महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-8, chapter-21
संजय उवाच ।
ततः कर्णं पुरस्कृत्य त्वदीया युद्धदुर्मदाः ।
पुनरावृत्य संग्रामं चक्रुर्देवासुरोपमम् ॥१॥
ततः कर्णं पुरस्कृत्य त्वदीया युद्धदुर्मदाः ।
पुनरावृत्य संग्रामं चक्रुर्देवासुरोपमम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tataḥ karṇaṁ puraskṛtya tvadīyā yuddhadurmadāḥ ,
punarāvṛtya saṁgrāmaṁ cakrurdevāsuropamam.
tataḥ karṇaṁ puraskṛtya tvadīyā yuddhadurmadāḥ ,
punarāvṛtya saṁgrāmaṁ cakrurdevāsuropamam.
1.
sañjaya uvāca tataḥ karṇam puraskṛtya tvadīyāḥ
yuddhadurmadāḥ punarāvṛtya saṅgrāmam cakruḥ devāsurupamam
yuddhadurmadāḥ punarāvṛtya saṅgrāmam cakruḥ devāsurupamam
1.
sañjaya uvāca tataḥ yuddhadurmadāḥ tvadīyāḥ karṇam
puraskṛtya punarāvṛtya devāsurupamam saṅgrāmam cakruḥ
puraskṛtya punarāvṛtya devāsurupamam saṅgrāmam cakruḥ
1.
Sañjaya said: 'Then your warriors, fierce in battle, returned with Karṇa at the forefront and engaged in a battle resembling that between gods and demons.'
द्विरदरथनराश्वशङ्खशब्दैः परिहृषिता विविधैश्च शस्त्रपातैः ।
द्विरदरथपदातिसार्थवाहाः परिपतिताभिमुखाः प्रजह्रिरे ते ॥२॥
द्विरदरथपदातिसार्थवाहाः परिपतिताभिमुखाः प्रजह्रिरे ते ॥२॥
2. dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ; parihṛṣitā vividhaiśca śastrapātaiḥ ,
dviradarathapadātisārthavāhāḥ; paripatitābhimukhāḥ prajahrire te.
dviradarathapadātisārthavāhāḥ; paripatitābhimukhāḥ prajahrire te.
2.
dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ
parihṛṣitā vividhaiḥ ca śastrapātaiḥ
dviradarathapadātisārthavāhāḥ
paripatitābhimukhāḥ prajahrire te
parihṛṣitā vividhaiḥ ca śastrapātaiḥ
dviradarathapadātisārthavāhāḥ
paripatitābhimukhāḥ prajahrire te
2.
te dviradarathapadātisārthavāhāḥ
dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ
vividhaiḥ ca śastrapātaiḥ parihṛṣitāḥ
paripatitābhimukhāḥ prajahrire
dviradarathanarāśvaśaṅkhaśabdaiḥ
vividhaiḥ ca śastrapātaiḥ parihṛṣitāḥ
paripatitābhimukhāḥ prajahrire
2.
The elephant-riders, chariot-warriors, foot-soldiers, and their commanders, greatly exhilarated by the sounds of elephants, chariots, men, horses, and conches, and by various impacts of weapons, rushed forward fiercely and attacked.
शरपरशुवरासिपट्टिशैरिषुभिरनेकविधैश्च सादिताः ।
द्विरदरथहया महाहवे वरपुरुषैः पुरुषाश्च वाहनैः ॥३॥
द्विरदरथहया महाहवे वरपुरुषैः पुरुषाश्च वाहनैः ॥३॥
3. śaraparaśuvarāsipaṭṭiśai;riṣubhiranekavidhaiśca sāditāḥ ,
dviradarathahayā mahāhave; varapuruṣaiḥ puruṣāśca vāhanaiḥ.
dviradarathahayā mahāhave; varapuruṣaiḥ puruṣāśca vāhanaiḥ.
3.
śaraparaśuvarāsipaṭṭiśaiḥ iṣubhiḥ anekavidhaiḥ ca sāditāḥ
dviradarathahayāḥ mahāhave varapuruṣaiḥ puruṣāḥ ca vāhanaiḥ
dviradarathahayāḥ mahāhave varapuruṣaiḥ puruṣāḥ ca vāhanaiḥ
3.
mahāhave śaraparaśuvarāsipaṭṭiśaiḥ anekavidhaiḥ ca iṣubhiḥ
dviradarathahayāḥ varapuruṣaiḥ puruṣāḥ ca vāhanaiḥ sāditāḥ
dviradarathahayāḥ varapuruṣaiḥ puruṣāḥ ca vāhanaiḥ sāditāḥ
3.
In that great battle, elephants, chariots, and horses were struck down by excellent warriors, and men (puruṣa) were also struck down by mounts, all by means of arrows, axes, excellent swords, pattiśas, and various other kinds of arrows.
कमलदिनकरेन्दुसंनिभैः सितदशनैः सुमुखाक्षिनासिकैः ।
रुचिरमुकुटकुण्डलैर्मही पुरुषशिरोभिरवस्तृता बभौ ॥४॥
रुचिरमुकुटकुण्डलैर्मही पुरुषशिरोभिरवस्तृता बभौ ॥४॥
4. kamaladinakarendusaṁnibhaiḥ; sitadaśanaiḥ sumukhākṣināsikaiḥ ,
ruciramukuṭakuṇḍalairmahī; puruṣaśirobhiravastṛtā babhau.
ruciramukuṭakuṇḍalairmahī; puruṣaśirobhiravastṛtā babhau.
4.
kamaladinakarendusannibhaiḥ sitadaśanaiḥ sumukhākṣināsikaiḥ
ruciramukuṭakuṇḍalaiḥ mahī puruṣaśirobhiḥ avastṛtā babhau
ruciramukuṭakuṇḍalaiḥ mahī puruṣaśirobhiḥ avastṛtā babhau
4.
mahī kamaladinakarendusannibhaiḥ sitadaśanaiḥ sumukhākṣināsikaiḥ
ruciramukuṭakuṇḍalaiḥ puruṣaśirobhiḥ avastṛtā babhau
ruciramukuṭakuṇḍalaiḥ puruṣaśirobhiḥ avastṛtā babhau
4.
The earth shone, strewn with the heads of men (puruṣa) that resembled lotuses, the sun, and the moon, possessing white teeth, beautiful faces, eyes, and noses, and adorned with splendid crowns and earrings.
परिघमुसलशक्तितोमरैर्नखरभुशुण्डिगदाशतैर्द्रुताः ।
द्विरदनरहयाः सहस्रशो रुधिरनदीप्रवहास्तदाभवन् ॥५॥
द्विरदनरहयाः सहस्रशो रुधिरनदीप्रवहास्तदाभवन् ॥५॥
5. parighamusalaśaktitomarai;rnakharabhuśuṇḍigadāśatairdrutāḥ ,
dviradanarahayāḥ sahasraśo; rudhiranadīpravahāstadābhavan.
dviradanarahayāḥ sahasraśo; rudhiranadīpravahāstadābhavan.
5.
parighamusalaśaktitomaraiḥ nakharabhuśuṇḍigadāśataiḥ drutāḥ
dviradanarahayāḥ sahasraśaḥ rudhiranadīpravahāḥ tadā abhavan
dviradanarahayāḥ sahasraśaḥ rudhiranadīpravahāḥ tadā abhavan
5.
tadā dviradanarahayāḥ parighamusalaśaktitomaraiḥ
nakharabhuśuṇḍigadāśataiḥ drutāḥ sahasraśaḥ rudhiranadīpravahāḥ abhavan
nakharabhuśuṇḍigadāśataiḥ drutāḥ sahasraśaḥ rudhiranadīpravahāḥ abhavan
5.
Then, elephants, men (puruṣa), and horses, shattered by thousands by maces, clubs, spears, javelins, daggers, slings, and hundreds of other maces, transformed into streams of flowing blood.
प्रहतनररथाश्वकुञ्जरं प्रतिभयदर्शनमुल्बणं तदा ।
तदहितनिहतं बभौ बलं पितृपतिराष्ट्रमिव प्रजाक्षये ॥६॥
तदहितनिहतं बभौ बलं पितृपतिराष्ट्रमिव प्रजाक्षये ॥६॥
6. prahatanararathāśvakuñjaraṁ; pratibhayadarśanamulbaṇaṁ tadā ,
tadahitanihataṁ babhau balaṁ; pitṛpatirāṣṭramiva prajākṣaye.
tadahitanihataṁ babhau balaṁ; pitṛpatirāṣṭramiva prajākṣaye.
6.
prahatanararathāśvakuñjaram pratibhayadarśanam ulbaṇam tadā
tat ahitanihatam babhau balam pitṛpatirāṣṭram iva prajākṣaye
tat ahitanihatam babhau balam pitṛpatirāṣṭram iva prajākṣaye
6.
tadā tat ulbaṇam balam prahatanararathāśvakuñjaram pratibhayadarśanam
ahitanihatam pitṛpatirāṣṭram iva prajākṣaye babhau
ahitanihatam pitṛpatirāṣṭram iva prajākṣaye babhau
6.
Then, that formidable army, with its men, chariots, horses, and elephants struck down, and appearing terrifying, having been destroyed by its enemies, looked like the realm of the Lord of Death (pitṛpati) at the time of the annihilation of creation (prajākṣaye).
अथ तव नरदेव सैनिकास्तव च सुताः सुरसूनुसंनिभाः ।
अमितबलपुरःसरा रणे कुरुवृषभाः शिनिपुत्रमभ्ययुः ॥७॥
अमितबलपुरःसरा रणे कुरुवृषभाः शिनिपुत्रमभ्ययुः ॥७॥
7. atha tava naradeva sainikā;stava ca sutāḥ surasūnusaṁnibhāḥ ,
amitabalapuraḥsarā raṇe; kuruvṛṣabhāḥ śiniputramabhyayuḥ.
amitabalapuraḥsarā raṇe; kuruvṛṣabhāḥ śiniputramabhyayuḥ.
7.
atha tava naradeva sainikāḥ tava ca sutāḥ surasūnusaṃnibhāḥ
amitabalapuraḥsarāḥ raṇe kuruvṛṣabhāḥ śiniputram abhyayuḥ
amitabalapuraḥsarāḥ raṇe kuruvṛṣabhāḥ śiniputram abhyayuḥ
7.
atha naradeva tava sainikāḥ ca tava sutāḥ surasūnusaṃnibhāḥ
kuruvṛṣabhāḥ amitabalapuraḥsarāḥ raṇe śiniputram abhyayuḥ
kuruvṛṣabhāḥ amitabalapuraḥsarāḥ raṇe śiniputram abhyayuḥ
7.
Then, O king (naradeva), your soldiers and your sons, who were like the sons of the gods and were the best among the Kurus (kuruvṛṣabhāḥ), having immeasurable strength as their vanguard, attacked the son of Shini (śiniputra) in battle.
तदतिरुचिरभीममाबभौ पुरुषवराश्वरथद्विपाकुलम् ।
लवणजलसमुद्धतस्वनं बलममरासुरसैन्यसंनिभम् ॥८॥
लवणजलसमुद्धतस्वनं बलममरासुरसैन्यसंनिभम् ॥८॥
8. tadatirucirabhīmamābabhau; puruṣavarāśvarathadvipākulam ,
lavaṇajalasamuddhatasvanaṁ; balamamarāsurasainyasaṁnibham.
lavaṇajalasamuddhatasvanaṁ; balamamarāsurasainyasaṁnibham.
8.
tat atirucirabhīmam ābabhau puruṣavarāśvarathadvipākulam
lavaṇajalasamuddhatasvanam balam amarāsurasainyasaṃnibham
lavaṇajalasamuddhatasvanam balam amarāsurasainyasaṃnibham
8.
tat balam puruṣavarāśvarathadvipākulam lavaṇajalasamuddhatasvanam
atirucirabhīmam amarāsurasainyasaṃnibham ābabhau
atirucirabhīmam amarāsurasainyasaṃnibham ābabhau
8.
That army (balam), filled with excellent men, horses, chariots, and elephants, and whose roar was like the tumultuous ocean, appeared both exceedingly splendid and terrifying, resembling the hosts of gods and asuras.
सुरपतिसमविक्रमस्ततस्त्रिदशवरावरजोपमं युधि ।
दिनकरकिरणप्रभैः पृषत्कै रवितनयोऽभ्यहनच्छिनिप्रवीरम् ॥९॥
दिनकरकिरणप्रभैः पृषत्कै रवितनयोऽभ्यहनच्छिनिप्रवीरम् ॥९॥
9. surapatisamavikramastata;stridaśavarāvarajopamaṁ yudhi ,
dinakarakiraṇaprabhaiḥ pṛṣatkai; ravitanayo'bhyahanacchinipravīram.
dinakarakiraṇaprabhaiḥ pṛṣatkai; ravitanayo'bhyahanacchinipravīram.
9.
surapatisamavikramaḥ tataḥ
tridaśavarāvarajopamam yudhi
dinakarakiraṇaprabhaiḥ pṛṣatkaiḥ
ravitanayaḥ abhyahanat śinipravīram
tridaśavarāvarajopamam yudhi
dinakarakiraṇaprabhaiḥ pṛṣatkaiḥ
ravitanayaḥ abhyahanat śinipravīram
9.
tataḥ surapatisamavikramaḥ
ravitanayaḥ yudhi dinakarakiraṇaprabhaiḥ
pṛṣatkaiḥ tridaśavarāvarajopamam
śinipravīram abhyahanat
ravitanayaḥ yudhi dinakarakiraṇaprabhaiḥ
pṛṣatkaiḥ tridaśavarāvarajopamam
śinipravīram abhyahanat
9.
Then, Karṇa (ravitanaya), whose valor was equal to that of Indra (surapati), attacked the brave hero of Shini's lineage (śinipravīram), who was like the younger brother of the best of the gods, in battle, with arrows gleaming like the rays of the sun.
तमपि सरथवाजिसारथिं शिनिवृषभो विविधैः शरैस्त्वरन् ।
भुजगविषसमप्रभै रणे पुरुषवरं समवास्तृणोत्तदा ॥१०॥
भुजगविषसमप्रभै रणे पुरुषवरं समवास्तृणोत्तदा ॥१०॥
10. tamapi sarathavājisārathiṁ; śinivṛṣabho vividhaiḥ śaraistvaran ,
bhujagaviṣasamaprabhai raṇe; puruṣavaraṁ samavāstṛṇottadā.
bhujagaviṣasamaprabhai raṇe; puruṣavaraṁ samavāstṛṇottadā.
10.
tam api sarathavājisārathim
śinivṛṣabhaḥ vividhaiḥ śaraiḥ
tvaran bhujagaviṣasamaprabhaiḥ
raṇe puruṣavaram samavāstṛṇot tadā
śinivṛṣabhaḥ vividhaiḥ śaraiḥ
tvaran bhujagaviṣasamaprabhaiḥ
raṇe puruṣavaram samavāstṛṇot tadā
10.
tadā śinivṛṣabhaḥ tvaran raṇe
vividhaiḥ bhujagaviṣasamaprabhaiḥ
śaraiḥ sarathavājisārathim
tam api puruṣavaram samavāstṛṇot
vividhaiḥ bhujagaviṣasamaprabhaiḥ
śaraiḥ sarathavājisārathim
tam api puruṣavaram samavāstṛṇot
10.
Satyaki, the foremost of the Śini clan, then swiftly covered that best among men (puruṣa) (Karṇa) – along with his chariot, horses, and charioteer – with various arrows shining like snake venom in battle.
शिनिवृषभशरप्रपीडितं तव सुहृदो वसुषेणमभ्ययुः ।
त्वरितमतिरथा रथर्षभं द्विरदरथाश्वपदातिभिः सह ॥११॥
त्वरितमतिरथा रथर्षभं द्विरदरथाश्वपदातिभिः सह ॥११॥
11. śinivṛṣabhaśaraprapīḍitaṁ; tava suhṛdo vasuṣeṇamabhyayuḥ ,
tvaritamatirathā ratharṣabhaṁ; dviradarathāśvapadātibhiḥ saha.
tvaritamatirathā ratharṣabhaṁ; dviradarathāśvapadātibhiḥ saha.
11.
śinivṛṣabhaśaraprapīḍitam tava suhṛdaḥ vasuṣeṇam abhyayuḥ
tvaritam atirathāḥ ratharṣabham dviradarathāśvapadātibhiḥ saha
tvaritam atirathāḥ ratharṣabham dviradarathāśvapadātibhiḥ saha
11.
tava suhṛdaḥ tvaritam dviradarathāśvapadātibhiḥ saha
śinivṛṣabhaśaraprapīḍitam ratharṣabham vasuṣeṇam atirathāḥ abhyayuḥ
śinivṛṣabhaśaraprapīḍitam ratharṣabham vasuṣeṇam atirathāḥ abhyayuḥ
11.
Your friends, accompanied by elephants, chariots, horses, and foot soldiers, swiftly approached Vasuṣeṇa (Karṇa), that foremost of charioteers, who was severely tormented by the arrows of the foremost of the Śini clan.
तमुदधिनिभमाद्रवद्बली त्वरिततरैः समभिद्रुतं परैः ।
द्रुपदसुतसखस्तदाकरोत्पुरुषरथाश्वगजक्षयं महत् ॥१२॥
द्रुपदसुतसखस्तदाकरोत्पुरुषरथाश्वगजक्षयं महत् ॥१२॥
12. tamudadhinibhamādravadbalī; tvaritataraiḥ samabhidrutaṁ paraiḥ ,
drupadasutasakhastadākaro;tpuruṣarathāśvagajakṣayaṁ mahat.
drupadasutasakhastadākaro;tpuruṣarathāśvagajakṣayaṁ mahat.
12.
tam udadhinibham ādravat balī
tvaritataraiḥ samabhidrutam paraiḥ
drupadasutasakhaḥ tadā akarot
puruṣarathāśvagajakṣayam mahat
tvaritataraiḥ samabhidrutam paraiḥ
drupadasutasakhaḥ tadā akarot
puruṣarathāśvagajakṣayam mahat
12.
tadā balī drupadasutasakhaḥ
udadhinibham tvaritataraiḥ paraiḥ
samabhidrutam tam ādravat mahat
puruṣarathāśvagajakṣayam akarot
udadhinibham tvaritataraiḥ paraiḥ
samabhidrutam tam ādravat mahat
puruṣarathāśvagajakṣayam akarot
12.
Then, the mighty one (Arjuna), the friend of Drupada's son, swiftly advanced against Karṇa, who was surrounded by swift enemies and as vast as an ocean (of troops). He then wrought immense destruction upon men, chariots, horses, and elephants.
अथ पुरुषवरौ कृताह्निकौ भवमभिपूज्य यथाविधि प्रभुम् ।
अरिवधकृतनिश्चयौ द्रुतं तव बलमर्जुनकेशवौ सृतौ ॥१३॥
अरिवधकृतनिश्चयौ द्रुतं तव बलमर्जुनकेशवौ सृतौ ॥१३॥
13. atha puruṣavarau kṛtāhnikau; bhavamabhipūjya yathāvidhi prabhum ,
arivadhakṛtaniścayau drutaṁ; tava balamarjunakeśavau sṛtau.
arivadhakṛtaniścayau drutaṁ; tava balamarjunakeśavau sṛtau.
13.
atha puruṣavarau kṛtāhnikau
bhavam abhipūjya yathāvidhi prabhum
arivadhakṛtaniścayau drutam
tava balam arjunakeśavau sṛtau
bhavam abhipūjya yathāvidhi prabhum
arivadhakṛtaniścayau drutam
tava balam arjunakeśavau sṛtau
13.
atha kṛtāhnikau yathāvidhi
prabhum bhavam abhipūjya
arivadhakṛtaniścayau puruṣavarau
arjunakeśavau drutam tava balam sṛtau
prabhum bhavam abhipūjya
arivadhakṛtaniścayau puruṣavarau
arjunakeśavau drutam tava balam sṛtau
13.
Then, the two foremost among men (puruṣa), Arjuna and Keśava, having performed their daily rites, and having duly worshipped the all-powerful Lord (Śiva), and with a firm resolve to slay the enemies, swiftly proceeded towards your army.
जलदनिनदनिस्वनं रथं पवनविधूतपताककेतनम् ।
सितहयमुपयान्तमन्तिकं हृतमनसो ददृशुस्तदारयः ॥१४॥
सितहयमुपयान्तमन्तिकं हृतमनसो ददृशुस्तदारयः ॥१४॥
14. jaladaninadanisvanaṁ rathaṁ; pavanavidhūtapatākaketanam ,
sitahayamupayāntamantikaṁ; hṛtamanaso dadṛśustadārayaḥ.
sitahayamupayāntamantikaṁ; hṛtamanaso dadṛśustadārayaḥ.
14.
jaladaninadanisvanam ratham pavanavidhūtapātākaketanam
sitahayam upayāntam antikam hṛtamanasaḥ dadṛśuḥ tadā arayaḥ
sitahayam upayāntam antikam hṛtamanasaḥ dadṛśuḥ tadā arayaḥ
14.
arayaḥ hṛtamanasaḥ tadā dadṛśuḥ ratham upayāntam antikam
jaladaninadanisvanam pavanavidhūtapātākaketanam sitahayam
jaladaninadanisvanam pavanavidhūtapātākaketanam sitahayam
14.
Then, the enemies, their minds captivated, saw the chariot approaching close by. Its sound was like a thunderclap, its flags and banners waved by the wind, and it was drawn by white horses.
अथ विस्फार्य गाण्डीवं रणे नृत्यन्निवार्जुनः ।
शरसंबाधमकरोत्खं दिशः प्रदिशस्तथा ॥१५॥
शरसंबाधमकरोत्खं दिशः प्रदिशस्तथा ॥१५॥
15. atha visphārya gāṇḍīvaṁ raṇe nṛtyannivārjunaḥ ,
śarasaṁbādhamakarotkhaṁ diśaḥ pradiśastathā.
śarasaṁbādhamakarotkhaṁ diśaḥ pradiśastathā.
15.
atha visphārya gāṇḍīvam raṇe nṛtyan iva arjunaḥ
śarasaṃbādham akarot kham diśaḥ pradiśaḥ tathā
śarasaṃbādham akarot kham diśaḥ pradiśaḥ tathā
15.
atha arjunaḥ raṇe nṛtyan iva gāṇḍīvam visphārya
kham diśaḥ tathā pradiśaḥ śarasaṃbādham akarot
kham diśaḥ tathā pradiśaḥ śarasaṃbādham akarot
15.
Then Arjuna, as if dancing in battle, drew his Gaṇḍīva (bow) and filled the sky, all cardinal directions, and intermediate directions with a dense shower of arrows.
रथान्विमानप्रतिमान्सज्जयन्त्रायुधध्वजान् ।
ससारथींस्तदा बाणैरभ्राणीवानिलोऽवधीत् ॥१६॥
ससारथींस्तदा बाणैरभ्राणीवानिलोऽवधीत् ॥१६॥
16. rathānvimānapratimānsajjayantrāyudhadhvajān ,
sasārathīṁstadā bāṇairabhrāṇīvānilo'vadhīt.
sasārathīṁstadā bāṇairabhrāṇīvānilo'vadhīt.
16.
rathān vimānapratimān sajja-yantra-āyudha-dhvajān
sasārathīn tadā bāṇaiḥ abhrāṇi iva anilaḥ avadhīt
sasārathīn tadā bāṇaiḥ abhrāṇi iva anilaḥ avadhīt
16.
tadā anilaḥ iva bāṇaiḥ vimānapratimān
sajja-yantra-āyudha-dhvajān sasārathīn rathān avadhīt
sajja-yantra-āyudha-dhvajān sasārathīn rathān avadhīt
16.
Then, with his arrows, Arjuna struck down the chariots - which resembled celestial vehicles, fully equipped with their devices, weapons, and banners, and including their charioteers - just as the wind (anila) scatters clouds.
गजान्गजप्रयन्तॄंश्च वैजयन्त्यायुधध्वजान् ।
सादिनोऽश्वांश्च पत्तींश्च शरैर्निन्ये यमक्षयम् ॥१७॥
सादिनोऽश्वांश्च पत्तींश्च शरैर्निन्ये यमक्षयम् ॥१७॥
17. gajāngajaprayantṝṁśca vaijayantyāyudhadhvajān ,
sādino'śvāṁśca pattīṁśca śarairninye yamakṣayam.
sādino'śvāṁśca pattīṁśca śarairninye yamakṣayam.
17.
gajān gajaprayantṝn ca vaijayantī-āyudha-dhvajān
sādinaḥ aśvān ca pattīn ca śaraiḥ ninye yama-kṣayam
sādinaḥ aśvān ca pattīn ca śaraiḥ ninye yama-kṣayam
17.
śaraiḥ gajān gajaprayantṝn ca vaijayantyāyudhadvajān
sādinaḥ aśvān ca pattīn ca yamakṣayam ninye
sādinaḥ aśvān ca pattīn ca yamakṣayam ninye
17.
With his arrows, he dispatched to Yama's abode (yamakṣayam) the elephants, their drivers, those bearing victory banners, weapons, and flags, as well as the horsemen, their horses, and the foot soldiers.
तमन्तकमिव क्रुद्धमनिवार्यं महारथम् ।
दुर्योधनोऽभ्ययादेको निघ्नन्बाणैः पृथग्विधैः ॥१८॥
दुर्योधनोऽभ्ययादेको निघ्नन्बाणैः पृथग्विधैः ॥१८॥
18. tamantakamiva kruddhamanivāryaṁ mahāratham ,
duryodhano'bhyayādeko nighnanbāṇaiḥ pṛthagvidhaiḥ.
duryodhano'bhyayādeko nighnanbāṇaiḥ pṛthagvidhaiḥ.
18.
tam antakam iva kruddham anivāryam mahāratham
duryodhanaḥ abhyayāt ekaḥ nighnan bāṇaiḥ pṛthakvidhaiḥ
duryodhanaḥ abhyayāt ekaḥ nighnan bāṇaiḥ pṛthakvidhaiḥ
18.
Duryodhana alone attacked him, who was like the enraged, irresistible god of death (Antaka) and a great chariot-warrior (mahāratha), striking him with various kinds of arrows.
तस्यार्जुनो धनुः सूतं केतुमश्वांश्च सायकैः ।
हत्वा सप्तभिरेकैकं छत्रं चिच्छेद पत्रिणा ॥१९॥
हत्वा सप्तभिरेकैकं छत्रं चिच्छेद पत्रिणा ॥१९॥
19. tasyārjuno dhanuḥ sūtaṁ ketumaśvāṁśca sāyakaiḥ ,
hatvā saptabhirekaikaṁ chatraṁ ciccheda patriṇā.
hatvā saptabhirekaikaṁ chatraṁ ciccheda patriṇā.
19.
tasya arjunaḥ dhanuḥ sūtam ketum aśvān ca sāyakaiḥ
hatvā saptabhiḥ ekaikam chatram ciccheda patriṇā
hatvā saptabhiḥ ekaikam chatram ciccheda patriṇā
19.
Arjuna, having struck down his bow, charioteer, banner, and horses, each with seven arrows, then cut his royal parasol (chatra) with another feathered arrow.
नवमं च समासाद्य व्यसृजत्प्रतिघातिनम् ।
दुर्योधनायेषुवरं तं द्रौणिः सप्तधाच्छिनत् ॥२०॥
दुर्योधनायेषुवरं तं द्रौणिः सप्तधाच्छिनत् ॥२०॥
20. navamaṁ ca samāsādya vyasṛjatpratighātinam ,
duryodhanāyeṣuvaraṁ taṁ drauṇiḥ saptadhācchinat.
duryodhanāyeṣuvaraṁ taṁ drauṇiḥ saptadhācchinat.
20.
navamam ca samāsādya vyasṛjat pratighātinam
duryodhanāya iṣuvaram tam drauṇiḥ saptadhā acchinat
duryodhanāya iṣuvaram tam drauṇiḥ saptadhā acchinat
20.
And having taken up a ninth excellent counter-attacking arrow (iṣuvara), he discharged it towards Duryodhana, but Droṇa's son (Drauṇi) cut that very arrow into seven pieces.
ततो द्रौणेर्धनुश्छित्त्वा हत्वा चाश्ववराञ्शरैः ।
कृपस्यापि तथात्युग्रं धनुश्चिच्छेद पाण्डवः ॥२१॥
कृपस्यापि तथात्युग्रं धनुश्चिच्छेद पाण्डवः ॥२१॥
21. tato drauṇerdhanuśchittvā hatvā cāśvavarāñśaraiḥ ,
kṛpasyāpi tathātyugraṁ dhanuściccheda pāṇḍavaḥ.
kṛpasyāpi tathātyugraṁ dhanuściccheda pāṇḍavaḥ.
21.
tataḥ drauṇeḥ dhanuḥ chittvā hatvā ca aśvavarān śaraiḥ
kṛpasya api tathā atyugram dhanuḥ ciccheda pāṇḍavaḥ
kṛpasya api tathā atyugram dhanuḥ ciccheda pāṇḍavaḥ
21.
Then the Pāṇḍava (Arjuna), having cut Droṇa's son's (Drauṇi's) bow and killed his excellent horses (aśvavara) with arrows, similarly cut Kṛpa's very fierce bow as well.
हार्दिक्यस्य धनुश्छित्त्वा ध्वजं चाश्वं तथावधीत् ।
दुःशासनस्येषुवरं छित्त्वा राधेयमभ्ययात् ॥२२॥
दुःशासनस्येषुवरं छित्त्वा राधेयमभ्ययात् ॥२२॥
22. hārdikyasya dhanuśchittvā dhvajaṁ cāśvaṁ tathāvadhīt ,
duḥśāsanasyeṣuvaraṁ chittvā rādheyamabhyayāt.
duḥśāsanasyeṣuvaraṁ chittvā rādheyamabhyayāt.
22.
hārdikyasya dhanuḥ chittvā dhvajaṃ ca aśvaṃ tathā
avadhīt duḥśāsanasya iṣuvaram chittvā rādheyam abhyayāt
avadhīt duḥśāsanasya iṣuvaram chittvā rādheyam abhyayāt
22.
hārdikyasya dhanuḥ chittvā (ca) dhvajaṃ aśvaṃ tathā avadhīt
(ca) duḥśāsanasya iṣuvaram chittvā rādheyam abhyayāt
(ca) duḥśāsanasya iṣuvaram chittvā rādheyam abhyayāt
22.
Having cut Hārdikya's bow and killed his banner and horses, he then, after cutting Duḥśāsana's excellent arrow, advanced towards the son of Rādhā (Karṇa).
अथ सात्यकिमुत्सृज्य त्वरन्कर्णोऽर्जुनं त्रिभिः ।
विद्ध्वा विव्याध विंशत्या कृष्णं पार्थं पुनस्त्रिभिः ॥२३॥
विद्ध्वा विव्याध विंशत्या कृष्णं पार्थं पुनस्त्रिभिः ॥२३॥
23. atha sātyakimutsṛjya tvarankarṇo'rjunaṁ tribhiḥ ,
viddhvā vivyādha viṁśatyā kṛṣṇaṁ pārthaṁ punastribhiḥ.
viddhvā vivyādha viṁśatyā kṛṣṇaṁ pārthaṁ punastribhiḥ.
23.
atha sātyakim utsṛjya tvaran karṇaḥ arjunaṃ tribhiḥ
viddhvā vivyādha viṃśatyā kṛṣṇaṃ pārthaṃ punaḥ tribhiḥ
viddhvā vivyādha viṃśatyā kṛṣṇaṃ pārthaṃ punaḥ tribhiḥ
23.
atha karṇaḥ tvaran sātyakim utsṛjya arjunaṃ tribhiḥ
viddhvā kṛṣṇaṃ viṃśatyā vivyādha punaḥ pārthaṃ tribhiḥ
viddhvā kṛṣṇaṃ viṃśatyā vivyādha punaḥ pārthaṃ tribhiḥ
23.
Then Karṇa, hastily leaving Sātyaki, pierced Arjuna with three arrows. He then struck Kṛṣṇa with twenty (arrows) and Pārtha (Arjuna) again with three (arrows).
अथ सात्यकिरागत्य कर्णं विद्ध्वा शितैः शरैः ।
नवत्या नवभिश्चोग्रैः शतेन पुनरार्दयत् ॥२४॥
नवत्या नवभिश्चोग्रैः शतेन पुनरार्दयत् ॥२४॥
24. atha sātyakirāgatya karṇaṁ viddhvā śitaiḥ śaraiḥ ,
navatyā navabhiścograiḥ śatena punarārdayat.
navatyā navabhiścograiḥ śatena punarārdayat.
24.
atha sātyakiḥ āgatya karṇaṃ viddhvā śitaiḥ śaraiḥ
navatyā navabhiḥ ca ugraiḥ śatena punaḥ ārdayat
navatyā navabhiḥ ca ugraiḥ śatena punaḥ ārdayat
24.
atha sātyakiḥ āgatya karṇaṃ śitaiḥ śaraiḥ navatyā
ca navabhiḥ ugraiḥ viddhvā punaḥ śatena ārdayat
ca navabhiḥ ugraiḥ viddhvā punaḥ śatena ārdayat
24.
Then Sātyaki, having arrived, pierced Karṇa with sharp arrows, tormenting him again with ninety-nine fierce ones, and (then) with another hundred.
ततः प्रवीराः पाण्डूनां सर्वे कर्णमपीडयन् ।
युधामन्युः शिखण्डी च द्रौपदेयाः प्रभद्रकाः ॥२५॥
युधामन्युः शिखण्डी च द्रौपदेयाः प्रभद्रकाः ॥२५॥
25. tataḥ pravīrāḥ pāṇḍūnāṁ sarve karṇamapīḍayan ,
yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ.
yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ.
25.
tataḥ pravīrāḥ pāṇḍūnāṃ sarve karṇam apīḍayan
yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ
yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ
25.
tataḥ pāṇḍūnāṃ sarve pravīrāḥ yudhāmanyuḥ śikhaṇḍī
ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ karṇam apīḍayan
ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ karṇam apīḍayan
25.
Then all the excellent heroes of the Pāṇḍavas - Yudhāmanyu, Śikhaṇḍī, the sons of Draupadī, and the Prabhadrakas - afflicted Karṇa.
उत्तमौजा युयुत्सुश्च यमौ पार्षत एव च ।
चेदिकारूषमत्स्यानां केकयानां च यद्बलम् ।
चेकितानश्च बलवान्धर्मराजश्च सुव्रतः ॥२६॥
चेदिकारूषमत्स्यानां केकयानां च यद्बलम् ।
चेकितानश्च बलवान्धर्मराजश्च सुव्रतः ॥२६॥
26. uttamaujā yuyutsuśca yamau pārṣata eva ca ,
cedikārūṣamatsyānāṁ kekayānāṁ ca yadbalam ,
cekitānaśca balavāndharmarājaśca suvrataḥ.
cedikārūṣamatsyānāṁ kekayānāṁ ca yadbalam ,
cekitānaśca balavāndharmarājaśca suvrataḥ.
26.
uttamaujā yuyutsuḥ ca yamau pārṣata
eva ca cedikārūṣamatsyānām
kekayānām ca yat balam cekitānaḥ
ca balavān dharmarājaḥ ca suvrataḥ
eva ca cedikārūṣamatsyānām
kekayānām ca yat balam cekitānaḥ
ca balavān dharmarājaḥ ca suvrataḥ
26.
uttamaujā yuyutsuḥ ca yamau pārṣata
eva ca cedikārūṣamatsyānām
kekayānām ca yat balam cekitānaḥ
ca balavān dharmarājaḥ ca suvrataḥ
eva ca cedikārūṣamatsyānām
kekayānām ca yat balam cekitānaḥ
ca balavān dharmarājaḥ ca suvrataḥ
26.
Uttamaujas, Yuyutsu, the two twins (Nakula and Sahadeva), and Dhṛṣṭadyumna; additionally, the strength belonging to the Cedis, Kārūṣas, Matsyas, and Kekayas; and the mighty Chekitāna, as well as the virtuous King Yudhiṣṭhira (dharmarāja).
एते रथाश्वद्विरदैः पत्तिभिश्चोग्रविक्रमैः ।
परिवार्य रणे कर्णं नानाशस्त्रैरवाकिरन् ।
भाषन्तो वाग्भिरुग्राभिः सर्वे कर्णवधे वृताः ॥२७॥
परिवार्य रणे कर्णं नानाशस्त्रैरवाकिरन् ।
भाषन्तो वाग्भिरुग्राभिः सर्वे कर्णवधे वृताः ॥२७॥
27. ete rathāśvadviradaiḥ pattibhiścogravikramaiḥ ,
parivārya raṇe karṇaṁ nānāśastrairavākiran ,
bhāṣanto vāgbhirugrābhiḥ sarve karṇavadhe vṛtāḥ.
parivārya raṇe karṇaṁ nānāśastrairavākiran ,
bhāṣanto vāgbhirugrābhiḥ sarve karṇavadhe vṛtāḥ.
27.
ete rathāśvadviradaiḥ pattibhiḥ ca
ugravikramaiḥ parivārya raṇe karṇam
nānāśastraiḥ avākiran bhāṣantaḥ
vāgbhiḥ ugrābhiḥ sarve karṇavadhe vṛtāḥ
ugravikramaiḥ parivārya raṇe karṇam
nānāśastraiḥ avākiran bhāṣantaḥ
vāgbhiḥ ugrābhiḥ sarve karṇavadhe vṛtāḥ
27.
ete sarve ugravikramaiḥ rathāśvadviradaiḥ
pattibhiḥ ca raṇe karṇam
parivārya nānāśastraiḥ avākiran karṇavadhe
vṛtāḥ ugrābhiḥ vāgbhiḥ bhāṣantaḥ
pattibhiḥ ca raṇe karṇam
parivārya nānāśastraiḥ avākiran karṇavadhe
vṛtāḥ ugrābhiḥ vāgbhiḥ bhāṣantaḥ
27.
All these warriors and forces, along with their chariots, horses, elephants, and fiercely valorous foot soldiers, surrounded Karṇa in battle. They showered him with various weapons, and all of them, resolved on Karṇa's death, also spoke harsh words.
तां शस्त्रवृष्टिं बहुधा छित्त्वा कर्णः शितैः शरैः ।
अपोवाह स्म तान्सर्वान्द्रुमान्भङ्क्त्वेव मारुतः ॥२८॥
अपोवाह स्म तान्सर्वान्द्रुमान्भङ्क्त्वेव मारुतः ॥२८॥
28. tāṁ śastravṛṣṭiṁ bahudhā chittvā karṇaḥ śitaiḥ śaraiḥ ,
apovāha sma tānsarvāndrumānbhaṅktveva mārutaḥ.
apovāha sma tānsarvāndrumānbhaṅktveva mārutaḥ.
28.
tām śastravṛṣṭim bahudhā chittvā karṇaḥ śitaiḥ śaraiḥ
apovāha sma tān sarvān drumān bhaṅktvā iva mārutaḥ
apovāha sma tān sarvān drumān bhaṅktvā iva mārutaḥ
28.
karṇaḥ śitaiḥ śaraiḥ tām śastravṛṣṭim bahudhā chittvā
mārutaḥ drumān bhaṅktvā iva tān sarvān sma apovāha
mārutaḥ drumān bhaṅktvā iva tān sarvān sma apovāha
28.
Karṇa, having repelled that shower of weapons (śastravṛṣṭi) in various ways with his sharp arrows, drove away all those (warriors), just as the wind (māruta) breaks and carries away trees.
रथिनः समहामात्रान्गजानश्वान्ससादिनः ।
शरव्रातांश्च संक्रुद्धो निघ्नन्कर्णो व्यदृश्यत ॥२९॥
शरव्रातांश्च संक्रुद्धो निघ्नन्कर्णो व्यदृश्यत ॥२९॥
29. rathinaḥ samahāmātrāngajānaśvānsasādinaḥ ,
śaravrātāṁśca saṁkruddho nighnankarṇo vyadṛśyata.
śaravrātāṁśca saṁkruddho nighnankarṇo vyadṛśyata.
29.
rathinaḥ samahāmātrān gajān aśvān sasādinaḥ
śaravrātān ca saṃkruddhaḥ nighnan karṇaḥ vyadṛśyata
śaravrātān ca saṃkruddhaḥ nighnan karṇaḥ vyadṛśyata
29.
saṃkruddhaḥ karṇaḥ rathinaḥ samahāmātrān gajān
aśvān sasādinaḥ ca śaravrātān nighnan vyadṛśyata
aśvān sasādinaḥ ca śaravrātān nighnan vyadṛśyata
29.
Karṇa, intensely enraged, was seen striking down charioteers along with their chief officers, elephants, horses with their riders, and also hosts of archers.
तद्वध्यमानं पाण्डूनां बलं कर्णास्त्रतेजसा ।
विशस्त्रक्षतदेहं च प्राय आसीत्पराङ्मुखम् ॥३०॥
विशस्त्रक्षतदेहं च प्राय आसीत्पराङ्मुखम् ॥३०॥
30. tadvadhyamānaṁ pāṇḍūnāṁ balaṁ karṇāstratejasā ,
viśastrakṣatadehaṁ ca prāya āsītparāṅmukham.
viśastrakṣatadehaṁ ca prāya āsītparāṅmukham.
30.
tat vadhyamānam pāṇḍūnām balam karṇāstratejasā
viśastra-kṣata-deham ca prāya āsīt parāṅmukham
viśastra-kṣata-deham ca prāya āsīt parāṅmukham
30.
pāṇḍūnām balam tat karṇāstratejasā vadhyamānam
ca viśastra-kṣata-deham prāya parāṅmukham āsīt
ca viśastra-kṣata-deham prāya parāṅmukham āsīt
30.
That Pāṇḍava army, being slaughtered by the power of Karṇa's missile (astra) and having its bodies wounded while disarmed, was mostly turning away in retreat.
अथ कर्णास्त्रमस्त्रेण प्रतिहत्यार्जुनः स्वयम् ।
दिशः खं चैव भूमिं च प्रावृणोच्छरवृष्टिभिः ॥३१॥
दिशः खं चैव भूमिं च प्रावृणोच्छरवृष्टिभिः ॥३१॥
31. atha karṇāstramastreṇa pratihatyārjunaḥ svayam ,
diśaḥ khaṁ caiva bhūmiṁ ca prāvṛṇoccharavṛṣṭibhiḥ.
diśaḥ khaṁ caiva bhūmiṁ ca prāvṛṇoccharavṛṣṭibhiḥ.
31.
atha karṇāstram astreṇa pratihatya arjunaḥ svayam
diśaḥ kham ca eva bhūmim ca prāvṛṇot śaravṛṣṭibhiḥ
diśaḥ kham ca eva bhūmim ca prāvṛṇot śaravṛṣṭibhiḥ
31.
atha arjunaḥ svayam astreṇa karṇāstram pratihatya
diśaḥ kham ca eva bhūmim ca śaravṛṣṭibhiḥ prāvṛṇot
diśaḥ kham ca eva bhūmim ca śaravṛṣṭibhiḥ prāvṛṇot
31.
Then Arjuna himself, having countered Karṇa's missile (astra) with his own missile (astra), covered the directions, the sky, and the earth with volleys of arrows.
मुसलानीव निष्पेतुः परिघा इव चेषवः ।
शतघ्न्य इव चाप्यन्ये वज्राण्युग्राणि वापरे ॥३२॥
शतघ्न्य इव चाप्यन्ये वज्राण्युग्राणि वापरे ॥३२॥
32. musalānīva niṣpetuḥ parighā iva ceṣavaḥ ,
śataghnya iva cāpyanye vajrāṇyugrāṇi vāpare.
śataghnya iva cāpyanye vajrāṇyugrāṇi vāpare.
32.
musalāni iva niṣpetuḥ parighāḥ iva ca iṣavaḥ
śataghnyaḥ iva ca api anye vajrāṇi ugrāṇi vā apare
śataghnyaḥ iva ca api anye vajrāṇi ugrāṇi vā apare
32.
iṣavaḥ musalāni iva niṣpetuḥ ca parighāḥ iva ca
api anye śataghnyaḥ iva vā apare ugrāṇi vajrāṇi
api anye śataghnyaḥ iva vā apare ugrāṇi vajrāṇi
32.
The arrows flew forth like maces, and some were like iron clubs. Others, again, were like *śataghnīs* (a type of weapon), and still others like terrible thunderbolts.
तैर्वध्यमानं तत्सैन्यं सपत्त्यश्वरथद्विपम् ।
निमीलिताक्षमत्यर्थमुदभ्राम्यत्समन्ततः ॥३३॥
निमीलिताक्षमत्यर्थमुदभ्राम्यत्समन्ततः ॥३३॥
33. tairvadhyamānaṁ tatsainyaṁ sapattyaśvarathadvipam ,
nimīlitākṣamatyarthamudabhrāmyatsamantataḥ.
nimīlitākṣamatyarthamudabhrāmyatsamantataḥ.
33.
taiḥ vadhyamānam tat sainyam sapattyaśvarathadvipam
nimīlitākṣam atyartham udabhrāmyat samantataḥ
nimīlitākṣam atyartham udabhrāmyat samantataḥ
33.
tat sainyam sapattyaśvarathadvipam taiḥ vadhyamānam
nimīlitākṣam atyartham samantataḥ udabhrāmyat
nimīlitākṣam atyartham samantataḥ udabhrāmyat
33.
That army, including its infantry, horses, chariots, and elephants, being devastated by those (arrows), reeled around everywhere with eyes closed and in utter confusion.
निष्कैवल्यं तदा युद्धं प्रापुरश्वनरद्विपाः ।
वध्यमानाः शरैरन्ये तदा भीताः प्रदुद्रुवुः ॥३४॥
वध्यमानाः शरैरन्ये तदा भीताः प्रदुद्रुवुः ॥३४॥
34. niṣkaivalyaṁ tadā yuddhaṁ prāpuraśvanaradvipāḥ ,
vadhyamānāḥ śarairanye tadā bhītāḥ pradudruvuḥ.
vadhyamānāḥ śarairanye tadā bhītāḥ pradudruvuḥ.
34.
niṣkaivalyam tadā yuddham prāpuḥ aśva-nara-dvipāḥ
vadhyamānāḥ śaraiḥ anye tadā bhītāḥ pradudruvuḥ
vadhyamānāḥ śaraiḥ anye tadā bhītāḥ pradudruvuḥ
34.
tadā aśva-nara-dvipāḥ niṣkaivalyam yuddham prāpuḥ
anye śaraiḥ vadhyamānāḥ tadā bhītāḥ pradudruvuḥ
anye śaraiḥ vadhyamānāḥ tadā bhītāḥ pradudruvuḥ
34.
Then, horses, men, and elephants engaged in an inextricable battle. Others, being struck down by arrows, then became frightened and fled.
एवं तेषां तदा युद्धे संसक्तानां जयैषिणाम् ।
गिरिमस्तं समासाद्य प्रत्यपद्यत भानुमान् ॥३५॥
गिरिमस्तं समासाद्य प्रत्यपद्यत भानुमान् ॥३५॥
35. evaṁ teṣāṁ tadā yuddhe saṁsaktānāṁ jayaiṣiṇām ,
girimastaṁ samāsādya pratyapadyata bhānumān.
girimastaṁ samāsādya pratyapadyata bhānumān.
35.
evam teṣām tadā yuddhe saṃsaktānām jayaiṣiṇām
girimastam samāsādya pratyapadyata bhānumān
girimastam samāsādya pratyapadyata bhānumān
35.
evam tadā teṣām yuddhe saṃsaktānām jayaiṣiṇām
(satsu) bhānumān girimastam samāsādya pratyapadyata
(satsu) bhānumān girimastam samāsādya pratyapadyata
35.
Thus, while they were engaged in that battle, striving for victory, the sun (bhānumān) then reached the western mountain (girimastam), setting.
तमसा च महाराज रजसा च विशेषतः ।
न किंचित्प्रत्यपश्याम शुभं वा यदि वाशुभम् ॥३६॥
न किंचित्प्रत्यपश्याम शुभं वा यदि वाशुभम् ॥३६॥
36. tamasā ca mahārāja rajasā ca viśeṣataḥ ,
na kiṁcitpratyapaśyāma śubhaṁ vā yadi vāśubham.
na kiṁcitpratyapaśyāma śubhaṁ vā yadi vāśubham.
36.
tamasā ca mahārāja rajasā ca viśeṣataḥ na
kiṃcit pratyapaśyāma śubham vā yadi vā aśubham
kiṃcit pratyapaśyāma śubham vā yadi vā aśubham
36.
mahārāja,
tamasā ca rajasā ca viśeṣataḥ,
(vayam) śubham vā yadi vā aśubham kiṃcit na pratyapaśyāma
tamasā ca rajasā ca viśeṣataḥ,
(vayam) śubham vā yadi vā aśubham kiṃcit na pratyapaśyāma
36.
O great king, due to the darkness and especially due to the dust, we could not perceive anything, whether auspicious or inauspicious.
ते त्रसन्तो महेष्वासा रात्रियुद्धस्य भारत ।
अपयानं ततश्चक्रुः सहिताः सर्ववाजिभिः ॥३७॥
अपयानं ततश्चक्रुः सहिताः सर्ववाजिभिः ॥३७॥
37. te trasanto maheṣvāsā rātriyuddhasya bhārata ,
apayānaṁ tataścakruḥ sahitāḥ sarvavājibhiḥ.
apayānaṁ tataścakruḥ sahitāḥ sarvavājibhiḥ.
37.
te trasantaḥ maheṣvāsāḥ rātriyuddhasya bhārata
apayānam tataḥ cakruḥ sahitāḥ sarva-vājibhiḥ
apayānam tataḥ cakruḥ sahitāḥ sarva-vājibhiḥ
37.
bhārata,
te maheṣvāsāḥ rātriyuddhasya trasantaḥ (santaḥ) tataḥ sarva-vājibhiḥ sahitāḥ apayānam cakruḥ
te maheṣvāsāḥ rātriyuddhasya trasantaḥ (santaḥ) tataḥ sarva-vājibhiḥ sahitāḥ apayānam cakruḥ
37.
O Bhārata, those great archers, fearing the night battle, then made a retreat, accompanied by all their horses.
कौरवेषु च यातेषु तदा राजन्दिनक्षये ।
जयं सुमनसः प्राप्य पार्थाः स्वशिबिरं ययुः ॥३८॥
जयं सुमनसः प्राप्य पार्थाः स्वशिबिरं ययुः ॥३८॥
38. kauraveṣu ca yāteṣu tadā rājandinakṣaye ,
jayaṁ sumanasaḥ prāpya pārthāḥ svaśibiraṁ yayuḥ.
jayaṁ sumanasaḥ prāpya pārthāḥ svaśibiraṁ yayuḥ.
38.
kauraveṣu ca yāteṣu tadā rājan dinakṣaye jayam
sumanasaḥ prāpya pārthāḥ svaśibiram yayuḥ
sumanasaḥ prāpya pārthāḥ svaśibiram yayuḥ
38.
rājan tadā dinakṣaye kauraveṣu yāteṣu ca,
sumanasaḥ pārthāḥ jayam prāpya svaśibiram yayuḥ
sumanasaḥ pārthāḥ jayam prāpya svaśibiram yayuḥ
38.
Then, O King, at the end of the day, when the Kauravas had departed, the joyful Pārthas, having obtained victory, went to their own camp.
वादित्रशब्दैर्विविधैः सिंहनादैश्च नर्तितैः ।
परानवहसन्तश्च स्तुवन्तश्चाच्युतार्जुनौ ॥३९॥
परानवहसन्तश्च स्तुवन्तश्चाच्युतार्जुनौ ॥३९॥
39. vāditraśabdairvividhaiḥ siṁhanādaiśca nartitaiḥ ,
parānavahasantaśca stuvantaścācyutārjunau.
parānavahasantaśca stuvantaścācyutārjunau.
39.
vāditraśabdaiḥ vividhaiḥ siṃhanādaiḥ ca nartitaiḥ
parān avahasanta ca stuvanta ca acyutārjunau
parān avahasanta ca stuvanta ca acyutārjunau
39.
vividhaiḥ vāditraśabdaiḥ ca siṃhanādaiḥ ca nartitaiḥ,
parān avahasanta ca,
acyutārjunau stuvanta ca
parān avahasanta ca,
acyutārjunau stuvanta ca
39.
Accompanied by various sounds of musical instruments and lion-like roars, with dancing, laughing at their enemies, and praising Acyuta (Kṛṣṇa) and Arjuna.
कृतेऽवहारे तैर्वीरैः सैनिकाः सर्व एव ते ।
आशिषः पाण्डवेयेषु प्रायुज्यन्त नरेश्वराः ॥४०॥
आशिषः पाण्डवेयेषु प्रायुज्यन्त नरेश्वराः ॥४०॥
40. kṛte'vahāre tairvīraiḥ sainikāḥ sarva eva te ,
āśiṣaḥ pāṇḍaveyeṣu prāyujyanta nareśvarāḥ.
āśiṣaḥ pāṇḍaveyeṣu prāyujyanta nareśvarāḥ.
40.
kṛte avahāre taiḥ vīraiḥ sainikāḥ sarve eva
te āśiṣaḥ pāṇḍaveyeṣu prāyujyanta nareśvarāḥ
te āśiṣaḥ pāṇḍaveyeṣu prāyujyanta nareśvarāḥ
40.
nareśvarāḥ,
taiḥ vīraiḥ avahāre kṛte,
te sarve eva sainikāḥ pāṇḍaveyeṣu āśiṣaḥ prāyujyanta
taiḥ vīraiḥ avahāre kṛte,
te sarve eva sainikāḥ pāṇḍaveyeṣu āśiṣaḥ prāyujyanta
40.
O rulers of men, when the withdrawal was effected by those heroes, all those soldiers offered blessings upon the Pandavas.
ततः कृतेऽवहारे च प्रहृष्टाः कुरुपाण्डवाः ।
निशायां शिबिरं गत्वा न्यविशन्त नरेश्वराः ॥४१॥
निशायां शिबिरं गत्वा न्यविशन्त नरेश्वराः ॥४१॥
41. tataḥ kṛte'vahāre ca prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ ,
niśāyāṁ śibiraṁ gatvā nyaviśanta nareśvarāḥ.
niśāyāṁ śibiraṁ gatvā nyaviśanta nareśvarāḥ.
41.
tataḥ kṛte avahāre ca prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ
niśāyām śibiram gatvā nyaviśanta nareśvarāḥ
niśāyām śibiram gatvā nyaviśanta nareśvarāḥ
41.
nareśvarāḥ,
tataḥ avahāre kṛte ca,
prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ niśāyām śibiram gatvā nyaviśanta
tataḥ avahāre kṛte ca,
prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ niśāyām śibiram gatvā nyaviśanta
41.
And then, O rulers of men, once the withdrawal was made, the greatly delighted Pandavas, having gone to their camp in the night, settled down.
यक्षरक्षःपिशाचाश्च श्वापदानि च संघशः ।
जग्मुरायोधनं घोरं रुद्रस्यानर्तनोपमम् ॥४२॥
जग्मुरायोधनं घोरं रुद्रस्यानर्तनोपमम् ॥४२॥
42. yakṣarakṣaḥpiśācāśca śvāpadāni ca saṁghaśaḥ ,
jagmurāyodhanaṁ ghoraṁ rudrasyānartanopamam.
jagmurāyodhanaṁ ghoraṁ rudrasyānartanopamam.
42.
yakṣarakṣaḥpiśācāḥ ca śvāpadāni ca saṅghaśaḥ
jagmuḥ āyodhanaṃ ghoraṃ rudrasya nartana upamam
jagmuḥ āyodhanaṃ ghoraṃ rudrasya nartana upamam
42.
yakṣarakṣaḥpiśācāḥ ca śvāpadāni ca saṅghaśaḥ
ghoraṃ rudrasya nartana upamam āyodhanaṃ jagmuḥ
ghoraṃ rudrasya nartana upamam āyodhanaṃ jagmuḥ
42.
Yaksha demons, Rākṣasa demons, Pishāca spirits, and predatory beasts, all in large groups, went to the dreadful battlefield, which resembled the terrifying dance of Rudra.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21 (current chapter)
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47