Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-32

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
तमसाभिप्लुते लोके रजसा चैव भारत ।
व्यतिष्ठन्वै मुहूर्तं तु व्यूढानीकाः प्रहारिणः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tamasābhiplute loke rajasā caiva bhārata ,
vyatiṣṭhanvai muhūrtaṁ tu vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ.
1. vaiśampāyana uvāca tamasā abhiplute loke rajasā ca eva
bhārata vyatiṣṭhan vai muhūrtam tu vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ
1. Vaiśampāyana said: "O Bhārata, when the world was enveloped by darkness and also by dust, the warriors with arranged battle formations paused for a moment."
ततोऽन्धकारं प्रणुदन्नुदतिष्ठत चन्द्रमाः ।
कुर्वाणो विमलां रात्रिं नन्दयन्क्षत्रियान्युधि ॥२॥
2. tato'ndhakāraṁ praṇudannudatiṣṭhata candramāḥ ,
kurvāṇo vimalāṁ rātriṁ nandayankṣatriyānyudhi.
2. tataḥ andhakāram praṇudan udatiṣṭhata candramāḥ
kurvāṇaḥ vimalām rātrim nandayan kṣatriyān yudhi
2. Then the moon rose, dispelling the darkness and making the night bright, thus delighting the warriors in battle.
ततः प्रकाशमासाद्य पुनर्युद्धमवर्तत ।
घोररूपं ततस्ते स्म नावेक्षन्त परस्परम् ॥३॥
3. tataḥ prakāśamāsādya punaryuddhamavartata ,
ghorarūpaṁ tataste sma nāvekṣanta parasparam.
3. tataḥ prakāśam āsādya punar yuddham avartata
ghorarūpam tataḥ te sma na avekṣanta parasparam
3. Then, with the return of light, the battle began again. Such was its terrible nature that they did not look at each other.
ततः सुशर्मा त्रैगर्तः सह भ्रात्रा यवीयसा ।
अभ्यद्रवन्मत्स्यराजं रथव्रातेन सर्वशः ॥४॥
4. tataḥ suśarmā traigartaḥ saha bhrātrā yavīyasā ,
abhyadravanmatsyarājaṁ rathavrātena sarvaśaḥ.
4. tataḥ suśarmā traigartaḥ saha bhrātrā yavīyasā
abhyadravan matsyarājam rathavrātena sarvaśaḥ
4. Then Suśarman, the Trigarta king, along with his younger brother, attacked the Matsya king with a multitude of chariots from all sides.
ततो रथाभ्यां प्रस्कन्द्य भ्रातरौ क्षत्रियर्षभौ ।
गदापाणी सुसंरब्धौ समभ्यद्रवतां हयान् ॥५॥
5. tato rathābhyāṁ praskandya bhrātarau kṣatriyarṣabhau ,
gadāpāṇī susaṁrabdhau samabhyadravatāṁ hayān.
5. tataḥ rathābhyām praskandya bhrātarau kṣatriyarṣabhau
gadāpāṇī susaṃrabdhau samabhyadravatām hayān
5. Then the two brothers, those excellent Kṣatriyas, highly enraged and holding maces in their hands, jumped from their two chariots and charged towards the horses.
तथैव तेषां तु बलानि तानि क्रुद्धान्यथान्योन्यमभिद्रवन्ति ।
गदासिखड्गैश्च परश्वधैश्च प्रासैश्च तीक्ष्णाग्रसुपीतधारैः ॥६॥
6. tathaiva teṣāṁ tu balāni tāni; kruddhānyathānyonyamabhidravanti ,
gadāsikhaḍgaiśca paraśvadhaiśca; prāsaiśca tīkṣṇāgrasupītadhāraiḥ.
6. tathaiva teṣām tu balāni tāni
kruddhāni atha anyonyam abhidravanti
gadāsikhadgaiḥ ca paraśvadhaiḥ ca
prāsaiḥ ca tīkṣṇāgracupītadhāraiḥ
6. In the same manner, those enraged forces then charged at each other with maces, swords, battle-axes, and spears that had sharp points and well-sharpened edges.
बलं तु मत्स्यस्य बलेन राजा सर्वं त्रिगर्ताधिपतिः सुशर्मा ।
प्रमथ्य जित्वा च प्रसह्य मत्स्यं विराटमोजस्विनमभ्यधावत् ॥७॥
7. balaṁ tu matsyasya balena rājā; sarvaṁ trigartādhipatiḥ suśarmā ,
pramathya jitvā ca prasahya matsyaṁ; virāṭamojasvinamabhyadhāvat.
7. balam tu matsyasya balena rājā
sarvam trigartādhipatiḥ suśarmā
pramathya jitvā ca prasahya matsyam
virāṭam ojasvinam abhi adhavat
7. But King Suśarman, the lord of Trigarta, with his army, having utterly crushed and conquered all of King Matsya's forces, and having forcibly overcome the mighty King Virāṭa (Matsya), then attacked him.
तौ निहत्य पृथग्धुर्यावुभौ च पार्ष्णिसारथी ।
विरथं मत्स्यराजानं जीवग्राहमगृह्णताम् ॥८॥
8. tau nihatya pṛthagdhuryāvubhau ca pārṣṇisārathī ,
virathaṁ matsyarājānaṁ jīvagrāhamagṛhṇatām.
8. tau nihatya pṛthak dhuryau ubhau ca pārṣṇisārathī
viratham matsyarājānam jīvagrāham agṛhṇatām
8. Having separately struck down both the two draught animals and the two charioteers, they captured King Matsya alive, after rendering him chariot-less.
तमुन्मथ्य सुशर्मा तु रुदतीं वधुकामिव ।
स्यन्दनं स्वं समारोप्य प्रययौ शीघ्रवाहनः ॥९॥
9. tamunmathya suśarmā tu rudatīṁ vadhukāmiva ,
syandanaṁ svaṁ samāropya prayayau śīghravāhanaḥ.
9. tam unmathya suśarmā tu rudatīm vadhukām iva
syandanam svam samāropya prayayau śīghravāhanaḥ
9. But Suśarman, having completely overpowered him (King Matsya) and treating him like a weeping bride, placed him onto his own chariot and then swiftly departed.
तस्मिन्गृहीते विरथे विराटे बलवत्तरे ।
प्राद्रवन्त भयान्मत्स्यास्त्रिगर्तैरर्दिता भृशम् ॥१०॥
10. tasmingṛhīte virathe virāṭe balavattare ,
prādravanta bhayānmatsyāstrigartairarditā bhṛśam.
10. tasmin gṛhīte virathe virāṭe balavattare
prādravanta bhayāt matsyāḥ trigartaiḥ arditāḥ bhṛśam
10. When that powerful Virāṭa was captured and rendered chariotless, the Matsyas fled in great fear, severely afflicted by the Trigartas.
तेषु संत्रास्यमानेषु कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ।
अभ्यभाषन्महाबाहुं भीमसेनमरिंदमम् ॥११॥
11. teṣu saṁtrāsyamāneṣu kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ ,
abhyabhāṣanmahābāhuṁ bhīmasenamariṁdamam.
11. teṣu saṃtrāsyamāneṣu kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
abhyabhāṣat mahābāhuṃ bhīmasenam ariṃdamam
11. While they were thus being terrified, Yudhishthira, the son of Kunti, addressed the mighty-armed Bhimasena, the subduer of enemies.
मत्स्यराजः परामृष्टस्त्रिगर्तेन सुशर्मणा ।
तं मोक्षय महाबाहो न गच्छेद्द्विषतां वशम् ॥१२॥
12. matsyarājaḥ parāmṛṣṭastrigartena suśarmaṇā ,
taṁ mokṣaya mahābāho na gaccheddviṣatāṁ vaśam.
12. matsyarājaḥ parāmṛṣṭaḥ trigartena suśarmaṇā
tam mokṣaya mahābāho na gacchet dviṣatām vaśam
12. The King of Matsya has been seized by Suśarman of Trigarta. O mighty-armed one, release him! He should not fall into the power of enemies.
उषिताः स्मः सुखं सर्वे सर्वकामैः सुपूजिताः ।
भीमसेन त्वया कार्या तस्य वासस्य निष्कृतिः ॥१३॥
13. uṣitāḥ smaḥ sukhaṁ sarve sarvakāmaiḥ supūjitāḥ ,
bhīmasena tvayā kāryā tasya vāsasya niṣkṛtiḥ.
13. uṣitāḥ smaḥ sukham sarve sarvakāmaiḥ supūjitāḥ
bhīmasena tvayā kāryā tasya vāsasya niṣkṛtiḥ
13. We have all lived happily, honored with all our desires fulfilled. O Bhimasena, you must perform an act of gratitude (niṣkṛti) for that residence.
भीमसेन उवाच ।
अहमेनं परित्रास्ये शासनात्तव पार्थिव ।
पश्य मे सुमहत्कर्म युध्यतः सह शत्रुभिः ॥१४॥
14. bhīmasena uvāca ,
ahamenaṁ paritrāsye śāsanāttava pārthiva ,
paśya me sumahatkarma yudhyataḥ saha śatrubhiḥ.
14. bhīmasena uvāca aham enam paritrāsye śāsanāt tava
pārthiva paśya me sumahat karma yudhyataḥ saha śatrubhiḥ
14. Bhīmasena said: "O king, I will protect him according to your command. Behold my mighty deed as I fight along with the enemies."
स्वबाहुबलमाश्रित्य तिष्ठ त्वं भ्रातृभिः सह ।
एकान्तमाश्रितो राजन्पश्य मेऽद्य पराक्रमम् ॥१५॥
15. svabāhubalamāśritya tiṣṭha tvaṁ bhrātṛbhiḥ saha ,
ekāntamāśrito rājanpaśya me'dya parākramam.
15. svabāhubalam āśritya tiṣṭha tvam bhrātṛbhiḥ saha
ekāntam āśritaḥ rājan paśya me adya parākramam
15. "You (O king) should remain with your brothers, relying on the strength of your own arms. O king, stay in a secluded spot and today behold my prowess."
सुस्कन्धोऽयं महावृक्षो गदारूप इव स्थितः ।
एनमेव समारुज्य द्रावयिष्यामि शात्रवान् ॥१६॥
16. suskandho'yaṁ mahāvṛkṣo gadārūpa iva sthitaḥ ,
enameva samārujya drāvayiṣyāmi śātravān.
16. suskandhaḥ ayam mahāvṛkṣaḥ gadārūpaḥ iva
sthitaḥ enam eva samārujya drāvayiṣyāmi śātravān
16. "This large tree with a sturdy trunk stands like my mace. By breaking this very tree, I will rout the enemies."
वैशंपायन उवाच ।
तं मत्तमिव मातङ्गं वीक्षमाणं वनस्पतिम् ।
अब्रवीद्भ्रातरं वीरं धर्मराजो युधिष्ठिरः ॥१७॥
17. vaiśaṁpāyana uvāca ,
taṁ mattamiva mātaṅgaṁ vīkṣamāṇaṁ vanaspatim ,
abravīdbhrātaraṁ vīraṁ dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ.
17. vaiśaṃpāyana uvāca tam mattam iva mātaṅgam vīkṣamāṇam
vanaspatim abravīt bhrātaram vīram dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
17. Vaiśaṃpāyana said: "Yudhiṣṭhira, the king of natural law (dharma), spoke to his heroic brother, who was observing the tree like an intoxicated elephant."
मा भीम साहसं कार्षीस्तिष्ठत्वेष वनस्पतिः ।
मा त्वा वृक्षेण कर्माणि कुर्वाणमतिमानुषम् ।
जनाः समवबुध्येरन्भीमोऽयमिति भारत ॥१८॥
18. mā bhīma sāhasaṁ kārṣīstiṣṭhatveṣa vanaspatiḥ ,
mā tvā vṛkṣeṇa karmāṇi kurvāṇamatimānuṣam ,
janāḥ samavabudhyeranbhīmo'yamiti bhārata.
18. mā bhīma sāhasam kārṣīḥ tiṣṭhatu
eṣa vanaspatiḥ mā tvā vṛkṣeṇa karmāṇi
kurvāṇam atimānuṣam janāḥ
samavabudhyeran bhīmaḥ ayam iti bhārata
18. O Bhima, do not undertake such a daring act. Let this tree remain where it is. O Bharata, people should not realize that you are performing superhuman (atimānuṣam) deeds with a tree, [leading them to think] 'This is Bhima!'
अन्यदेवायुधं किंचित्प्रतिपद्यस्व मानुषम् ।
चापं वा यदि वा शक्तिं निस्त्रिंशं वा परश्वधम् ॥१९॥
19. anyadevāyudhaṁ kiṁcitpratipadyasva mānuṣam ,
cāpaṁ vā yadi vā śaktiṁ nistriṁśaṁ vā paraśvadham.
19. anyat eva āyudham kiñcit pratipadyasva mānuṣam
cāpam vā yadi vā śaktim nistriṃśam vā paraśvadham
19. Acquire some other human (mānuṣam) weapon, such as a bow, or a spear (śakti), or a sword, or an axe.
यदेव मानुषं भीम भवेदन्यैरलक्षितम् ।
तदेवायुधमादाय मोक्षयाशु महीपतिम् ॥२०॥
20. yadeva mānuṣaṁ bhīma bhavedanyairalakṣitam ,
tadevāyudhamādāya mokṣayāśu mahīpatim.
20. yat eva mānuṣam bhīma bhavet anyaiḥ alakṣitam
tat eva āyudham ādāya mokṣaya āśu mahīpatim
20. O Bhima, whatever human (mānuṣam) weapon would remain unseen by others, taking precisely that weapon, quickly liberate (mokṣa) the king.
यमौ च चक्ररक्षौ ते भवितारौ महाबलौ ।
व्यूहतः समरे तात मत्स्यराजं परीप्सतः ॥२१॥
21. yamau ca cakrarakṣau te bhavitārau mahābalau ,
vyūhataḥ samare tāta matsyarājaṁ parīpsataḥ.
21. yamau ca cakrarakṣau te bhavitārau mahābalau
vyūhataḥ samare tāta matsyarājam parīpsataḥ
21. And the two mighty (mahābalau) Yamas (Nakula and Sahadeva) will be your wheel-guards (cakrarakṣau). Dear one (tāta), they will be arraying formations in battle (samare), desirous of protecting the Matsya king.
ततः समस्तास्ते सर्वे तुरगानभ्यचोदयन् ।
दिव्यमस्त्रं विकुर्वाणास्त्रिगर्तान्प्रत्यमर्षणाः ॥२२॥
22. tataḥ samastāste sarve turagānabhyacodayan ,
divyamastraṁ vikurvāṇāstrigartānpratyamarṣaṇāḥ.
22. tataḥ samastāḥ te sarve turagān abhyacodayan
divyam astram vikurvāṇāḥ trigartān prati amarṣaṇāḥ
22. Then, all of them, enraged, spurred on their horses, wielding divine weapons against the Trigartas.
तान्निवृत्तरथान्दृष्ट्वा पाण्डवान्सा महाचमूः ।
वैराटी परमक्रुद्धा युयुधे परमाद्भुतम् ॥२३॥
23. tānnivṛttarathāndṛṣṭvā pāṇḍavānsā mahācamūḥ ,
vairāṭī paramakruddhā yuyudhe paramādbhutam.
23. tān nivṛttarathān dṛṣṭvā pāṇḍavān sā mahācamūḥ
vairāṭī paramakruddhā yuyudhe paramādbhutam
23. Seeing those Pandavas whose chariots had retreated, that great army (mahācamūḥ) of Virata, exceedingly enraged, fought with astonishing prowess.
सहस्रं न्यवधीत्तत्र कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ।
भीमः सप्तशतान्योधान्परलोकमदर्शयत् ।
नकुलश्चापि सप्तैव शतानि प्राहिणोच्छरैः ॥२४॥
24. sahasraṁ nyavadhīttatra kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ ,
bhīmaḥ saptaśatānyodhānparalokamadarśayat ,
nakulaścāpi saptaiva śatāni prāhiṇoccharaiḥ.
24. sahasram nyavadhīt tatra kuntīputraḥ
yudhiṣṭhiraḥ bhīmaḥ saptaśatān
yodhān paralokam adarśayat nakulaḥ ca
api sapta eva śatāni prāhiṇot śaraiḥ
24. There, Yudhishthira, son of Kunti, killed a thousand (warriors). Bhima sent seven hundred warriors to the other world. And Nakula also dispatched exactly seven hundred (warriors) with arrows.
शतानि त्रीणि शूराणां सहदेवः प्रतापवान् ।
युधिष्ठिरसमादिष्टो निजघ्ने पुरुषर्षभः ।
भित्त्वा तां महतीं सेनां त्रिगर्तानां नरर्षभ ॥२५॥
25. śatāni trīṇi śūrāṇāṁ sahadevaḥ pratāpavān ,
yudhiṣṭhirasamādiṣṭo nijaghne puruṣarṣabhaḥ ,
bhittvā tāṁ mahatīṁ senāṁ trigartānāṁ nararṣabha.
25. śatāni trīṇi śūrāṇām sahadevaḥ
pratāpavān yudhiṣṭhirasamādiṣṭaḥ
nijaghne puruṣarṣabhaḥ bhittvā tām
mahatīm senām trigartānām nararṣabha
25. Commanded by Yudhishthira, the valiant (pratāpavān) Sahadeva, a bull among men (puruṣarṣabhaḥ), killed three hundred heroes. Having pierced that great army (senām) of the Trigartas, he achieved this, O bull among men (nararṣabha)!
ततो युधिष्ठिरो राजा त्वरमाणो महारथः ।
अभिद्रुत्य सुशर्माणं शरैरभ्यतुदद्भृशम् ॥२६॥
26. tato yudhiṣṭhiro rājā tvaramāṇo mahārathaḥ ,
abhidrutya suśarmāṇaṁ śarairabhyatudadbhṛśam.
26. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ rājā tvaramāṇaḥ mahārathaḥ
abhidrutya suśarmāṇam śaraiḥ abhyatudat bhṛśam
26. Then King Yudhishthira, the great warrior, swiftly rushed towards Susharma and pierced him severely with arrows.
सुशर्मापि सुसंक्रुद्धस्त्वरमाणो युधिष्ठिरम् ।
अविध्यन्नवभिर्बाणैश्चतुर्भिश्चतुरो हयान् ॥२७॥
27. suśarmāpi susaṁkruddhastvaramāṇo yudhiṣṭhiram ,
avidhyannavabhirbāṇaiścaturbhiścaturo hayān.
27. suśarmā api susaṃkruddhaḥ tvaramāṇaḥ yudhiṣṭhiram
avidhyat navabhiḥ bāṇaiḥ caturbhiḥ ca caturaḥ hayān
27. Susharma, greatly enraged, also swiftly pierced Yudhishthira with nine arrows, and with four (arrows, he pierced) his four horses.
ततो राजन्नाशुकारी कुन्तीपुत्रो वृकोदरः ।
समासाद्य सुशर्माणमश्वानस्य व्यपोथयत् ॥२८॥
28. tato rājannāśukārī kuntīputro vṛkodaraḥ ,
samāsādya suśarmāṇamaśvānasya vyapothayat.
28. tataḥ rājan āśukārī kuntīputraḥ vṛkodaraḥ
samāsādya suśarmāṇam aśvān asya vyapothayat
28. Then, O King, the swift-acting Vrikodara, son of Kunti, having reached Susharma, destroyed his horses.
पृष्ठगोपौ च तस्याथ हत्वा परमसायकैः ।
अथास्य सारथिं क्रुद्धो रथोपस्थादपाहरत् ॥२९॥
29. pṛṣṭhagopau ca tasyātha hatvā paramasāyakaiḥ ,
athāsya sārathiṁ kruddho rathopasthādapāharat.
29. pṛṣṭhagopau ca tasya atha hatvā paramasāyakaiḥ
atha asya sārathim kruddhaḥ rathopasthāt apāharat
29. Then, having killed his two rear guards with excellent arrows, the enraged (Bhima) pulled his charioteer from the chariot's seat.
चक्ररक्षश्च शूरश्च शोणाश्वो नाम विश्रुतः ।
स भयाद्द्वैरथं दृष्ट्वा त्रैगर्तं प्राजहत्तदा ॥३०॥
30. cakrarakṣaśca śūraśca śoṇāśvo nāma viśrutaḥ ,
sa bhayāddvairathaṁ dṛṣṭvā traigartaṁ prājahattadā.
30. cakrarakṣaḥ ca śūraḥ ca śoṇāśvaḥ nāma viśrutaḥ saḥ
bhayāt dvairatham dṛṣṭvā traigartam prājahat tadā
30. The brave and renowned protector of the wheels, named Shoṇāśva, then abandoned the King of Trigarta, having seen the chariot duel, out of fear.
ततो विराटः प्रस्कन्द्य रथादथ सुशर्मणः ।
गदामस्य परामृश्य तमेवाजघ्निवान्बली ।
स चचार गदापाणिर्वृद्धोऽपि तरुणो यथा ॥३१॥
31. tato virāṭaḥ praskandya rathādatha suśarmaṇaḥ ,
gadāmasya parāmṛśya tamevājaghnivānbalī ,
sa cacāra gadāpāṇirvṛddho'pi taruṇo yathā.
31. tataḥ virāṭaḥ praskandya rathāt atha
suśarmaṇaḥ gadām asya parāmṛśya
tam eva ajaghni-vān balī saḥ cacāra
gadā-pāṇiḥ vṛddhaḥ api taruṇaḥ yathā
31. Then, the powerful King Virāṭa, having jumped down from Suśarman's chariot and seized his mace, struck Suśarman. Though old, he moved about, mace in hand, like a young man.
भीमस्तु भीमसंकाशो रथात्प्रस्कन्द्य कुण्डली ।
त्रिगर्तराजमादत्त सिंहः क्षुद्रमृगं यथा ॥३२॥
32. bhīmastu bhīmasaṁkāśo rathātpraskandya kuṇḍalī ,
trigartarājamādatta siṁhaḥ kṣudramṛgaṁ yathā.
32. bhīmaḥ tu bhīma-saṃkāśaḥ rathāt praskandya kuṇḍalī
trigarta-rājam ādatta siṃhaḥ kṣudra-mṛgam yathā
32. Bhīma, however, formidable in appearance and wearing earrings, having jumped down from his chariot, seized the King of Trigarta, just as a lion seizes a small animal.
तस्मिन्गृहीते विरथे त्रिगर्तानां महारथे ।
अभज्यत बलं सर्वं त्रैगर्तं तद्भयातुरम् ॥३३॥
33. tasmingṛhīte virathe trigartānāṁ mahārathe ,
abhajyata balaṁ sarvaṁ traigartaṁ tadbhayāturam.
33. tasmin gṛhīte virathe trigartānām mahā-rathe
abhajyata balam sarvam traigartam tat-bhaya-āturam
33. When that great charioteer of the Trigartas was seized and made chariotless, the entire Trigarta army, terrified by that (fear), scattered.
निवर्त्य गास्ततः सर्वाः पाण्डुपुत्रा महाबलाः ।
अवजित्य सुशर्माणं धनं चादाय सर्वशः ॥३४॥
34. nivartya gāstataḥ sarvāḥ pāṇḍuputrā mahābalāḥ ,
avajitya suśarmāṇaṁ dhanaṁ cādāya sarvaśaḥ.
34. nivartya gāḥ tataḥ sarvāḥ pāṇḍuputrāḥ mahābalāḥ
avajitya suśarmāṇam dhanam ca ādāya sarvaśaḥ
34. Then, the mighty sons of Pāṇḍu, having brought back all the cows and having defeated Suśarman, completely seized all the wealth.
स्वबाहुबलसंपन्ना ह्रीनिषेधा यतव्रताः ।
संग्रामशिरसो मध्ये तां रात्रिं सुखिनोऽवसन् ॥३५॥
35. svabāhubalasaṁpannā hrīniṣedhā yatavratāḥ ,
saṁgrāmaśiraso madhye tāṁ rātriṁ sukhino'vasan.
35. svabāhubalasampannāḥ hrīniṣedhāḥ yatavratāḥ
saṃgrāmaśirasaḥ madhye tām rātrim sukhinaḥ avasan
35. Endowed with the strength of their own arms, having overcome any sense of modesty, and adhering to their vows, they happily spent that night in the heart of the battlefield.
ततो विराटः कौन्तेयानतिमानुषविक्रमान् ।
अर्चयामास वित्तेन मानेन च महारथान् ॥३६॥
36. tato virāṭaḥ kaunteyānatimānuṣavikramān ,
arcayāmāsa vittena mānena ca mahārathān.
36. tataḥ virāṭaḥ kaunteyān atimānuṣavikramān
arcayāmāsa vittena mānena ca mahārathān
36. Then, King Virāṭa honored the Pāṇḍavas (kaunteyān), who possessed superhuman valor and were great charioteers, with wealth and respect.
विराट उवाच ।
यथैव मम रत्नानि युष्माकं तानि वै तथा ।
कार्यं कुरुत तैः सर्वे यथाकामं यथासुखम् ॥३७॥
37. virāṭa uvāca ,
yathaiva mama ratnāni yuṣmākaṁ tāni vai tathā ,
kāryaṁ kuruta taiḥ sarve yathākāmaṁ yathāsukham.
37. virāṭaḥ uvāca yathā eva mama ratnāni yuṣmākam tāni vai
tathā kāryam kuruta taiḥ sarve yathākāmam yathāsukham
37. Virāṭa said: "Just as these jewels are mine, so indeed are they yours. All of you, use them as you desire and as you please."
ददान्यलंकृताः कन्या वसूनि विविधानि च ।
मनसश्चाप्यभिप्रेतं यद्वः शत्रुनिबर्हणाः ॥३८॥
38. dadānyalaṁkṛtāḥ kanyā vasūni vividhāni ca ,
manasaścāpyabhipretaṁ yadvaḥ śatrunibarhaṇāḥ.
38. dadāni alaṅkṛtāḥ kanyā vasūni vividhāni ca
manasaḥ ca api abhipretaṃ yat vaḥ śatrunibarhaṇāḥ
38. O destroyers of enemies! I shall give decorated maidens, various riches, and whatever else is desired by your hearts.
युष्माकं विक्रमादद्य मुक्तोऽहं स्वस्तिमानिह ।
तस्माद्भवन्तो मत्स्यानामीश्वराः सर्व एव हि ॥३९॥
39. yuṣmākaṁ vikramādadya mukto'haṁ svastimāniha ,
tasmādbhavanto matsyānāmīśvarāḥ sarva eva hi.
39. yuṣmākaṃ vikramāt adya muktaḥ ahaṃ svastimān iha
tasmāt bhavantaḥ matsyānāṃ īśvarāḥ sarve eva hi
39. By your prowess, I am today freed and safe here. Therefore, all of you are indeed the lords of the Matsyas.
वैशंपायन उवाच ।
तथाभिवादिनं मत्स्यं कौरवेयाः पृथक्पृथक् ।
ऊचुः प्राञ्जलयः सर्वे युधिष्ठिरपुरोगमाः ॥४०॥
40. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tathābhivādinaṁ matsyaṁ kauraveyāḥ pṛthakpṛthak ,
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve yudhiṣṭhirapurogamāḥ.
40. vaiśaṃpāyana uvāca tathā abhivādinaṃ matsyaṃ kauraveyāḥ
pṛthak pṛthak ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve yudhiṣṭhirapuroramāḥ
40. Vaiśampāyana said: The Kuru princes, with Yudhiṣṭhira as their leader, all individually and with folded hands, spoke to Matsya (King Virāṭa) who was greeting them thus.
प्रतिनन्दाम ते वाक्यं सर्वं चैव विशां पते ।
एतेनैव प्रतीताः स्मो यत्त्वं मुक्तोऽद्य शत्रुभिः ॥४१॥
41. pratinandāma te vākyaṁ sarvaṁ caiva viśāṁ pate ,
etenaiva pratītāḥ smo yattvaṁ mukto'dya śatrubhiḥ.
41. pratinandāma te vākyaṃ sarvaṃ ca eva viśāṃ pate etena
eva pratītāḥ smaḥ yat tvaṃ muktaḥ adya śatrubhiḥ
41. O lord of the people! We indeed welcome all your words. We are truly satisfied by this, that you are freed from your enemies today.
अथाब्रवीत्प्रीतमना मत्स्यराजो युधिष्ठिरम् ।
पुनरेव महाबाहुर्विराटो राजसत्तमः ।
एहि त्वामभिषेक्ष्यामि मत्स्यराजोऽस्तु नो भवान् ॥४२॥
42. athābravītprītamanā matsyarājo yudhiṣṭhiram ,
punareva mahābāhurvirāṭo rājasattamaḥ ,
ehi tvāmabhiṣekṣyāmi matsyarājo'stu no bhavān.
42. atha abravīt prītamanāḥ matsyarājaḥ
yudhiṣṭhiram punaḥ eva mahābāhuḥ
virāṭaḥ rājasattamaḥ ehi tvām
abhiṣekṣyāmi matsyarājaḥ astu naḥ bhavān
42. Then, the mighty-armed Virāṭa, the best among kings and the delighted king of Matsya, spoke again to Yudhiṣṭhira: 'Come, I shall anoint you. Let your honor be our king of Matsya.'
मनसश्चाप्यभिप्रेतं यत्ते शत्रुनिबर्हण ।
तत्तेऽहं संप्रदास्यामि सर्वमर्हति नो भवान् ॥४३॥
43. manasaścāpyabhipretaṁ yatte śatrunibarhaṇa ,
tatte'haṁ saṁpradāsyāmi sarvamarhati no bhavān.
43. manasaḥ ca api abhipretam yat te śatrunibarhaṇa
tat te aham saṃpradāsyāmi sarvam arhati naḥ bhavān
43. O destroyer of enemies, whatever is desired by your mind, that I shall give completely to you. Your honor is worthy of everything from us.
रत्नानि गाः सुवर्णं च मणिमुक्तमथापि वा ।
वैयाघ्रपद्य विप्रेन्द्र सर्वथैव नमोऽस्तु ते ॥४४॥
44. ratnāni gāḥ suvarṇaṁ ca maṇimuktamathāpi vā ,
vaiyāghrapadya viprendra sarvathaiva namo'stu te.
44. ratnāni gāḥ suvarṇam ca maṇimuktam atha api vā
vaiyāghrapadya viprendra sarvathā eva namaḥ astu te
44. Jewels, cows, and gold, or even pearls and gems – O descendant of Vyāghrapāda, O chief of Brahmins, homage be to you in every way.
त्वत्कृते ह्यद्य पश्यामि राज्यमात्मानमेव च ।
यतश्च जातः संरम्भः स च शत्रुर्वशं गतः ॥४५॥
45. tvatkṛte hyadya paśyāmi rājyamātmānameva ca ,
yataśca jātaḥ saṁrambhaḥ sa ca śatrurvaśaṁ gataḥ.
45. tvatkṛte hi adya paśyāmi rājyam ātmānam eva ca
yataḥ ca jātaḥ saṃrambhaḥ saḥ ca śatruḥ vaśam gataḥ
45. Indeed, today, for your sake, I see my kingdom and myself saved. And that enemy from whom this conflict arose has been subdued.
ततो युधिष्ठिरो मत्स्यं पुनरेवाभ्यभाषत ।
प्रतिनन्दामि ते वाक्यं मनोज्ञं मत्स्य भाषसे ॥४६॥
46. tato yudhiṣṭhiro matsyaṁ punarevābhyabhāṣata ,
pratinandāmi te vākyaṁ manojñaṁ matsya bhāṣase.
46. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ matsyām punaḥ eva abhyabhāṣata
pratīnandāmi te vākyam manojñam matsya bhāṣase
46. Then Yudhishthira spoke to King Matsya again: 'O Matsya, I truly appreciate your agreeable words.'
आनृशंस्यपरो नित्यं सुसुखः सततं भव ।
गच्छन्तु दूतास्त्वरितं नगरं तव पार्थिव ।
सुहृदां प्रियमाख्यातुं घोषयन्तु च ते जयम् ॥४७॥
47. ānṛśaṁsyaparo nityaṁ susukhaḥ satataṁ bhava ,
gacchantu dūtāstvaritaṁ nagaraṁ tava pārthiva ,
suhṛdāṁ priyamākhyātuṁ ghoṣayantu ca te jayam.
47. ānṛśaṃsyaparaḥ nityam susukhaḥ
satatam bhava gacchantu dūtāḥ tvaritam
nagaram tava pārthiva suhṛdām
priyam ākhyātum ghoṣayantu ca te jayam
47. O King, may you always be devoted to kindness and perpetually very happy. Let your messengers swiftly go to your city to announce the good news to your friends and proclaim your victory.
ततस्तद्वचनान्मत्स्यो दूतान्राजा समादिशत् ।
आचक्षध्वं पुरं गत्वा संग्रामे विजयं मम ॥४८॥
48. tatastadvacanānmatsyo dūtānrājā samādiśat ,
ācakṣadhvaṁ puraṁ gatvā saṁgrāme vijayaṁ mama.
48. tataḥ tadvacanāt matsyaḥ dūtān rājā samādiśat
ācakṣadhvam puram gatvā saṃgrāme vijayam mama
48. Then, at Yudhishthira's word, King Matsya commanded the messengers: 'Go to the city and announce my victory in battle!'
कुमाराः समलंकृत्य पर्यागच्छन्तु मे पुरात् ।
वादित्राणि च सर्वाणि गणिकाश्च स्वलंकृताः ॥४९॥
49. kumārāḥ samalaṁkṛtya paryāgacchantu me purāt ,
vāditrāṇi ca sarvāṇi gaṇikāśca svalaṁkṛtāḥ.
49. kumārāḥ samalaṅkṛtya paryāgacchantu me purāt
vāditrāṇi ca sarvāṇi gaṇikāḥ ca svalaṅkṛtāḥ
49. Let the princes, having adorned themselves, come forth from my city. And let all musical instruments and well-decorated courtesans also come.
ते गत्वा केवलां रात्रिमथ सूर्योदयं प्रति ।
विराटस्य पुराभ्याशे दूता जयमघोषयन् ॥५०॥
50. te gatvā kevalāṁ rātrimatha sūryodayaṁ prati ,
virāṭasya purābhyāśe dūtā jayamaghoṣayan.
50. te gatvā kevalām rātrim atha sūryodayam prati
virāṭasya purābhyāśe dūtāḥ jayam aghoṣayan
50. Having traveled throughout the entire night, then, towards the sunrise, the messengers announced victory near Virāṭa's city.