Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-123

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
एवमुक्तः स भगवान्मैत्रेयं प्रत्यभाषत ।
दिष्ट्यैवं त्वं विजानासि दिष्ट्या ते बुद्धिरीदृशी ।
लोको ह्ययं गुणानेव भूयिष्ठं स्म प्रशंसति ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
evamuktaḥ sa bhagavānmaitreyaṁ pratyabhāṣata ,
diṣṭyaivaṁ tvaṁ vijānāsi diṣṭyā te buddhirīdṛśī ,
loko hyayaṁ guṇāneva bhūyiṣṭhaṁ sma praśaṁsati.
1. bhīṣma uvāca evam uktaḥ sa bhagavān
maitreyam pratyabhāṣata diṣṭyā evam tvam
vijānāsi diṣṭyā te buddhiḥ īdṛśī lokaḥ hi
ayam guṇān eva bhūyiṣṭham sma praśaṃsati
1. bhīṣma uvāca: evam uktaḥ sa bhagavān maitreyam pratyabhāṣata: "diṣṭyā tvam evam vijānāsi! diṣṭyā te buddhiḥ īdṛśī! hi ayam lokaḥ guṇān eva bhūyiṣṭham sma praśaṃsati.
"
1. Bhishma said: When spoken to thus, that revered one replied to Maitreya, "Fortunately, you understand things in this way! Fortunately, your intellect is of such a nature! For this world (loka) indeed mostly praises only virtues."
रूपमानवयोमानश्रीमानाश्चाप्यसंशयम् ।
दिष्ट्या नाभिभवन्ति त्वां दैवस्तेऽयमनुग्रहः ।
यत्ते भृशतरं दानाद्वर्तयिष्यामि तच्छृणु ॥२॥
2. rūpamānavayomānaśrīmānāścāpyasaṁśayam ,
diṣṭyā nābhibhavanti tvāṁ daivaste'yamanugrahaḥ ,
yatte bhṛśataraṁ dānādvartayiṣyāmi tacchṛṇu.
2. rūpamānavayomānaśrīmānāḥ ca api
asaṃśayam diṣṭyā na abhibhavanti tvām
daivaḥ te ayam anugrahaḥ yat te
bhṛśataram dānāt vartayiṣyāmi tat śṛṇu
2. Those endowed with beauty, honor, youth, self-respect, and prosperity, certainly, without a doubt, do not overpower you. This is indeed a divine favor (anugraha) to you. Now listen to what I shall bestow upon you, which is far greater than any act of charity (dāna).
यानीहागमशास्त्राणि याश्च काश्चित्प्रवृत्तयः ।
तानि वेदं पुरस्कृत्य प्रवृत्तानि यथाक्रमम् ॥३॥
3. yānīhāgamaśāstrāṇi yāśca kāścitpravṛttayaḥ ,
tāni vedaṁ puraskṛtya pravṛttāni yathākramam.
3. yāni iha āgamaśāstrāṇi yāḥ ca kāścit pravṛttayaḥ
tāni vedam puraskṛtya pravṛttāni yathākramam
3. Whatever doctrinal texts (āgamaśāstra) exist here, and whatever practices (pravṛtti) there are, all of them have developed in due order, giving prominence to the Veda.
अहं दानं प्रशंसामि भवानपि तपःश्रुते ।
तपः पवित्रं वेदस्य तपः स्वर्गस्य साधनम् ॥४॥
4. ahaṁ dānaṁ praśaṁsāmi bhavānapi tapaḥśrute ,
tapaḥ pavitraṁ vedasya tapaḥ svargasya sādhanam.
4. aham dānam praśaṃsāmi bhavān api tapaḥśrute
tapaḥ pavitram vedasya tapaḥ svargasya sādhanam
4. I praise charity (dāna). And you, O master of austerity and learning (tapasśruti)! Austerity (tapas) is the purifier of the Veda, and austerity (tapas) is the means to heaven.
तपसा महदाप्नोति विद्यया चेति नः श्रुतम् ।
तपसैव चापनुदेद्यच्चान्यदपि दुष्कृतम् ॥५॥
5. tapasā mahadāpnoti vidyayā ceti naḥ śrutam ,
tapasaiva cāpanudedyaccānyadapi duṣkṛtam.
5. tapasā mahat āpnoti vidyayā ca iti naḥ śrutam
tapasā eva ca apanudet yat ca anyat api duṣkṛtam
5. Through austerity (tapas), one attains greatness, and through knowledge – this we have heard. And by austerity (tapas) alone, one should indeed eliminate any other misdeed (duṣkṛta) as well.
यद्यद्धि किंचित्संधाय पुरुषस्तप्यते तपः ।
सर्वमेतदवाप्नोति ब्राह्मणो वेदपारगः ॥६॥
6. yadyaddhi kiṁcitsaṁdhāya puruṣastapyate tapaḥ ,
sarvametadavāpnoti brāhmaṇo vedapāragaḥ.
6. yadyat hi kiṃcit saṃdhāya puruṣaḥ tapyate tapaḥ
sarvam etat avāpnoti brāhmaṇaḥ vedapāragaḥ
6. puruṣaḥ yadyat hi kiṃcit saṃdhāya tapaḥ tapyate,
vedapāragaḥ brāhmaṇaḥ etat sarvam avāpnoti.
6. Whatever austerity (tapas) a person undertakes with a specific resolution, a Brahmin who has fully mastered the Vedas achieves all of that.
दुरन्वयं दुष्प्रधृष्यं दुरापं दुरतिक्रमम् ।
सर्वं वै तपसाभ्येति तपो हि बलवत्तरम् ॥७॥
7. duranvayaṁ duṣpradhṛṣyaṁ durāpaṁ duratikramam ,
sarvaṁ vai tapasābhyeti tapo hi balavattaram.
7. duranvayam duṣpradhṛṣyam durāpam duratikramam
sarvam vai tapasā abhyeti tapaḥ hi balavattaram
7. duranvayam duṣpradhṛṣyam durāpam duratikramam sarvam vai tapasā abhyeti,
hi tapaḥ balavattaram.
7. Whatever is difficult to comprehend, difficult to overcome, difficult to obtain, and difficult to surmount - all of this one achieves through austerity (tapas), for austerity (tapas) is indeed more potent.
सुरापोऽसंमतादायी भ्रूणहा गुरुतल्पगः ।
तपसा तरते सर्वमेनसश्च प्रमुच्यते ॥८॥
8. surāpo'saṁmatādāyī bhrūṇahā gurutalpagaḥ ,
tapasā tarate sarvamenasaśca pramucyate.
8. surāpaḥ asaṃmatādāyī bhrūṇahā gurutalpagaḥ
tapasā tarate sarvam enasaḥ ca pramucyate
8. surāpaḥ asaṃmatādāyī bhrūṇahā gurutalpagaḥ (api) tapasā sarvam enasaḥ tarate ca pramucyate.
8. A person who drinks liquor, one who seizes what is not permitted, a slayer of an embryo, or one who violates the guru's bed - by means of austerity (tapas), he overcomes all sin and is completely liberated.
सर्वविद्यस्तु चक्षुष्मानपि यादृशतादृशः ।
तपस्विनौ च तावाहुस्ताभ्यां कार्यं सदा नमः ॥९॥
9. sarvavidyastu cakṣuṣmānapi yādṛśatādṛśaḥ ,
tapasvinau ca tāvāhustābhyāṁ kāryaṁ sadā namaḥ.
9. sarvavit tu cakṣuṣmān api yādṛśatādṛśaḥ
tapasvinau ca tau āhuḥ tābhyām kāryam sadā namaḥ
9. sarvavit tu cakṣuṣmān api yādṛśatādṛśaḥ,
(ete) tau ca tapasvinau āhuḥ,
tābhyām sadā namaḥ kāryam.
9. Indeed, one who is omniscient and one who is discerning (even if he is otherwise unremarkable) - these two are declared to be performers of austerity (tapasvins). To them, homage should always be paid.
सर्वे पूज्याः श्रुतधनास्तथैव च तपस्विनः ।
दानप्रदाः सुखं प्रेत्य प्राप्नुवन्तीह च श्रियम् ॥१०॥
10. sarve pūjyāḥ śrutadhanāstathaiva ca tapasvinaḥ ,
dānapradāḥ sukhaṁ pretya prāpnuvantīha ca śriyam.
10. sarve pūjyāḥ śrutadhanāḥ tathā eva ca tapasvinaḥ
dānapradāḥ sukham pretya prāpnuvanti iha ca śriyam
10. All those who are revered, whose wealth is sacred knowledge, as well as ascetics (tapasvinah) and givers of charity, attain happiness after death and prosperity in this world.
इमं च ब्रह्मलोकं च लोकं च बलवत्तरम् ।
अन्नदानैः सुकृतिनः प्रतिपद्यन्ति लौकिकाः ॥११॥
11. imaṁ ca brahmalokaṁ ca lokaṁ ca balavattaram ,
annadānaiḥ sukṛtinaḥ pratipadyanti laukikāḥ.
11. imam ca brahmalokam ca lokam ca balavattaram
annadānaiḥ sukṛtinaḥ pratipadyanti laukikāḥ
11. Through food donations, those who perform good deeds, even common people, attain this world, the world of Brahman (brahmaloka), and other even more powerful worlds.
पूजिताः पूजयन्त्येतान्मानिता मानयन्ति च ।
अदाता यत्र यत्रैति सर्वतः संप्रणुद्यते ॥१२॥
12. pūjitāḥ pūjayantyetānmānitā mānayanti ca ,
adātā yatra yatraiti sarvataḥ saṁpraṇudyate.
12. pūjitāḥ pūjayanti etān mānitāḥ mānayanti ca
adātā yatra yatra eti sarvataḥ saṃpraṇudyate
12. Those who are honored (by others) honor these (givers); and those who are respected, respect them. But a non-giver, wherever he goes, is rejected from all sides.
अकर्ता चैव कर्ता च लभते यस्य यादृशम् ।
यद्येवोर्ध्वं यद्यवाक्च त्वं लोकमभियास्यसि ॥१३॥
13. akartā caiva kartā ca labhate yasya yādṛśam ,
yadyevordhvaṁ yadyavākca tvaṁ lokamabhiyāsyasi.
13. akartā ca eva kartā ca labhate yasya yādṛśam yadi
eva ūrdhvam yadi avāk ca tvam lokam abhiyāsyasi
13. Both the non-doer and the doer receive their appropriate reward, whatever its nature. Whether it is upwards or downwards, you will certainly reach a world (commensurate with your actions).
प्राप्स्यसे त्वन्नपानानि यानि दास्यसि कानिचित् ।
मेधाव्यसि कुले जातः श्रुतवाननृशंसवान् ॥१४॥
14. prāpsyase tvannapānāni yāni dāsyasi kānicit ,
medhāvyasi kule jātaḥ śrutavānanṛśaṁsavān.
14. prāpsyase tvam annapānāni yāni dāsyasi kānicit
medhāvī asi kule jātaḥ śrutavān anṛśaṃsavān
14. tvam yāni kānicit annapānāni dāsyasi prāpsyase.
tvam medhāvī kule jātaḥ śrutavān anṛśaṃsavān asi.
14. You will obtain whatever food and drink you give. You are intelligent, born in a noble family, learned, and compassionate.
कौमारदारव्रतवान्मैत्रेय निरतो भव ।
एतद्गृहाण प्रथमं प्रशस्तं गृहमेधिनाम् ॥१५॥
15. kaumāradāravratavānmaitreya nirato bhava ,
etadgṛhāṇa prathamaṁ praśastaṁ gṛhamedhinām.
15. kaumāradāravratavān maitreya nirataḥ bhava
etat gṛhāṇa prathamam praśastam gṛhamedhinām
15. maitreya kaumāradāravratavān nirataḥ bhava.
gṛhamedhinām prathamam praśastam etat gṛhāṇa.
15. O Maitreya, be faithful to your wife (from the time of marriage). Accept this, which is the foremost and most highly praised (conduct) among householders.
यो भर्ता वासितातुष्टो भर्तुस्तुष्टा च वासिता ।
यस्मिन्नेवं कुले सर्वं कल्याणं तत्र वर्तते ॥१६॥
16. yo bhartā vāsitātuṣṭo bhartustuṣṭā ca vāsitā ,
yasminnevaṁ kule sarvaṁ kalyāṇaṁ tatra vartate.
16. yaḥ bhartā vāsitātuṣṭaḥ bhartuḥ tuṣṭā ca vāsitā
yasmin evam kule sarvam kalyāṇam tatra vartate
16. yaḥ bhartā vāsitātuṣṭaḥ ca vāsitā bhartuḥ tuṣṭā.
yasmin kule evam,
tatra sarvam kalyāṇam vartate.
16. In a family where the husband is pleased with his wife and the wife is pleased with her husband, all well-being exists there.
अद्भिर्गात्रान्मलमिव तमोऽग्निप्रभया यथा ।
दानेन तपसा चैव सर्वपापमपोह्यते ॥१७॥
17. adbhirgātrānmalamiva tamo'gniprabhayā yathā ,
dānena tapasā caiva sarvapāpamapohyate.
17. adbhiḥ gātrāt malam iva tamaḥ agniprabhayā
yathā dānena tapasā ca eva sarvapāpam apohyate
17. yathā adbhiḥ gātrāt malam iva (apohyate),
(yathā) agniprabhayā tamaḥ (apohyate),
(tathā) dānena tapasā ca eva sarvapāpam apohyate.
17. Just as dirt is removed from the body by water, and darkness by the light of fire, so too all sin is dispelled by charity (dāna) and by austerity (tapas).
स्वस्ति प्राप्नुहि मैत्रेय गृहान्साधु व्रजाम्यहम् ।
एतन्मनसि कर्तव्यं श्रेय एवं भविष्यति ॥१८॥
18. svasti prāpnuhi maitreya gṛhānsādhu vrajāmyaham ,
etanmanasi kartavyaṁ śreya evaṁ bhaviṣyati.
18. svasti prāpnuhi maitreya gṛhān sādhu vrajāmi aham
etat manasi kartavyam śreyaḥ evam bhaviṣyati
18. maitreya svasti prāpnuhi aham sādhu gṛhān vrajāmi
etat manasi kartavyam evam śreyaḥ bhaviṣyati
18. O Maitreya, may you attain welfare. I am now properly departing for my home. This should be kept in mind, and thus will auspiciousness (śreyas) ensue.
तं प्रणम्याथ मैत्रेयः कृत्वा चाभिप्रदक्षिणम् ।
स्वस्ति प्राप्नोतु भगवानित्युवाच कृताञ्जलिः ॥१९॥
19. taṁ praṇamyātha maitreyaḥ kṛtvā cābhipradakṣiṇam ,
svasti prāpnotu bhagavānityuvāca kṛtāñjaliḥ.
19. tam praṇamya atha maitreyaḥ kṛtvā ca abhipradakṣiṇam
svasti prāpnotu bhagavān iti uvāca kṛtāñjaliḥ
19. atha maitreyaḥ tam praṇamya ca abhipradakṣiṇam
kṛtvā kṛtāñjaliḥ iti uvāca bhagavān svasti prāpnotu
19. Then Maitreya, having bowed to him and performed respectful circumambulation, said with folded hands, 'May the revered one attain welfare!'