Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-88

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
राष्ट्रगुप्तिं च मे राजन्राष्ट्रस्यैव च संग्रहम् ।
सम्यग्जिज्ञासमानाय प्रब्रूहि भरतर्षभ ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
rāṣṭraguptiṁ ca me rājanrāṣṭrasyaiva ca saṁgraham ,
samyagjijñāsamānāya prabrūhi bharatarṣabha.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca rāṣṭraguptim ca me rājan rāṣṭrasya eva
ca saṃgraham samyak jijñāsamānāya prabrūhi bharatarṣabha
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca rājan bharatarṣabha me samyak jijñāsamānāya
rāṣṭraguptim ca rāṣṭrasya eva ca saṃgraham prabrūhi
1. Yudhiṣṭhira said: O King, O best of Bharatas, please explain to me, who earnestly wishes to understand, both the protection of the kingdom and its proper administration.
भीष्म उवाच ।
राष्ट्रगुप्तिं च ते सम्यग्राष्ट्रस्यैव च संग्रहम् ।
हन्त सर्वं प्रवक्ष्यामि तत्त्वमेकमनाः शृणु ॥२॥
2. bhīṣma uvāca ,
rāṣṭraguptiṁ ca te samyagrāṣṭrasyaiva ca saṁgraham ,
hanta sarvaṁ pravakṣyāmi tattvamekamanāḥ śṛṇu.
2. bhīṣmaḥ uvāca rāṣṭraguptim ca te samyak rāṣṭrasya eva ca
saṃgraham hanta sarvam pravakṣyāmi tattvam ekamanāḥ śṛṇu
2. bhīṣmaḥ uvāca hanta te rāṣṭraguptim ca rāṣṭrasya eva ca
saṃgraham sarvam samyak pravakṣyāmi ekamanāḥ tattvam śṛṇu
2. Bhishma said: Indeed, I will completely explain to you everything regarding the protection of the kingdom and its administration. So, listen with an undivided mind to the essence (tattva).
ग्रामस्याधिपतिः कार्यो दशग्राम्यस्तथापरः ।
द्विगुणायाः शतस्यैवं सहस्रस्य च कारयेत् ॥३॥
3. grāmasyādhipatiḥ kāryo daśagrāmyastathāparaḥ ,
dviguṇāyāḥ śatasyaivaṁ sahasrasya ca kārayet.
3. grāmasya adhipatiḥ kāryaḥ daśagrāmyaḥ tathā aparaḥ
dviguṇāyāḥ śatasya evam sahasrasya ca kārayet
3. grāmasya adhipatiḥ kāryaḥ tathā aparaḥ daśagrāmyaḥ
evam dviguṇāyāḥ śatasya ca sahasrasya ca kārayet
3. A chief should be appointed for a village, and similarly another for a group of ten villages. Likewise, one should appoint (chiefs) for a group of twenty, for a hundred, and for a thousand villages.
ग्रामे यान्ग्रामदोषांश्च ग्रामिकः परिपालयेत् ।
तान्ब्रूयाद्दशपायासौ स तु विंशतिपाय वै ॥४॥
4. grāme yāngrāmadoṣāṁśca grāmikaḥ paripālayet ,
tānbrūyāddaśapāyāsau sa tu viṁśatipāya vai.
4. grāme yān grāmadoṣān ca grāmikaḥ paripālayet
tān brūyāt daśapāya asau sa tu viṃśatipāya vai
4. grāmikaḥ grāme yān grāmadoṣān ca paripālayet tān
asau daśapāya brūyāt sa tu vai viṃśatipāya brūyāt
4. The village headman (grāmikaḥ) should supervise any village offenses (grāmadoṣān) that occur in the village. He should report these to the officer in charge of ten villages (daśapāya), and that officer, in turn, should report them to the officer in charge of twenty villages (viṃśatipāya).
सोऽपि विंशत्यधिपतिर्वृत्तं जानपदे जने ।
ग्रामाणां शतपालाय सर्वमेव निवेदयेत् ॥५॥
5. so'pi viṁśatyadhipatirvṛttaṁ jānapade jane ,
grāmāṇāṁ śatapālāya sarvameva nivedayet.
5. saḥ api viṃśati adhipatiḥ vṛttam jānapade
jane grāmāṇām śatapālāya sarvam eva nivedayet
5. saḥ viṃśati adhipatiḥ api jānapade jane vṛttam
grāmāṇām sarvam eva śatapālāya nivedayet
5. Furthermore, that officer in charge of twenty villages (viṃśatyadhipatiḥ) should report all affairs (vṛttam) concerning the people of the district (jānapade jane) to the officer in charge of a hundred villages (śatapālāya).
यानि ग्रामीणभोज्यानि ग्रामिकस्तान्युपाश्नुयात् ।
दशपस्तेन भर्तव्यस्तेनापि द्विगुणाधिपः ॥६॥
6. yāni grāmīṇabhojyāni grāmikastānyupāśnuyāt ,
daśapastena bhartavyastenāpi dviguṇādhipaḥ.
6. yāni grāmīṇabhojyāni grāmikaḥ tāni upāśnuyāt
daśapaḥ tena bhartavyaḥ tena api dviguṇa adhipatiḥ
6. grāmikaḥ yāni grāmīṇabhojyāni tāni upāśnuyāt daśapaḥ
tena bhartavyaḥ tena api dviguṇa adhipatiḥ bhartavyaḥ
6. The village headman (grāmikaḥ) may enjoy those provisions (grāmīṇabhojyāni) that are typically allotted to the village. The officer in charge of ten villages (daśapaḥ) should be maintained by the village headman, and the officer in charge of twenty villages (dviguṇādhipaḥ) should, in turn, be maintained by the officer of ten.
ग्रामं ग्रामशताध्यक्षो भोक्तुमर्हति सत्कृतः ।
महान्तं भरतश्रेष्ठ सुस्फीतजनसंकुलम् ।
तत्र ह्यनेकमायत्तं राज्ञो भवति भारत ॥७॥
7. grāmaṁ grāmaśatādhyakṣo bhoktumarhati satkṛtaḥ ,
mahāntaṁ bharataśreṣṭha susphītajanasaṁkulam ,
tatra hyanekamāyattaṁ rājño bhavati bhārata.
7. grāmam grāmaśata adhyakṣaḥ bhoktum
arhati satkṛtaḥ mahāntam bharataśreṣṭha
susphītajanasaṃkulam tatra hi
anekam āyattam rājñaḥ bhavati bhārata
7. bharataśreṣṭha bhārata satkṛtaḥ
grāmaśata adhyakṣaḥ mahāntam
susphītajanasaṃkulam grāmam bhoktum arhati hi
tatra rājñaḥ anekam āyattam bhavati
7. O best among the Bharatas (bharataśreṣṭha), the superintendent (adhyakṣaḥ) of a hundred villages, being honored (satkṛtaḥ), is entitled to enjoy a large (mahāntaṃ) village (grāmam) that is densely populated (susphītajanasaṃkulam). Indeed (hi), for the king (rājñaḥ), many things (anekam) are dependent (āyattam) on such a village, O Bhārata.
शाखानगरमर्हस्तु सहस्रपतिरुत्तमम् ।
धान्यहैरण्यभोगेन भोक्तुं राष्ट्रिय उद्यतः ॥८॥
8. śākhānagaramarhastu sahasrapatiruttamam ,
dhānyahairaṇyabhogena bhoktuṁ rāṣṭriya udyataḥ.
8. śākhānagaram arhaḥ tu sahasrapatiḥ uttamam
dhānyahairaṇyabhogena bhoktum rāṣṭriyaḥ udyataḥ
8. rāṣṭriyaḥ sahasrapatiḥ arhaḥ tu uttamam
śākhānagaram dhānyahairaṇyabhogena bhoktum udyataḥ
8. An excellent lord of a thousand (sahasrapati), indeed worthy of a sub-city, is appointed as a regional governor to enjoy its revenues from grain and gold.
तथा यद्ग्रामकृत्यं स्याद्ग्रामिकृत्यं च ते स्वयम् ।
धर्मज्ञः सचिवः कश्चित्तत्प्रपश्येदतन्द्रितः ॥९॥
9. tathā yadgrāmakṛtyaṁ syādgrāmikṛtyaṁ ca te svayam ,
dharmajñaḥ sacivaḥ kaścittatprapaśyedatandritaḥ.
9. tathā yat grāmakṛtyam syāt grāmikṛtyam ca te svayam
dharmajñaḥ sacivaḥ kaścit tat prapaśyet atandritaḥ
9. tathā yat grāmakṛtyam grāmikṛtyam ca te svayam syāt
tat kaścit dharmajñaḥ sacivaḥ atandritaḥ prapaśyet
9. And so, whatever duties pertain to the village and to the village headman, those should be personally overseen; a certain minister, knowledgeable in (natural) law (dharma), should vigilantly supervise them.
नगरे नगरे च स्यादेकः सर्वार्थचिन्तकः ।
उच्चैःस्थाने घोररूपो नक्षत्राणामिव ग्रहः ।
भवेत्स तान्परिक्रामेत्सर्वानेव सदा स्वयम् ॥१०॥
10. nagare nagare ca syādekaḥ sarvārthacintakaḥ ,
uccaiḥsthāne ghorarūpo nakṣatrāṇāmiva grahaḥ ,
bhavetsa tānparikrāmetsarvāneva sadā svayam.
10. nagare nagare ca syāt ekaḥ
sarvārthacintakaḥ uccaiḥsthāne ghorarūpaḥ
nakṣatrāṇām iva grahaḥ bhavet saḥ tān
parikrāmet sarvān eva sadā svayam
10. ca nagare nagare ekaḥ sarvārthacintakaḥ
syāt uccaiḥsthāne nakṣatrāṇām
iva ghorarūpaḥ grahaḥ bhavet saḥ sadā
svayam tān sarvān eva parikrāmet
10. And in every city, there should be one superintendent of all affairs, occupying a high position and possessing a formidable appearance, like a planet (graha) among the stars. He should always personally visit and inspect all of them.
विक्रयं क्रयमध्वानं भक्तं च सपरिव्ययम् ।
योगक्षेमं च संप्रेक्ष्य वणिजः कारयेत्करान् ॥११॥
11. vikrayaṁ krayamadhvānaṁ bhaktaṁ ca saparivyayam ,
yogakṣemaṁ ca saṁprekṣya vaṇijaḥ kārayetkarān.
11. vikrayam krayam adhvānam bhaktam ca saparivyayam
yogakṣemam ca samprekṣya vaṇijaḥ kārayet karān
11. vikrayam krayam adhvānam bhaktam ca saparivyayam
ca yogakṣemam samprekṣya vaṇijaḥ karān kārayet
11. After thoroughly considering sales, purchases, travel, provisions including expenses, and also the merchants' welfare and security (yogakṣema), he should cause taxes to be levied from them.
उत्पत्तिं दानवृत्तिं च शिल्पं संप्रेक्ष्य चासकृत् ।
शिल्पप्रतिकरानेव शिल्पिनः प्रति कारयेत् ॥१२॥
12. utpattiṁ dānavṛttiṁ ca śilpaṁ saṁprekṣya cāsakṛt ,
śilpapratikarāneva śilpinaḥ prati kārayet.
12. utpattim dānavṛttim ca śilpam saṃprekṣya ca
asakṛt śilpapratikarān eva śilpinaḥ prati kārayet
12. asakṛt utpattim ca dānavṛttim ca śilpam ca saṃprekṣya,
śilpinaḥ prati śilpapratikarān eva kārayet
12. Having carefully and repeatedly considered the production [process], the method of payment, and the craft itself, one should ensure that recompense for the craft is provided only for the artisans.
उच्चावचकरा न्याय्याः पूर्वराज्ञां युधिष्ठिर ।
यथा यथा न हीयेरंस्तथा कुर्यान्महीपतिः ॥१३॥
13. uccāvacakarā nyāyyāḥ pūrvarājñāṁ yudhiṣṭhira ,
yathā yathā na hīyeraṁstathā kuryānmahīpatiḥ.
13. uccāvacakarāḥ nyāyyāḥ pūrvarājñām yudhiṣṭhira
yathā yathā na hīyeran tathā kuryāt mahīpatiḥ
13. yudhiṣṭhira,
pūrvarājñām uccāvacakarāḥ nyāyyāḥ.
mahīpatiḥ yathā yathā na hīyeran tathā kuryāt.
13. O Yudhishthira, the various taxes of former kings were just. The king should act in such a way that [the kingdom or its people] do not diminish or suffer loss in any way.
फलं कर्म च संप्रेक्ष्य ततः सर्वं प्रकल्पयेत् ।
फलं कर्म च निर्हेतु न कश्चित्संप्रवर्तयेत् ॥१४॥
14. phalaṁ karma ca saṁprekṣya tataḥ sarvaṁ prakalpayet ,
phalaṁ karma ca nirhetu na kaścitsaṁpravartayet.
14. phalam karma ca saṃprekṣya tataḥ sarvam prakalpayet
phalam karma ca nirhetu na kaścit saṃpravartayet
14. phalam karma ca saṃprekṣya,
tataḥ sarvam prakalpayet.
kaścit phalam karma ca nirhetu na saṃpravartayet.
14. Having carefully considered both the result and the action (karma), one should then arrange everything. No one should undertake any action (karma) or seek a result without proper reason or motive.
यथा राजा च कर्ता च स्यातां कर्मणि भागिनौ ।
समवेक्ष्य तथा राज्ञा प्रणेयाः सततं कराः ॥१५॥
15. yathā rājā ca kartā ca syātāṁ karmaṇi bhāginau ,
samavekṣya tathā rājñā praṇeyāḥ satataṁ karāḥ.
15. yathā rājā ca kartā ca syātām karmaṇi bhāginau
samavekṣya tathā rājñā praṇeyāḥ satatam karāḥ
15. yathā rājā ca kartā ca karmaṇi bhāginau syātām,
tathā rājñā samavekṣya karāḥ satatam praṇeyāḥ.
15. So that both the king and the performing agent (i.e., the taxpayer) may be participants (sharers) in the [economic] activity (karma), the king should therefore, after careful consideration, always levy taxes accordingly.
नोच्छिन्द्यादात्मनो मूलं परेषां वापि तृष्णया ।
ईहाद्वाराणि संरुध्य राजा संप्रीतिदर्शनः ॥१६॥
16. nocchindyādātmano mūlaṁ pareṣāṁ vāpi tṛṣṇayā ,
īhādvārāṇi saṁrudhya rājā saṁprītidarśanaḥ.
16. na ucchindyāt ātmanaḥ mūlam pareṣām vā api
tṛṣṇayā īhādvārāṇi saṃrudhya rājā saṃprītidarśanaḥ
16. rājā tṛṣṇayā ātmanaḥ mūlam vā pareṣām api na
ucchindyāt īhādvārāṇi saṃrudhya saṃprītidarśanaḥ
16. A king should not destroy his own foundation (mūlam) or that of others out of craving (tṛṣṇā). By restraining the doors of ambition (īhā), he becomes one who inspires affection.
प्रद्विषन्ति परिख्यातं राजानमतिखादिनम् ।
प्रद्विष्टस्य कुतः श्रेयः संप्रियो लभते प्रियम् ॥१७॥
17. pradviṣanti parikhyātaṁ rājānamatikhādinam ,
pradviṣṭasya kutaḥ śreyaḥ saṁpriyo labhate priyam.
17. pradviṣanti parikhyātam rājānam atikhādinam
pradviṣṭasya kutaḥ śreyaḥ saṃpriyaḥ labhate priyam
17. parikhyātam atikhādinam rājānam pradviṣanti
pradviṣṭasya śreyaḥ kutaḥ saṃpriyaḥ priyam labhate
17. People detest a renowned king who is overly indulgent. How can there be prosperity for one who is detested? Only a beloved one achieves what is favorable.
वत्सौपम्येन दोग्धव्यं राष्ट्रमक्षीणबुद्धिना ।
भृतो वत्सो जातबलः पीडां सहति भारत ॥१८॥
18. vatsaupamyena dogdhavyaṁ rāṣṭramakṣīṇabuddhinā ,
bhṛto vatso jātabalaḥ pīḍāṁ sahati bhārata.
18. vatsaupamyena dogdhavyam rāṣṭram akṣīṇabuddhinā
bhṛtaḥ vatsaḥ jātabalaḥ pīḍām sahati bhārata
18. akṣīṇabuddhinā vatsaupamyena rāṣṭram dogdhavyam
bhṛtaḥ jātabalaḥ vatsaḥ pīḍām sahati bhārata
18. The kingdom (rāṣṭra) should be nourished like a calf by a ruler of undiminished wisdom. A well-fed calf, having grown strong, endures hardship, O Bhārata.
न कर्म कुरुते वत्सो भृशं दुग्धो युधिष्ठिर ।
राष्ट्रमप्यतिदुग्धं हि न कर्म कुरुते महत् ॥१९॥
19. na karma kurute vatso bhṛśaṁ dugdho yudhiṣṭhira ,
rāṣṭramapyatidugdhaṁ hi na karma kurute mahat.
19. na karma kurute vatsaḥ bhṛśam dugdhaḥ yudhiṣṭhira
rāṣṭram api atidugdham hi na karma kurute mahat
19. bhṛśam dugdhaḥ vatsaḥ karma na kurute yudhiṣṭhira
atidugdham rāṣṭram api hi mahat karma na kurute
19. A calf that is excessively milked does not perform any work, O Yudhiṣṭhira. Indeed, a kingdom (rāṣṭra) that is overly exploited also fails to achieve great things.
यो राष्ट्रमनुगृह्णाति परिगृह्य स्वयं नृपः ।
संजातमुपजीवन्स लभते सुमहत्फलम् ॥२०॥
20. yo rāṣṭramanugṛhṇāti parigṛhya svayaṁ nṛpaḥ ,
saṁjātamupajīvansa labhate sumahatphalam.
20. yaḥ rāṣṭram anugṛhṇāti parigṛhya svayam nṛpaḥ
saṃjātam upajīvan saḥ labhate sumahat phalam
20. nṛpaḥ yaḥ svayam rāṣṭram anugṛhṇāti parigṛhya
saṃjātam upajīvan saḥ sumahat phalam labhate
20. A king who personally protects and supports the kingdom, while subsisting on its produce, obtains a very great reward.
आपदर्थं हि निचयान्राजान इह चिन्वते ।
राष्ट्रं च कोशभूतं स्यात्कोशो वेश्मगतस्तथा ॥२१॥
21. āpadarthaṁ hi nicayānrājāna iha cinvate ,
rāṣṭraṁ ca kośabhūtaṁ syātkośo veśmagatastathā.
21. āpadartham hi nicayān rājānaḥ iha cinvate |
rāṣṭram ca kośabhūtam syāt kośaḥ veśmagataḥ tathā
21. rājānaḥ iha āpadartham hi nicayān cinvate
rāṣṭram ca kośabhūtam syāt tathā kośaḥ veśmagataḥ
21. Indeed, kings here accumulate resources for times of calamity. The kingdom itself should serve as a treasury, just as a treasury is kept within the palace.
पौरजानपदान्सर्वान्संश्रितोपाश्रितांस्तथा ।
यथाशक्त्यनुकम्पेत सर्वानभ्यन्तरानपि ॥२२॥
22. paurajānapadānsarvānsaṁśritopāśritāṁstathā ,
yathāśaktyanukampeta sarvānabhyantarānapi.
22. paurajānapadān sarvān saṃśritopāśritān tathā
| yathāśakti anukampeta sarvān abhyantarān api
22. yathāśakti paurajānapadān sarvān saṃśritopāśritān
tathā sarvān abhyantarān api anukampeta
22. The king should show compassion, to the best of his ability, to all citizens and country dwellers, as well as to all dependents and those seeking refuge, and even to those within his inner circle.
बाह्यं जनं भेदयित्वा भोक्तव्यो मध्यमः सुखम् ।
एवं न संप्रकुप्यन्ते जनाः सुखितदुःखिताः ॥२३॥
23. bāhyaṁ janaṁ bhedayitvā bhoktavyo madhyamaḥ sukham ,
evaṁ na saṁprakupyante janāḥ sukhitaduḥkhitāḥ.
23. bāhyam janam bhedayitvā bhoktavyaḥ madhyamaḥ sukham
| evam na samprakupyante janāḥ sukhitaduḥkhitāḥ
23. bāhyam janam bhedayitvā madhyamaḥ sukham bhoktavyaḥ
evam janāḥ sukhitaduḥkhitāḥ na samprakupyante
23. By causing division among the external populace, the central population should be ruled or cared for contentedly. In this manner, people - whether they are happy or unhappy - will not become overly agitated or rebellious.
प्रागेव तु करादानमनुभाष्य पुनः पुनः ।
संनिपत्य स्वविषये भयं राष्ट्रे प्रदर्शयेत् ॥२४॥
24. prāgeva tu karādānamanubhāṣya punaḥ punaḥ ,
saṁnipatya svaviṣaye bhayaṁ rāṣṭre pradarśayet.
24. prāk eva tu karādānam anubhāṣya punaḥ punaḥ
saṃnipatya svaviṣaye bhayam rāṣṭre pradarśayet
24. tu prāk eva punaḥ punaḥ karādānam anubhāṣya,
svaviṣaye saṃnipatya,
rāṣṭre bhayam pradarśayet
24. But first, having repeatedly explained the matter of tax collection, one should then, after gathering in one's own territory, reveal the danger (bhayam) to the kingdom.
इयमापत्समुत्पन्ना परचक्रभयं महत् ।
अपि नान्ताय कल्पेत वेणोरिव फलागमः ॥२५॥
25. iyamāpatsamutpannā paracakrabhayaṁ mahat ,
api nāntāya kalpeta veṇoriva phalāgamaḥ.
25. iyam āpat samutpannā paracakrabhayam mahat
api na antāya kalpeta veṇoḥ iva phalāgamaḥ
25. iyam āpat,
mahat paracakrabhayam samutpannā.
api veṇoḥ phalāgamaḥ iva,
antāya na kalpeta
25. This calamity, a great danger (bhayam) from enemy forces, has arisen. May it not lead to our destruction, just as the fruiting of bamboo (phalāgama) leads to its end.
अरयो मे समुत्थाय बहुभिर्दस्युभिः सह ।
इदमात्मवधायैव राष्ट्रमिच्छन्ति बाधितुम् ॥२६॥
26. arayo me samutthāya bahubhirdasyubhiḥ saha ,
idamātmavadhāyaiva rāṣṭramicchanti bādhitum.
26. arayaḥ me samutthāya bahubhiḥ dasyubhiḥ saha
idam ātmavadhāya eva rāṣṭram icchanti bādhitum
26. me arayaḥ,
bahubhiḥ dasyubhiḥ saha samutthāya,
idam rāṣṭram ātmavadhāya eva bādhitum icchanti
26. My enemies, having risen up with numerous bandits, intend to oppress this kingdom, [an act that will be] indeed for their own destruction.
अस्यामापदि घोरायां संप्राप्ते दारुणे भये ।
परित्राणाय भवतां प्रार्थयिष्ये धनानि वः ॥२७॥
27. asyāmāpadi ghorāyāṁ saṁprāpte dāruṇe bhaye ,
paritrāṇāya bhavatāṁ prārthayiṣye dhanāni vaḥ.
27. asyām āpadi ghorāyām samprāpte dāruṇe bhaye
paritrāṇāya bhavatām prārthayiṣye dhanāni vaḥ
27. asyām ghorāyām āpadi,
dāruṇe bhaye samprāpte [sati],
bhavatām paritrāṇāya vaḥ dhanāni prārthayiṣye
27. In this terrible calamity, when dreadful danger (bhayam) has indeed arrived, I shall ask for your wealth (dhana) for your (bhavatām) protection.
प्रतिदास्ये च भवतां सर्वं चाहं भयक्षये ।
नारयः प्रतिदास्यन्ति यद्धरेयुर्बलादितः ॥२८॥
28. pratidāsye ca bhavatāṁ sarvaṁ cāhaṁ bhayakṣaye ,
nārayaḥ pratidāsyanti yaddhareyurbalāditaḥ.
28. pratidāsye ca bhavatāṃ sarvaṃ ca ahaṃ bhayakṣaye
| na arayaḥ pratidāsyanti yat hareyuḥ balāditaḥ
28. ahaṃ ca bhayakṣaye bhavatāṃ sarvaṃ ca pratidāsye
arayaḥ balāditaḥ yat hareyuḥ na pratidāsyanti
28. And I will restore all to you upon the removal of fear. Enemies will not return what they might forcibly seize.
कलत्रमादितः कृत्वा नश्येत्स्वं स्वयमेव हि ।
अपि चेत्पुत्रदारार्थमर्थसंचय इष्यते ॥२९॥
29. kalatramāditaḥ kṛtvā naśyetsvaṁ svayameva hi ,
api cetputradārārthamarthasaṁcaya iṣyate.
29. kalatram āditaḥ kṛtvā naśyet svam svayam eva hi
| api cet putradārārtham artha sañcayaḥ iṣyate
29. āditaḥ kalatram kṛtvā svam svayam eva hi naśyet
api cet putradārārtham artha sañcayaḥ iṣyate
29. Beginning with one's family, one's own property would surely be lost spontaneously, even if wealth accumulation is desired for the sake of sons and wives.
नन्दामि वः प्रभावेन पुत्राणामिव चोदये ।
यथाशक्त्यनुगृह्णामि राष्ट्रस्यापीडया च वः ॥३०॥
30. nandāmi vaḥ prabhāvena putrāṇāmiva codaye ,
yathāśaktyanugṛhṇāmi rāṣṭrasyāpīḍayā ca vaḥ.
30. nandāmi vaḥ prabhāvena putrāṇām iva codaye |
yathāśakti anugṛhṇāmi rāṣṭrasya apīḍayā ca vaḥ
30. nandāmi vaḥ prabhāvena putrāṇām iva codaye ca
vaḥ yathāśakti rāṣṭrasya apīḍayā anugṛhṇāmi
30. I rejoice in your influence, as I would in the prosperity of my sons. And I show favor to you according to my capacity, without oppressing the kingdom.
आपत्स्वेव च वोढव्यं भवद्भिः सद्गवैरिव ।
न वः प्रियतरं कार्यं धनं कस्यांचिदापदि ॥३१॥
31. āpatsveva ca voḍhavyaṁ bhavadbhiḥ sadgavairiva ,
na vaḥ priyataraṁ kāryaṁ dhanaṁ kasyāṁcidāpadi.
31. āpatsu eva ca voḍhavyam bhavadbhiḥ sadgavaiḥ iva
| na vaḥ priyataraṃ kāryam dhanam kasyāṃcit āpadi
31. ca āpatsu eva bhavadbhiḥ sadgavaiḥ iva voḍhavyam
kasyāṃcit āpadi vaḥ dhanam priyataraṃ kāryam na
31. And in calamities, it must be endured by you, as by good oxen. For you, wealth is not more important than duty in any adversity.
इति वाचा मधुरया श्लक्ष्णया सोपचारया ।
स्वरश्मीनभ्यवसृजेद्युगमादाय कालवित् ॥३२॥
32. iti vācā madhurayā ślakṣṇayā sopacārayā ,
svaraśmīnabhyavasṛjedyugamādāya kālavit.
32. iti vācā madhurayā ślakṣṇayā sopacārayā
svaraśmīn abhyavasṛjet yugam ādāya kālavit
32. kālavit iti madhurayā ślakṣṇayā sopacārayā
vācā yugam ādāya svaraśmīn abhyavasṛjet
32. Thus, with sweet, gentle, and courteous speech, the one skilled in timing (kālavit) should, by taking up the responsibility, project his influence.
प्रचारं भृत्यभरणं व्ययं गोग्रामतो भयम् ।
योगक्षेमं च संप्रेक्ष्य गोमिनः कारयेत्करान् ॥३३॥
33. pracāraṁ bhṛtyabharaṇaṁ vyayaṁ gogrāmato bhayam ,
yogakṣemaṁ ca saṁprekṣya gominaḥ kārayetkarān.
33. pracāram bhṛtyabharaṇam vyayam gogrāmataḥ bhayam
yogakṣemam ca samprekṣya gominaḥ kārayet karān
33. pracāram bhṛtyabharaṇam vyayam gogrāmataḥ bhayam ca
yogakṣemam samprekṣya [rājā] gominaḥ karān kārayet
33. Having thoroughly considered the grazing (practices), the maintenance of servants, the expenditures, the dangers from cattle and villages, and also the prosperity and welfare (yogakṣema), one should cause the cattle owners to pay taxes.
उपेक्षिता हि नश्येयुर्गोमिनोऽरण्यवासिनः ।
तस्मात्तेषु विशेषेण मृदुपूर्वं समाचरेत् ॥३४॥
34. upekṣitā hi naśyeyurgomino'raṇyavāsinaḥ ,
tasmātteṣu viśeṣeṇa mṛdupūrvaṁ samācaret.
34. upekṣitāḥ hi naśyeyuḥ gominaḥ araṇyavāsinaḥ
tasmāt teṣu viśeṣeṇa mṛdupūrvam samācaret
34. hi upekṣitāḥ gominaḥ araṇyavāsinaḥ naśyeyuḥ
tasmāt teṣu viśeṣeṇa mṛdupūrvam samācaret
34. Indeed, neglected cattle owners and forest dwellers would perish. Therefore, one should deal with them with special gentleness first.
सान्त्वनं रक्षणं दानमवस्था चाप्यभीक्ष्णशः ।
गोमिनां पार्थ कर्तव्यं संविभागाः प्रियाणि च ॥३५॥
35. sāntvanaṁ rakṣaṇaṁ dānamavasthā cāpyabhīkṣṇaśaḥ ,
gomināṁ pārtha kartavyaṁ saṁvibhāgāḥ priyāṇi ca.
35. sāntvanam rakṣaṇam dānam avasthā ca api abhīkṣṇaśaḥ
gominām pārtha kartavyam saṃvibhāgāḥ priyāṇi ca
35. pārtha gominām sāntvanam rakṣaṇam dānam ca api
abhīkṣṇaśaḥ avasthā kartavyam ca saṃvibhāgāḥ priyāṇi
35. O Pārtha, pacification, protection, charity (dāna), and also constant support should be provided to the cattle owners, along with divisions of shares and pleasant acts.
अजस्रमुपयोक्तव्यं फलं गोमिषु सर्वतः ।
प्रभावयति राष्ट्रं च व्यवहारं कृषिं तथा ॥३६॥
36. ajasramupayoktavyaṁ phalaṁ gomiṣu sarvataḥ ,
prabhāvayati rāṣṭraṁ ca vyavahāraṁ kṛṣiṁ tathā.
36. ajasram upayoktavyam phalam gomiṣu sarvataḥ |
prabhāvayati rāṣṭram ca vyavahāram kṛṣim tathā
36. gomiṣu sarvataḥ ajasram phalam upayoktavyam ca
rāṣṭram vyavahāram kṛṣim tathā prabhāvayati
36. The benefits derived from cattle owners should always be utilized from all perspectives. This greatly influences the nation, its economy, and agriculture.
तस्माद्गोमिषु यत्नेन प्रीतिं कुर्याद्विचक्षणः ।
दयावानप्रमत्तश्च करान्संप्रणयन्मृदून् ॥३७॥
37. tasmādgomiṣu yatnena prītiṁ kuryādvicakṣaṇaḥ ,
dayāvānapramattaśca karānsaṁpraṇayanmṛdūn.
37. tasmāt gomiṣu yatnena prītim kuryāt vicakṣaṇaḥ
| dayāvān apramattaḥ ca karān sampraṇayan mṛdūn
37. tasmāt vicakṣaṇaḥ yatnena gomiṣu prītim kuryāt ca
dayāvān apramattaḥ mṛdūn karān sampraṇayan (syāt)
37. Therefore, an intelligent ruler should diligently cultivate goodwill towards cattle owners, being compassionate and vigilant, implementing mild taxes.
सर्वत्र क्षेमचरणं सुलभं तात गोमिभिः ।
न ह्यतः सदृशं किंचिद्धनमस्ति युधिष्ठिर ॥३८॥
38. sarvatra kṣemacaraṇaṁ sulabhaṁ tāta gomibhiḥ ,
na hyataḥ sadṛśaṁ kiṁciddhanamasti yudhiṣṭhira.
38. sarvatra kṣemacaraṇam sulabham tāta gomibhiḥ | na
hi ataḥ sadṛśam kiñcit dhanam asti yudhiṣṭhira
38. tāta,
gomibhiḥ sarvatra kṣemacaraṇam sulabham (bhavati) hi yudhiṣṭhira,
ataḥ sadṛśam kiñcit dhanam na asti
38. Dear son, well-being and safe passage are easily secured everywhere by those who own cattle. Indeed, Yudhishthira, there is no wealth comparable to this.