Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-8, chapter-21

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
ततः कर्णं पुरस्कृत्य त्वदीया युद्धदुर्मदाः ।
पुनरावृत्य संग्रामं चक्रुर्देवासुरोपमम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tataḥ karṇaṁ puraskṛtya tvadīyā yuddhadurmadāḥ ,
punarāvṛtya saṁgrāmaṁ cakrurdevāsuropamam.
1. sañjaya uvāca tataḥ karṇam puraskṛtya tvadīyāḥ
yuddhadurmadāḥ punarāvṛtya saṅgrāmam cakruḥ devāsurupamam
1. sañjaya uvāca tataḥ yuddhadurmadāḥ tvadīyāḥ karṇam
puraskṛtya punarāvṛtya devāsurupamam saṅgrāmam cakruḥ
1. Sañjaya said: 'Then your warriors, fierce in battle, returned with Karṇa at the forefront and engaged in a battle resembling that between gods and demons.'
द्विरदरथनराश्वशङ्खशब्दैः परिहृषिता विविधैश्च शस्त्रपातैः ।
द्विरदरथपदातिसार्थवाहाः परिपतिताभिमुखाः प्रजह्रिरे ते ॥२॥
2. dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ; parihṛṣitā vividhaiśca śastrapātaiḥ ,
dviradarathapadātisārthavāhāḥ; paripatitābhimukhāḥ prajahrire te.
2. dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ
parihṛṣitā vividhaiḥ ca śastrapātaiḥ
dviradarathapadātisārthavāhāḥ
paripatitābhimukhāḥ prajahrire te
2. te dviradarathapadātisārthavāhāḥ
dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ
vividhaiḥ ca śastrapātaiḥ parihṛṣitāḥ
paripatitābhimukhāḥ prajahrire
2. The elephant-riders, chariot-warriors, foot-soldiers, and their commanders, greatly exhilarated by the sounds of elephants, chariots, men, horses, and conches, and by various impacts of weapons, rushed forward fiercely and attacked.
शरपरशुवरासिपट्टिशैरिषुभिरनेकविधैश्च सादिताः ।
द्विरदरथहया महाहवे वरपुरुषैः पुरुषाश्च वाहनैः ॥३॥
3. śaraparaśuvarāsipaṭṭiśai;riṣubhiranekavidhaiśca sāditāḥ ,
dviradarathahayā mahāhave; varapuruṣaiḥ puruṣāśca vāhanaiḥ.
3. śaraparaśuvarāsipaṭṭiśaiḥ iṣubhiḥ anekavidhaiḥ ca sāditāḥ
dviradarathahayāḥ mahāhave varapuruṣaiḥ puruṣāḥ ca vāhanaiḥ
3. mahāhave śaraparaśuvarāsipaṭṭiśaiḥ anekavidhaiḥ ca iṣubhiḥ
dviradarathahayāḥ varapuruṣaiḥ puruṣāḥ ca vāhanaiḥ sāditāḥ
3. In that great battle, elephants, chariots, and horses were struck down by excellent warriors, and men (puruṣa) were also struck down by mounts, all by means of arrows, axes, excellent swords, pattiśas, and various other kinds of arrows.
कमलदिनकरेन्दुसंनिभैः सितदशनैः सुमुखाक्षिनासिकैः ।
रुचिरमुकुटकुण्डलैर्मही पुरुषशिरोभिरवस्तृता बभौ ॥४॥
4. kamaladinakarendusaṁnibhaiḥ; sitadaśanaiḥ sumukhākṣināsikaiḥ ,
ruciramukuṭakuṇḍalairmahī; puruṣaśirobhiravastṛtā babhau.
4. kamaladinakarendusannibhaiḥ sitadaśanaiḥ sumukhākṣināsikaiḥ
ruciramukuṭakuṇḍalaiḥ mahī puruṣaśirobhiḥ avastṛtā babhau
4. mahī kamaladinakarendusannibhaiḥ sitadaśanaiḥ sumukhākṣināsikaiḥ
ruciramukuṭakuṇḍalaiḥ puruṣaśirobhiḥ avastṛtā babhau
4. The earth shone, strewn with the heads of men (puruṣa) that resembled lotuses, the sun, and the moon, possessing white teeth, beautiful faces, eyes, and noses, and adorned with splendid crowns and earrings.
परिघमुसलशक्तितोमरैर्नखरभुशुण्डिगदाशतैर्द्रुताः ।
द्विरदनरहयाः सहस्रशो रुधिरनदीप्रवहास्तदाभवन् ॥५॥
5. parighamusalaśaktitomarai;rnakharabhuśuṇḍigadāśatairdrutāḥ ,
dviradanarahayāḥ sahasraśo; rudhiranadīpravahāstadābhavan.
5. parighamusalaśaktitomaraiḥ nakharabhuśuṇḍigadāśataiḥ drutāḥ
dviradanarahayāḥ sahasraśaḥ rudhiranadīpravahāḥ tadā abhavan
5. tadā dviradanarahayāḥ parighamusalaśaktitomaraiḥ
nakharabhuśuṇḍigadāśataiḥ drutāḥ sahasraśaḥ rudhiranadīpravahāḥ abhavan
5. Then, elephants, men (puruṣa), and horses, shattered by thousands by maces, clubs, spears, javelins, daggers, slings, and hundreds of other maces, transformed into streams of flowing blood.
प्रहतनररथाश्वकुञ्जरं प्रतिभयदर्शनमुल्बणं तदा ।
तदहितनिहतं बभौ बलं पितृपतिराष्ट्रमिव प्रजाक्षये ॥६॥
6. prahatanararathāśvakuñjaraṁ; pratibhayadarśanamulbaṇaṁ tadā ,
tadahitanihataṁ babhau balaṁ; pitṛpatirāṣṭramiva prajākṣaye.
6. prahatanararathāśvakuñjaram pratibhayadarśanam ulbaṇam tadā
tat ahitanihatam babhau balam pitṛpatirāṣṭram iva prajākṣaye
6. tadā tat ulbaṇam balam prahatanararathāśvakuñjaram pratibhayadarśanam
ahitanihatam pitṛpatirāṣṭram iva prajākṣaye babhau
6. Then, that formidable army, with its men, chariots, horses, and elephants struck down, and appearing terrifying, having been destroyed by its enemies, looked like the realm of the Lord of Death (pitṛpati) at the time of the annihilation of creation (prajākṣaye).
अथ तव नरदेव सैनिकास्तव च सुताः सुरसूनुसंनिभाः ।
अमितबलपुरःसरा रणे कुरुवृषभाः शिनिपुत्रमभ्ययुः ॥७॥
7. atha tava naradeva sainikā;stava ca sutāḥ surasūnusaṁnibhāḥ ,
amitabalapuraḥsarā raṇe; kuruvṛṣabhāḥ śiniputramabhyayuḥ.
7. atha tava naradeva sainikāḥ tava ca sutāḥ surasūnusaṃnibhāḥ
amitabalapuraḥsarāḥ raṇe kuruvṛṣabhāḥ śiniputram abhyayuḥ
7. atha naradeva tava sainikāḥ ca tava sutāḥ surasūnusaṃnibhāḥ
kuruvṛṣabhāḥ amitabalapuraḥsarāḥ raṇe śiniputram abhyayuḥ
7. Then, O king (naradeva), your soldiers and your sons, who were like the sons of the gods and were the best among the Kurus (kuruvṛṣabhāḥ), having immeasurable strength as their vanguard, attacked the son of Shini (śiniputra) in battle.
तदतिरुचिरभीममाबभौ पुरुषवराश्वरथद्विपाकुलम् ।
लवणजलसमुद्धतस्वनं बलममरासुरसैन्यसंनिभम् ॥८॥
8. tadatirucirabhīmamābabhau; puruṣavarāśvarathadvipākulam ,
lavaṇajalasamuddhatasvanaṁ; balamamarāsurasainyasaṁnibham.
8. tat atirucirabhīmam ābabhau puruṣavarāśvarathadvipākulam
lavaṇajalasamuddhatasvanam balam amarāsurasainyasaṃnibham
8. tat balam puruṣavarāśvarathadvipākulam lavaṇajalasamuddhatasvanam
atirucirabhīmam amarāsurasainyasaṃnibham ābabhau
8. That army (balam), filled with excellent men, horses, chariots, and elephants, and whose roar was like the tumultuous ocean, appeared both exceedingly splendid and terrifying, resembling the hosts of gods and asuras.
सुरपतिसमविक्रमस्ततस्त्रिदशवरावरजोपमं युधि ।
दिनकरकिरणप्रभैः पृषत्कै रवितनयोऽभ्यहनच्छिनिप्रवीरम् ॥९॥
9. surapatisamavikramastata;stridaśavarāvarajopamaṁ yudhi ,
dinakarakiraṇaprabhaiḥ pṛṣatkai; ravitanayo'bhyahanacchinipravīram.
9. surapatisamavikramaḥ tataḥ
tridaśavarāvarajopamam yudhi
dinakarakiraṇaprabhaiḥ pṛṣatkaiḥ
ravitanayaḥ abhyahanat śinipravīram
9. tataḥ surapatisamavikramaḥ
ravitanayaḥ yudhi dinakarakiraṇaprabhaiḥ
pṛṣatkaiḥ tridaśavarāvarajopamam
śinipravīram abhyahanat
9. Then, Karṇa (ravitanaya), whose valor was equal to that of Indra (surapati), attacked the brave hero of Shini's lineage (śinipravīram), who was like the younger brother of the best of the gods, in battle, with arrows gleaming like the rays of the sun.
तमपि सरथवाजिसारथिं शिनिवृषभो विविधैः शरैस्त्वरन् ।
भुजगविषसमप्रभै रणे पुरुषवरं समवास्तृणोत्तदा ॥१०॥
10. tamapi sarathavājisārathiṁ; śinivṛṣabho vividhaiḥ śaraistvaran ,
bhujagaviṣasamaprabhai raṇe; puruṣavaraṁ samavāstṛṇottadā.
10. tam api sarathavājisārathim
śinivṛṣabhaḥ vividhaiḥ śaraiḥ
tvaran bhujagaviṣasamaprabhaiḥ
raṇe puruṣavaram samavāstṛṇot tadā
10. tadā śinivṛṣabhaḥ tvaran raṇe
vividhaiḥ bhujagaviṣasamaprabhaiḥ
śaraiḥ sarathavājisārathim
tam api puruṣavaram samavāstṛṇot
10. Satyaki, the foremost of the Śini clan, then swiftly covered that best among men (puruṣa) (Karṇa) – along with his chariot, horses, and charioteer – with various arrows shining like snake venom in battle.
शिनिवृषभशरप्रपीडितं तव सुहृदो वसुषेणमभ्ययुः ।
त्वरितमतिरथा रथर्षभं द्विरदरथाश्वपदातिभिः सह ॥११॥
11. śinivṛṣabhaśaraprapīḍitaṁ; tava suhṛdo vasuṣeṇamabhyayuḥ ,
tvaritamatirathā ratharṣabhaṁ; dviradarathāśvapadātibhiḥ saha.
11. śinivṛṣabhaśaraprapīḍitam tava suhṛdaḥ vasuṣeṇam abhyayuḥ
tvaritam atirathāḥ ratharṣabham dviradarathāśvapadātibhiḥ saha
11. tava suhṛdaḥ tvaritam dviradarathāśvapadātibhiḥ saha
śinivṛṣabhaśaraprapīḍitam ratharṣabham vasuṣeṇam atirathāḥ abhyayuḥ
11. Your friends, accompanied by elephants, chariots, horses, and foot soldiers, swiftly approached Vasuṣeṇa (Karṇa), that foremost of charioteers, who was severely tormented by the arrows of the foremost of the Śini clan.
तमुदधिनिभमाद्रवद्बली त्वरिततरैः समभिद्रुतं परैः ।
द्रुपदसुतसखस्तदाकरोत्पुरुषरथाश्वगजक्षयं महत् ॥१२॥
12. tamudadhinibhamādravadbalī; tvaritataraiḥ samabhidrutaṁ paraiḥ ,
drupadasutasakhastadākaro;tpuruṣarathāśvagajakṣayaṁ mahat.
12. tam udadhinibham ādravat balī
tvaritataraiḥ samabhidrutam paraiḥ
drupadasutasakhaḥ tadā akarot
puruṣarathāśvagajakṣayam mahat
12. tadā balī drupadasutasakhaḥ
udadhinibham tvaritataraiḥ paraiḥ
samabhidrutam tam ādravat mahat
puruṣarathāśvagajakṣayam akarot
12. Then, the mighty one (Arjuna), the friend of Drupada's son, swiftly advanced against Karṇa, who was surrounded by swift enemies and as vast as an ocean (of troops). He then wrought immense destruction upon men, chariots, horses, and elephants.
अथ पुरुषवरौ कृताह्निकौ भवमभिपूज्य यथाविधि प्रभुम् ।
अरिवधकृतनिश्चयौ द्रुतं तव बलमर्जुनकेशवौ सृतौ ॥१३॥
13. atha puruṣavarau kṛtāhnikau; bhavamabhipūjya yathāvidhi prabhum ,
arivadhakṛtaniścayau drutaṁ; tava balamarjunakeśavau sṛtau.
13. atha puruṣavarau kṛtāhnikau
bhavam abhipūjya yathāvidhi prabhum
arivadhakṛtaniścayau drutam
tava balam arjunakeśavau sṛtau
13. atha kṛtāhnikau yathāvidhi
prabhum bhavam abhipūjya
arivadhakṛtaniścayau puruṣavarau
arjunakeśavau drutam tava balam sṛtau
13. Then, the two foremost among men (puruṣa), Arjuna and Keśava, having performed their daily rites, and having duly worshipped the all-powerful Lord (Śiva), and with a firm resolve to slay the enemies, swiftly proceeded towards your army.
जलदनिनदनिस्वनं रथं पवनविधूतपताककेतनम् ।
सितहयमुपयान्तमन्तिकं हृतमनसो ददृशुस्तदारयः ॥१४॥
14. jaladaninadanisvanaṁ rathaṁ; pavanavidhūtapatākaketanam ,
sitahayamupayāntamantikaṁ; hṛtamanaso dadṛśustadārayaḥ.
14. jaladaninadanisvanam ratham pavanavidhūtapātākaketanam
sitahayam upayāntam antikam hṛtamanasaḥ dadṛśuḥ tadā arayaḥ
14. arayaḥ hṛtamanasaḥ tadā dadṛśuḥ ratham upayāntam antikam
jaladaninadanisvanam pavanavidhūtapātākaketanam sitahayam
14. Then, the enemies, their minds captivated, saw the chariot approaching close by. Its sound was like a thunderclap, its flags and banners waved by the wind, and it was drawn by white horses.
अथ विस्फार्य गाण्डीवं रणे नृत्यन्निवार्जुनः ।
शरसंबाधमकरोत्खं दिशः प्रदिशस्तथा ॥१५॥
15. atha visphārya gāṇḍīvaṁ raṇe nṛtyannivārjunaḥ ,
śarasaṁbādhamakarotkhaṁ diśaḥ pradiśastathā.
15. atha visphārya gāṇḍīvam raṇe nṛtyan iva arjunaḥ
śarasaṃbādham akarot kham diśaḥ pradiśaḥ tathā
15. atha arjunaḥ raṇe nṛtyan iva gāṇḍīvam visphārya
kham diśaḥ tathā pradiśaḥ śarasaṃbādham akarot
15. Then Arjuna, as if dancing in battle, drew his Gaṇḍīva (bow) and filled the sky, all cardinal directions, and intermediate directions with a dense shower of arrows.
रथान्विमानप्रतिमान्सज्जयन्त्रायुधध्वजान् ।
ससारथींस्तदा बाणैरभ्राणीवानिलोऽवधीत् ॥१६॥
16. rathānvimānapratimānsajjayantrāyudhadhvajān ,
sasārathīṁstadā bāṇairabhrāṇīvānilo'vadhīt.
16. rathān vimānapratimān sajja-yantra-āyudha-dhvajān
sasārathīn tadā bāṇaiḥ abhrāṇi iva anilaḥ avadhīt
16. tadā anilaḥ iva bāṇaiḥ vimānapratimān
sajja-yantra-āyudha-dhvajān sasārathīn rathān avadhīt
16. Then, with his arrows, Arjuna struck down the chariots - which resembled celestial vehicles, fully equipped with their devices, weapons, and banners, and including their charioteers - just as the wind (anila) scatters clouds.
गजान्गजप्रयन्तॄंश्च वैजयन्त्यायुधध्वजान् ।
सादिनोऽश्वांश्च पत्तींश्च शरैर्निन्ये यमक्षयम् ॥१७॥
17. gajāngajaprayantṝṁśca vaijayantyāyudhadhvajān ,
sādino'śvāṁśca pattīṁśca śarairninye yamakṣayam.
17. gajān gajaprayantṝn ca vaijayantī-āyudha-dhvajān
sādinaḥ aśvān ca pattīn ca śaraiḥ ninye yama-kṣayam
17. śaraiḥ gajān gajaprayantṝn ca vaijayantyāyudhadvajān
sādinaḥ aśvān ca pattīn ca yamakṣayam ninye
17. With his arrows, he dispatched to Yama's abode (yamakṣayam) the elephants, their drivers, those bearing victory banners, weapons, and flags, as well as the horsemen, their horses, and the foot soldiers.
तमन्तकमिव क्रुद्धमनिवार्यं महारथम् ।
दुर्योधनोऽभ्ययादेको निघ्नन्बाणैः पृथग्विधैः ॥१८॥
18. tamantakamiva kruddhamanivāryaṁ mahāratham ,
duryodhano'bhyayādeko nighnanbāṇaiḥ pṛthagvidhaiḥ.
18. tam antakam iva kruddham anivāryam mahāratham
duryodhanaḥ abhyayāt ekaḥ nighnan bāṇaiḥ pṛthakvidhaiḥ
18. Duryodhana alone attacked him, who was like the enraged, irresistible god of death (Antaka) and a great chariot-warrior (mahāratha), striking him with various kinds of arrows.
तस्यार्जुनो धनुः सूतं केतुमश्वांश्च सायकैः ।
हत्वा सप्तभिरेकैकं छत्रं चिच्छेद पत्रिणा ॥१९॥
19. tasyārjuno dhanuḥ sūtaṁ ketumaśvāṁśca sāyakaiḥ ,
hatvā saptabhirekaikaṁ chatraṁ ciccheda patriṇā.
19. tasya arjunaḥ dhanuḥ sūtam ketum aśvān ca sāyakaiḥ
hatvā saptabhiḥ ekaikam chatram ciccheda patriṇā
19. Arjuna, having struck down his bow, charioteer, banner, and horses, each with seven arrows, then cut his royal parasol (chatra) with another feathered arrow.
नवमं च समासाद्य व्यसृजत्प्रतिघातिनम् ।
दुर्योधनायेषुवरं तं द्रौणिः सप्तधाच्छिनत् ॥२०॥
20. navamaṁ ca samāsādya vyasṛjatpratighātinam ,
duryodhanāyeṣuvaraṁ taṁ drauṇiḥ saptadhācchinat.
20. navamam ca samāsādya vyasṛjat pratighātinam
duryodhanāya iṣuvaram tam drauṇiḥ saptadhā acchinat
20. And having taken up a ninth excellent counter-attacking arrow (iṣuvara), he discharged it towards Duryodhana, but Droṇa's son (Drauṇi) cut that very arrow into seven pieces.
ततो द्रौणेर्धनुश्छित्त्वा हत्वा चाश्ववराञ्शरैः ।
कृपस्यापि तथात्युग्रं धनुश्चिच्छेद पाण्डवः ॥२१॥
21. tato drauṇerdhanuśchittvā hatvā cāśvavarāñśaraiḥ ,
kṛpasyāpi tathātyugraṁ dhanuściccheda pāṇḍavaḥ.
21. tataḥ drauṇeḥ dhanuḥ chittvā hatvā ca aśvavarān śaraiḥ
kṛpasya api tathā atyugram dhanuḥ ciccheda pāṇḍavaḥ
21. Then the Pāṇḍava (Arjuna), having cut Droṇa's son's (Drauṇi's) bow and killed his excellent horses (aśvavara) with arrows, similarly cut Kṛpa's very fierce bow as well.
हार्दिक्यस्य धनुश्छित्त्वा ध्वजं चाश्वं तथावधीत् ।
दुःशासनस्येषुवरं छित्त्वा राधेयमभ्ययात् ॥२२॥
22. hārdikyasya dhanuśchittvā dhvajaṁ cāśvaṁ tathāvadhīt ,
duḥśāsanasyeṣuvaraṁ chittvā rādheyamabhyayāt.
22. hārdikyasya dhanuḥ chittvā dhvajaṃ ca aśvaṃ tathā
avadhīt duḥśāsanasya iṣuvaram chittvā rādheyam abhyayāt
22. hārdikyasya dhanuḥ chittvā (ca) dhvajaṃ aśvaṃ tathā avadhīt
(ca) duḥśāsanasya iṣuvaram chittvā rādheyam abhyayāt
22. Having cut Hārdikya's bow and killed his banner and horses, he then, after cutting Duḥśāsana's excellent arrow, advanced towards the son of Rādhā (Karṇa).
अथ सात्यकिमुत्सृज्य त्वरन्कर्णोऽर्जुनं त्रिभिः ।
विद्ध्वा विव्याध विंशत्या कृष्णं पार्थं पुनस्त्रिभिः ॥२३॥
23. atha sātyakimutsṛjya tvarankarṇo'rjunaṁ tribhiḥ ,
viddhvā vivyādha viṁśatyā kṛṣṇaṁ pārthaṁ punastribhiḥ.
23. atha sātyakim utsṛjya tvaran karṇaḥ arjunaṃ tribhiḥ
viddhvā vivyādha viṃśatyā kṛṣṇaṃ pārthaṃ punaḥ tribhiḥ
23. atha karṇaḥ tvaran sātyakim utsṛjya arjunaṃ tribhiḥ
viddhvā kṛṣṇaṃ viṃśatyā vivyādha punaḥ pārthaṃ tribhiḥ
23. Then Karṇa, hastily leaving Sātyaki, pierced Arjuna with three arrows. He then struck Kṛṣṇa with twenty (arrows) and Pārtha (Arjuna) again with three (arrows).
अथ सात्यकिरागत्य कर्णं विद्ध्वा शितैः शरैः ।
नवत्या नवभिश्चोग्रैः शतेन पुनरार्दयत् ॥२४॥
24. atha sātyakirāgatya karṇaṁ viddhvā śitaiḥ śaraiḥ ,
navatyā navabhiścograiḥ śatena punarārdayat.
24. atha sātyakiḥ āgatya karṇaṃ viddhvā śitaiḥ śaraiḥ
navatyā navabhiḥ ca ugraiḥ śatena punaḥ ārdayat
24. atha sātyakiḥ āgatya karṇaṃ śitaiḥ śaraiḥ navatyā
ca navabhiḥ ugraiḥ viddhvā punaḥ śatena ārdayat
24. Then Sātyaki, having arrived, pierced Karṇa with sharp arrows, tormenting him again with ninety-nine fierce ones, and (then) with another hundred.
ततः प्रवीराः पाण्डूनां सर्वे कर्णमपीडयन् ।
युधामन्युः शिखण्डी च द्रौपदेयाः प्रभद्रकाः ॥२५॥
25. tataḥ pravīrāḥ pāṇḍūnāṁ sarve karṇamapīḍayan ,
yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ.
25. tataḥ pravīrāḥ pāṇḍūnāṃ sarve karṇam apīḍayan
yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ
25. tataḥ pāṇḍūnāṃ sarve pravīrāḥ yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī
ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ karṇam apīḍayan
25. Then all the excellent heroes of the Pāṇḍavas - Yudhāmanyu, Śikhaṇḍī, the sons of Draupadī, and the Prabhadrakas - afflicted Karṇa.
उत्तमौजा युयुत्सुश्च यमौ पार्षत एव च ।
चेदिकारूषमत्स्यानां केकयानां च यद्बलम् ।
चेकितानश्च बलवान्धर्मराजश्च सुव्रतः ॥२६॥
26. uttamaujā yuyutsuśca yamau pārṣata eva ca ,
cedikārūṣamatsyānāṁ kekayānāṁ ca yadbalam ,
cekitānaśca balavāndharmarājaśca suvrataḥ.
26. uttamaujā yuyutsuḥ ca yamau pārṣata
eva ca cedikārūṣamatsyānām
kekayānām ca yat balam cekitānaḥ
ca balavān dharmarājaḥ ca suvrataḥ
26. uttamaujā yuyutsuḥ ca yamau pārṣata
eva ca cedikārūṣamatsyānām
kekayānām ca yat balam cekitānaḥ
ca balavān dharmarājaḥ ca suvrataḥ
26. Uttamaujas, Yuyutsu, the two twins (Nakula and Sahadeva), and Dhṛṣṭadyumna; additionally, the strength belonging to the Cedis, Kārūṣas, Matsyas, and Kekayas; and the mighty Chekitāna, as well as the virtuous King Yudhiṣṭhira (dharmarāja).
एते रथाश्वद्विरदैः पत्तिभिश्चोग्रविक्रमैः ।
परिवार्य रणे कर्णं नानाशस्त्रैरवाकिरन् ।
भाषन्तो वाग्भिरुग्राभिः सर्वे कर्णवधे वृताः ॥२७॥
27. ete rathāśvadviradaiḥ pattibhiścogravikramaiḥ ,
parivārya raṇe karṇaṁ nānāśastrairavākiran ,
bhāṣanto vāgbhirugrābhiḥ sarve karṇavadhe vṛtāḥ.
27. ete rathāśvadviradaiḥ pattibhiḥ ca
ugravikramaiḥ parivārya raṇe karṇam
nānāśastraiḥ avākiran bhāṣantaḥ
vāgbhiḥ ugrābhiḥ sarve karṇavadhe vṛtāḥ
27. ete sarve ugravikramaiḥ rathāśvadviradaiḥ
pattibhiḥ ca raṇe karṇam
parivārya nānāśastraiḥ avākiran karṇavadhe
vṛtāḥ ugrābhiḥ vāgbhiḥ bhāṣantaḥ
27. All these warriors and forces, along with their chariots, horses, elephants, and fiercely valorous foot soldiers, surrounded Karṇa in battle. They showered him with various weapons, and all of them, resolved on Karṇa's death, also spoke harsh words.
तां शस्त्रवृष्टिं बहुधा छित्त्वा कर्णः शितैः शरैः ।
अपोवाह स्म तान्सर्वान्द्रुमान्भङ्क्त्वेव मारुतः ॥२८॥
28. tāṁ śastravṛṣṭiṁ bahudhā chittvā karṇaḥ śitaiḥ śaraiḥ ,
apovāha sma tānsarvāndrumānbhaṅktveva mārutaḥ.
28. tām śastravṛṣṭim bahudhā chittvā karṇaḥ śitaiḥ śaraiḥ
apovāha sma tān sarvān drumān bhaṅktvā iva mārutaḥ
28. karṇaḥ śitaiḥ śaraiḥ tām śastravṛṣṭim bahudhā chittvā
mārutaḥ drumān bhaṅktvā iva tān sarvān sma apovāha
28. Karṇa, having repelled that shower of weapons (śastravṛṣṭi) in various ways with his sharp arrows, drove away all those (warriors), just as the wind (māruta) breaks and carries away trees.
रथिनः समहामात्रान्गजानश्वान्ससादिनः ।
शरव्रातांश्च संक्रुद्धो निघ्नन्कर्णो व्यदृश्यत ॥२९॥
29. rathinaḥ samahāmātrāngajānaśvānsasādinaḥ ,
śaravrātāṁśca saṁkruddho nighnankarṇo vyadṛśyata.
29. rathinaḥ samahāmātrān gajān aśvān sasādinaḥ
śaravrātān ca saṃkruddhaḥ nighnan karṇaḥ vyadṛśyata
29. saṃkruddhaḥ karṇaḥ rathinaḥ samahāmātrān gajān
aśvān sasādinaḥ ca śaravrātān nighnan vyadṛśyata
29. Karṇa, intensely enraged, was seen striking down charioteers along with their chief officers, elephants, horses with their riders, and also hosts of archers.
तद्वध्यमानं पाण्डूनां बलं कर्णास्त्रतेजसा ।
विशस्त्रक्षतदेहं च प्राय आसीत्पराङ्मुखम् ॥३०॥
30. tadvadhyamānaṁ pāṇḍūnāṁ balaṁ karṇāstratejasā ,
viśastrakṣatadehaṁ ca prāya āsītparāṅmukham.
30. tat vadhyamānam pāṇḍūnām balam karṇāstratejasā
viśastra-kṣata-deham ca prāya āsīt parāṅmukham
30. pāṇḍūnām balam tat karṇāstratejasā vadhyamānam
ca viśastra-kṣata-deham prāya parāṅmukham āsīt
30. That Pāṇḍava army, being slaughtered by the power of Karṇa's missile (astra) and having its bodies wounded while disarmed, was mostly turning away in retreat.
अथ कर्णास्त्रमस्त्रेण प्रतिहत्यार्जुनः स्वयम् ।
दिशः खं चैव भूमिं च प्रावृणोच्छरवृष्टिभिः ॥३१॥
31. atha karṇāstramastreṇa pratihatyārjunaḥ svayam ,
diśaḥ khaṁ caiva bhūmiṁ ca prāvṛṇoccharavṛṣṭibhiḥ.
31. atha karṇāstram astreṇa pratihatya arjunaḥ svayam
diśaḥ kham ca eva bhūmim ca prāvṛṇot śaravṛṣṭibhiḥ
31. atha arjunaḥ svayam astreṇa karṇāstram pratihatya
diśaḥ kham ca eva bhūmim ca śaravṛṣṭibhiḥ prāvṛṇot
31. Then Arjuna himself, having countered Karṇa's missile (astra) with his own missile (astra), covered the directions, the sky, and the earth with volleys of arrows.
मुसलानीव निष्पेतुः परिघा इव चेषवः ।
शतघ्न्य इव चाप्यन्ये वज्राण्युग्राणि वापरे ॥३२॥
32. musalānīva niṣpetuḥ parighā iva ceṣavaḥ ,
śataghnya iva cāpyanye vajrāṇyugrāṇi vāpare.
32. musalāni iva niṣpetuḥ parighāḥ iva ca iṣavaḥ
śataghnyaḥ iva ca api anye vajrāṇi ugrāṇi vā apare
32. iṣavaḥ musalāni iva niṣpetuḥ ca parighāḥ iva ca
api anye śataghnyaḥ iva vā apare ugrāṇi vajrāṇi
32. The arrows flew forth like maces, and some were like iron clubs. Others, again, were like *śataghnīs* (a type of weapon), and still others like terrible thunderbolts.
तैर्वध्यमानं तत्सैन्यं सपत्त्यश्वरथद्विपम् ।
निमीलिताक्षमत्यर्थमुदभ्राम्यत्समन्ततः ॥३३॥
33. tairvadhyamānaṁ tatsainyaṁ sapattyaśvarathadvipam ,
nimīlitākṣamatyarthamudabhrāmyatsamantataḥ.
33. taiḥ vadhyamānam tat sainyam sapattyaśvarathadvipam
nimīlitākṣam atyartham udabhrāmyat samantataḥ
33. tat sainyam sapattyaśvarathadvipam taiḥ vadhyamānam
nimīlitākṣam atyartham samantataḥ udabhrāmyat
33. That army, including its infantry, horses, chariots, and elephants, being devastated by those (arrows), reeled around everywhere with eyes closed and in utter confusion.
निष्कैवल्यं तदा युद्धं प्रापुरश्वनरद्विपाः ।
वध्यमानाः शरैरन्ये तदा भीताः प्रदुद्रुवुः ॥३४॥
34. niṣkaivalyaṁ tadā yuddhaṁ prāpuraśvanaradvipāḥ ,
vadhyamānāḥ śarairanye tadā bhītāḥ pradudruvuḥ.
34. niṣkaivalyam tadā yuddham prāpuḥ aśva-nara-dvipāḥ
vadhyamānāḥ śaraiḥ anye tadā bhītāḥ pradudruvuḥ
34. tadā aśva-nara-dvipāḥ niṣkaivalyam yuddham prāpuḥ
anye śaraiḥ vadhyamānāḥ tadā bhītāḥ pradudruvuḥ
34. Then, horses, men, and elephants engaged in an inextricable battle. Others, being struck down by arrows, then became frightened and fled.
एवं तेषां तदा युद्धे संसक्तानां जयैषिणाम् ।
गिरिमस्तं समासाद्य प्रत्यपद्यत भानुमान् ॥३५॥
35. evaṁ teṣāṁ tadā yuddhe saṁsaktānāṁ jayaiṣiṇām ,
girimastaṁ samāsādya pratyapadyata bhānumān.
35. evam teṣām tadā yuddhe saṃsaktānām jayaiṣiṇām
girimastam samāsādya pratyapadyata bhānumān
35. evam tadā teṣām yuddhe saṃsaktānām jayaiṣiṇām
(satsu) bhānumān girimastam samāsādya pratyapadyata
35. Thus, while they were engaged in that battle, striving for victory, the sun (bhānumān) then reached the western mountain (girimastam), setting.
तमसा च महाराज रजसा च विशेषतः ।
न किंचित्प्रत्यपश्याम शुभं वा यदि वाशुभम् ॥३६॥
36. tamasā ca mahārāja rajasā ca viśeṣataḥ ,
na kiṁcitpratyapaśyāma śubhaṁ vā yadi vāśubham.
36. tamasā ca mahārāja rajasā ca viśeṣataḥ na
kiṃcit pratyapaśyāma śubham vā yadi vā aśubham
36. mahārāja,
tamasā ca rajasā ca viśeṣataḥ,
(vayam) śubham vā yadi vā aśubham kiṃcit na pratyapaśyāma
36. O great king, due to the darkness and especially due to the dust, we could not perceive anything, whether auspicious or inauspicious.
ते त्रसन्तो महेष्वासा रात्रियुद्धस्य भारत ।
अपयानं ततश्चक्रुः सहिताः सर्ववाजिभिः ॥३७॥
37. te trasanto maheṣvāsā rātriyuddhasya bhārata ,
apayānaṁ tataścakruḥ sahitāḥ sarvavājibhiḥ.
37. te trasantaḥ maheṣvāsāḥ rātriyuddhasya bhārata
apayānam tataḥ cakruḥ sahitāḥ sarva-vājibhiḥ
37. bhārata,
te maheṣvāsāḥ rātriyuddhasya trasantaḥ (santaḥ) tataḥ sarva-vājibhiḥ sahitāḥ apayānam cakruḥ
37. O Bhārata, those great archers, fearing the night battle, then made a retreat, accompanied by all their horses.
कौरवेषु च यातेषु तदा राजन्दिनक्षये ।
जयं सुमनसः प्राप्य पार्थाः स्वशिबिरं ययुः ॥३८॥
38. kauraveṣu ca yāteṣu tadā rājandinakṣaye ,
jayaṁ sumanasaḥ prāpya pārthāḥ svaśibiraṁ yayuḥ.
38. kauraveṣu ca yāteṣu tadā rājan dinakṣaye jayam
sumanasaḥ prāpya pārthāḥ svaśibiram yayuḥ
38. rājan tadā dinakṣaye kauraveṣu yāteṣu ca,
sumanasaḥ pārthāḥ jayam prāpya svaśibiram yayuḥ
38. Then, O King, at the end of the day, when the Kauravas had departed, the joyful Pārthas, having obtained victory, went to their own camp.
वादित्रशब्दैर्विविधैः सिंहनादैश्च नर्तितैः ।
परानवहसन्तश्च स्तुवन्तश्चाच्युतार्जुनौ ॥३९॥
39. vāditraśabdairvividhaiḥ siṁhanādaiśca nartitaiḥ ,
parānavahasantaśca stuvantaścācyutārjunau.
39. vāditraśabdaiḥ vividhaiḥ siṃhanādaiḥ ca nartitaiḥ
parān avahasanta ca stuvanta ca acyutārjunau
39. vividhaiḥ vāditraśabdaiḥ ca siṃhanādaiḥ ca nartitaiḥ,
parān avahasanta ca,
acyutārjunau stuvanta ca
39. Accompanied by various sounds of musical instruments and lion-like roars, with dancing, laughing at their enemies, and praising Acyuta (Kṛṣṇa) and Arjuna.
कृतेऽवहारे तैर्वीरैः सैनिकाः सर्व एव ते ।
आशिषः पाण्डवेयेषु प्रायुज्यन्त नरेश्वराः ॥४०॥
40. kṛte'vahāre tairvīraiḥ sainikāḥ sarva eva te ,
āśiṣaḥ pāṇḍaveyeṣu prāyujyanta nareśvarāḥ.
40. kṛte avahāre taiḥ vīraiḥ sainikāḥ sarve eva
te āśiṣaḥ pāṇḍaveyeṣu prāyujyanta nareśvarāḥ
40. nareśvarāḥ,
taiḥ vīraiḥ avahāre kṛte,
te sarve eva sainikāḥ pāṇḍaveyeṣu āśiṣaḥ prāyujyanta
40. O rulers of men, when the withdrawal was effected by those heroes, all those soldiers offered blessings upon the Pandavas.
ततः कृतेऽवहारे च प्रहृष्टाः कुरुपाण्डवाः ।
निशायां शिबिरं गत्वा न्यविशन्त नरेश्वराः ॥४१॥
41. tataḥ kṛte'vahāre ca prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ ,
niśāyāṁ śibiraṁ gatvā nyaviśanta nareśvarāḥ.
41. tataḥ kṛte avahāre ca prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ
niśāyām śibiram gatvā nyaviśanta nareśvarāḥ
41. nareśvarāḥ,
tataḥ avahāre kṛte ca,
prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ niśāyām śibiram gatvā nyaviśanta
41. And then, O rulers of men, once the withdrawal was made, the greatly delighted Pandavas, having gone to their camp in the night, settled down.
यक्षरक्षःपिशाचाश्च श्वापदानि च संघशः ।
जग्मुरायोधनं घोरं रुद्रस्यानर्तनोपमम् ॥४२॥
42. yakṣarakṣaḥpiśācāśca śvāpadāni ca saṁghaśaḥ ,
jagmurāyodhanaṁ ghoraṁ rudrasyānartanopamam.
42. yakṣarakṣaḥpiśācāḥ ca śvāpadāni ca saṅghaśaḥ
jagmuḥ āyodhanaṃ ghoraṃ rudrasya nartana upamam
42. yakṣarakṣaḥpiśācāḥ ca śvāpadāni ca saṅghaśaḥ
ghoraṃ rudrasya nartana upamam āyodhanaṃ jagmuḥ
42. Yaksha demons, Rākṣasa demons, Pishāca spirits, and predatory beasts, all in large groups, went to the dreadful battlefield, which resembled the terrifying dance of Rudra.