇe na jaghāna
7.
I consider destiny (daivam) alone supreme, because Karṇa, despite the weapon being in his hand, did not kill Pārtha or Krishna, Devakī's son, in battle.
तस्य हस्तस्थिता शक्तिः कालरात्रिरिवोद्यता ।
दैवोपहतबुद्धित्वान्न तां कर्णो विमुक्तवान् ॥८॥
दैवोपहतबुद्धित्वान्न तां कर्णो विमुक्तवान् ॥८॥
8. tasya hastasthitā śaktiḥ kālarātririvodyatā ,
daivopahatabuddhitvānna tāṁ karṇo vimuktavān.
daivopahatabuddhitvānna tāṁ karṇo vimuktavān.
8.
tasya hastasthitā śaktiḥ kālarātriḥ iva udyatā
daivopahatabuddhitvāt na tām karṇaḥ vimuktavān
daivopahatabuddhitvāt na tām karṇaḥ vimuktavān
8.
tasya hastasthitā kālarātriḥ iva udyatā śaktiḥ,
karṇaḥ daivopahatabuddhitvāt tām na vimuktavān
karṇaḥ daivopahatabuddhitvāt tām na vimuktavān
8.
His weapon (śakti), which was held in his hand, ready like the night of destruction (kālarātri), Karṇa did not discharge, because his intellect (buddhi) was afflicted by destiny (daivam).
कृष्णे वा देवकीपुत्रे मोहितो देवमायया ।
पार्थे वा शक्रकल्पे वै वधार्थं वासवीं प्रभो ॥९॥
पार्थे वा शक्रकल्पे वै वधार्थं वासवीं प्रभो ॥९॥
9. kṛṣṇe vā devakīputre mohito devamāyayā ,
pārthe vā śakrakalpe vai vadhārthaṁ vāsavīṁ prabho.
pārthe vā śakrakalpe vai vadhārthaṁ vāsavīṁ prabho.
9.
kṛṣṇe vā devakīputre mohitaḥ devamāyayā pārthe
vā śakrakalpe vai vadhārtham vāsavīm prabho
vā śakrakalpe vai vadhārtham vāsavīm prabho
9.
prabho devamāyayā mohitaḥ kṛṣṇe vā devakīputre
vā śakrakalpe pārthe vai vadhārtham vāsavīm
vā śakrakalpe pārthe vai vadhārtham vāsavīm
9.
O lord, (Karṇa was) deluded by the divine illusion (māyā) regarding Krishna, Devakī's son, or Pārtha, who is like Indra, (and thus did not discharge) the Vasavī (śakti) for their destruction.
धृतराष्ट्र उवाच ।
दैवेनैव हता यूयं स्वबुद्ध्या केशवस्य च ।
गता हि वासवी हत्वा तृणभूतं घटोत्कचम् ॥१०॥
दैवेनैव हता यूयं स्वबुद्ध्या केशवस्य च ।
गता हि वासवी हत्वा तृणभूतं घटोत्कचम् ॥१०॥
10. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
daivenaiva hatā yūyaṁ svabuddhyā keśavasya ca ,
gatā hi vāsavī hatvā tṛṇabhūtaṁ ghaṭotkacam.
daivenaiva hatā yūyaṁ svabuddhyā keśavasya ca ,
gatā hi vāsavī hatvā tṛṇabhūtaṁ ghaṭotkacam.
10.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca daivena eva hatā yūyam svabuddhyā
keśavasya ca gatā hi vāsavī hatvā tṛṇabhūtam ghaṭotkacam
keśavasya ca gatā hi vāsavī hatvā tṛṇabhūtam ghaṭotkacam
10.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yūyam daivena eva svabuddhyā keśavasya
ca hatā hi vāsavī tṛṇabhūtam ghaṭotkacam hatvā gatā
ca hatā hi vāsavī tṛṇabhūtam ghaṭotkacam hatvā gatā
10.
Dhṛtarāṣṭra said: You (Kauravas) were indeed undone by destiny (daivam), by your own poor judgment, and by Keśava's (Krishna's) intellect; for the Vasavī (śakti) has indeed departed, having killed Ghaṭotkaca who was rendered as insignificant as a blade of grass.
कर्णश्च मम पुत्राश्च सर्वे चान्ये च पार्थिवाः ।
अनेन दुष्प्रणीतेन गता वैवस्वतक्षयम् ॥११॥
अनेन दुष्प्रणीतेन गता वैवस्वतक्षयम् ॥११॥
11. karṇaśca mama putrāśca sarve cānye ca pārthivāḥ ,
anena duṣpraṇītena gatā vaivasvatakṣayam.
anena duṣpraṇītena gatā vaivasvatakṣayam.
11.
karṇaḥ ca mama putrāḥ ca sarve ca anye ca
pārthivāḥ anena duṣpraṇītena gatāḥ vaivasvatakṣayam
pārthivāḥ anena duṣpraṇītena gatāḥ vaivasvatakṣayam
11.
mama putrāḥ ca karṇaḥ ca sarve ca anye ca pārthivāḥ
anena duṣpraṇītena vaivasvatakṣayam gatāḥ ca
anena duṣpraṇītena vaivasvatakṣayam gatāḥ ca
11.
My sons, Karṇa, and all the other kings, due to this ill-conceived policy, have gone to the destruction brought by Yama (vaivasvatakṣayam).
भूय एव तु मे शंस यथा युद्धमवर्तत ।
कुरूणां पाण्डवानां च हैडिम्बे निहते तदा ॥१२॥
कुरूणां पाण्डवानां च हैडिम्बे निहते तदा ॥१२॥
12. bhūya eva tu me śaṁsa yathā yuddhamavartata ,
kurūṇāṁ pāṇḍavānāṁ ca haiḍimbe nihate tadā.
kurūṇāṁ pāṇḍavānāṁ ca haiḍimbe nihate tadā.
12.
bhūyaḥ eva tu me śaṃsa yathā yuddham avartata
kurūṇām pāṇḍavānām ca haiḍimbe nihate tadā
kurūṇām pāṇḍavānām ca haiḍimbe nihate tadā
12.
tu me bhūyaḥ eva śaṃsa,
yathā yuddham avartata,
tadā haiḍimbe nihate kurūṇām ca pāṇḍavānām ca
yathā yuddham avartata,
tadā haiḍimbe nihate kurūṇām ca pāṇḍavānām ca
12.
But tell me again, how the battle (yuddham) unfolded between the Kauravas and the Pāṇḍavas, specifically at that time when Hīḍimba's son (Hāiḍimbe) was killed.
ये च तेऽभ्यद्रवन्द्रोणं व्यूढानीकाः प्रहारिणः ।
सृञ्जयाः सह पाञ्चालैस्तेऽप्यकुर्वन्कथं रणम् ॥१३॥
सृञ्जयाः सह पाञ्चालैस्तेऽप्यकुर्वन्कथं रणम् ॥१३॥
13. ye ca te'bhyadravandroṇaṁ vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ ,
sṛñjayāḥ saha pāñcālaiste'pyakurvankathaṁ raṇam.
sṛñjayāḥ saha pāñcālaiste'pyakurvankathaṁ raṇam.
13.
ye ca te abhyadravan droṇam vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ
sṛñjayāḥ saha pāñcālaiḥ te api akurvan katham raṇam
sṛñjayāḥ saha pāñcālaiḥ te api akurvan katham raṇam
13.
ca ye te sṛñjayāḥ pāñcālaiḥ saha vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ droṇam abhyadravan,
te api raṇam katham akurvan
te api raṇam katham akurvan
13.
And those Sṛñjayas, along with the Pāñcālas, who, with their armies arrayed, attacked Droṇa as fierce warriors - how, then, did they wage battle (raṇam)?
सौमदत्तेर्वधाद्द्रोणमायस्तं सैन्धवस्य च ।
अमर्षाज्जीवितं त्यक्त्वा गाहमानं वरूथिनीम् ॥१४॥
अमर्षाज्जीवितं त्यक्त्वा गाहमानं वरूथिनीम् ॥१४॥
14. saumadattervadhāddroṇamāyastaṁ saindhavasya ca ,
amarṣājjīvitaṁ tyaktvā gāhamānaṁ varūthinīm.
amarṣājjīvitaṁ tyaktvā gāhamānaṁ varūthinīm.
14.
saumadatteḥ vadhāt droṇam āyastam saindhavasya
ca amarṣāt jīvitam tyaktvā gāhamānam varūthinīm
ca amarṣāt jīvitam tyaktvā gāhamānam varūthinīm
14.
saumadatteḥ ca saindhavasya vadhāt amarṣāt jīvitam
tyaktvā varūthinīm gāhamānam āyastam droṇam
tyaktvā varūthinīm gāhamānam āyastam droṇam
14.
This verse describes Droṇa: exhausted due to the slaying of Saumadatti (Bhuriśravas) and Saṃdhava (Jayadratha), and, having abandoned his life (jīvitam) out of indignation (amarṣāt), he was plunging into the enemy ranks (varūthinīm).
जृम्भमाणमिव व्याघ्रं व्यात्ताननमिवान्तकम् ।
कथं प्रत्युद्ययुर्द्रोणमस्यन्तं पाण्डुसृञ्जयाः ॥१५॥
कथं प्रत्युद्ययुर्द्रोणमस्यन्तं पाण्डुसृञ्जयाः ॥१५॥
15. jṛmbhamāṇamiva vyāghraṁ vyāttānanamivāntakam ,
kathaṁ pratyudyayurdroṇamasyantaṁ pāṇḍusṛñjayāḥ.
kathaṁ pratyudyayurdroṇamasyantaṁ pāṇḍusṛñjayāḥ.
15.
jṛmbhamāṇam iva vyāghram vyāttānanam iva antakam
katham pratyudyayuḥ droṇam asyantam pāṇḍusṛñjayāḥ
katham pratyudyayuḥ droṇam asyantam pāṇḍusṛñjayāḥ
15.
pāṇḍusṛñjayāḥ jṛmbhamāṇam iva vyāghram vyāttānanam
iva antakam asyantam droṇam katham pratyudyayuḥ
iva antakam asyantam droṇam katham pratyudyayuḥ
15.
How did the Pandavas and Srinjayas advance against Droṇa, who was discharging arrows, resembling a yawning tiger or Death himself with his mouth wide open?
आचार्यं ये च तेऽरक्षन्दुर्योधनपुरोगमाः ।
द्रौणिकर्णकृपास्तात तेऽप्यकुर्वन्किमाहवे ॥१६॥
द्रौणिकर्णकृपास्तात तेऽप्यकुर्वन्किमाहवे ॥१६॥
16. ācāryaṁ ye ca te'rakṣanduryodhanapurogamāḥ ,
drauṇikarṇakṛpāstāta te'pyakurvankimāhave.
drauṇikarṇakṛpāstāta te'pyakurvankimāhave.
16.
ācāryam ye ca te arakṣan duryodhanapurōgamāḥ
drauṇikarṇakṛpāḥ tāta te api akurvan kim āhave
drauṇikarṇakṛpāḥ tāta te api akurvan kim āhave
16.
tāta ye ca duryodhanapurōgamāḥ ācāryam arakṣan
te api drauṇikarṇakṛpāḥ āhave kim akurvan
te api drauṇikarṇakṛpāḥ āhave kim akurvan
16.
O dear one, what did those others, led by Duryodhana, also do in battle - namely, Drauṇi, Karṇa, and Kṛpa - who were protecting the preceptor (Drona)?
भारद्वाजं जिघांसन्तौ सव्यसाचिवृकोदरौ ।
समार्छन्मामका युद्धे कथं संजय शंस मे ॥१७॥
समार्छन्मामका युद्धे कथं संजय शंस मे ॥१७॥
17. bhāradvājaṁ jighāṁsantau savyasācivṛkodarau ,
samārchanmāmakā yuddhe kathaṁ saṁjaya śaṁsa me.
samārchanmāmakā yuddhe kathaṁ saṁjaya śaṁsa me.
17.
bhāradvājaṃ jighāṃsantau savyasācivṛkodarau
samārchan māmakāḥ yuddhe katham saṃjaya śaṃsa me
samārchan māmakāḥ yuddhe katham saṃjaya śaṃsa me
17.
saṃjaya me śaṃsa bhāradvājaṃ jighāṃsantau
savyasācivṛkodarau māmakāḥ yuddhe katham samārchan
savyasācivṛkodarau māmakāḥ yuddhe katham samārchan
17.
Sanjaya, tell me how my warriors (māmakāḥ) encountered Savyasācin (Arjuna) and Vṛkodara (Bhīma) in battle, as they were intent on slaying the son of Bharadvāja (Drona).
सिन्धुराजवधेनेमे घटोत्कचवधेन ते ।
अमर्षिताः सुसंक्रुद्धा रणं चक्रुः कथं निशि ॥१८॥
अमर्षिताः सुसंक्रुद्धा रणं चक्रुः कथं निशि ॥१८॥
18. sindhurājavadheneme ghaṭotkacavadhena te ,
amarṣitāḥ susaṁkruddhā raṇaṁ cakruḥ kathaṁ niśi.
amarṣitāḥ susaṁkruddhā raṇaṁ cakruḥ kathaṁ niśi.
18.
sindhurājavadhena ime ghaṭotkacavadhena te
amarṣitāḥ susaṃkruddhāḥ raṇaṃ cakruḥ katham niśi
amarṣitāḥ susaṃkruddhāḥ raṇaṃ cakruḥ katham niśi
18.
sindhurājavadhena ime amarṣitāḥ ghaṭotkacavadhena
te susaṃkruddhāḥ niśi raṇam katham cakruḥ
te susaṃkruddhāḥ niśi raṇam katham cakruḥ
18.
How did these (my men), indignant over the slaying of the King of Sindhu (Jayadratha), and those (Pandavas), greatly enraged by the slaying of Ghaṭotkaca, fight at night?
संजय उवाच ।
हते घटोत्कचे राजन्कर्णेन निशि राक्षसे ।
प्रणदत्सु च हृष्टेषु तावकेषु युयुत्सुषु ॥१९॥
हते घटोत्कचे राजन्कर्णेन निशि राक्षसे ।
प्रणदत्सु च हृष्टेषु तावकेषु युयुत्सुषु ॥१९॥
19. saṁjaya uvāca ,
hate ghaṭotkace rājankarṇena niśi rākṣase ,
praṇadatsu ca hṛṣṭeṣu tāvakeṣu yuyutsuṣu.
hate ghaṭotkace rājankarṇena niśi rākṣase ,
praṇadatsu ca hṛṣṭeṣu tāvakeṣu yuyutsuṣu.
19.
sañjaya uvāca | hate ghaṭotkace rājan karṇena niśi
rākṣase | praṇadatsu ca hṛṣṭeṣu tāvakeṣu yuyutsuṣu
rākṣase | praṇadatsu ca hṛṣṭeṣu tāvakeṣu yuyutsuṣu
19.
rājan,
ghaṭotkace rākṣase karṇena niśi hate,
ca tāvakeṣu yuyutsuṣu hṛṣṭeṣu praṇadatsu
ghaṭotkace rākṣase karṇena niśi hate,
ca tāvakeṣu yuyutsuṣu hṛṣṭeṣu praṇadatsu
19.
Sanjaya said: "O King, when Ghaṭotkaca, the Rākṣasa, was killed by Karṇa at night, and your warriors, eager for battle, were shouting with joy, and... (the sentence continues in the next verse)."
आपतत्सु च वेगेन वध्यमाने बलेऽपि च ।
विगाढायां रजन्यां च राजा दैन्यं परं गतः ॥२०॥
विगाढायां रजन्यां च राजा दैन्यं परं गतः ॥२०॥
20. āpatatsu ca vegena vadhyamāne bale'pi ca ,
vigāḍhāyāṁ rajanyāṁ ca rājā dainyaṁ paraṁ gataḥ.
vigāḍhāyāṁ rajanyāṁ ca rājā dainyaṁ paraṁ gataḥ.
20.
āpatatsu ca vegena vadhyamāne bale api ca |
vigāḍhāyām rajanyām ca rājā dainyaṃ paraṃ gataḥ
vigāḍhāyām rajanyām ca rājā dainyaṃ paraṃ gataḥ
20.
bale api vadhyamāne vegena āpatatsu ca,
rajanyām vigāḍhāyām ca,
rājā paraṃ dainyaṃ gataḥ.
rajanyām vigāḍhāyām ca,
rājā paraṃ dainyaṃ gataḥ.
20.
...and while (your) army, though being cut down, was attacking with speed, and as the night deepened, the King (Yudhiṣṭhira) fell into extreme misery.
अब्रवीच्च महाबाहुर्भीमसेनं परंतपः ।
आवारय महाबाहो धार्तराष्ट्रस्य वाहिनीम् ।
हैडिम्बस्याभिघातेन मोहो मामाविशन्महान् ॥२१॥
आवारय महाबाहो धार्तराष्ट्रस्य वाहिनीम् ।
हैडिम्बस्याभिघातेन मोहो मामाविशन्महान् ॥२१॥
21. abravīcca mahābāhurbhīmasenaṁ paraṁtapaḥ ,
āvāraya mahābāho dhārtarāṣṭrasya vāhinīm ,
haiḍimbasyābhighātena moho māmāviśanmahān.
āvāraya mahābāho dhārtarāṣṭrasya vāhinīm ,
haiḍimbasyābhighātena moho māmāviśanmahān.
21.
abravīt ca mahābāhuḥ bhīmasenam
paraṃtapaḥ | āvāraya mahābāho
dhārtarāṣṭrasya vāhinīm | haiḍimbasya
abhighātena mohaḥ mām āviśat mahān
paraṃtapaḥ | āvāraya mahābāho
dhārtarāṣṭrasya vāhinīm | haiḍimbasya
abhighātena mohaḥ mām āviśat mahān
21.
ca mahābāhuḥ paraṃtapaḥ bhīmasenam abravīt: "mahābāho,
dhārtarāṣṭrasya vāhinīm āvāraya! haiḍimbasya abhighātena mahān mohaḥ mām āviśat.
"
dhārtarāṣṭrasya vāhinīm āvāraya! haiḍimbasya abhighātena mahān mohaḥ mām āviśat.
"
21.
And the mighty-armed (mahābāhu) tormentor of foes (paraṃtapa) spoke to Bhīmasena: "O mighty-armed one (mahābāhu), check the army of Dhṛtarāṣṭra's son! A great delusion (moha) has seized me due to the striking down of the son of Hiḍimbā (Haiḍimba)."
एवं भीमं समादिश्य स्वरथे समुपाविशत् ।
अश्रुपूर्णमुखो राजा निःश्वसंश्च पुनः पुनः ।
कश्मलं प्राविशद्घोरं दृष्ट्वा कर्णस्य विक्रमम् ॥२२॥
अश्रुपूर्णमुखो राजा निःश्वसंश्च पुनः पुनः ।
कश्मलं प्राविशद्घोरं दृष्ट्वा कर्णस्य विक्रमम् ॥२२॥
22. evaṁ bhīmaṁ samādiśya svarathe samupāviśat ,
aśrupūrṇamukho rājā niḥśvasaṁśca punaḥ punaḥ ,
kaśmalaṁ prāviśadghoraṁ dṛṣṭvā karṇasya vikramam.
aśrupūrṇamukho rājā niḥśvasaṁśca punaḥ punaḥ ,
kaśmalaṁ prāviśadghoraṁ dṛṣṭvā karṇasya vikramam.
22.
evam bhīmam samādiśya svarathe
samupāviśat | aśrupūrṇamukhaḥ rājā
niḥśvasan ca punaḥ punaḥ | kaśmalam
prāviśat ghoram dṛṣṭvā karṇasya vikramam
samupāviśat | aśrupūrṇamukhaḥ rājā
niḥśvasan ca punaḥ punaḥ | kaśmalam
prāviśat ghoram dṛṣṭvā karṇasya vikramam
22.
evam bhīmam samādiśya,
aśrupūrṇamukhaḥ rājā punaḥ punaḥ niḥśvasan ca,
svarathe samupāviśat.
karṇasya vikramam dṛṣṭvā ghoram kaśmalam prāviśat.
aśrupūrṇamukhaḥ rājā punaḥ punaḥ niḥśvasan ca,
svarathe samupāviśat.
karṇasya vikramam dṛṣṭvā ghoram kaśmalam prāviśat.
22.
Having thus instructed Bhīma, the King (Yudhiṣṭhira) sat down in his own chariot. With a face full of tears, and sighing again and again, the King entered into a terrible state of stupor, having seen Karṇa's valor.
तं तथा व्यथितं दृष्ट्वा कृष्णो वचनमब्रवीत् ।
मा व्यथां कुरु कौन्तेय नैतत्त्वय्युपपद्यते ।
वैक्लव्यं भरतश्रेष्ठ यथा प्राकृतपूरुषे ॥२३॥
मा व्यथां कुरु कौन्तेय नैतत्त्वय्युपपद्यते ।
वैक्लव्यं भरतश्रेष्ठ यथा प्राकृतपूरुषे ॥२३॥
23. taṁ tathā vyathitaṁ dṛṣṭvā kṛṣṇo vacanamabravīt ,
mā vyathāṁ kuru kaunteya naitattvayyupapadyate ,
vaiklavyaṁ bharataśreṣṭha yathā prākṛtapūruṣe.
mā vyathāṁ kuru kaunteya naitattvayyupapadyate ,
vaiklavyaṁ bharataśreṣṭha yathā prākṛtapūruṣe.
23.
tam tathā vyathitam dṛṣṭvā kṛṣṇaḥ
vacanam abravīt mā vyathām kuru kaunteya
na etat tvayi upapadyate vaiklavyam
bharataśreṣṭha yathā prākṛtapūruṣe
vacanam abravīt mā vyathām kuru kaunteya
na etat tvayi upapadyate vaiklavyam
bharataśreṣṭha yathā prākṛtapūruṣe
23.
kṛṣṇaḥ tam tathā vyathitam dṛṣṭvā
vacanam abravīt kaunteya mā vyathām kuru
etat tvayi na upapadyate bharataśreṣṭha
vaiklavyam yathā prākṛtapūruṣe
vacanam abravīt kaunteya mā vyathām kuru
etat tvayi na upapadyate bharataśreṣṭha
vaiklavyam yathā prākṛtapūruṣe
23.
Seeing him thus distressed, Krishna spoke these words: "Do not be so distressed, O son of Kunti, for this is not fitting for you. Such faint-heartedness, O best among the Bharatas, is like that of an ordinary person (puruṣa)."
उत्तिष्ठ राजन्युध्यस्व वह गुर्वीं धुरं विभो ।
त्वयि वैक्लव्यमापन्ने संशयो विजये भवेत् ॥२४॥
त्वयि वैक्लव्यमापन्ने संशयो विजये भवेत् ॥२४॥
24. uttiṣṭha rājanyudhyasva vaha gurvīṁ dhuraṁ vibho ,
tvayi vaiklavyamāpanne saṁśayo vijaye bhavet.
tvayi vaiklavyamāpanne saṁśayo vijaye bhavet.
24.
uttiṣṭha rājan yudhyasva vaha gurvīm dhuram vibho
tvayi vaiklavyam āpanne saṃśayaḥ vijaye bhavet
tvayi vaiklavyam āpanne saṃśayaḥ vijaye bhavet
24.
rājan vibho uttiṣṭha yudhyasva gurvīm dhuram vaha
tvayi vaiklavyam āpanne vijaye saṃśayaḥ bhavet
tvayi vaiklavyam āpanne vijaye saṃśayaḥ bhavet
24.
"Rise up, O King! Fight! Bear this heavy burden, O mighty one! If you fall into despondency, there will be doubt about victory."
श्रुत्वा कृष्णस्य वचनं धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
विमृज्य नेत्रे पाणिभ्यां कृष्णं वचनमब्रवीत् ॥२५॥
विमृज्य नेत्रे पाणिभ्यां कृष्णं वचनमब्रवीत् ॥२५॥
25. śrutvā kṛṣṇasya vacanaṁ dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
vimṛjya netre pāṇibhyāṁ kṛṣṇaṁ vacanamabravīt.
vimṛjya netre pāṇibhyāṁ kṛṣṇaṁ vacanamabravīt.
25.
śrutvā kṛṣṇasya vacanam dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
vimṛjya netre pāṇibhyām kṛṣṇam vacanam abravīt
vimṛjya netre pāṇibhyām kṛṣṇam vacanam abravīt
25.
dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ kṛṣṇasya vacanam śrutvā
pāṇibhyām netre vimṛjya kṛṣṇam vacanam abravīt
pāṇibhyām netre vimṛjya kṛṣṇam vacanam abravīt
25.
Having heard Krishna's words, Yudhishthira, the King of (natural) law (dharma), wiped his eyes with his hands and spoke these words to Krishna.
विदिता ते महाबाहो धर्माणां परमा गतिः ।
ब्रह्महत्याफलं तस्य यः कृतं नावबुध्यते ॥२६॥
ब्रह्महत्याफलं तस्य यः कृतं नावबुध्यते ॥२६॥
26. viditā te mahābāho dharmāṇāṁ paramā gatiḥ ,
brahmahatyāphalaṁ tasya yaḥ kṛtaṁ nāvabudhyate.
brahmahatyāphalaṁ tasya yaḥ kṛtaṁ nāvabudhyate.
26.
viditā te mahābāho dharmāṇām paramā gatiḥ
brahmahatyāphalam tasya yaḥ kṛtam na avabudhyate
brahmahatyāphalam tasya yaḥ kṛtam na avabudhyate
26.
mahābāho dharmāṇām paramā gatiḥ te viditā tasya
yaḥ kṛtam na avabudhyate brahmahatyāphalam
yaḥ kṛtam na avabudhyate brahmahatyāphalam
26.
"O mighty-armed one, the ultimate path of (natural) laws (dharma) is known to you. The consequence of killing a brahmin (brahmahatyā) falls upon one who does not understand what has been done."
अस्माकं हि वनस्थानां हैडिम्बेन महात्मना ।
बालेनापि सता तेन कृतं साह्यं जनार्दन ॥२७॥
बालेनापि सता तेन कृतं साह्यं जनार्दन ॥२७॥
27. asmākaṁ hi vanasthānāṁ haiḍimbena mahātmanā ,
bālenāpi satā tena kṛtaṁ sāhyaṁ janārdana.
bālenāpi satā tena kṛtaṁ sāhyaṁ janārdana.
27.
asmākam hi vanasthānām haiḍimbena mahātmanā
bālena api satā tena kṛtam sāhyam janārdana
bālena api satā tena kṛtam sāhyam janārdana
27.
janārdana hi asmākam vanasthānām tena mahātmanā
haiḍimbena bālena api satā sāhyam kṛtam
haiḍimbena bālena api satā sāhyam kṛtam
27.
O Janārdana, indeed, great help was rendered to us, who were living in the forest, by that great-souled (mahātman) Haiḍimba, even though he was just a child.
अस्त्रहेतोर्गतं ज्ञात्वा पाण्डवं श्वेतवाहनम् ।
असौ कृष्ण महेष्वासः काम्यके मामुपस्थितः ।
उषितश्च सहास्माभिर्यावन्नासीद्धनंजयः ॥२८॥
असौ कृष्ण महेष्वासः काम्यके मामुपस्थितः ।
उषितश्च सहास्माभिर्यावन्नासीद्धनंजयः ॥२८॥
28. astrahetorgataṁ jñātvā pāṇḍavaṁ śvetavāhanam ,
asau kṛṣṇa maheṣvāsaḥ kāmyake māmupasthitaḥ ,
uṣitaśca sahāsmābhiryāvannāsīddhanaṁjayaḥ.
asau kṛṣṇa maheṣvāsaḥ kāmyake māmupasthitaḥ ,
uṣitaśca sahāsmābhiryāvannāsīddhanaṁjayaḥ.
28.
astrahetoḥ gatam jñātvā pāṇḍavam
śvetavāhanam asau kṛṣṇa maheṣvāsaḥ
kāmyake mām upasthitaḥ uṣitaḥ ca saha
asmābhiḥ yāvat na āsīt dhanaṃjayaḥ
śvetavāhanam asau kṛṣṇa maheṣvāsaḥ
kāmyake mām upasthitaḥ uṣitaḥ ca saha
asmābhiḥ yāvat na āsīt dhanaṃjayaḥ
28.
kṛṣṇa astrahetoḥ gatam pāṇḍavam
śvetavāhanam jñātvā asau maheṣvāsaḥ mām
kāmyake upasthitaḥ ca asmābhiḥ saha
uṣitaḥ yāvat dhanaṃjayaḥ na āsīt
śvetavāhanam jñātvā asau maheṣvāsaḥ mām
kāmyake upasthitaḥ ca asmābhiḥ saha
uṣitaḥ yāvat dhanaṃjayaḥ na āsīt
28.
O Kṛṣṇa, knowing that the Pāṇḍava Śvetavāhana (Arjuna) had gone to acquire weapons, that great archer (Arjuna) approached me in Kāmyaka. And he stayed with us until Dhanaṃjaya (Arjuna) returned.
गन्धमादनयात्रायां दुर्गेभ्यश्च स्म तारिताः ।
पाञ्चाली च परिश्रान्ता पृष्ठेनोढा महात्मना ॥२९॥
पाञ्चाली च परिश्रान्ता पृष्ठेनोढा महात्मना ॥२९॥
29. gandhamādanayātrāyāṁ durgebhyaśca sma tāritāḥ ,
pāñcālī ca pariśrāntā pṛṣṭhenoḍhā mahātmanā.
pāñcālī ca pariśrāntā pṛṣṭhenoḍhā mahātmanā.
29.
gandhamādanayātrāyām durgebhyaḥ ca sma tāritāḥ
pāñcālī ca pariśrāntā pṛṣṭhena ūḍhā mahātmanā
pāñcālī ca pariśrāntā pṛṣṭhena ūḍhā mahātmanā
29.
gandhamādanayātrāyām durgebhyaḥ ca sma tāritāḥ
ca pariśrāntā pāñcālī mahātmanā pṛṣṭhena ūḍhā
ca pariśrāntā pāñcālī mahātmanā pṛṣṭhena ūḍhā
29.
During the journey to Gandhamādana, we were indeed rescued from numerous difficulties. And the exhausted Pāñcālī (Draupadī) was carried on the back by the great-souled (mahātman) one (Bhīma).
आरम्भाच्चैव युद्धानां यदेष कृतवान्प्रभो ।
मदर्थं दुष्करं कर्म कृतं तेन महात्मना ॥३०॥
मदर्थं दुष्करं कर्म कृतं तेन महात्मना ॥३०॥
30. ārambhāccaiva yuddhānāṁ yadeṣa kṛtavānprabho ,
madarthaṁ duṣkaraṁ karma kṛtaṁ tena mahātmanā.
madarthaṁ duṣkaraṁ karma kṛtaṁ tena mahātmanā.
30.
ārambhāt ca eva yuddhānām yat eṣa kṛtavān prabho
madartham duṣkaram karma kṛtam tena mahātmanā
madartham duṣkaram karma kṛtam tena mahātmanā
30.
prabho yuddhānām ārambhāt ca eva yat eṣa madartham duṣkaram karma kṛtavān,
tat karma tena mahātmanā kṛtam
tat karma tena mahātmanā kṛtam
30.
O Lord, from the very beginning of battles, whatever arduous deed this great-souled (mahātman) one performed for my sake, was indeed accomplished by him.
स्वभावाद्या च मे प्रीतिः सहदेवे जनार्दन ।
सैव मे द्विगुणा प्रीती राक्षसेन्द्रे घटोत्कचे ॥३१॥
सैव मे द्विगुणा प्रीती राक्षसेन्द्रे घटोत्कचे ॥३१॥
31. svabhāvādyā ca me prītiḥ sahadeve janārdana ,
saiva me dviguṇā prītī rākṣasendre ghaṭotkace.
saiva me dviguṇā prītī rākṣasendre ghaṭotkace.
31.
svabhāvādyā ca me prītiḥ sahadeve janārdana sā
eva me dviguṇā prītiḥ rākṣasendre ghaṭotkace
eva me dviguṇā prītiḥ rākṣasendre ghaṭotkace
31.
janārdana,
me svabhāvādyā prītiḥ sahadeve ca,
sā eva me dviguṇā prītiḥ rākṣasendre ghaṭotkace.
me svabhāvādyā prītiḥ sahadeve ca,
sā eva me dviguṇā prītiḥ rākṣasendre ghaṭotkace.
31.
O Janardana, the natural affection I have for Sahadeva, that same affection of mine is now doubled for Ghaṭotkaca, the king of the Rākṣasas.
भक्तश्च मे महाबाहुः प्रियोऽस्याहं प्रियश्च मे ।
येन विन्दामि वार्ष्णेय कश्मलं शोकतापितः ॥३२॥
येन विन्दामि वार्ष्णेय कश्मलं शोकतापितः ॥३२॥
32. bhaktaśca me mahābāhuḥ priyo'syāhaṁ priyaśca me ,
yena vindāmi vārṣṇeya kaśmalaṁ śokatāpitaḥ.
yena vindāmi vārṣṇeya kaśmalaṁ śokatāpitaḥ.
32.
bhaktaḥ ca me mahābāhuḥ priyaḥ asya aham priyaḥ
ca me yena vindāmi vārṣṇeya kaśmalam śokatāpitaḥ
ca me yena vindāmi vārṣṇeya kaśmalam śokatāpitaḥ
32.
vārṣṇeya,
mahābāhuḥ ca me bhaktaḥ.
aham asya priyaḥ ca me priyaḥ.
yena śokatāpitaḥ aham kaśmalam vindāmi.
mahābāhuḥ ca me bhaktaḥ.
aham asya priyaḥ ca me priyaḥ.
yena śokatāpitaḥ aham kaśmalam vindāmi.
32.
And that mighty-armed (Ghaṭotkaca) is devoted to me; I am dear to him, and he, in turn, is dear to me. O Vārṣṇeya, it is because of this (bond) that I, tormented by grief, now find myself in distress.
पश्य सैन्यानि वार्ष्णेय द्राव्यमाणानि कौरवैः ।
द्रोणकर्णौ च संयत्तौ पश्य युद्धे महारथौ ॥३३॥
द्रोणकर्णौ च संयत्तौ पश्य युद्धे महारथौ ॥३३॥
33. paśya sainyāni vārṣṇeya drāvyamāṇāni kauravaiḥ ,
droṇakarṇau ca saṁyattau paśya yuddhe mahārathau.
droṇakarṇau ca saṁyattau paśya yuddhe mahārathau.
33.
paśya sainyāni vārṣṇeya drāvyamāṇāni kauravaiḥ
droṇakarṇau ca saṃyattau paśya yuddhe mahārathau
droṇakarṇau ca saṃyattau paśya yuddhe mahārathau
33.
vārṣṇeya,
kauravaiḥ drāvyamāṇāni sainyāni paśya.
yuddhe ca saṃyattau mahārathau droṇakarṇau paśya.
kauravaiḥ drāvyamāṇāni sainyāni paśya.
yuddhe ca saṃyattau mahārathau droṇakarṇau paśya.
33.
O Vārṣṇeya, behold the armies being routed by the Kauravas! And behold Droṇa and Karṇa, those two great warriors (mahāratha), fully prepared in battle!
निशीथे पाण्डवं सैन्यमाभ्यां पश्य प्रमर्दितम् ।
गजाभ्यामिव मत्ताभ्यां यथा नडवनं महत् ॥३४॥
गजाभ्यामिव मत्ताभ्यां यथा नडवनं महत् ॥३४॥
34. niśīthe pāṇḍavaṁ sainyamābhyāṁ paśya pramarditam ,
gajābhyāmiva mattābhyāṁ yathā naḍavanaṁ mahat.
gajābhyāmiva mattābhyāṁ yathā naḍavanaṁ mahat.
34.
niśīthe pāṇḍavam sainyam ābhyām paśya pramarditam
gajābhyām iva mattābhyām yathā naḍavanam mahat
gajābhyām iva mattābhyām yathā naḍavanam mahat
34.
paśya,
niśīthe ābhyām pāṇḍavam sainyam pramarditam.
yathā mattābhyām gajābhyām mahat naḍavanam (pramarditam).
niśīthe ābhyām pāṇḍavam sainyam pramarditam.
yathā mattābhyām gajābhyām mahat naḍavanam (pramarditam).
34.
Behold the Pāṇḍava army, crushed at midnight by these two (Droṇa and Karṇa), just as a great reed forest (naḍavana) is trampled by two maddened elephants.
अनादृत्य बलं बाह्वोर्भीमसेनस्य माधव ।
चित्रास्त्रतां च पार्थस्य विक्रमन्ते स्म कौरवाः ॥३५॥
चित्रास्त्रतां च पार्थस्य विक्रमन्ते स्म कौरवाः ॥३५॥
35. anādṛtya balaṁ bāhvorbhīmasenasya mādhava ,
citrāstratāṁ ca pārthasya vikramante sma kauravāḥ.
citrāstratāṁ ca pārthasya vikramante sma kauravāḥ.
35.
anādṛtya balam bāhvoḥ bhīmasenasya mādhava
citrāstratām ca pārthasya vikramante sma kauravāḥ
citrāstratām ca pārthasya vikramante sma kauravāḥ
35.
mādhava kauravāḥ bhīmasenasya bāhvoḥ balam ca
pārthasya citrāstratām anādṛtya vikramante sma
pārthasya citrāstratām anādṛtya vikramante sma
35.
O Mādhava (Krishna), the Kauravas were displaying their might, disregarding the strength of Bhīmasena's arms and Pārtha's (Arjuna's) wondrous skill with weapons.
एष द्रोणश्च कर्णश्च राजा चैव सुयोधनः ।
निहत्य राक्षसं युद्धे हृष्टा नर्दन्ति संयुगे ॥३६॥
निहत्य राक्षसं युद्धे हृष्टा नर्दन्ति संयुगे ॥३६॥
36. eṣa droṇaśca karṇaśca rājā caiva suyodhanaḥ ,
nihatya rākṣasaṁ yuddhe hṛṣṭā nardanti saṁyuge.
nihatya rākṣasaṁ yuddhe hṛṣṭā nardanti saṁyuge.
36.
eṣa droṇaḥ ca karṇaḥ ca rājā ca eva suyodhanaḥ
nihatya rākṣasam yuddhe hṛṣṭā nardanti saṃyuge
nihatya rākṣasam yuddhe hṛṣṭā nardanti saṃyuge
36.
eṣa droṇaḥ ca karṇaḥ ca rājā suyodhanaḥ ca eva
yuddhe rākṣasam nihatya saṃyuge hṛṣṭā nardanti
yuddhe rākṣasam nihatya saṃyuge hṛṣṭā nardanti
36.
Here, Droṇa, Karṇa, and King Suyodhana, having killed the demon in battle, are joyfully roaring in this engagement.
कथमस्मासु जीवत्सु त्वयि चैव जनार्दन ।
हैडिम्बः प्राप्तवान्मृत्युं सूतपुत्रेण संगतः ॥३७॥
हैडिम्बः प्राप्तवान्मृत्युं सूतपुत्रेण संगतः ॥३७॥
37. kathamasmāsu jīvatsu tvayi caiva janārdana ,
haiḍimbaḥ prāptavānmṛtyuṁ sūtaputreṇa saṁgataḥ.
haiḍimbaḥ prāptavānmṛtyuṁ sūtaputreṇa saṁgataḥ.
37.
katham asmāsu jīvatsu tvayi ca eva janārdana
haiḍimbaḥ prāptavān mṛtyum sūtaputreṇa saṅgataḥ
haiḍimbaḥ prāptavān mṛtyum sūtaputreṇa saṅgataḥ
37.
janārdana katham asmāsu jīvatsu ca eva tvayi [jīvatsu]
haiḍimbaḥ sūtaputreṇa saṅgataḥ mṛtyum prāptavān
haiḍimbaḥ sūtaputreṇa saṅgataḥ mṛtyum prāptavān
37.
O Janārdana (Krishna), how is it that Hiḍimbā's son (Ghaṭotkaca) met his death at the hands of Karṇa, the son of the charioteer, while we and you are still alive?
कदर्थीकृत्य नः सर्वान्पश्यतः सव्यसाचिनः ।
निहतो राक्षसः कृष्ण भैमसेनिर्महाबलः ॥३८॥
निहतो राक्षसः कृष्ण भैमसेनिर्महाबलः ॥३८॥
38. kadarthīkṛtya naḥ sarvānpaśyataḥ savyasācinaḥ ,
nihato rākṣasaḥ kṛṣṇa bhaimasenirmahābalaḥ.
nihato rākṣasaḥ kṛṣṇa bhaimasenirmahābalaḥ.
38.
kadarthīkṛtya naḥ sarvān paśyataḥ savyasācinaḥ
nihataḥ rākṣasaḥ kṛṣṇa bhaimaseniḥ mahābalaḥ
nihataḥ rākṣasaḥ kṛṣṇa bhaimaseniḥ mahābalaḥ
38.
kṛṣṇa savyasācinaḥ paśyataḥ sarvān naḥ kadarthīkṛtya
mahābalaḥ bhaimaseniḥ rākṣasaḥ [katham] nihataḥ
mahābalaḥ bhaimaseniḥ rākṣasaḥ [katham] nihataḥ
38.
O Krishna, how could the immensely powerful demon (Ghaṭotkaca), Bhīmasena's son, be killed, after he had humiliated all of us while Savyasācin (Arjuna) was watching?
यदाभिमन्युर्निहतो धार्तराष्ट्रैर्दुरात्मभिः ।
नासीत्तत्र रणे कृष्ण सव्यसाची महारथः ॥३९॥
नासीत्तत्र रणे कृष्ण सव्यसाची महारथः ॥३९॥
39. yadābhimanyurnihato dhārtarāṣṭrairdurātmabhiḥ ,
nāsīttatra raṇe kṛṣṇa savyasācī mahārathaḥ.
nāsīttatra raṇe kṛṣṇa savyasācī mahārathaḥ.
39.
yadā abhimanyuḥ nihataḥ dhārtarāṣṭraiḥ durātmabhiḥ
na āsīt tatra raṇe kṛṣṇa savyasācī mahārathaḥ
na āsīt tatra raṇe kṛṣṇa savyasācī mahārathaḥ
39.
kṛṣṇa yadā abhimanyuḥ durātmabhiḥ dhārtarāṣṭraiḥ
nihataḥ tatra raṇe savyasācī mahārathaḥ na āsīt
nihataḥ tatra raṇe savyasācī mahārathaḥ na āsīt
39.
O Kṛṣṇa, when Abhimanyu was killed by the wicked sons of Dhṛtarāṣṭra, Savyasācī, the great charioteer, was not present there in the battle.
निरुद्धाश्च वयं सर्वे सैन्धवेन दुरात्मना ।
निमित्तमभवद्द्रोणः सपुत्रस्तत्र कर्मणि ॥४०॥
निमित्तमभवद्द्रोणः सपुत्रस्तत्र कर्मणि ॥४०॥
40. niruddhāśca vayaṁ sarve saindhavena durātmanā ,
nimittamabhavaddroṇaḥ saputrastatra karmaṇi.
nimittamabhavaddroṇaḥ saputrastatra karmaṇi.
40.
niruddhāḥ ca vayam sarve saindhavena durātmanā
nimittam abhavat droṇaḥ saputraḥ tatra karmaṇi
nimittam abhavat droṇaḥ saputraḥ tatra karmaṇi
40.
ca vayam sarve durātmanā saindhavena niruddhāḥ
droṇaḥ saputraḥ tatra karmaṇi nimittam abhavat
droṇaḥ saputraḥ tatra karmaṇi nimittam abhavat
40.
And we all were held back by the wicked Jayadratha. Droṇa, with his son, became the instrument in that deed (karma).
उपदिष्टो वधोपायः कर्णस्य गुरुणा स्वयम् ।
व्यायच्छतश्च खड्गेन द्विधा खड्गं चकार ह ॥४१॥
व्यायच्छतश्च खड्गेन द्विधा खड्गं चकार ह ॥४१॥
41. upadiṣṭo vadhopāyaḥ karṇasya guruṇā svayam ,
vyāyacchataśca khaḍgena dvidhā khaḍgaṁ cakāra ha.
vyāyacchataśca khaḍgena dvidhā khaḍgaṁ cakāra ha.
41.
upadiṣṭaḥ vadhopāyaḥ karṇasya guruṇā svayam
vyāyacchataḥ ca khaḍgena dvidhā khaḍgam cakāra ha
vyāyacchataḥ ca khaḍgena dvidhā khaḍgam cakāra ha
41.
karṇasya vadhopāyaḥ guruṇā svayam upadiṣṭaḥ ca
vyāyacchataḥ khaḍgena khaḍgam dvidhā cakāra ha
vyāyacchataḥ khaḍgena khaḍgam dvidhā cakāra ha
41.
The method for slaying Karṇa was personally taught by the teacher (guru). And while Karṇa was struggling, (Arjuna) indeed broke his (Karṇa's) sword into two with (Arjuna's) own sword.
व्यसने वर्तमानस्य कृतवर्मा नृशंसवत् ।
अश्वाञ्जघान सहसा तथोभौ पार्ष्णिसारथी ।
तथेतरे महेष्वासाः सौभद्रं युध्यपातयन् ॥४२॥
अश्वाञ्जघान सहसा तथोभौ पार्ष्णिसारथी ।
तथेतरे महेष्वासाः सौभद्रं युध्यपातयन् ॥४२॥
42. vyasane vartamānasya kṛtavarmā nṛśaṁsavat ,
aśvāñjaghāna sahasā tathobhau pārṣṇisārathī ,
tathetare maheṣvāsāḥ saubhadraṁ yudhyapātayan.
aśvāñjaghāna sahasā tathobhau pārṣṇisārathī ,
tathetare maheṣvāsāḥ saubhadraṁ yudhyapātayan.
42.
vyasane vartamānasya kṛtavarmā
nṛśaṃsavat aśvān jaghāna sahasā tathā
ubhau pārṣṇisārathī tathā itare
maheṣvāsāḥ saubhadram yudhi apātayan
nṛśaṃsavat aśvān jaghāna sahasā tathā
ubhau pārṣṇisārathī tathā itare
maheṣvāsāḥ saubhadram yudhi apātayan
42.
(tasya) vyasane vartamānasya kṛtavarmā
nṛśaṃsavat sahasā aśvān jaghāna
tathā ubhau pārṣṇisārathī tathā itare
maheṣvāsāḥ yudhi saubhadram apātayan
nṛśaṃsavat sahasā aśvān jaghāna
tathā ubhau pārṣṇisārathī tathā itare
maheṣvāsāḥ yudhi saubhadram apātayan
42.
While he (Abhimanyu) was in distress, Kṛtavarmā cruelly and suddenly killed his horses, as well as both his charioteer-assistants. And in this manner, the other great archers struck down Subhadrā's son (Abhimanyu) in battle.
अल्पे च कारणे कृष्ण हतो गाण्डीवधन्वना ।
सैन्धवो यादवश्रेष्ठ तच्च नातिप्रियं मम ॥४३॥
सैन्धवो यादवश्रेष्ठ तच्च नातिप्रियं मम ॥४३॥
43. alpe ca kāraṇe kṛṣṇa hato gāṇḍīvadhanvanā ,
saindhavo yādavaśreṣṭha tacca nātipriyaṁ mama.
saindhavo yādavaśreṣṭha tacca nātipriyaṁ mama.
43.
alpe ca kāraṇe kṛṣṇa hataḥ gāṇḍīvadhanvanā
saindhavaḥ yādavaśreṣṭha tat ca na atipriyaṃ mama
saindhavaḥ yādavaśreṣṭha tat ca na atipriyaṃ mama
43.
kṛṣṇa yādavaśreṣṭha gāṇḍīvadhanvanā saindhavaḥ
alpe kāraṇe ca hataḥ tat ca mama na atipriyaṃ
alpe kāraṇe ca hataḥ tat ca mama na atipriyaṃ
43.
O Kṛṣṇa, best among the Yadus, Saindhava was killed by the wielder of the Gāṇḍīva bow (Arjuna) for a trivial reason. And that is certainly not at all pleasing to me.
यदि शत्रुवधे न्याय्यो भवेत्कर्तुं च पाण्डवैः ।
द्रोणकर्णौ रणे पूर्वं हन्तव्याविति मे मतिः ॥४४॥
द्रोणकर्णौ रणे पूर्वं हन्तव्याविति मे मतिः ॥४४॥
44. yadi śatruvadhe nyāyyo bhavetkartuṁ ca pāṇḍavaiḥ ,
droṇakarṇau raṇe pūrvaṁ hantavyāviti me matiḥ.
droṇakarṇau raṇe pūrvaṁ hantavyāviti me matiḥ.
44.
yadi śatruvadhe nyāyyaḥ bhavet kartuṃ ca pāṇḍavaiḥ
droṇakarṇau raṇe pūrvaṃ hantavyau iti me matiḥ
droṇakarṇau raṇe pūrvaṃ hantavyau iti me matiḥ
44.
yadi pāṇḍavaiḥ śatruvadhe kartuṃ nyāyyaḥ bhavet
ca pūrvaṃ droṇakarṇau raṇe hantavyau iti me matiḥ
ca pūrvaṃ droṇakarṇau raṇe hantavyau iti me matiḥ
44.
If it were indeed proper for the Pāṇḍavas to kill an enemy, then Droṇa and Karṇa should have been slain first in battle. This is my conviction.
एतौ मूलं हि दुःखानामस्माकं पुरुषर्षभ ।
एतौ रणे समासाद्य पराश्वस्तः सुयोधनः ॥४५॥
एतौ रणे समासाद्य पराश्वस्तः सुयोधनः ॥४५॥
45. etau mūlaṁ hi duḥkhānāmasmākaṁ puruṣarṣabha ,
etau raṇe samāsādya parāśvastaḥ suyodhanaḥ.
etau raṇe samāsādya parāśvastaḥ suyodhanaḥ.
45.
etau mūlaṃ hi duḥkhānām asmākaṃ puruṣarṣabha
etau raṇe samāsādya parāśvastaḥ suyodhanaḥ
etau raṇe samāsādya parāśvastaḥ suyodhanaḥ
45.
puruṣarṣabha etau hi asmākaṃ duḥkhānām mūlaṃ
etau raṇe samāsādya suyodhanaḥ parāśvastaḥ
etau raṇe samāsādya suyodhanaḥ parāśvastaḥ
45.
O best among men, these two (Droṇa and Karṇa) are certainly the root of our sufferings. Relying on these two in battle, Suyodhana (Duryodhana) feels completely reassured.
यत्र वध्यो भवेद्द्रोणः सूतपुत्रश्च सानुगः ।
तत्रावधीन्महाबाहुः सैन्धवं दूरवासिनम् ॥४६॥
तत्रावधीन्महाबाहुः सैन्धवं दूरवासिनम् ॥४६॥
46. yatra vadhyo bhaveddroṇaḥ sūtaputraśca sānugaḥ ,
tatrāvadhīnmahābāhuḥ saindhavaṁ dūravāsinam.
tatrāvadhīnmahābāhuḥ saindhavaṁ dūravāsinam.
46.
yatra vadhyaḥ bhavet droṇaḥ sūtaputraḥ ca sānugaḥ
tatra avadhīn mahābāhuḥ saindhavaṃ dūravāsinam
tatra avadhīn mahābāhuḥ saindhavaṃ dūravāsinam
46.
yatra droṇaḥ sūtaputraḥ ca sānugaḥ vadhyaḥ bhavet
tatra mahābāhuḥ dūravāsinam saindhavaṃ avadhīn
tatra mahābāhuḥ dūravāsinam saindhavaṃ avadhīn
46.
In a situation where Droṇa and the son of Sūta (Karṇa) along with his followers should have been killed, the mighty-armed one (Arjuna) instead slew Saindhava, who was far removed from them.
अवश्यं तु मया कार्यः सूतपुत्रस्य निग्रहः ।
ततो यास्याम्यहं वीर स्वयं कर्णजिघांसया ।
भीमसेनो महाबाहुर्द्रोणानीकेन संगतः ॥४७॥
ततो यास्याम्यहं वीर स्वयं कर्णजिघांसया ।
भीमसेनो महाबाहुर्द्रोणानीकेन संगतः ॥४७॥
47. avaśyaṁ tu mayā kāryaḥ sūtaputrasya nigrahaḥ ,
tato yāsyāmyahaṁ vīra svayaṁ karṇajighāṁsayā ,
bhīmaseno mahābāhurdroṇānīkena saṁgataḥ.
tato yāsyāmyahaṁ vīra svayaṁ karṇajighāṁsayā ,
bhīmaseno mahābāhurdroṇānīkena saṁgataḥ.
47.
avaśyam tu mayā kāryaḥ sūtaputrasya
nigrahaḥ tataḥ yāsyāmi aham vīra
svayam karṇajighāṃsayā bhīmasenaḥ
mahābāhuḥ droṇānīkena saṃgataḥ
nigrahaḥ tataḥ yāsyāmi aham vīra
svayam karṇajighāṃsayā bhīmasenaḥ
mahābāhuḥ droṇānīkena saṃgataḥ
47.
mayā tu sūtaputrasya nigrahaḥ
avaśyam kāryaḥ tataḥ vīra aham svayam
karṇajighāṃsayā yāsyāmi mahābāhuḥ
bhīmasenaḥ droṇānīkena saṃgataḥ
avaśyam kāryaḥ tataḥ vīra aham svayam
karṇajighāṃsayā yāsyāmi mahābāhuḥ
bhīmasenaḥ droṇānīkena saṃgataḥ
47.
However, I must certainly undertake the capture of Sūtaputra (Karṇa). Therefore, O hero, I myself will go with the intent to kill Karṇa. The mighty-armed Bhīmasena is engaged with Droṇa's army.
एवमुक्त्वा ययौ तूर्णं त्वरमाणो युधिष्ठिरः ।
स विस्फार्य महच्चापं शङ्खं प्रध्माप्य भैरवम् ॥४८॥
स विस्फार्य महच्चापं शङ्खं प्रध्माप्य भैरवम् ॥४८॥
48. evamuktvā yayau tūrṇaṁ tvaramāṇo yudhiṣṭhiraḥ ,
sa visphārya mahaccāpaṁ śaṅkhaṁ pradhmāpya bhairavam.
sa visphārya mahaccāpaṁ śaṅkhaṁ pradhmāpya bhairavam.
48.
evam uktvā yayau tūrṇam tvaramāṇaḥ yudhiṣṭhiraḥ saḥ
visphārya mahat cāpam śaṅkham pradhmāpya bhairavam
visphārya mahat cāpam śaṅkham pradhmāpya bhairavam
48.
yudhiṣṭhiraḥ evam uktvā tvaramāṇaḥ tūrṇam yayau saḥ
mahat cāpam visphārya bhairavam śaṅkham pradhmāpya
mahat cāpam visphārya bhairavam śaṅkham pradhmāpya
48.
Having spoken thus, Yudhiṣṭhira, hurrying, quickly departed. He then stretched his great bow and blew the terrifying conch.
ततो रथसहस्रेण गजानां च शतैस्त्रिभिः ।
वाजिभिः पञ्चसाहस्रैस्त्रिसाहस्रैः प्रभद्रकैः ।
वृतः शिखण्डी त्वरितो राजानं पृष्ठतोऽन्वयात् ॥४९॥
वाजिभिः पञ्चसाहस्रैस्त्रिसाहस्रैः प्रभद्रकैः ।
वृतः शिखण्डी त्वरितो राजानं पृष्ठतोऽन्वयात् ॥४९॥
49. tato rathasahasreṇa gajānāṁ ca śataistribhiḥ ,
vājibhiḥ pañcasāhasraistrisāhasraiḥ prabhadrakaiḥ ,
vṛtaḥ śikhaṇḍī tvarito rājānaṁ pṛṣṭhato'nvayāt.
vājibhiḥ pañcasāhasraistrisāhasraiḥ prabhadrakaiḥ ,
vṛtaḥ śikhaṇḍī tvarito rājānaṁ pṛṣṭhato'nvayāt.
49.
tataḥ rathasahastreṇa gajānām ca śataiḥ
tribhiḥ vājibhiḥ pañcasāhasraiḥ
trisāhasraiḥ prabhadrakaiḥ vṛtaḥ śikhaṇḍī
tvaritaḥ rājānam pṛṣṭhataḥ anvayāt
tribhiḥ vājibhiḥ pañcasāhasraiḥ
trisāhasraiḥ prabhadrakaiḥ vṛtaḥ śikhaṇḍī
tvaritaḥ rājānam pṛṣṭhataḥ anvayāt
49.
tataḥ śikhaṇḍī tvaritaḥ rathasahastreṇa
tribhiḥ śataiḥ ca gajānām pañcasāhasraiḥ
vājibhiḥ trisāhasraiḥ prabhadrakaiḥ
vṛtaḥ rājānam pṛṣṭhataḥ anvayāt
tribhiḥ śataiḥ ca gajānām pañcasāhasraiḥ
vājibhiḥ trisāhasraiḥ prabhadrakaiḥ
vṛtaḥ rājānam pṛṣṭhataḥ anvayāt
49.
Then, surrounded by a thousand chariots, three hundred elephants, five thousand horses, and three thousand excellent war-elephants (prabhādrakaiḥ), Śikhaṇḍī, hastening, followed the king from behind.
ततो भेरीः समाजघ्नुः शङ्खान्दध्मुश्च दंशिताः ।
पाञ्चालाः पाण्डवाश्चैव युधिष्ठिरपुरोगमाः ॥५०॥
पाञ्चालाः पाण्डवाश्चैव युधिष्ठिरपुरोगमाः ॥५०॥
50. tato bherīḥ samājaghnuḥ śaṅkhāndadhmuśca daṁśitāḥ ,
pāñcālāḥ pāṇḍavāścaiva yudhiṣṭhirapurogamāḥ.
pāñcālāḥ pāṇḍavāścaiva yudhiṣṭhirapurogamāḥ.
50.
tataḥ bherīḥ samājaghnuḥ śaṅkhān dadhmuḥ ca daṃśitāḥ
pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca eva yudhiṣṭhirapurahgamāḥ
pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca eva yudhiṣṭhirapurahgamāḥ
50.
tataḥ yudhiṣṭhirapurahgamāḥ daṃśitāḥ pāñcālāḥ ca
eva pāṇḍavāḥ bherīḥ samājaghnuḥ ca śaṅkhān dadhmuḥ
eva pāṇḍavāḥ bherīḥ samājaghnuḥ ca śaṅkhān dadhmuḥ
50.
Then, the armored Pañcālas and Pāṇḍavas, with Yudhiṣṭhira leading them, beat their kettle-drums and blew their conches.
ततोऽब्रवीन्महाबाहुर्वासुदेवो धनंजयम् ।
एष प्रयाति त्वरितो क्रोधाविष्टो युधिष्ठिरः ।
जिघांसुः सूतपुत्रस्य तस्योपेक्षा न युज्यते ॥५१॥
एष प्रयाति त्वरितो क्रोधाविष्टो युधिष्ठिरः ।
जिघांसुः सूतपुत्रस्य तस्योपेक्षा न युज्यते ॥५१॥
51. tato'bravīnmahābāhurvāsudevo dhanaṁjayam ,
eṣa prayāti tvarito krodhāviṣṭo yudhiṣṭhiraḥ ,
jighāṁsuḥ sūtaputrasya tasyopekṣā na yujyate.
eṣa prayāti tvarito krodhāviṣṭo yudhiṣṭhiraḥ ,
jighāṁsuḥ sūtaputrasya tasyopekṣā na yujyate.
51.
tataḥ abravīt mahābāhuḥ vāsudevaḥ
dhanaṃjayam eṣa prayāti tvaritaḥ
krodhāviṣṭaḥ yudhiṣṭhiraḥ jighāṃsuḥ
sūtaputrasya tasya upekṣā na yujyate
dhanaṃjayam eṣa prayāti tvaritaḥ
krodhāviṣṭaḥ yudhiṣṭhiraḥ jighāṃsuḥ
sūtaputrasya tasya upekṣā na yujyate
51.
tataḥ mahābāhuḥ vāsudevaḥ dhanaṃjayam
abravīt eṣaḥ krodhāviṣṭaḥ yudhiṣṭhiraḥ
sūtaputrasya jighāṃsuḥ tvaritaḥ
prayāti tasya upekṣā na yujyate
abravīt eṣaḥ krodhāviṣṭaḥ yudhiṣṭhiraḥ
sūtaputrasya jighāṃsuḥ tvaritaḥ
prayāti tasya upekṣā na yujyate
51.
Then, the mighty-armed Vāsudeva (Krishna) spoke to Dhanaṃjaya (Arjuna): "Yudhiṣṭhira, enraged, is swiftly heading out, intent on killing the son of Sūta (Karṇa). It is not proper to ignore him."
एवमुक्त्वा हृषीकेशः शीघ्रमश्वानचोदयत् ।
दूरं च यातं राजानमन्वगच्छज्जनार्दनः ॥५२॥
दूरं च यातं राजानमन्वगच्छज्जनार्दनः ॥५२॥
52. evamuktvā hṛṣīkeśaḥ śīghramaśvānacodayat ,
dūraṁ ca yātaṁ rājānamanvagacchajjanārdanaḥ.
dūraṁ ca yātaṁ rājānamanvagacchajjanārdanaḥ.
52.
evam uktvā hṛṣīkeśaḥ śīghram aśvān acodayat
dūram ca yātam rājānam anvagacchat janārdanaḥ
dūram ca yātam rājānam anvagacchat janārdanaḥ
52.
hṛṣīkeśaḥ evam uktvā śīghram aśvān acodayat
ca janārdanaḥ dūram yātam rājānam anvagacchat
ca janārdanaḥ dūram yātam rājānam anvagacchat
52.
Having spoken thus, Hṛṣīkeśa (Krishna) quickly urged on the horses. And Janārdana (Krishna) followed the king who had gone a long distance.
तं दृष्ट्वा सहसा यान्तं सूतपुत्रजिघांसया ।
शोकोपहतसंकल्पं दह्यमानमिवाग्निना ।
अभिगम्याब्रवीद्व्यासो धर्मपुत्रं युधिष्ठिरम् ॥५३॥
शोकोपहतसंकल्पं दह्यमानमिवाग्निना ।
अभिगम्याब्रवीद्व्यासो धर्मपुत्रं युधिष्ठिरम् ॥५३॥
53. taṁ dṛṣṭvā sahasā yāntaṁ sūtaputrajighāṁsayā ,
śokopahatasaṁkalpaṁ dahyamānamivāgninā ,
abhigamyābravīdvyāso dharmaputraṁ yudhiṣṭhiram.
śokopahatasaṁkalpaṁ dahyamānamivāgninā ,
abhigamyābravīdvyāso dharmaputraṁ yudhiṣṭhiram.
53.
tam dṛṣṭvā sahasā yāntam
sūtaputrajighāṃsayā śokopahatasaṃkalpam
dahyamānam iva agninā abhigamya abravīt
vyāsaḥ dharmaputram yudhiṣṭhiram
sūtaputrajighāṃsayā śokopahatasaṃkalpam
dahyamānam iva agninā abhigamya abravīt
vyāsaḥ dharmaputram yudhiṣṭhiram
53.
vyāsaḥ sūtaputrajighāṃsayā sahasā
yāntam śokopahatasaṃkalpam agninā
iva dahyamānam tam abhigamya
dharmaputram yudhiṣṭhiram abravīt
yāntam śokopahatasaṃkalpam agninā
iva dahyamānam tam abhigamya
dharmaputram yudhiṣṭhiram abravīt
53.
Having suddenly seen him (Yudhiṣṭhira) going forth with the intent to kill the son of Sūta (Karṇa), his resolve shattered by sorrow, as if he were being consumed by fire, Vyāsa approached and spoke to Dharmaputra (Yudhiṣṭhira).
कर्णमासाद्य संग्रामे दिष्ट्या जीवति फल्गुनः ।
सव्यसाचिवधाकाङ्क्षी शक्तिं रक्षितवान्हि सः ॥५४॥
सव्यसाचिवधाकाङ्क्षी शक्तिं रक्षितवान्हि सः ॥५४॥
54. karṇamāsādya saṁgrāme diṣṭyā jīvati phalgunaḥ ,
savyasācivadhākāṅkṣī śaktiṁ rakṣitavānhi saḥ.
savyasācivadhākāṅkṣī śaktiṁ rakṣitavānhi saḥ.
54.
karṇam āsādya saṃgrāme diṣṭyā jīvati phalgunaḥ
savyasācivadhākāṅkṣī śaktim rakṣitavān hi saḥ
savyasācivadhākāṅkṣī śaktim rakṣitavān hi saḥ
54.
diṣṭyā phalgunaḥ saṃgrāme karṇam āsādya jīvati
hi saḥ savyasācivadhākāṅkṣī śaktim rakṣitavān
hi saḥ savyasācivadhākāṅkṣī śaktim rakṣitavān
54.
Fortunately, Phalguna (Arjuna) lives, having encountered Karṇa in battle. For he (Karṇa), desiring the death of Savyasācī (Arjuna), had indeed preserved his divine spear (śakti).
न चागाद्द्वैरथं जिष्णुर्दिष्ट्या तं भरतर्षभ ।
सृजेतां स्पर्धिनावेतौ दिव्यान्यस्त्राणि सर्वशः ॥५५॥
सृजेतां स्पर्धिनावेतौ दिव्यान्यस्त्राणि सर्वशः ॥५५॥
55. na cāgāddvairathaṁ jiṣṇurdiṣṭyā taṁ bharatarṣabha ,
sṛjetāṁ spardhināvetau divyānyastrāṇi sarvaśaḥ.
sṛjetāṁ spardhināvetau divyānyastrāṇi sarvaśaḥ.
55.
na ca agāt dvairatham jiṣṇuḥ diṣṭyā tam bharatarṣabha
sṛjetām spardhinau etau divyāni astrāṇi sarvaśaḥ
sṛjetām spardhinau etau divyāni astrāṇi sarvaśaḥ
55.
ca diṣṭyā bharatarṣabha jiṣṇuḥ tam dvairatham na agāt
etau spardhinau sarvaśaḥ divyāni astrāṇi sṛjetām
etau spardhinau sarvaśaḥ divyāni astrāṇi sṛjetām
55.
And fortunately, O best of Bharatas, the victorious Arjuna did not engage him (Karna) in a chariot duel. (For if they had,) these two rivals would unleash all their divine weapons everywhere.
वध्यमानेषु चास्त्रेषु पीडितः सूतनन्दनः ।
वासवीं समरे शक्तिं ध्रुवं मुञ्चेद्युधिष्ठिर ॥५६॥
वासवीं समरे शक्तिं ध्रुवं मुञ्चेद्युधिष्ठिर ॥५६॥
56. vadhyamāneṣu cāstreṣu pīḍitaḥ sūtanandanaḥ ,
vāsavīṁ samare śaktiṁ dhruvaṁ muñcedyudhiṣṭhira.
vāsavīṁ samare śaktiṁ dhruvaṁ muñcedyudhiṣṭhira.
56.
vadhya-māṇeṣu ca astreṣu pīḍitaḥ sūtanandanaḥ
vāsavīm samare śaktim dhruvam muñcet yudhiṣṭhira
vāsavīm samare śaktim dhruvam muñcet yudhiṣṭhira
56.
yudhiṣṭhira,
ca astreṣu vadhya-māṇeṣu pīḍitaḥ sūtanandanaḥ dhruvam vāsavīm śaktim samare muñcet
ca astreṣu vadhya-māṇeṣu pīḍitaḥ sūtanandanaḥ dhruvam vāsavīm śaktim samare muñcet
56.
And when his weapons are being countered, the son of the charioteer (Karna), being tormented, would surely unleash the Vāsavī missile (śakti) in battle, O Yudhishthira.
ततो भवेत्ते व्यसनं घोरं भरतसत्तम ।
दिष्ट्या रक्षो हतं युद्धे सूतपुत्रेण मानद ॥५७॥
दिष्ट्या रक्षो हतं युद्धे सूतपुत्रेण मानद ॥५७॥
57. tato bhavette vyasanaṁ ghoraṁ bharatasattama ,
diṣṭyā rakṣo hataṁ yuddhe sūtaputreṇa mānada.
diṣṭyā rakṣo hataṁ yuddhe sūtaputreṇa mānada.
57.
tataḥ bhavet te vyasanam ghoram bharatasattama
diṣṭyā rakṣaḥ hatam yuddhe sūtaputreṇa mānada
diṣṭyā rakṣaḥ hatam yuddhe sūtaputreṇa mānada
57.
bharatasattama,
tataḥ te ghoram vyasanam bhavet mānada,
diṣṭyā rakṣaḥ sūtaputreṇa yuddhe hatam
tataḥ te ghoram vyasanam bhavet mānada,
diṣṭyā rakṣaḥ sūtaputreṇa yuddhe hatam
57.
Then there would be a terrible calamity for you, O best of Bharatas. Fortunately, the demon was killed in battle by the son of the charioteer, O giver of honor.
वासवीं कारणं कृत्वा कालेनापहतो ह्यसौ ।
तवैव कारणाद्रक्षो निहतं तात संयुगे ॥५८॥
तवैव कारणाद्रक्षो निहतं तात संयुगे ॥५८॥
58. vāsavīṁ kāraṇaṁ kṛtvā kālenāpahato hyasau ,
tavaiva kāraṇādrakṣo nihataṁ tāta saṁyuge.
tavaiva kāraṇādrakṣo nihataṁ tāta saṁyuge.
58.
vāsavīm kāraṇam kṛtvā kālena apahataḥ hi asau
tava eva kāraṇāt rakṣaḥ nihatam tāta saṃyuge
tava eva kāraṇāt rakṣaḥ nihatam tāta saṃyuge
58.
hi asau vāsavīm kāraṇam kṛtvā kālena apahataḥ tāta,
rakṣaḥ tava eva kāraṇāt saṃyuge nihatam
rakṣaḥ tava eva kāraṇāt saṃyuge nihatam
58.
Indeed, making the Vāsavī (śakti) the instrument, he (Ghatotkacha) was carried off by Time. O dear one, that demon was killed in battle for your sake alone.
मा क्रुधो भरतश्रेष्ठ मा च शोके मनः कृथाः ।
प्राणिनामिह सर्वेषामेषा निष्ठा युधिष्ठिर ॥५९॥
प्राणिनामिह सर्वेषामेषा निष्ठा युधिष्ठिर ॥५९॥
59. mā krudho bharataśreṣṭha mā ca śoke manaḥ kṛthāḥ ,
prāṇināmiha sarveṣāmeṣā niṣṭhā yudhiṣṭhira.
prāṇināmiha sarveṣāmeṣā niṣṭhā yudhiṣṭhira.
59.
mā krudhaḥ bharataśreṣṭha mā ca śoke manaḥ kṛthāḥ
prāṇinām iha sarveṣām eṣā niṣṭhā yudhiṣṭhira
prāṇinām iha sarveṣām eṣā niṣṭhā yudhiṣṭhira
59.
bharataśreṣṭha yudhiṣṭhira mā krudhaḥ ca śoke
manaḥ mā kṛthāḥ iha sarveṣām prāṇinām eṣā niṣṭhā
manaḥ mā kṛthāḥ iha sarveṣām prāṇinām eṣā niṣṭhā
59.
O best among the Bharatas, do not be angry, nor let your mind be fixed on sorrow. O Yudhishthira, this is the ultimate end for all living beings in this world.
भ्रातृभिः सहितः सर्वैः पार्थिवैश्च महात्मभिः ।
कौरवान्समरे राजन्नभियुध्यस्व भारत ।
पञ्चमे दिवसे चैव पृथिवी ते भविष्यति ॥६०॥
कौरवान्समरे राजन्नभियुध्यस्व भारत ।
पञ्चमे दिवसे चैव पृथिवी ते भविष्यति ॥६०॥
60. bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sarvaiḥ pārthivaiśca mahātmabhiḥ ,
kauravānsamare rājannabhiyudhyasva bhārata ,
pañcame divase caiva pṛthivī te bhaviṣyati.
kauravānsamare rājannabhiyudhyasva bhārata ,
pañcame divase caiva pṛthivī te bhaviṣyati.
60.
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sarvaiḥ pārthivaiḥ
ca mahātmabhiḥ kauravān samare
rājan abhiyudhyasva bhārata pañcame
divase ca eva pṛthivī te bhaviṣyati
ca mahātmabhiḥ kauravān samare
rājan abhiyudhyasva bhārata pañcame
divase ca eva pṛthivī te bhaviṣyati
60.
rājan bhārata sarvaiḥ bhrātṛbhiḥ ca
mahātmabhiḥ pārthivaiḥ sahitaḥ samare
kauravān abhiyudhyasva ca eva
pañcame divase te pṛthivī bhaviṣyati
mahātmabhiḥ pārthivaiḥ sahitaḥ samare
kauravān abhiyudhyasva ca eva
pañcame divase te pṛthivī bhaviṣyati
60.
O King, O descendant of Bharata, accompanied by all your brothers and the great-souled (mahātman) kings, fight against the Kauravas in battle. And on the fifth day, the earth will be yours.
नित्यं च पुरुषव्याघ्र धर्ममेव विचिन्तय ।
आनृशंस्यं तपो दानं क्षमां सत्यं च पाण्डव ॥६१॥
आनृशंस्यं तपो दानं क्षमां सत्यं च पाण्डव ॥६१॥
61. nityaṁ ca puruṣavyāghra dharmameva vicintaya ,
ānṛśaṁsyaṁ tapo dānaṁ kṣamāṁ satyaṁ ca pāṇḍava.
ānṛśaṁsyaṁ tapo dānaṁ kṣamāṁ satyaṁ ca pāṇḍava.
61.
nityam ca puruṣavyāghra dharmam eva vicintaya
ānṛśaṃsyam tapaḥ dānam kṣamām satyam ca pāṇḍava
ānṛśaṃsyam tapaḥ dānam kṣamām satyam ca pāṇḍava
61.
puruṣavyāghra pāṇḍava nityam ca dharmam eva
vicintaya ānṛśaṃsyam tapaḥ dānam kṣamām ca satyam
vicintaya ānṛśaṃsyam tapaḥ dānam kṣamām ca satyam
61.
And O tiger among men, O Pandava, always contemplate only your natural law (dharma), and (cultivate) compassion, austerity (tapas), charity (dāna), forgiveness, and truth.
सेवेथाः परमप्रीतो यतो धर्मस्ततो जयः ।
इत्युक्त्वा पाण्डवं व्यासस्तत्रैवान्तरधीयत ॥६२॥
इत्युक्त्वा पाण्डवं व्यासस्तत्रैवान्तरधीयत ॥६२॥
62. sevethāḥ paramaprīto yato dharmastato jayaḥ ,
ityuktvā pāṇḍavaṁ vyāsastatraivāntaradhīyata.
ityuktvā pāṇḍavaṁ vyāsastatraivāntaradhīyata.
62.
sevethāḥ paramaprītaḥ yataḥ dharmaḥ tataḥ jayaḥ
iti uktvā pāṇḍavam vyāsaḥ tatra eva antaradhīyata
iti uktvā pāṇḍavam vyāsaḥ tatra eva antaradhīyata
62.
paramaprītaḥ sevethāḥ yataḥ dharmaḥ tataḥ jayaḥ
iti pāṇḍavam uktvā vyāsaḥ tatra eva antaradhīyata
iti pāṇḍavam uktvā vyāsaḥ tatra eva antaradhīyata
62.
You should cultivate these (qualities) with supreme delight, for where there is natural law (dharma), there is victory. Having said this to the Pandava, Vyasa disappeared right there.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158 (current chapter)
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47