Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-2, chapter-32

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
वैशंपायन उवाच ।
पितामहं गुरुं चैव प्रत्युद्गम्य युधिष्ठिरः ।
अभिवाद्य ततो राजन्निदं वचनमब्रवीत् ।
भीष्मं द्रोणं कृपं द्रौणिं दुर्योधनविविंशती ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
pitāmahaṁ guruṁ caiva pratyudgamya yudhiṣṭhiraḥ ,
abhivādya tato rājannidaṁ vacanamabravīt ,
bhīṣmaṁ droṇaṁ kṛpaṁ drauṇiṁ duryodhanaviviṁśatī.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | pitāmaham gurum ca
eva pratyudgamya yudhiṣṭhiraḥ | abhivādya
tataḥ rājan idam vacanam abravīt | bhīṣmam
droṇam kṛpam drauṇim duryodhanaviviṃśati
1. Vaiśampāyana said: Having gone to meet his grandfather and guru, and having greeted them, O King, Yudhishthira then spoke these words (to them, including) Bhishma, Drona, Kripa, Drauṇi, and Duryodhana and Viviṃśati.
1. וַישַׁמְפָּאיַנַה אמר: יוּדְהִישְׁתְהִירַה יצא לקראת הסב והמורה, קד להם, ואז, הו מלך, אמר את הדברים האלה לבְּהִישְׁמַה, לדְרוֹנַה, לקְרְפַּה, לבנו של דְרוֹנַה (אַשְׁוַטְתְהָאמַן), ולדוּרְיוֹדְהַנַה ולוִיוִימְשַׁטִי.
अस्मिन्यज्ञे भवन्तो मामनुगृह्णन्तु सर्वशः ।
इदं वः स्वमहं चैव यदिहास्ति धनं मम ।
प्रीणयन्तु भवन्तो मां यथेष्टमनियन्त्रिताः ॥२॥
2. asminyajñe bhavanto māmanugṛhṇantu sarvaśaḥ ,
idaṁ vaḥ svamahaṁ caiva yadihāsti dhanaṁ mama ,
prīṇayantu bhavanto māṁ yatheṣṭamaniyantritāḥ.
2. asmin yajñe bhavantaḥ mām anugṛhṇantu
sarvaśaḥ idam vaḥ svam aham ca eva
yadi iha asti dhanam mama prīṇayantu
bhavantaḥ mām yathā iṣṭam aniyantritāḥ
2. In this ritual (yajña), may all of you, in every way, be gracious to me. This wealth that is here, both yours and mine, may you all, freely and as you desire, satisfy me.
2. אנא, חננו אותי בטקס הזה בכל דרך. כל מה שיש כאן שייך לכם, וגם אני שלכם, וכל הרכוש שלי. שמחו אותי כרצונכם, ללא כל מגבלה.
एवमुक्त्वा स तान्सर्वान्दीक्षितः पाण्डवाग्रजः ।
युयोज ह यथायोगमधिकारेष्वनन्तरम् ॥३॥
3. evamuktvā sa tānsarvāndīkṣitaḥ pāṇḍavāgrajaḥ ,
yuyoja ha yathāyogamadhikāreṣvanantaram.
3. evam uktvā saḥ tān sarvān dīkṣitaḥ pāṇḍavāgrajaḥ
yuyoja ha yathā yogam adhikāreṣu anantaram
3. Having spoken thus, the initiated elder of the Pāṇḍavas (Yudhiṣṭhira) then appropriately (yoga) assigned all of them to their respective duties.
3. לאחר שאמר זאת לכולם, מינה אותם הבכור שבבני פָּאנְדוּ, שעבר חניכה לטקס, בהתאם ליכולתם, מיד אחר כך, לתפקידים.
भक्ष्यभोज्याधिकारेषु दुःशासनमयोजयत् ।
परिग्रहे ब्राह्मणानामश्वत्थामानमुक्तवान् ॥४॥
4. bhakṣyabhojyādhikāreṣu duḥśāsanamayojayat ,
parigrahe brāhmaṇānāmaśvatthāmānamuktavān.
4. bhakṣyabhojyādhikāreṣu duḥśāsanam ayojayat
parigrahe brāhmaṇānām aśvatthāmānam uktavān
4. He appointed Duḥśāsana to oversee the arrangements for food and drink. For the reception of the Brahmins, he instructed Aśvatthāmā.
4. את דוּהְשָׁאסַנַה מינה לתפקידי המזון והאוכל, ואת אַשְׁוַטְתְהָאמַן הטיל לקבלת הבְּרַהְמִינִים.
राज्ञां तु प्रतिपूजार्थं संजयं संन्ययोजयत् ।
कृताकृतपरिज्ञाने भीष्मद्रोणौ महामती ॥५॥
5. rājñāṁ tu pratipūjārthaṁ saṁjayaṁ saṁnyayojayat ,
kṛtākṛtaparijñāne bhīṣmadroṇau mahāmatī.
5. rājñām tu pratipūjārtham sañjayam saṃnyayojayat
kṛtākṛtaparijñāne bhīṣmadroṇau mahāmatī
5. As for the honoring of the kings, he appointed Sañjaya. Bhīṣma and Droṇa, both highly intelligent, were appointed to oversee what was done and what was not done (i.e., to ensure correct execution).
5. את סַמְג׳ַיַה מינה לכבד את המלכים, ואת בְּהִישְׁמַה ודְרוֹנַה, בעלי התבונה הגדולה, מינה לפקח על מה שנעשה ומה שלא נעשה.
हिरण्यस्य सुवर्णस्य रत्नानां चान्ववेक्षणे ।
दक्षिणानां च वै दाने कृपं राजा न्ययोजयत् ।
तथान्यान्पुरुषव्याघ्रांस्तस्मिंस्तस्मिन्न्ययोजयत् ॥६॥
6. hiraṇyasya suvarṇasya ratnānāṁ cānvavekṣaṇe ,
dakṣiṇānāṁ ca vai dāne kṛpaṁ rājā nyayojayat ,
tathānyānpuruṣavyāghrāṁstasmiṁstasminnyayojayat.
6. hiraṇyasya suvarṇasya ratnānām ca
anvavekṣaṇe dakṣiṇānām ca vai dāne
kṛpam rājā nyayojayat tathā anyān
puruṣavyāghrān tasmiṃstasmin nyayojayat
6. The king appointed Kṛpa for the supervision of gold, fine gold, and jewels, and also for the distribution of sacrificial gifts (dakṣiṇā). Similarly, he appointed other eminent men (puruṣavyāghra) to various tasks.
6. את קְרְפַּה מינה המלך לפקח על הכסף, הזהב ואבני החן, ועל חלוקת המתנות לבְּרַהְמִינִים. וכך מינה גם את שאר גדולי האדם, כל אחד בתפקיד המתאים לו.
बाह्लिको धृतराष्ट्रश्च सोमदत्तो जयद्रथः ।
नकुलेन समानीताः स्वामिवत्तत्र रेमिरे ॥७॥
7. bāhliko dhṛtarāṣṭraśca somadatto jayadrathaḥ ,
nakulena samānītāḥ svāmivattatra remire.
7. bāhlikaḥ dhṛtarāṣṭraḥ ca somadattaḥ jayadrathaḥ
nakulena samānītāḥ svāmivat tatra remire
7. Bāhlika, Dhṛtarāṣṭra, Somadatta, and Jayadratha, having been brought there by Nakula, enjoyed themselves as if they were the masters.
7. בָּאהְלִיקַה, דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה, סוֹמַדַטַּה וג׳ַיַדְרַטְהַא, שהובאו על ידי נַקוּלַה, נהנו שם כמו בעלי הבית.
क्षत्ता व्ययकरस्त्वासीद्विदुरः सर्वधर्मवित् ।
दुर्योधनस्त्वर्हणानि प्रतिजग्राह सर्वशः ॥८॥
8. kṣattā vyayakarastvāsīdviduraḥ sarvadharmavit ,
duryodhanastvarhaṇāni pratijagrāha sarvaśaḥ.
8. kṣattā vyayakaraḥ tu āsīt viduraḥ sarvadharmavit
duryodhanaḥ tu arhaṇāni pratijagrāha sarvaśaḥ
8. Vidura, who was the chamberlain (kṣattā) and knew all principles of natural law (dharma), served as the treasurer. Duryodhana, however, completely accepted all the offerings.
8. וִידוּרַה, היודע את כל חוקי היושר, היה האחראי על ההוצאות, ודוּרְיוֹדְהַנַה קיבל את כל מתנות הכבוד.
सर्वलोकः समावृत्तः पिप्रीषुः फलमुत्तमम् ।
द्रष्टुकामः सभां चैव धर्मराजं च पाण्डवम् ॥९॥
9. sarvalokaḥ samāvṛttaḥ piprīṣuḥ phalamuttamam ,
draṣṭukāmaḥ sabhāṁ caiva dharmarājaṁ ca pāṇḍavam.
9. sarvalokaḥ samāvṛttaḥ piprīṣuḥ phalam uttamam
draṣṭukāmaḥ sabhām ca eva dharmarājam ca pāṇḍavam
9. All people gathered, wishing to obtain the highest reward, and desiring to see both the assembly and the Pāṇḍava, King Yudhiṣṭhira (dharmarāja).
9. כל העולם התקבץ שם, מבקש לרצות במיטב הפירות, ומשתוקק לראות את האולם ואת יוּדְהִישְׁתְהִירַה בן פָּאנְדוּ, מלך היושר.
न कश्चिदाहरत्तत्र सहस्रावरमर्हणम् ।
रत्नैश्च बहुभिस्तत्र धर्मराजमवर्धयन् ॥१०॥
10. na kaścidāharattatra sahasrāvaramarhaṇam ,
ratnaiśca bahubhistatra dharmarājamavardhayan.
10. na kaścit āharat tatra sahasrāvaram arhaṇam
ratnaiḥ ca bahubhiḥ tatra dharmarājam avardhayan
10. No one there brought an offering worth less than a thousand. And with many jewels, they further enriched the king who upholds natural law (dharma-rāja) [Yudhiṣṭhira].
10. אף אחד לא הביא שם מתנת כבוד שערכה פחות מאלף (יחידות), והם הרעיפו על מלך היושר אבני חן רבות.
कथं नु मम कौरव्यो रत्नदानैः समाप्नुयात् ।
यज्ञमित्येव राजानः स्पर्धमाना ददुर्धनम् ॥११॥
11. kathaṁ nu mama kauravyo ratnadānaiḥ samāpnuyāt ,
yajñamityeva rājānaḥ spardhamānā dadurdhanam.
11. katham nu mama kauravyaḥ ratnadānaiḥ samāpnuyāt
yajñam iti eva rājānaḥ spardhamānāḥ daduḥ dhanam
11. "How indeed could this Kaurava [Duryodhana] ever equal my (yajña) with his gifts of jewels?" – with such a thought, and competing with each other, the kings gave wealth (for the great Vedic ritual (yajña)).
11. כיצד יוכל בן הקוּרוּ להשלים את הטקס הווידי שלי באמצעות מתנות של אבני חן? כך חשבו המלכים, והתחרו זה בזה בנתינת עושר,
भवनैः सविमानाग्रैः सोदर्कैर्बलसंवृतैः ।
लोकराजविमानैश्च ब्राह्मणावसथैः सह ॥१२॥
12. bhavanaiḥ savimānāgraiḥ sodarkairbalasaṁvṛtaiḥ ,
lokarājavimānaiśca brāhmaṇāvasathaiḥ saha.
12. bhavanaiḥ savimānāgraiḥ sodarkaiḥ balasaṃvṛtaiḥ
lokarājavimānaiḥ ca brāhmaṇāvasathaiḥ saha
12. (They gave) magnificent mansions (bhavanāni) that had pinnacles resembling celestial chariots (vimāna), along with high-storied and strongly fortified structures; and also the celestial chariots (vimāna) of world-rulers, accompanied by dwellings for Brahmins.
12. (והאולם זהר) בבניינים שבראשם ארמונות שמימיים, בעלי מקורות מים ומוקפים בכוחות שומרים, ובארמונות מלכי העולם, יחד עם משכנות לבְּרַהְמִינִים,
कृतैरावसथैर्दिव्यैर्विमानप्रतिमैस्तथा ।
विचित्रै रत्नवद्भिश्च ऋद्ध्या परमया युतैः ॥१३॥
13. kṛtairāvasathairdivyairvimānapratimaistathā ,
vicitrai ratnavadbhiśca ṛddhyā paramayā yutaiḥ.
13. kṛtaiḥ āvasathaiḥ divyaiḥ vimānapratimaiḥ tathā
vicitraiḥ ratnavadbhiḥ ca ṛddhyā paramayā yutaiḥ
13. (They gave) divine dwellings (āvasatha) that had been constructed, resembling celestial chariots (vimāna), and furthermore, diverse and jewel-studded ones, endowed with supreme prosperity.
13. ובמשכנות שמימיים שנבנו בדמות ארמונות מעופפים, מגוונים, עשירים באבני חן ובעלי שגשוג עליון,
राजभिश्च समावृत्तैरतीवश्रीसमृद्धिभिः ।
अशोभत सदो राजन्कौन्तेयस्य महात्मनः ॥१४॥
14. rājabhiśca samāvṛttairatīvaśrīsamṛddhibhiḥ ,
aśobhata sado rājankaunteyasya mahātmanaḥ.
14. rājabhiḥ ca samāvṛttaiḥ atīva śrīsamṛddhibhiḥ
aśobhata sadaḥ rājan kaunteyasya mahātmanaḥ
14. O King, the assembly hall of the great-souled Kaunteya (Yudhiṣṭhira) shone splendidly, surrounded by kings who were immensely wealthy and glorious.
14. ובמלכים שהתקבצו, שגשוגם והדרם רבים מאוד. כך זהר, הו מלך, האולם של בן קוּנְטִי האציל.
ऋद्ध्या च वरुणं देवं स्पर्धमानो युधिष्ठिरः ।
षडग्निनाथ यज्ञेन सोऽयजद्दक्षिणावता ।
सर्वाञ्जनान्सर्वकामैः समृद्धैः समतर्पयत् ॥१५॥
15. ṛddhyā ca varuṇaṁ devaṁ spardhamāno yudhiṣṭhiraḥ ,
ṣaḍagninātha yajñena so'yajaddakṣiṇāvatā ,
sarvāñjanānsarvakāmaiḥ samṛddhaiḥ samatarpayat.
15. ṛddhyā ca varuṇam devam spardhamānaḥ
yudhiṣṭhiraḥ ṣaṭ agninātha yajñena
saḥ ayajat dakṣiṇāvatā sarvān janān
sarvakāmaiḥ samṛddhaiḥ samatarpayat
15. ṛddhyā ca varuṇam devam spardhamānaḥ
yudhiṣṭhiraḥ saḥ dakṣiṇāvatā ṣaṭ
agninātha yajñena ayajat sarvakāmaiḥ
samṛddhaiḥ sarvān janān samatarpayat
15. Yudhiṣṭhira, competing with the god Varuṇa in prosperity, worshipped (ayajat) with the six-fire Vedic ritual (yajña) which included many offerings (dakṣiṇāvata). He completely satisfied all people with abundant provisions for all their desires.
15. יוּדְהִישְׁתְהִירַה, שהתחרה באל וַרוּנַה בשגשוג, ביצע טקס וודי עם שש אשים ועם תשלומים נדיבים לכוהנים, והשביע את כל האנשים בכל משאלותיהם המלאות.
अन्नवान्बहुभक्ष्यश्च भुक्तवज्जनसंवृतः ।
रत्नोपहारकर्मण्यो बभूव स समागमः ॥१६॥
16. annavānbahubhakṣyaśca bhuktavajjanasaṁvṛtaḥ ,
ratnopahārakarmaṇyo babhūva sa samāgamaḥ.
16. annavān bahubhakṣyaḥ ca bhuktavat janasaṃvṛtaḥ
ratnopahārakarmaṇyaḥ babhūva saḥ samāgamaḥ
16. That assembly became one abundant with food and various delicacies, thronged by those who had feasted, and characterized by the activity of offering jewels.
16. היה שם אוכל בשפע ומעדנים רבים, ההתכנסות מלאה באנשים שסעדו, והפכה למקום של הגשת מתנות אבני חן.
इडाज्यहोमाहुतिभिर्मन्त्रशिक्षासमन्वितैः ।
तस्मिन्हि ततृपुर्देवास्तते यज्ञे महर्षिभिः ॥१७॥
17. iḍājyahomāhutibhirmantraśikṣāsamanvitaiḥ ,
tasminhi tatṛpurdevāstate yajñe maharṣibhiḥ.
17. iḍāājyahomāhutibhiḥ mantraśikṣāsamānvitaiḥ
tasmin hi tatṛpuḥ devāḥ tate yajñe maharṣibhiḥ
17. hi tasmin tate yajñe iḍāājyahomāhutibhiḥ
mantraśikṣāsamānvitaiḥ maharṣibhiḥ ca devāḥ tatṛpuḥ
17. Indeed, in that extensive Vedic ritual (yajña), the gods were satisfied by the offerings of melted butter (ājyahomāhutibhiḥ), accompanied by the study of sacred formulas (mantraśikṣā), and by the great sages.
17. באמצעות מנחות של אִידָא, חמאה מזוקקת וטקס אש, יחד עם מַנְטְרוֹת ולימוד נכון, שבעו האלים בטקס הווידי המורחב, בידי החוזים הגדולים.
यथा देवास्तथा विप्रा दक्षिणान्नमहाधनैः ।
ततृपुः सर्ववर्णाश्च तस्मिन्यज्ञे मुदान्विताः ॥१८॥
18. yathā devāstathā viprā dakṣiṇānnamahādhanaiḥ ,
tatṛpuḥ sarvavarṇāśca tasminyajñe mudānvitāḥ.
18. yathā devāḥ tathā viprāḥ dakṣiṇānnamahādhanaiḥ
tatṛpuḥ sarvavarṇāḥ ca tasmin yajñe mudā anvitāḥ
18. In that ritual (yajña), just as the gods were satisfied, so also were the brahmins, along with all social classes, made joyful and content by the sacrificial fees, food, and great wealth.
18. כשם שהאלים, כך גם הבְּרַהְמִינִים שבעו מתשלומי הכוהנים, ממזון ומעושר רב. גם בני כל המעמדות החברתיים שבעו בטקס הווידי ההוא ושמחו.