Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-269

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
ततो निविशमानांस्तान्सैनिकान्रावणानुगाः ।
अभिजग्मुर्गणानेके पिशाचक्षुद्ररक्षसाम् ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca ,
tato niviśamānāṁstānsainikānrāvaṇānugāḥ ,
abhijagmurgaṇāneke piśācakṣudrarakṣasām.
1. mārkaṇḍeya uvāca tataḥ niviśamānān tān sainikān
rāvaṇānugāḥ abhijagmuḥ gaṇāḥ eke piśācakṣudra-rakṣasām
1. Mārkaṇḍeya said: Then, as those soldiers were settling down, various hordes of piśācas (ghouls) and petty rākṣasas (demons), who were followers of Rāvaṇa, attacked them.
पर्वणः पूतनो जम्भः खरः क्रोधवशो हरिः ।
प्ररुजश्चारुजश्चैव प्रघसश्चैवमादयः ॥२॥
2. parvaṇaḥ pūtano jambhaḥ kharaḥ krodhavaśo hariḥ ,
prarujaścārujaścaiva praghasaścaivamādayaḥ.
2. parvaṇaḥ pūtanaḥ jambhaḥ kharaḥ krodhavaśaḥ hariḥ
prarujaḥ ca ārujaḥ ca eva praghāsaḥ ca eva ādayaḥ
2. Among them were Parvaṇa, Pūtana, Jambha, Khara, Krodhavaśa, Hari, Praruja, Cāruja, Praghāsa, and others.
ततोऽभिपततां तेषामदृश्यानां दुरात्मनाम् ।
अन्तर्धानवधं तज्ज्ञश्चकार स विभीषणः ॥३॥
3. tato'bhipatatāṁ teṣāmadṛśyānāṁ durātmanām ,
antardhānavadhaṁ tajjñaścakāra sa vibhīṣaṇaḥ.
3. tataḥ abhipatatām teṣām adṛśyānām durātmanām
antardhāna-vadham tatjñaḥ cakāra saḥ vibhīṣaṇaḥ
3. Then, for those evil-minded (demons) who were attacking while invisible, that expert (tajjña) Vibhīṣaṇa performed their killing by neutralizing their power of invisibility.
ते दृश्यमाना हरिभिर्बलिभिर्दूरपातिभिः ।
निहताः सर्वशो राजन्महीं जग्मुर्गतासवः ॥४॥
4. te dṛśyamānā haribhirbalibhirdūrapātibhiḥ ,
nihatāḥ sarvaśo rājanmahīṁ jagmurgatāsavaḥ.
4. te dṛśyamānāḥ haribhiḥ balibhiḥ dūrapātibhiḥ
nihatāḥ sarvaśaḥ rājan mahīm jagmuḥ gatāsavaḥ
4. O King (rājan), those (demons), once made visible by the mighty monkeys (haribhiḥ) who struck from a distance, were killed completely and went to the earth, lifeless.
अमृष्यमाणः सबलो रावणो निर्ययावथ ।
व्यूह्य चौशनसं व्यूहं हरीन्सर्वानहारयत् ॥५॥
5. amṛṣyamāṇaḥ sabalo rāvaṇo niryayāvatha ,
vyūhya cauśanasaṁ vyūhaṁ harīnsarvānahārayat.
5. amṛṣyamāṇaḥ sabalaḥ rāvaṇaḥ niryayau atha vyūhya
ca auśanasaṃ vyūham harīn sarvān ahārayat
5. Then, Ravana, enraged and unable to bear the situation, marched out with his army. Having arranged his troops in the Auśanasa military formation, he challenged all the monkeys.
राघवस्त्वभिनिर्याय व्यूढानीकं दशाननम् ।
बार्हस्पत्यं विधिं कृत्वा प्रत्यव्यूहन्निशाचरम् ॥६॥
6. rāghavastvabhiniryāya vyūḍhānīkaṁ daśānanam ,
bārhaspatyaṁ vidhiṁ kṛtvā pratyavyūhanniśācaram.
6. rāghavaḥ tu abhiniryāya vyūḍhānīkam daśānanam
bārhaspatyam vidhim kṛtvā pratyavyūhan niśācaram
6. Rama, however, having advanced to confront the ten-headed Ravana, whose army was already arrayed, formed his own troops into the Brāhaspatya formation and arrayed them against the night-ranger (Ravana).
समेत्य युयुधे तत्र ततो रामेण रावणः ।
युयुधे लक्ष्मणश्चैव तथैवेन्द्रजिता सह ॥७॥
7. sametya yuyudhe tatra tato rāmeṇa rāvaṇaḥ ,
yuyudhe lakṣmaṇaścaiva tathaivendrajitā saha.
7. sametya yuyudhe tatra tataḥ rāmeṇa rāvaṇaḥ
yuyudhe lakṣmaṇaḥ ca eva tathā eva indrajitā saha
7. Having met on the battlefield there, Ravana then fought with Rama. Lakshmana also, in the same manner, fought with Indrajit.
विरूपाक्षेण सुग्रीवस्तारेण च निखर्वटः ।
तुण्डेन च नलस्तत्र पटुशः पनसेन च ॥८॥
8. virūpākṣeṇa sugrīvastāreṇa ca nikharvaṭaḥ ,
tuṇḍena ca nalastatra paṭuśaḥ panasena ca.
8. virūpākṣeṇa sugrīvaḥ tāreṇa ca nikharvaṭaḥ
tuṇḍena ca nalaḥ tatra paṭuśaḥ panasena ca
8. Sugriva fought with Virūpākṣa, and Nikharvaṭa with Tāra. There, Nala fought with Tuṇḍa, and Paṭuśa fought with Panasa.
विषह्यं यं हि यो मेने स स तेन समेयिवान् ।
युयुधे युद्धवेलायां स्वबाहुबलमाश्रितः ॥९॥
9. viṣahyaṁ yaṁ hi yo mene sa sa tena sameyivān ,
yuyudhe yuddhavelāyāṁ svabāhubalamāśritaḥ.
9. viṣahyam yam hi yaḥ mene saḥ saḥ tena sameyivān
yuyudhe yuddhavelāyām svabāhubalam āśritaḥ
9. Indeed, whoever considered him conquerable, that very person confronted him. He fought during the battle, relying on his own arm-strength.
स संप्रहारो ववृधे भीरूणां भयवर्धनः ।
लोमसंहर्षणो घोरः पुरा देवासुरे यथा ॥१०॥
10. sa saṁprahāro vavṛdhe bhīrūṇāṁ bhayavardhanaḥ ,
lomasaṁharṣaṇo ghoraḥ purā devāsure yathā.
10. saḥ saṃprahāraḥ vavṛdhe bhīrūṇām bhayavardhanaḥ
lomasaṃharṣaṇaḥ ghoraḥ purā devāsure yathā
10. That dreadful and hair-raising combat intensified, increasing the fear of the timid, just as it did formerly in the battle between the gods and asuras.
रावणो राममानर्छच्छक्तिशूलासिवृष्टिभिः ।
निशितैरायसैस्तीक्ष्णै रावणं चापि राघवः ॥११॥
11. rāvaṇo rāmamānarchacchaktiśūlāsivṛṣṭibhiḥ ,
niśitairāyasaistīkṣṇai rāvaṇaṁ cāpi rāghavaḥ.
11. rāvaṇaḥ rāmam ānarccat śaktiśūlāsivṛṣṭibhiḥ
niśitaiḥ āyasaiḥ tīkṣṇaiḥ rāvaṇam ca api rāghavaḥ
11. Ravana assailed Rama with showers of javelins, spears, and swords. And Rama, the descendant of Raghu, in turn attacked Ravana with sharpened, iron, and sharp (weapons).
तथैवेन्द्रजितं यत्तं लक्ष्मणो मर्मभेदिभिः ।
इन्द्रजिच्चापि सौमित्रिं बिभेद बहुभिः शरैः ॥१२॥
12. tathaivendrajitaṁ yattaṁ lakṣmaṇo marmabhedibhiḥ ,
indrajiccāpi saumitriṁ bibheda bahubhiḥ śaraiḥ.
12. tathā eva indrajitam yattam lakṣmaṇaḥ marmabhedibhiḥ
indrajit ca api saumitrim bibheda bahubhiḥ śaraiḥ
12. Similarly, Lakshmana attacked the engaged Indrajit with arrows that pierced vital points. And Indrajit, in turn, struck Saumitri (Lakshmana) with many arrows.
विभीषणः प्रहस्तं च प्रहस्तश्च विभीषणम् ।
खगपत्रैः शरैस्तीक्ष्णैरभ्यवर्षद्गतव्यथः ॥१३॥
13. vibhīṣaṇaḥ prahastaṁ ca prahastaśca vibhīṣaṇam ,
khagapatraiḥ śaraistīkṣṇairabhyavarṣadgatavyathaḥ.
13. vibhīṣaṇaḥ prahastaṃ ca prahastaḥ ca vibhīṣaṇam
khagapatraiḥ śaraiḥ tīkṣṇaiḥ abhyavarṣat gatavyathaḥ
13. Undeterred, Vibhishana showered Prahasta, and Prahasta showered Vibhishana, with sharp, bird-feathered arrows.
तेषां बलवतामासीन्महास्त्राणां समागमः ।
विव्यथुः सकला येन त्रयो लोकाश्चराचराः ॥१४॥
14. teṣāṁ balavatāmāsīnmahāstrāṇāṁ samāgamaḥ ,
vivyathuḥ sakalā yena trayo lokāścarācarāḥ.
14. teṣām balavatām āsīt mahāstrāṇām samāgamaḥ
vivyathuḥ sakalāḥ yena trayaḥ lokāḥ carācarāḥ
14. There was a clash of their powerful, great weapons (mahāstra), by which all three worlds, including all their mobile and immobile beings, trembled.