Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-2, chapter-14

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
उक्तं त्वया बुद्धिमता यन्नान्यो वक्तुमर्हति ।
संशयानां हि निर्मोक्ता त्वन्नान्यो विद्यते भुवि ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
uktaṁ tvayā buddhimatā yannānyo vaktumarhati ,
saṁśayānāṁ hi nirmoktā tvannānyo vidyate bhuvi.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca | uktam tvayā
buddhimatā yat na anyaḥ vaktum
arhati | saṃśayānām hi
nirmoktā tvat na anyaḥ vidyate bhuvi
1. Yudhishthira said: 'What you, the wise one, have spoken, no one else is capable of uttering. Indeed, there is no one else on earth like you who can dispel doubts.'
गृहे गृहे हि राजानः स्वस्य स्वस्य प्रियंकराः ।
न च साम्राज्यमाप्तास्ते सम्राट्शब्दो हि कृत्स्नभाक् ॥२॥
2. gṛhe gṛhe hi rājānaḥ svasya svasya priyaṁkarāḥ ,
na ca sāmrājyamāptāste samrāṭśabdo hi kṛtsnabhāk.
2. gṛhe gṛhe hi rājānaḥ svasya svasya priyaṅkarāḥ | na
ca sāmrājyam āptāḥ te samrāṭ śabdaḥ hi kṛtsnabhāk
2. Indeed, there are kings in every house, each pursuing their own interests. However, they do not achieve true sovereignty, for the title 'emperor' (samrāṭ) belongs only to one who possesses the entirety of the realm.
कथं परानुभावज्ञः स्वं प्रशंसितुमर्हति ।
परेण समवेतस्तु यः प्रशस्तः स पूज्यते ॥३॥
3. kathaṁ parānubhāvajñaḥ svaṁ praśaṁsitumarhati ,
pareṇa samavetastu yaḥ praśastaḥ sa pūjyate.
3. katham para-anubhāva-jñaḥ svam praśaṃsitum arhati
| pareṇa samavetaḥ tu yaḥ praśastaḥ saḥ pūjyate
3. How can one who understands the power and qualities of others praise oneself? However, a person praised by another is truly revered.
विशाला बहुला भूमिर्बहुरत्नसमाचिता ।
दूरं गत्वा विजानाति श्रेयो वृष्णिकुलोद्वह ॥४॥
4. viśālā bahulā bhūmirbahuratnasamācitā ,
dūraṁ gatvā vijānāti śreyo vṛṣṇikulodvaha.
4. viśālā bahulā bhūmiḥ bahu-ratna-samācitā |
dūram gatvā vijānāti śreyaḥ vṛṣṇi-kula-udvaha
4. O upholder of the Vrishni family, one truly comprehends the value of this vast and expansive earth, abundant with many jewels, only by traveling widely.
शममेव परं मन्ये न तु मोक्षाद्भवेच्छमः ।
आरम्भे पारमेष्ठ्यं तु न प्राप्यमिति मे मतिः ॥५॥
5. śamameva paraṁ manye na tu mokṣādbhavecchamaḥ ,
ārambhe pārameṣṭhyaṁ tu na prāpyamiti me matiḥ.
5. śamam eva param manye na tu mokṣāt bhavet śamaḥ
| ārambhe pārameṣṭhyam tu na prāpyam iti me matiḥ
5. I consider tranquility (śama) to be supreme, but tranquility (śama) does not arise from liberation (mokṣa). However, my opinion is that the highest state (pārameṣṭhya) is not attainable at the very beginning.
एवमेवाभिजानन्ति कुले जाता मनस्विनः ।
कश्चित्कदाचिदेतेषां भवेच्छ्रेष्ठो जनार्दन ॥६॥
6. evamevābhijānanti kule jātā manasvinaḥ ,
kaścitkadācideteṣāṁ bhavecchreṣṭho janārdana.
6. evam eva abhijānanti kule jātāḥ manasvinaḥ |
kaścit kadācit eteṣām bhavet śreṣṭhaḥ janārdana
6. High-minded individuals (manasvin) born in noble families understand things in this very way. However, O Janārdana, it is possible that occasionally someone among them might become the most excellent.
भीम उवाच ।
अनारम्भपरो राजा वल्मीक इव सीदति ।
दुर्बलश्चानुपायेन बलिनं योऽधितिष्ठति ॥७॥
7. bhīma uvāca ,
anārambhaparo rājā valmīka iva sīdati ,
durbalaścānupāyena balinaṁ yo'dhitiṣṭhati.
7. bhīmaḥ uvāca | anārambhaparaḥ rājā valmīkaḥ iva sīdati
| durbalaḥ ca anupāyena balinam yaḥ adhitiṣṭhati
7. Bhīma said: "A king who avoids initiating actions decays like an anthill. Similarly, a weak person who, without proper means, tries to confront a strong opponent (will also fail)."
अतन्द्रितस्तु प्रायेण दुर्बलो बलिनं रिपुम् ।
जयेत्सम्यङ्नयो राजन्नीत्यार्थानात्मनो हितान् ॥८॥
8. atandritastu prāyeṇa durbalo balinaṁ ripum ,
jayetsamyaṅnayo rājannītyārthānātmano hitān.
8. atandritaḥ tu prāyeṇa durbalaḥ balinam ripum |
jayet samyak nayaḥ rājan nītyā arthān ātmanaḥ hitān
8. However, a diligent person, even if generally weak, can often conquer a strong enemy through sound policy. O King, one secures one's own beneficial objectives (artha) by means of policy (nīti).
कृष्णे नयो मयि बलं जयः पार्थे धनंजये ।
मागधं साधयिष्यामो वयं त्रय इवाग्नयः ॥९॥
9. kṛṣṇe nayo mayi balaṁ jayaḥ pārthe dhanaṁjaye ,
māgadhaṁ sādhayiṣyāmo vayaṁ traya ivāgnayaḥ.
9. kṛṣṇe nayaḥ mayi balam jayaḥ pārthe dhanaṃjaye
māgadham sādhayiṣyāmaḥ vayam trayaḥ iva agnayaḥ
9. Krishna (Kṛṣṇa) possesses the strategy, I have the strength, and victory belongs to Partha (Pārtha), Dhananjaya. We three, like the (three) sacred fires, will subdue the Magadhan king (Māgadha).
कृष्ण उवाच ।
आदत्तेऽर्थपरो बालो नानुबन्धमवेक्षते ।
तस्मादरिं न मृष्यन्ति बालमर्थपरायणम् ॥१०॥
10. kṛṣṇa uvāca ,
ādatte'rthaparo bālo nānubandhamavekṣate ,
tasmādariṁ na mṛṣyanti bālamarthaparāyaṇam.
10. kṛṣṇaḥ uvāca ādatte arthaparaḥ bālaḥ na anubandham
avekṣate tasmāt arim na mṛṣyanti bālam arthaparāyaṇam
10. Krishna (Kṛṣṇa) said: An immature person (bāla) who is solely focused on personal gain does not consider the consequences. Therefore, people do not tolerate an enemy who is immature and exclusively intent on self-interest.
हित्वा करान्यौवनाश्वः पालनाच्च भगीरथः ।
कार्तवीर्यस्तपोयोगाद्बलात्तु भरतो विभुः ।
ऋद्ध्या मरुत्तस्तान्पञ्च सम्राज इति शुश्रुमः ॥११॥
11. hitvā karānyauvanāśvaḥ pālanācca bhagīrathaḥ ,
kārtavīryastapoyogādbalāttu bharato vibhuḥ ,
ṛddhyā maruttastānpañca samrāja iti śuśrumaḥ.
11. hitvā karān yauvanāśvaḥ pālanāt ca
bhagīrathaḥ kārtavīryaḥ tapoyogāt
balāt tu bharataḥ vibhuḥ ṛddhyā maruttaḥ
tān pañca samrājaḥ iti śuśrumaḥ
11. We have heard that Yauvanāśva relinquished taxes; Bhagīratha (achieved greatness) through protection; Kārtavīrya through the power of asceticism (tapas) and spiritual discipline (yoga); Bharata, the mighty ruler (vibhu), through strength; and Marutta through prosperity. Thus, these five were known as emperors.
निग्राह्यलक्षणं प्राप्तो धर्मार्थनयलक्षणैः ।
बार्हद्रथो जरासंधस्तद्विद्धि भरतर्षभ ॥१२॥
12. nigrāhyalakṣaṇaṁ prāpto dharmārthanayalakṣaṇaiḥ ,
bārhadratho jarāsaṁdhastadviddhi bharatarṣabha.
12. nigrahyalakṣaṇam prāptaḥ dharmārthanayalakṣaṇaiḥ
bārhadrathaḥ jarāsaṃdhaḥ tat viddhi bharatarṣabha
12. Jarasandha (Jarasandha), the son of Bṛhadratha (Bārhadratha), has attained the qualities marking him as one who should be suppressed, according to the principles of righteousness (dharma), material prosperity (artha), and policy (naya). O best of the Bharatas, know this.
न चैनमनुरुध्यन्ते कुलान्येकशतं नृपाः ।
तस्मादेतद्बलादेव साम्राज्यं कुरुतेऽद्य सः ॥१३॥
13. na cainamanurudhyante kulānyekaśataṁ nṛpāḥ ,
tasmādetadbalādeva sāmrājyaṁ kurute'dya saḥ.
13. na ca enam anurudhyante kulāni ekaśatam nṛpāḥ
tasmāt etadbalāt eva sāmrājyam kurute adya saḥ
13. And one hundred and one royal lineages do not obey him. Therefore, he now establishes his empire solely by his own strength.
रत्नभाजो हि राजानो जरासंधमुपासते ।
न च तुष्यति तेनापि बाल्यादनयमास्थितः ॥१४॥
14. ratnabhājo hi rājāno jarāsaṁdhamupāsate ,
na ca tuṣyati tenāpi bālyādanayamāsthitaḥ.
14. ratnabhājaḥ hi rājānaḥ jarāsaṃdham upāsate na
ca tuṣyati tena api bālyāt anayam āsthitaḥ
14. Indeed, kings who offer valuable possessions attend upon Jarāsandha. Yet, he, having resorted to improper conduct since childhood, is not satisfied even by that.
मूर्धाभिषिक्तं नृपतिं प्रधानपुरुषं बलात् ।
आदत्ते न च नो दृष्टोऽभागः पुरुषतः क्वचित् ॥१५॥
15. mūrdhābhiṣiktaṁ nṛpatiṁ pradhānapuruṣaṁ balāt ,
ādatte na ca no dṛṣṭo'bhāgaḥ puruṣataḥ kvacit.
15. mūrdhābhiṣiktam nṛpatim pradhānapuruṣam balāt
ādatte na ca naḥ dṛṣṭaḥ abhāgaḥ puruṣataḥ kvacit
15. He forcibly seizes a consecrated king, a principal leader. And we have never seen any person deprived of his share/kingdom by him anywhere.
एवं सर्वान्वशे चक्रे जरासंधः शतावरान् ।
तं दुर्बलतरो राजा कथं पार्थ उपैष्यति ॥१६॥
16. evaṁ sarvānvaśe cakre jarāsaṁdhaḥ śatāvarān ,
taṁ durbalataro rājā kathaṁ pārtha upaiṣyati.
16. evam sarvān vaśe cakre jarāsaṃdhaḥ śatāvarān
tam durbalataraḥ rājā katham pārtha upaiṣyati
16. Thus, Jarāsandha brought all, numbering at least one hundred, under his control. O Pārtha, how will a weaker king approach him?
प्रोक्षितानां प्रमृष्टानां राज्ञां पशुपतेर्गृहे ।
पशूनामिव का प्रीतिर्जीविते भरतर्षभ ॥१७॥
17. prokṣitānāṁ pramṛṣṭānāṁ rājñāṁ paśupatergṛhe ,
paśūnāmiva kā prītirjīvite bharatarṣabha.
17. prokṣitānām pramṛṣṭānām rājñām paśupateḥ gṛhe
paśūnām iva kā prītiḥ jīvite bharatarṣabha
17. O best among the Bharatas, what joy can there be in life for kings who are consecrated and purified in the house of Paśupati, just like sacrificial animals?
क्षत्रियः शस्त्रमरणो यदा भवति सत्कृतः ।
ननु स्म मागधं सर्वे प्रतिबाधेम यद्वयम् ॥१८॥
18. kṣatriyaḥ śastramaraṇo yadā bhavati satkṛtaḥ ,
nanu sma māgadhaṁ sarve pratibādhema yadvayam.
18. kṣatriyaḥ śastramaraṇaḥ yadā bhavati satkṛtaḥ
nanu sma māgadham sarve pratibādhema yat vayam
18. When a kṣatriya becomes honored by dying with a weapon, then surely all of us should resist the king of Magadha, since we are united.
षडशीतिः समानीताः शेषा राजंश्चतुर्दश ।
जरासंधेन राजानस्ततः क्रूरं प्रपत्स्यते ॥१९॥
19. ṣaḍaśītiḥ samānītāḥ śeṣā rājaṁścaturdaśa ,
jarāsaṁdhena rājānastataḥ krūraṁ prapatsyate.
19. ṣaḍaśītiḥ samānītāḥ śeṣā rājan caturdaśa
jarāsaṃdhena rājānaḥ tataḥ krūram prapatsyate
19. Eighty-six kings have been brought; O king, fourteen remain. Then Jarasandha will perpetrate a cruel act.
प्राप्नुयात्स यशो दीप्तं तत्र यो विघ्नमाचरेत् ।
जयेद्यश्च जरासंधं स सम्राण्नियतं भवेत् ॥२०॥
20. prāpnuyātsa yaśo dīptaṁ tatra yo vighnamācaret ,
jayedyaśca jarāsaṁdhaṁ sa samrāṇniyataṁ bhavet.
20. prāpnuyāt sa yaśaḥ dīptam tatra yaḥ vighnam ācaret
jayet yaḥ ca jarāsaṃdham sa samrāṭ niyatam bhavet
20. One who creates an obstacle there will achieve brilliant fame. And he who conquers Jarasandha will certainly become an emperor.