Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-2, chapter-58

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
शकुनिरुवाच ।
बहु वित्तं पराजैषीः पाण्डवानां युधिष्ठिर ।
आचक्ष्व वित्तं कौन्तेय यदि तेऽस्त्यपराजितम् ॥१॥
1. śakuniruvāca ,
bahu vittaṁ parājaiṣīḥ pāṇḍavānāṁ yudhiṣṭhira ,
ācakṣva vittaṁ kaunteya yadi te'styaparājitam.
1. śakuniḥ uvāca | bahu vittam parājaiṣīḥ pāṇḍavānām
yudhiṣṭhira | ācakṣva vittam kaunteya yadi te asti aparājitam
1. Śakuni said: O Yudhishthira, you have lost much wealth belonging to the Pāṇḍavas. Tell me, O son of Kuntī, if you still possess any undefeated wealth (aparājita).
युधिष्ठिर उवाच ।
मम वित्तमसंख्येयं यदहं वेद सौबल ।
अथ त्वं शकुने कस्माद्वित्तं समनुपृच्छसि ॥२॥
2. yudhiṣṭhira uvāca ,
mama vittamasaṁkhyeyaṁ yadahaṁ veda saubala ,
atha tvaṁ śakune kasmādvittaṁ samanupṛcchasi.
2. yudhiṣṭhiraḥ uvāca | mama vittam asaṃkhyeyam yat aham veda
saubala | atha tvam śakune kasmāt vittam samanupṛcchasi
2. Yudhishthira said: O son of Subala, my wealth is immeasurable (asaṃkhyeyam), of which I am aware. Then, O Śakuni, why are you inquiring about wealth?
अयुतं प्रयुतं चैव खर्वं पद्मं तथार्बुदम् ।
शङ्खं चैव निखर्वं च समुद्रं चात्र पण्यताम् ।
एतन्मम धनं राजंस्तेन दीव्याम्यहं त्वया ॥३॥
3. ayutaṁ prayutaṁ caiva kharvaṁ padmaṁ tathārbudam ,
śaṅkhaṁ caiva nikharvaṁ ca samudraṁ cātra paṇyatām ,
etanmama dhanaṁ rājaṁstena dīvyāmyahaṁ tvayā.
3. ayutam prayutam ca eva kharvam padmam
tathā arbudam | śaṅkham ca eva nikharvam
ca samudram ca atra paṇyatām | etat mama
dhanam rājan tena divyāmi aham tvayā
3. Let ten thousand (ayutam), a million (prayutam), and also ten billion (kharvam), a quadrillion (padmam), and likewise ten million (arbudam), and ten trillion (śaṅkham), and a hundred billion (nikharvam), and ten quintillion (samudram) be wagered here. O King, this is my wealth, and with this, I will gamble with you.
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥४॥
4. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
4. vaiśaṃpāyana uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
4. Vaiśampāyana said: Having heard this, Śakuni, resolved and resorting to trickery, addressed Yudhiṣṭhira, declaring, "It is won!"
युधिष्ठिर उवाच ।
गवाश्वं बहुधेनूकमसंख्येयमजाविकम् ।
यत्किंचिदनुवर्णानां प्राक्सिन्धोरपि सौबल ।
एतन्मम धनं राजंस्तेन दीव्याम्यहं त्वया ॥५॥
5. yudhiṣṭhira uvāca ,
gavāśvaṁ bahudhenūkamasaṁkhyeyamajāvikam ,
yatkiṁcidanuvarṇānāṁ prāksindhorapi saubala ,
etanmama dhanaṁ rājaṁstena dīvyāmyahaṁ tvayā.
5. yudhiṣṭhira uvāca gavāśvam bahudhenūkam
asaṃkhyeyam ajāvikam yatkiṃcit
anuvarṇānām prāk sindhoḥ api saubala etat
mama dhanam rājan tena divyāmi aham tvayā
5. Yudhiṣṭhira said: "O son of Subala, O King, all my wealth consisting of cows, horses, numerous milch cows, countless goats and sheep, and whatever belongs to the other castes east of the Sindhu river - with all this, I shall now gamble with you."
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥६॥
6. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
6. vaiśaṃpāyana uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
6. Vaiśampāyana said: Having heard this, Śakuni, resolved and resorting to trickery, addressed Yudhiṣṭhira, declaring, "It is won!"
युधिष्ठिर उवाच ।
पुरं जनपदो भूमिरब्राह्मणधनैः सह ।
अब्राह्मणाश्च पुरुषा राजञ्शिष्टं धनं मम ।
एतद्राजन्धनं मह्यं तेन दीव्याम्यहं त्वया ॥७॥
7. yudhiṣṭhira uvāca ,
puraṁ janapado bhūmirabrāhmaṇadhanaiḥ saha ,
abrāhmaṇāśca puruṣā rājañśiṣṭaṁ dhanaṁ mama ,
etadrājandhanaṁ mahyaṁ tena dīvyāmyahaṁ tvayā.
7. yudhiṣṭhira uvāca puram janapadaḥ bhūmiḥ
abrāhmaṇadhanaiḥ saha abrāhmaṇāḥ ca
puruṣāḥ rājan śiṣṭam dhanam mama etat
rājan dhanam mahyam tena divyāmi aham tvayā
7. Yudhiṣṭhira said: "O King, the city, the district, the land, along with the wealth of non-Brāhmaṇas, and the non-Brāhmaṇa men themselves - this is my remaining wealth. With this, O King, I shall gamble with you."
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥८॥
8. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
8. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
8. Vaiśaṃpāyana said: Having heard this, and being resolute and having resorted to deceit, Śakuni addressed Yudhiṣṭhira, saying, "I have won!"
युधिष्ठिर उवाच ।
राजपुत्रा इमे राजञ्शोभन्ते येन भूषिताः ।
कुण्डलानि च निष्काश्च सर्वं चाङ्गविभूषणम् ।
एतन्मम धनं राजंस्तेन दीव्याम्यहं त्वया ॥९॥
9. yudhiṣṭhira uvāca ,
rājaputrā ime rājañśobhante yena bhūṣitāḥ ,
kuṇḍalāni ca niṣkāśca sarvaṁ cāṅgavibhūṣaṇam ,
etanmama dhanaṁ rājaṁstena dīvyāmyahaṁ tvayā.
9. yudhiṣṭhiraḥ uvāca rājaputrāḥ ime rājan
śobhante yena bhūṣitāḥ kuṇḍalāni ca
niṣkāḥ ca sarvam ca aṅgavibhūṣaṇam etat
mama dhanam rājan tena divyāmi aham tvayā
9. Yudhiṣṭhira said: "O King, these princes are adorned and shine with these (ornaments). The earrings, the gold necklaces, and all the body ornaments - this is my wealth, O King. With these, I shall gamble with you."
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥१०॥
10. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
10. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
10. Vaiśaṃpāyana said: Having heard this, and being resolute and having resorted to deceit, Śakuni addressed Yudhiṣṭhira, saying, "I have won!"
युधिष्ठिर उवाच ।
श्यामो युवा लोहिताक्षः सिंहस्कन्धो महाभुजः ।
नकुलो ग्लह एको मे यच्चैतत्स्वगतं धनम् ॥११॥
11. yudhiṣṭhira uvāca ,
śyāmo yuvā lohitākṣaḥ siṁhaskandho mahābhujaḥ ,
nakulo glaha eko me yaccaitatsvagataṁ dhanam.
11. yudhiṣṭhiraḥ uvāca śyāmaḥ yuvā lohitākṣaḥ siṃhaskandhaḥ
mahābhujaḥ nakulaḥ glahaḥ ekaḥ me yat ca etat svagatam dhanam
11. Yudhiṣṭhira said: "The dark-complexioned, youthful one with reddish eyes, lion-like shoulders, and mighty arms - Nakula - is my one stake, along with whatever wealth I personally possess."
शकुनिरुवाच ।
प्रियस्ते नकुलो राजन्राजपुत्रो युधिष्ठिर ।
अस्माकं धनतां प्राप्तो भूयस्त्वं केन दीव्यसि ॥१२॥
12. śakuniruvāca ,
priyaste nakulo rājanrājaputro yudhiṣṭhira ,
asmākaṁ dhanatāṁ prāpto bhūyastvaṁ kena dīvyasi.
12. śakuniḥ uvāca | priyaḥ te nakulaḥ rājan rājaputraḥ yudhiṣṭhira
| asmākam dhanatām prāptaḥ bhūyaḥ tvam kena dīvyasi
12. Shakuni said: 'O King Yudhiṣṭhira, Nakula, this prince who is dear to you, has become our property. With whom will you gamble again?'
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्त्वा तु शकुनिस्तानक्षान्प्रत्यपद्यत ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥१३॥
13. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktvā tu śakunistānakṣānpratyapadyata ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
13. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | evam uktvā tu śakuniḥ tān akṣān prati
apadyata | jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
13. Vaiśampāyana said: 'Having spoken thus, Shakuni then accepted those dice. Shakuni then said to Yudhiṣṭhira, "It is won!"'
युधिष्ठिर उवाच ।
अयं धर्मान्सहदेवोऽनुशास्ति लोके ह्यस्मिन्पण्डिताख्यां गतश्च ।
अनर्हता राजपुत्रेण तेन त्वया दीव्याम्यप्रियवत्प्रियेण ॥१४॥
14. yudhiṣṭhira uvāca ,
ayaṁ dharmānsahadevo'nuśāsti; loke hyasminpaṇḍitākhyāṁ gataśca ,
anarhatā rājaputreṇa tena; tvayā dīvyāmyapriyavatpriyeṇa.
14. yudhiṣṭhiraḥ uvāca | ayam dharmān
sahadevaḥ anuśāsti loke hi asmin paṇḍita
ākhyām gataḥ ca | anarhatā rājaputreṇa
tena tvayā dīvyāmi apriyavat priyeṇa
14. Yudhiṣṭhira said: 'This Sahadeva teaches natural law (dharma) in this world, and he has indeed earned the title of 'wise man' (paṇḍita). I will gamble with you, staking that unworthy prince, who is dear to me but, in this situation, seems like an enemy.'
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥१५॥
15. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
15. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim sam
upa āśritaḥ | jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
15. Vaiśampāyana said: 'Having heard this, Shakuni, resolute and having resorted to deceit, then said to Yudhiṣṭhira, "It is won!"'
शकुनिरुवाच ।
माद्रीपुत्रौ प्रियौ राजंस्तवेमौ विजितौ मया ।
गरीयांसौ तु ते मन्ये भीमसेनधनंजयौ ॥१६॥
16. śakuniruvāca ,
mādrīputrau priyau rājaṁstavemau vijitau mayā ,
garīyāṁsau tu te manye bhīmasenadhanaṁjayau.
16. śakuniḥ uvāca mādrīputrau priyau rājan tava imau
vijitau mayā garīyāṃsau tu te manye bhīmasenadhanaṃjayau
16. Shakuni said: "O King, these two sons of Madri, who are dear to you, have been won by me. However, I consider Bhimasena and Dhananjaya (Arjuna) to be more significant to you."
युधिष्ठिर उवाच ।
अधर्मं चरसे नूनं यो नावेक्षसि वै नयम् ।
यो नः सुमनसां मूढ विभेदं कर्तुमिच्छसि ॥१७॥
17. yudhiṣṭhira uvāca ,
adharmaṁ carase nūnaṁ yo nāvekṣasi vai nayam ,
yo naḥ sumanasāṁ mūḍha vibhedaṁ kartumicchasi.
17. yudhiṣṭhiraḥ uvāca adharmam carase nūnam yaḥ na avekṣasi
vai nayam yaḥ naḥ sumanasām mūḍha vibhedam kartum icchasi
17. Yudhishthira said: "You are certainly acting unrighteously (adharma), for you show no regard for proper policy (naya). You, foolish one, wish to cause a rift among us, who are well-disposed."
शकुनिरुवाच ।
गर्ते मत्तः प्रपतति प्रमत्तः स्थाणुमृच्छति ।
ज्येष्ठो राजन्वरिष्ठोऽसि नमस्ते भरतर्षभ ॥१८॥
18. śakuniruvāca ,
garte mattaḥ prapatati pramattaḥ sthāṇumṛcchati ,
jyeṣṭho rājanvariṣṭho'si namaste bharatarṣabha.
18. śakuniḥ uvāca garte mattaḥ prapatati pramattaḥ sthāṇum
ṛcchati jyeṣṭhaḥ rājan variṣṭhaḥ asi namaḥ te bharatarṣabha
18. Shakuni said: "An intoxicated person falls into a pit, and a careless person stumbles against a post. O King, you are the eldest and most excellent. Salutations to you, O Bull among the Bharatas."
स्वप्ने न तानि पश्यन्ति जाग्रतो वा युधिष्ठिर ।
कितवा यानि दीव्यन्तः प्रलपन्त्युत्कटा इव ॥१९॥
19. svapne na tāni paśyanti jāgrato vā yudhiṣṭhira ,
kitavā yāni dīvyantaḥ pralapantyutkaṭā iva.
19. svapne na tāni paśyanti jāgrataḥ vā yudhiṣṭhira
kitavā yāni dīvyantaḥ pralapanti utkaṭā iva
19. O Yudhishthira, they do not see those things in a dream, nor even while awake, which gamblers, while playing, rave about as if overwhelmed.
युधिष्ठिर उवाच ।
यो नः संख्ये नौरिव पारनेता जेता रिपूणां राजपुत्रस्तरस्वी ।
अनर्हता लोकवीरेण तेन दीव्याम्यहं शकुने फल्गुनेन ॥२०॥
20. yudhiṣṭhira uvāca ,
yo naḥ saṁkhye nauriva pāranetā; jetā ripūṇāṁ rājaputrastarasvī ,
anarhatā lokavīreṇa tena; dīvyāmyahaṁ śakune phalgunena.
20. yudhiṣṭhira uvāca yaḥ naḥ saṃkhye
nauḥ iva pāranetā jetā ripūṇām
rājaputraḥ tarasvī anarhatā lokavīreṇa
tena dīvyāmi aham śakune phalgunena
20. Yudhiṣṭhira said: O Śakuni, I gamble with Arjuna (Phalguna), that heroic warrior of the world who is undeserving of such a fate. He is the one who, in battle, is like a boat for us, leading us across, the conqueror of foes, the powerful prince.
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥२१॥
21. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
21. vaiśaṃpāyana uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
21. Vaiśaṃpāyana said: Hearing this, Śakuni, having resolved to commit fraud and resorting to deception, said to Yudhiṣṭhira, "It is won!"
शकुनिरुवाच ।
अयं मया पाण्डवानां धनुर्धरः पराजितः पाण्डवः सव्यसाची ।
भीमेन राजन्दयितेन दीव्य यत्कैतव्यं पाण्डव तेऽवशिष्टम् ॥२२॥
22. śakuniruvāca ,
ayaṁ mayā pāṇḍavānāṁ dhanurdharaḥ; parājitaḥ pāṇḍavaḥ savyasācī ,
bhīmena rājandayitena dīvya; yatkaitavyaṁ pāṇḍava te'vaśiṣṭam.
22. śakuniḥ uvāca ayam mayā pāṇḍavānām
dhanurdharaḥ parājitaḥ pāṇḍavaḥ
savyasācī bhīmena rājan dayitena dīvya
yat kaitavyam pāṇḍava te avaśiṣṭam
22. Śakuni said: "By me, this archer of the Pāṇḍavas, Arjuna (Savyasācī), has been defeated. O King, O Pāṇḍava, gamble with your beloved Bhīma, whatever remains as a stake for you."
युधिष्ठिर उवाच ।
यो नो नेता यो युधां नः प्रणेता यथा वज्री दानवशत्रुरेकः ।
तिर्यक्प्रेक्षी संहतभ्रूर्महात्मा सिंहस्कन्धो यश्च सदात्यमर्षी ॥२३॥
23. yudhiṣṭhira uvāca ,
yo no netā yo yudhāṁ naḥ praṇetā; yathā vajrī dānavaśatrurekaḥ ,
tiryakprekṣī saṁhatabhrūrmahātmā; siṁhaskandho yaśca sadātyamarṣī.
23. yudhiṣṭhira uvāca yaḥ naḥ netā yaḥ yudhām
naḥ praṇetā yathā vajrī dānavaśatruḥ
ekaḥ tiryakprekṣī saṃhatabhrūḥ mahātmā
siṃhaskandhaḥ yaḥ ca sadā atyamarṣī
23. Yudhiṣṭhira said: "He who is our leader, who is our chief guide in battles, just as the one Vajra-wielder (Indra) is the foe of the Dānavas - that great-souled one who glances sidelong, whose brows are furrowed, who has shoulders like a lion, and who is always exceedingly wrathful (or intolerant of wrong)."
बलेन तुल्यो यस्य पुमान्न विद्यते गदाभृतामग्र्य इहारिमर्दनः ।
अनर्हता राजपुत्रेण तेन दीव्याम्यहं भीमसेनेन राजन् ॥२४॥
24. balena tulyo yasya pumānna vidyate; gadābhṛtāmagrya ihārimardanaḥ ,
anarhatā rājaputreṇa tena; dīvyāmyahaṁ bhīmasenena rājan.
24. balena tulyaḥ yasya pumān na
vidyate gadābhṛtām agryaḥ iha
arimardanaḥ anarhatā rājaputreṇa
tena dīvyāmi aham bhīmasenena rājan
24. O King, I wager with that prince Bhīmasena, who is unworthy (to be gambled away), for there is no man equal to him in strength in this world; he is the foremost among mace-wielders and the subduer of enemies.
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥२५॥
25. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
25. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
25. Vaiśampāyana said: Having heard this, Shakuni, resorting to deceit, became resolute. 'It is won!' - thus he spoke to Yudhishthira.
शकुनिरुवाच ।
बहु वित्तं पराजैषीर्भ्रातॄंश्च सहयद्विपान् ।
आचक्ष्व वित्तं कौन्तेय यदि तेऽस्त्यपराजितम् ॥२६॥
26. śakuniruvāca ,
bahu vittaṁ parājaiṣīrbhrātṝṁśca sahayadvipān ,
ācakṣva vittaṁ kaunteya yadi te'styaparājitam.
26. śakuniḥ uvāca bahu vittam parājaiṣīḥ bhrātṝn ca sahayadvipān
ācakṣva vittam kaunteya yadi te asti aparājitam
26. Shakuni said: "You have lost much wealth (vitta), your brothers, and horses and elephants. Tell me, O son of Kunti, if any unconquered wealth (vitta) remains with you."
युधिष्ठिर उवाच ।
अहं विशिष्टः सर्वेषां भ्रातॄणां दयितस्तथा ।
कुर्यामस्ते जिताः कर्म स्वयमात्मन्युपप्लवे ॥२७॥
27. yudhiṣṭhira uvāca ,
ahaṁ viśiṣṭaḥ sarveṣāṁ bhrātṝṇāṁ dayitastathā ,
kuryāmaste jitāḥ karma svayamātmanyupaplave.
27. yudhiṣṭhiraḥ uvāca aham viśiṣṭaḥ sarveṣām bhrātṝṇām dayitaḥ
tathā kuryāmaḥ te jitāḥ karma svayam ātmani upaplave
27. Yudhishthira said: "I am the most distinguished and beloved of all my brothers. Now, we, having been conquered, should perform actions for you and for ourselves during this calamity."
वैशंपायन उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा व्यवसितो निकृतिं समुपाश्रितः ।
जितमित्येव शकुनिर्युधिष्ठिरमभाषत ॥२८॥
28. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etacchrutvā vyavasito nikṛtiṁ samupāśritaḥ ,
jitamityeva śakuniryudhiṣṭhiramabhāṣata.
28. vaiśampāyanaḥ uvāca etat śrutvā vyavasitaḥ nikṛtim
samupāśritaḥ jitam iti eva śakuniḥ yudhiṣṭhiram abhāṣata
28. Vaiśampāyana said: Having heard this, Śakuni, determined and having resorted to deceit, then spoke to Yudhiṣṭhira, saying, "It is won!"
शकुनिरुवाच ।
एतत्पापिष्ठमकरोर्यदात्मानं पराजितः ।
शिष्टे सति धने राजन्पाप आत्मपराजयः ॥२९॥
29. śakuniruvāca ,
etatpāpiṣṭhamakaroryadātmānaṁ parājitaḥ ,
śiṣṭe sati dhane rājanpāpa ātmaparājayaḥ.
29. śakuniḥ uvāca etat pāpiṣṭham akaroḥ yat ātmānam
parājitaḥ śiṣṭe sati dhane rājan pāpaḥ ātmaparājayaḥ
29. Śakuni said: "O King, you have committed this gravest sin (pāpiṣṭham) by losing yourself (ātman) even while wealth remained. Losing one's own self (ātman) is a great transgression."
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्त्वा मताक्षस्तान्ग्लहे सर्वानवस्थितान् ।
पराजयल्लोकवीरानाक्षेपेण पृथक्पृथक् ॥३०॥
30. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktvā matākṣastānglahe sarvānavasthitān ,
parājayallokavīrānākṣepeṇa pṛthakpṛthak.
30. vaiśampāyanaḥ uvāca evam uktvā matākṣaḥ tān glahe sarvān
avasthitān parājayat lokavīrān ākṣepeṇa pṛthak pṛthak
30. Vaiśampāyana said: Having spoken thus, Śakuni, the expert dice-player, then individually defeated all those heroes of the world who were still engaged in the game, using scornful accusations.
शकुनिरुवाच ।
अस्ति वै ते प्रिया देवी ग्लह एकोऽपराजितः ।
पणस्व कृष्णां पाञ्चालीं तयात्मानं पुनर्जय ॥३१॥
31. śakuniruvāca ,
asti vai te priyā devī glaha eko'parājitaḥ ,
paṇasva kṛṣṇāṁ pāñcālīṁ tayātmānaṁ punarjaya.
31. śakuniḥ uvāca asti vai te priyā devī glahaḥ ekaḥ
aparājitaḥ paṇasva kṛṣṇām pāñcālīm tayā ātmānam punaḥ jaya
31. Śakuni said: "Indeed, your beloved queen (devī), Kṛṣṇā, the Pāñcālī, remains as one unconquered stake. Bet Kṛṣṇā, the Pāñcālī, and through her, win back your self (ātman)!"
युधिष्ठिर उवाच ।
नैव ह्रस्वा न महती नातिकृष्णा न रोहिणी ।
सरागरक्तनेत्रा च तया दीव्याम्यहं त्वया ॥३२॥
32. yudhiṣṭhira uvāca ,
naiva hrasvā na mahatī nātikṛṣṇā na rohiṇī ,
sarāgaraktanetrā ca tayā dīvyāmyahaṁ tvayā.
32. Yudhiṣṭhira uvāca na eva hrasvā na mahatī na atikṛṣṇā
na rohiṇī sarāgaraktanetrā ca tayā divyāmi aham tvayā
32. Yudhiṣṭhira said: "She is neither short nor very tall, neither excessively dark nor fair-skinned. Her eyes are red with passion. For her, I will gamble with you."
शारदोत्पलपत्राक्ष्या शारदोत्पलगन्धया ।
शारदोत्पलसेविन्या रूपेण श्रीसमानया ॥३३॥
33. śāradotpalapatrākṣyā śāradotpalagandhayā ,
śāradotpalasevinyā rūpeṇa śrīsamānayā.
33. śāradotpalapatrākṣyā śāradotpalagandhayā
śāradotpalasevinyā rūpeṇa śrīsamānayā
33. With her, whose eyes are like the petals of an autumn lotus, whose fragrance is like an autumn lotus, who is adorned with autumn lotuses, and whose beauty is equal to Śrī (Lakṣmī).
तथैव स्यादानृशंस्यात्तथा स्याद्रूपसंपदा ।
तथा स्याच्छीलसंपत्त्या यामिच्छेत्पुरुषः स्त्रियम् ॥३४॥
34. tathaiva syādānṛśaṁsyāttathā syādrūpasaṁpadā ,
tathā syācchīlasaṁpattyā yāmicchetpuruṣaḥ striyam.
34. tathā eva syāt ānṛśaṃsyāt tathā syāt rūpasaṃpadā
tathā syāt śīlasaṃpattyā yām icchet puruṣaḥ striyam
34. May she be so by virtue of her kindness, by her perfect beauty, and by her perfect character - the woman a man would desire.
चरमं संविशति या प्रथमं प्रतिबुध्यते ।
आ गोपालाविपालेभ्यः सर्वं वेद कृताकृतम् ॥३५॥
35. caramaṁ saṁviśati yā prathamaṁ pratibudhyate ,
ā gopālāvipālebhyaḥ sarvaṁ veda kṛtākṛtam.
35. caramam saṃviśati yā prathamam pratibudhyate
ā gopālāvipālebhyaḥ sarvam veda kṛtākṛtam
35. She is the one who retires last and wakes up first. She knows everything that has been done and what remains to be done, concerning all, from cowherds to shepherds.
आभाति पद्मवद्वक्त्रं सस्वेदं मल्लिकेव च ।
वेदीमध्या दीर्घकेशी ताम्राक्षी नातिरोमशा ॥३६॥
36. ābhāti padmavadvaktraṁ sasvedaṁ mallikeva ca ,
vedīmadhyā dīrghakeśī tāmrākṣī nātiromaśā.
36. ābhāti padmavat vaktraṃ sasvedam mallikā iva
ca vedīmadhyā dīrghakeśī tāmrākṣī na atiromaśā
36. Her face, glistening with sweat, shines like a lotus and also like a jasmine. She possesses a slender waist (like a sacrificial altar), long hair, copper-colored eyes, and is not excessively hairy.
तयैवंविधया राजन्पाञ्चाल्याहं सुमध्यया ।
ग्लहं दीव्यामि चार्वङ्ग्या द्रौपद्या हन्त सौबल ॥३७॥
37. tayaivaṁvidhayā rājanpāñcālyāhaṁ sumadhyayā ,
glahaṁ dīvyāmi cārvaṅgyā draupadyā hanta saubala.
37. tayā evaṃvidhayā rājan pāñcālyā aham sumadhyayā
glaham dīvyāmi cārvangyā draupadyā hanta saubala
37. O King, alas, O son of Subala! I am gambling this stake (glaham) – this Pāñcālī, Draupadī, who is of such a noble nature, slender-waisted, and beautiful-limbed.
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्ते तु वचने धर्मराजेन भारत ।
धिग्धिगित्येव वृद्धानां सभ्यानां निःसृता गिरः ॥३८॥
38. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamukte tu vacane dharmarājena bhārata ,
dhigdhigityeva vṛddhānāṁ sabhyānāṁ niḥsṛtā giraḥ.
38. vaiśampāyanaḥ uvāca evam ukte tu vacane dharmarājena
bhārata dhik dhik iti eva vṛddhānām sabhyānām niḥsṛtāḥ giraḥ
38. Vaiśampāyana said: "Indeed, O descendant of Bharata, when these words were uttered by the King of natural law (dharma) (Yudhiṣṭhira), cries of 'Shame! Shame!' immediately issued forth from the elders and the assembly members."
चुक्षुभे सा सभा राजन्राज्ञां संजज्ञिरे कथाः ।
भीष्मद्रोणकृपादीनां स्वेदश्च समजायत ॥३९॥
39. cukṣubhe sā sabhā rājanrājñāṁ saṁjajñire kathāḥ ,
bhīṣmadroṇakṛpādīnāṁ svedaśca samajāyata.
39. cukṣubhe sā sabhā rājan rājñām saṃjajñire kathāḥ
bhīṣmadroṇakṛpādīnām svedaḥ ca samajāyata
39. O King, that assembly was agitated. Discussions arose among the kings, and perspiration (sveda) appeared on Bhīṣma, Droṇa, Kṛpa, and others.
शिरो गृहीत्वा विदुरो गतसत्त्व इवाभवत् ।
आस्ते ध्यायन्नधोवक्त्रो निःश्वसन्पन्नगो यथा ॥४०॥
40. śiro gṛhītvā viduro gatasattva ivābhavat ,
āste dhyāyannadhovaktro niḥśvasanpannago yathā.
40. śiraḥ gṛhītvā viduraḥ gatasattvaḥ iva abhavat
āste dhyāyan adhovaktraḥ niḥśvasan pannagaḥ yathā
40. Vidura, holding his head, became as if lifeless. He sat meditating with his face cast downwards, sighing like a serpent.
धृतराष्ट्रस्तु संहृष्टः पर्यपृच्छत्पुनः पुनः ।
किं जितं किं जितमिति ह्याकारं नाभ्यरक्षत ॥४१॥
41. dhṛtarāṣṭrastu saṁhṛṣṭaḥ paryapṛcchatpunaḥ punaḥ ,
kiṁ jitaṁ kiṁ jitamiti hyākāraṁ nābhyarakṣata.
41. dhṛtarāṣṭraḥ tu saṃhṛṣṭaḥ paryapṛcchat punaḥ punaḥ
kim jitam kim jitam iti hi ākāram na abhyarakṣata
41. But Dhṛtarāṣṭra, extremely delighted, repeatedly asked, "What has been won? What has been won?" Indeed, he could not control his demeanor.
जहर्ष कर्णोऽतिभृशं सह दुःशासनादिभिः ।
इतरेषां तु सभ्यानां नेत्रेभ्यः प्रापतज्जलम् ॥४२॥
42. jaharṣa karṇo'tibhṛśaṁ saha duḥśāsanādibhiḥ ,
itareṣāṁ tu sabhyānāṁ netrebhyaḥ prāpatajjalam.
42. jaharṣa karṇaḥ atibhṛśam saha duḥśāsanādibhiḥ
itareṣām tu sabhyānām netrebhyaḥ prāpatat jalam
42. Karṇa rejoiced immensely, accompanied by Duḥśāsana and others. However, tears fell from the eyes of the other members of the assembly.
सौबलस्त्वविचार्यैव जितकाशी मदोत्कटः ।
जितमित्येव तानक्षान्पुनरेवान्वपद्यत ॥४३॥
43. saubalastvavicāryaiva jitakāśī madotkaṭaḥ ,
jitamityeva tānakṣānpunarevānvapadyata.
43. saubalaḥ tu avicārya eva jitakāśī madotkaṭaḥ
jitam iti eva tān akṣān punar eva anvapadyata
43. But Saubala (Śakuni), without any consideration, boasting of his victory and arrogant, merely saying "Won!", once again seized those dice.