महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-1, chapter-61
जनमेजय उवाच ।
देवानां दानवानां च यक्षाणामथ रक्षसाम् ।
अन्येषां चैव भूतानां सर्वेषां भगवन्नहम् ॥१॥
देवानां दानवानां च यक्षाणामथ रक्षसाम् ।
अन्येषां चैव भूतानां सर्वेषां भगवन्नहम् ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
devānāṁ dānavānāṁ ca yakṣāṇāmatha rakṣasām ,
anyeṣāṁ caiva bhūtānāṁ sarveṣāṁ bhagavannaham.
devānāṁ dānavānāṁ ca yakṣāṇāmatha rakṣasām ,
anyeṣāṁ caiva bhūtānāṁ sarveṣāṁ bhagavannaham.
1.
janamejayaḥ uvāca devānām dānavānām ca yakṣāṇām atha
rakṣasām anyeṣām ca eva bhūtānām sarveṣām bhagavan aham
rakṣasām anyeṣām ca eva bhūtānām sarveṣām bhagavan aham
1.
Janamejaya said: 'O Venerable One, I (wish to hear) of the gods, Dānavas, Yakṣas, and then of the Rakṣasas, and indeed, of all other beings - '
श्रोतुमिच्छामि तत्त्वेन मानुषेषु महात्मनाम् ।
जन्म कर्म च भूतानामेतेषामनुपूर्वशः ॥२॥
जन्म कर्म च भूतानामेतेषामनुपूर्वशः ॥२॥
2. śrotumicchāmi tattvena mānuṣeṣu mahātmanām ,
janma karma ca bhūtānāmeteṣāmanupūrvaśaḥ.
janma karma ca bhūtānāmeteṣāmanupūrvaśaḥ.
2.
śrotum icchāmi tattvena mānuṣeṣu mahātmanām
janma karma ca bhūtānām eteṣām anupūrvaśaḥ
janma karma ca bhūtānām eteṣām anupūrvaśaḥ
2.
I wish to hear accurately, in due order, about the births and deeds of these great beings who incarnated among humans.
वैशंपायन उवाच ।
मानुषेषु मनुष्येन्द्र संभूता ये दिवौकसः ।
प्रथमं दानवांश्चैव तांस्ते वक्ष्यामि सर्वशः ॥३॥
मानुषेषु मनुष्येन्द्र संभूता ये दिवौकसः ।
प्रथमं दानवांश्चैव तांस्ते वक्ष्यामि सर्वशः ॥३॥
3. vaiśaṁpāyana uvāca ,
mānuṣeṣu manuṣyendra saṁbhūtā ye divaukasaḥ ,
prathamaṁ dānavāṁścaiva tāṁste vakṣyāmi sarvaśaḥ.
mānuṣeṣu manuṣyendra saṁbhūtā ye divaukasaḥ ,
prathamaṁ dānavāṁścaiva tāṁste vakṣyāmi sarvaśaḥ.
3.
vaiśaṃpāyanaḥ uvāca mānuṣeṣu manuṣyendra sambhūtāḥ ye
divaukasaḥ prathamam dānavān ca eva tān te vakṣyāmi sarvaśaḥ
divaukasaḥ prathamam dānavān ca eva tān te vakṣyāmi sarvaśaḥ
3.
Vaiśaṃpāyana said: 'O King of men, I will tell you entirely, first, about those gods and Dānavas who were born among humans.'
विप्रचित्तिरिति ख्यातो य आसीद्दानवर्षभः ।
जरासंध इति ख्यातः स आसीन्मनुजर्षभः ॥४॥
जरासंध इति ख्यातः स आसीन्मनुजर्षभः ॥४॥
4. vipracittiriti khyāto ya āsīddānavarṣabhaḥ ,
jarāsaṁdha iti khyātaḥ sa āsīnmanujarṣabhaḥ.
jarāsaṁdha iti khyātaḥ sa āsīnmanujarṣabhaḥ.
4.
vipracittiḥ iti khyātaḥ yaḥ āsīt dānavavarṣabhaḥ
jarāsaṃdhaḥ iti khyātaḥ saḥ āsīt manujarṣabhaḥ
jarāsaṃdhaḥ iti khyātaḥ saḥ āsīt manujarṣabhaḥ
4.
The one who was renowned as Vipracitti, the foremost among the Dānavas, was known as Jarāsandha, the chief of men.
दितेः पुत्रस्तु यो राजन्हिरण्यकशिपुः स्मृतः ।
स जज्ञे मानुषे लोके शिशुपालो नरर्षभः ॥५॥
स जज्ञे मानुषे लोके शिशुपालो नरर्षभः ॥५॥
5. diteḥ putrastu yo rājanhiraṇyakaśipuḥ smṛtaḥ ,
sa jajñe mānuṣe loke śiśupālo nararṣabhaḥ.
sa jajñe mānuṣe loke śiśupālo nararṣabhaḥ.
5.
diteḥ putraḥ tu yaḥ rājan hiraṇyakaśipuḥ smṛtaḥ
saḥ jajñe mānuṣe loke śiśupālaḥ nararṣabhaḥ
saḥ jajñe mānuṣe loke śiśupālaḥ nararṣabhaḥ
5.
O King, that son of Diti who was known as Hiranyakashipu, he was born in the human world as Shishupala, the best among men.
संह्राद इति विख्यातः प्रह्रादस्यानुजस्तु यः ।
स शल्य इति विख्यातो जज्ञे बाह्लीकपुंगवः ॥६॥
स शल्य इति विख्यातो जज्ञे बाह्लीकपुंगवः ॥६॥
6. saṁhrāda iti vikhyātaḥ prahrādasyānujastu yaḥ ,
sa śalya iti vikhyāto jajñe bāhlīkapuṁgavaḥ.
sa śalya iti vikhyāto jajñe bāhlīkapuṁgavaḥ.
6.
saṃhrādaḥ iti vikhyātaḥ prahrādasya anujaḥ tu yaḥ
saḥ śalyaḥ iti vikhyātaḥ jajñe bāhlīkapuṅgavaḥ
saḥ śalyaḥ iti vikhyātaḥ jajñe bāhlīkapuṅgavaḥ
6.
And he who was renowned as Samhrada, the younger brother of Prahlada, he was born as Shalya, famous as the foremost among the Bahlikas.
अनुह्रादस्तु तेजस्वी योऽभूत्ख्यातो जघन्यजः ।
धृष्टकेतुरिति ख्यातः स आसीन्मनुजेश्वरः ॥७॥
धृष्टकेतुरिति ख्यातः स आसीन्मनुजेश्वरः ॥७॥
7. anuhrādastu tejasvī yo'bhūtkhyāto jaghanyajaḥ ,
dhṛṣṭaketuriti khyātaḥ sa āsīnmanujeśvaraḥ.
dhṛṣṭaketuriti khyātaḥ sa āsīnmanujeśvaraḥ.
7.
anührādaḥ tu tejasvī yaḥ abhūt khyātaḥ jaghanyajaḥ
dhṛṣṭaketuḥ iti khyātaḥ saḥ āsīt manujeśvaraḥ
dhṛṣṭaketuḥ iti khyātaḥ saḥ āsīt manujeśvaraḥ
7.
And Anuhrada, the radiant and famous youngest born, became known as Dhrishtaketu, the lord of men.
यस्तु राजञ्शिबिर्नाम दैतेयः परिकीर्तितः ।
द्रुम इत्यभिविख्यातः स आसीद्भुवि पार्थिवः ॥८॥
द्रुम इत्यभिविख्यातः स आसीद्भुवि पार्थिवः ॥८॥
8. yastu rājañśibirnāma daiteyaḥ parikīrtitaḥ ,
druma ityabhivikhyātaḥ sa āsīdbhuvi pārthivaḥ.
druma ityabhivikhyātaḥ sa āsīdbhuvi pārthivaḥ.
8.
yaḥ tu rājan śibiḥ nāma daiteyaḥ parikīrtitaḥ
drumaḥ iti abhivikhyātaḥ saḥ āsīt bhuvi pārthivaḥ
drumaḥ iti abhivikhyātaḥ saḥ āsīt bhuvi pārthivaḥ
8.
O King, that Daitya who was extensively known by the name Shibi, he became widely famous on earth as Druma, the king.
बाष्कलो नाम यस्तेषामासीदसुरसत्तमः ।
भगदत्त इति ख्यातः स आसीन्मनुजेश्वरः ॥९॥
भगदत्त इति ख्यातः स आसीन्मनुजेश्वरः ॥९॥
9. bāṣkalo nāma yasteṣāmāsīdasurasattamaḥ ,
bhagadatta iti khyātaḥ sa āsīnmanujeśvaraḥ.
bhagadatta iti khyātaḥ sa āsīnmanujeśvaraḥ.
9.
bāṣkalaḥ nāma yaḥ teṣām āsīt asurasattamaḥ
bhagadattaḥ iti khyātaḥ saḥ āsīt manujeśvaraḥ
bhagadattaḥ iti khyātaḥ saḥ āsīt manujeśvaraḥ
9.
That best among the Asuras, named Bashkala, he became known as Bhagadatta, the lord of men.
अयःशिरा अश्वशिरा अयःशङ्कुश्च वीर्यवान् ।
तथा गगनमूर्धा च वेगवांश्चात्र पञ्चमः ॥१०॥
तथा गगनमूर्धा च वेगवांश्चात्र पञ्चमः ॥१०॥
10. ayaḥśirā aśvaśirā ayaḥśaṅkuśca vīryavān ,
tathā gaganamūrdhā ca vegavāṁścātra pañcamaḥ.
tathā gaganamūrdhā ca vegavāṁścātra pañcamaḥ.
10.
ayaḥśirā aśvaśirā ayaḥśaṅkuḥ ca vīryavān
tathā gaganamūrdhā ca vegavān ca atra pañcamaḥ
tathā gaganamūrdhā ca vegavān ca atra pañcamaḥ
10.
Ayaḥśirā, Aśvaśirā, and the powerful Ayaḥśaṅku; similarly, Gaganamūrdhā and Vegavān, the fifth among them here.
पञ्चैते जज्ञिरे राजन्वीर्यवन्तो महासुराः ।
केकयेषु महात्मानः पार्थिवर्षभसत्तमाः ॥११॥
केकयेषु महात्मानः पार्थिवर्षभसत्तमाः ॥११॥
11. pañcaite jajñire rājanvīryavanto mahāsurāḥ ,
kekayeṣu mahātmānaḥ pārthivarṣabhasattamāḥ.
kekayeṣu mahātmānaḥ pārthivarṣabhasattamāḥ.
11.
pañca ete jajñire rājan vīryavantaḥ mahāsurāḥ
kekayeṣu mahātmānaḥ pārthivarṣabhasattamāḥ
kekayeṣu mahātmānaḥ pārthivarṣabhasattamāḥ
11.
O King, these five valiant and great Asuras, who were magnanimous and the foremost among kings, were born in the Kekaya lands.
केतुमानिति विख्यातो यस्ततोऽन्यः प्रतापवान् ।
अमितौजा इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥१२॥
अमितौजा इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥१२॥
12. ketumāniti vikhyāto yastato'nyaḥ pratāpavān ,
amitaujā iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
amitaujā iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
12.
ketumān iti vikhyātaḥ yaḥ tataḥ anyaḥ pratāpavān
amitaujāḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
amitaujāḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
12.
One who was renowned as Ketumān, a powerful individual from that group, became known on earth as King Amitaujas.
स्वर्भानुरिति विख्यातः श्रीमान्यस्तु महासुरः ।
उग्रसेन इति ख्यात उग्रकर्मा नराधिपः ॥१३॥
उग्रसेन इति ख्यात उग्रकर्मा नराधिपः ॥१३॥
13. svarbhānuriti vikhyātaḥ śrīmānyastu mahāsuraḥ ,
ugrasena iti khyāta ugrakarmā narādhipaḥ.
ugrasena iti khyāta ugrakarmā narādhipaḥ.
13.
svarbhānuḥ iti vikhyātaḥ śrīmān yaḥ tu mahāsuraḥ
ugrasenaḥ iti khyātaḥ ugrakarmā narādhipaḥ
ugrasenaḥ iti khyātaḥ ugrakarmā narādhipaḥ
13.
He who was the glorious great Asura known as Svārbhānu, became King Ugrasena, renowned for his fierce actions.
यस्त्वश्व इति विख्यातः श्रीमानासीन्महासुरः ।
अशोको नाम राजासीन्महावीर्यपराक्रमः ॥१४॥
अशोको नाम राजासीन्महावीर्यपराक्रमः ॥१४॥
14. yastvaśva iti vikhyātaḥ śrīmānāsīnmahāsuraḥ ,
aśoko nāma rājāsīnmahāvīryaparākramaḥ.
aśoko nāma rājāsīnmahāvīryaparākramaḥ.
14.
yaḥ tu aśvaḥ iti vikhyātaḥ śrīmān āsīt mahāsuraḥ
aśokaḥ nāma rājā āsīt mahāvīryaparākramaḥ
aśokaḥ nāma rājā āsīt mahāvīryaparākramaḥ
14.
And the glorious great Asura who was known as Aśva became King Aśoka, who possessed great valor and might.
तस्मादवरजो यस्तु राजन्नश्वपतिः स्मृतः ।
दैतेयः सोऽभवद्राजा हार्दिक्यो मनुजर्षभः ॥१५॥
दैतेयः सोऽभवद्राजा हार्दिक्यो मनुजर्षभः ॥१५॥
15. tasmādavarajo yastu rājannaśvapatiḥ smṛtaḥ ,
daiteyaḥ so'bhavadrājā hārdikyo manujarṣabhaḥ.
daiteyaḥ so'bhavadrājā hārdikyo manujarṣabhaḥ.
15.
tasmāt avarajaḥ yaḥ tu rājan aśvapatiḥ smṛtaḥ
daiteyaḥ saḥ abhavat rājā hārdikyaḥ manujarṣabhaḥ
daiteyaḥ saḥ abhavat rājā hārdikyaḥ manujarṣabhaḥ
15.
O King, his younger brother, who was known as Aśvapati, became a king. He was Hārdikya, a Daitya, O best of men.
वृषपर्वेति विख्यातः श्रीमान्यस्तु महासुरः ।
दीर्घप्रज्ञ इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥१६॥
दीर्घप्रज्ञ इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥१६॥
16. vṛṣaparveti vikhyātaḥ śrīmānyastu mahāsuraḥ ,
dīrghaprajña iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
dīrghaprajña iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
16.
vṛṣaparvā iti vikhyātaḥ śrīmān yaḥ tu mahāsuraḥ
dīrghaprajñaḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
dīrghaprajñaḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
16.
That glorious great Asura, who was renowned as Vṛṣaparvan, became a king on Earth, known as Dīrghaprajña.
अजकस्त्वनुजो राजन्य आसीद्वृषपर्वणः ।
स मल्ल इति विख्यातः पृथिव्यामभवन्नृपः ॥१७॥
स मल्ल इति विख्यातः पृथिव्यामभवन्नृपः ॥१७॥
17. ajakastvanujo rājanya āsīdvṛṣaparvaṇaḥ ,
sa malla iti vikhyātaḥ pṛthivyāmabhavannṛpaḥ.
sa malla iti vikhyātaḥ pṛthivyāmabhavannṛpaḥ.
17.
ajakaḥ tu anujaḥ rājan yaḥ āsīt vṛṣaparvaṇaḥ
saḥ mallaḥ iti vikhyātaḥ pṛthivyām abhavat nṛpaḥ
saḥ mallaḥ iti vikhyātaḥ pṛthivyām abhavat nṛpaḥ
17.
O King, Ajaka was the younger brother of Vṛṣaparvan, and he became a king on Earth, renowned as Malla.
अश्वग्रीव इति ख्यातः सत्त्ववान्यो महासुरः ।
रोचमान इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥१८॥
रोचमान इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥१८॥
18. aśvagrīva iti khyātaḥ sattvavānyo mahāsuraḥ ,
rocamāna iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
rocamāna iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
18.
aśvagrīvaḥ iti khyātaḥ sattvavān yaḥ mahāsuraḥ
rocamānaḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
rocamānaḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
18.
That powerful great Asura, renowned as Aśvagrīva, became a king on Earth, known as Rocamāna.
सूक्ष्मस्तु मतिमान्राजन्कीर्तिमान्यः प्रकीर्तितः ।
बृहन्त इति विख्यातः क्षितावासीत्स पार्थिवः ॥१९॥
बृहन्त इति विख्यातः क्षितावासीत्स पार्थिवः ॥१९॥
19. sūkṣmastu matimānrājankīrtimānyaḥ prakīrtitaḥ ,
bṛhanta iti vikhyātaḥ kṣitāvāsītsa pārthivaḥ.
bṛhanta iti vikhyātaḥ kṣitāvāsītsa pārthivaḥ.
19.
sūkṣmaḥ tu matimān rājan kīrtimān yaḥ prakīrtitaḥ
bṛhantaḥ iti vikhyātaḥ kṣitau āsīt saḥ pārthivaḥ
bṛhantaḥ iti vikhyātaḥ kṣitau āsīt saḥ pārthivaḥ
19.
O King, Sūkṣma, who was declared intelligent and glorious, was a king on Earth, renowned as Bṛhanta.
तुहुण्ड इति विख्यातो य आसीदसुरोत्तमः ।
सेनाबिन्दुरिति ख्यातः स बभूव नराधिपः ॥२०॥
सेनाबिन्दुरिति ख्यातः स बभूव नराधिपः ॥२०॥
20. tuhuṇḍa iti vikhyāto ya āsīdasurottamaḥ ,
senābinduriti khyātaḥ sa babhūva narādhipaḥ.
senābinduriti khyātaḥ sa babhūva narādhipaḥ.
20.
tuhuṇḍa iti vikhyātaḥ yaḥ āsīt asurottamaḥ
senābinduḥ iti khyātaḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
senābinduḥ iti khyātaḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
20.
Tuhuṇḍa, who was known as the foremost Asura, became known as King Senābindu among humans.
इसृपा नाम यस्तेषामसुराणां बलाधिकः ।
पापजिन्नाम राजासीद्भुवि विख्यातविक्रमः ॥२१॥
पापजिन्नाम राजासीद्भुवि विख्यातविक्रमः ॥२१॥
21. isṛpā nāma yasteṣāmasurāṇāṁ balādhikaḥ ,
pāpajinnāma rājāsīdbhuvi vikhyātavikramaḥ.
pāpajinnāma rājāsīdbhuvi vikhyātavikramaḥ.
21.
isṛpā nāma yaḥ teṣām asurāṇām balādhikaḥ
pāpajit nāma rājā āsīt bhuvi vikhyātavikramaḥ
pāpajit nāma rājā āsīt bhuvi vikhyātavikramaḥ
21.
Among those Asuras, he who was named Isṛpā, the one with superior strength, became a king named Pāpajit on earth, renowned for his valor.
एकचक्र इति ख्यात आसीद्यस्तु महासुरः ।
प्रतिविन्ध्य इति ख्यातो बभूव प्रथितः क्षितौ ॥२२॥
प्रतिविन्ध्य इति ख्यातो बभूव प्रथितः क्षितौ ॥२२॥
22. ekacakra iti khyāta āsīdyastu mahāsuraḥ ,
prativindhya iti khyāto babhūva prathitaḥ kṣitau.
prativindhya iti khyāto babhūva prathitaḥ kṣitau.
22.
ekacakraḥ iti khyātaḥ āsīt yaḥ tu mahāsuraḥ
prativindhyaḥ iti khyātaḥ babhūva prathitaḥ kṣitau
prativindhyaḥ iti khyātaḥ babhūva prathitaḥ kṣitau
22.
He who was known as the great Asura Ekacakra, became renowned on earth as Prativindhya.
विरूपाक्षस्तु दैतेयश्चित्रयोधी महासुरः ।
चित्रवर्मेति विख्यातः क्षितावासीत्स पार्थिवः ॥२३॥
चित्रवर्मेति विख्यातः क्षितावासीत्स पार्थिवः ॥२३॥
23. virūpākṣastu daiteyaścitrayodhī mahāsuraḥ ,
citravarmeti vikhyātaḥ kṣitāvāsītsa pārthivaḥ.
citravarmeti vikhyātaḥ kṣitāvāsītsa pārthivaḥ.
23.
virūpākṣaḥ tu daiteyaḥ citrayodhī mahāsuraḥ
citravarma iti vikhyātaḥ kṣitau āsīt saḥ pārthivaḥ
citravarma iti vikhyātaḥ kṣitau āsīt saḥ pārthivaḥ
23.
The Daitya Virūpākṣa, a great Asura and a colorful warrior, became known on earth as King Citravarman.
हरस्त्वरिहरो वीर आसीद्यो दानवोत्तमः ।
सुवास्तुरिति विख्यातः स जज्ञे मनुजर्षभः ॥२४॥
सुवास्तुरिति विख्यातः स जज्ञे मनुजर्षभः ॥२४॥
24. harastvariharo vīra āsīdyo dānavottamaḥ ,
suvāsturiti vikhyātaḥ sa jajñe manujarṣabhaḥ.
suvāsturiti vikhyātaḥ sa jajñe manujarṣabhaḥ.
24.
haraḥ tu ariharaḥ vīraḥ āsīt yaḥ dānavottamaḥ
suvāstuḥ iti vikhyātaḥ saḥ jajñe manujarṣabhaḥ
suvāstuḥ iti vikhyātaḥ saḥ jajñe manujarṣabhaḥ
24.
Hara, who was the valiant destroyer of enemies and the foremost among Dānavas, was born as Suvāstu, the best among men.
अहरस्तु महातेजाः शत्रुपक्षक्षयंकरः ।
बाह्लीको नाम राजा स बभूव प्रथितः क्षितौ ॥२५॥
बाह्लीको नाम राजा स बभूव प्रथितः क्षितौ ॥२५॥
25. aharastu mahātejāḥ śatrupakṣakṣayaṁkaraḥ ,
bāhlīko nāma rājā sa babhūva prathitaḥ kṣitau.
bāhlīko nāma rājā sa babhūva prathitaḥ kṣitau.
25.
aharastu mahātejāḥ śatrupakṣakṣayaṅkaraḥ
bāhlīkaḥ nāma rājā sa babhūva prathitaḥ kṣitau
bāhlīkaḥ nāma rājā sa babhūva prathitaḥ kṣitau
25.
Aharastu, the greatly powerful destroyer of the enemy's side, became that king named Bāhlīka, who was famous on earth.
निचन्द्रश्चन्द्रवक्त्रश्च य आसीदसुरोत्तमः ।
मुञ्जकेश इति ख्यातः श्रीमानासीत्स पार्थिवः ॥२६॥
मुञ्जकेश इति ख्यातः श्रीमानासीत्स पार्थिवः ॥२६॥
26. nicandraścandravaktraśca ya āsīdasurottamaḥ ,
muñjakeśa iti khyātaḥ śrīmānāsītsa pārthivaḥ.
muñjakeśa iti khyātaḥ śrīmānāsītsa pārthivaḥ.
26.
nicandraḥ candravaktraḥ ca yaḥ āsīt asurottamaḥ
muñjakeśa iti khyātaḥ śrīmān āsīt saḥ pārthivaḥ
muñjakeśa iti khyātaḥ śrīmān āsīt saḥ pārthivaḥ
26.
Nicandra, who was moon-faced and the foremost of Asuras, became that glorious king known as Muñjakeśa on earth.
निकुम्भस्त्वजितः संख्ये महामतिरजायत ।
भूमौ भूमिपतिः श्रेष्ठो देवाधिप इति स्मृतः ॥२७॥
भूमौ भूमिपतिः श्रेष्ठो देवाधिप इति स्मृतः ॥२७॥
27. nikumbhastvajitaḥ saṁkhye mahāmatirajāyata ,
bhūmau bhūmipatiḥ śreṣṭho devādhipa iti smṛtaḥ.
bhūmau bhūmipatiḥ śreṣṭho devādhipa iti smṛtaḥ.
27.
nikumbhaḥ tu ajitaḥ saṅkhye mahāmatiḥ ajāyata
bhūmau bhūmipatiḥ śreṣṭhaḥ devādhipa iti smṛtaḥ
bhūmau bhūmipatiḥ śreṣṭhaḥ devādhipa iti smṛtaḥ
27.
Nikumbha, who was invincible in battle and greatly intelligent, was born on earth as the best of kings, known as Devādhipa.
शरभो नाम यस्तेषां दैतेयानां महासुरः ।
पौरवो नाम राजर्षिः स बभूव नरेष्विह ॥२८॥
पौरवो नाम राजर्षिः स बभूव नरेष्विह ॥२८॥
28. śarabho nāma yasteṣāṁ daiteyānāṁ mahāsuraḥ ,
pauravo nāma rājarṣiḥ sa babhūva nareṣviha.
pauravo nāma rājarṣiḥ sa babhūva nareṣviha.
28.
śarabhaḥ nāma yaḥ teṣām daiteyānām mahāsuraḥ
pauravaḥ nāma rājarṣiḥ sa babhūva nareṣu iha
pauravaḥ nāma rājarṣiḥ sa babhūva nareṣu iha
28.
Śarabha by name, who was a great Asura among those Daityas, became here among men the royal sage named Paurava.
द्वितीयः शलभस्तेषामसुराणां बभूव यः ।
प्रह्रादो नाम बाह्लीकः स बभूव नराधिपः ॥२९॥
प्रह्रादो नाम बाह्लीकः स बभूव नराधिपः ॥२९॥
29. dvitīyaḥ śalabhasteṣāmasurāṇāṁ babhūva yaḥ ,
prahrādo nāma bāhlīkaḥ sa babhūva narādhipaḥ.
prahrādo nāma bāhlīkaḥ sa babhūva narādhipaḥ.
29.
dvitīyaḥ śalabhaḥ teṣām asurāṇām babhūva yaḥ
prahrādaḥ nāma bāhlīkaḥ sa babhūva narādhipaḥ
prahrādaḥ nāma bāhlīkaḥ sa babhūva narādhipaḥ
29.
The one who was the second Śalabha among those Asuras, he became the king named Prahrāda Bahika.
चन्द्रस्तु दितिजश्रेष्ठो लोके ताराधिपोपमः ।
ऋषिको नाम राजर्षिर्बभूव नृपसत्तमः ॥३०॥
ऋषिको नाम राजर्षिर्बभूव नृपसत्तमः ॥३०॥
30. candrastu ditijaśreṣṭho loke tārādhipopamaḥ ,
ṛṣiko nāma rājarṣirbabhūva nṛpasattamaḥ.
ṛṣiko nāma rājarṣirbabhūva nṛpasattamaḥ.
30.
candraḥ tu ditijaśreṣṭhaḥ loke tārādhipopamaḥ
ṛṣikaḥ nāma rājarṣiḥ babhūva nṛpasattamaḥ
ṛṣikaḥ nāma rājarṣiḥ babhūva nṛpasattamaḥ
30.
O best among kings, Candra, the foremost among the Dānavas (demons), who was like the lord of stars in the world, was born as the royal sage named Ṛṣika.
मृतपा इति विख्यातो य आसीदसुरोत्तमः ।
पश्चिमानूपकं विद्धि तं नृपं नृपसत्तम ॥३१॥
पश्चिमानूपकं विद्धि तं नृपं नृपसत्तम ॥३१॥
31. mṛtapā iti vikhyāto ya āsīdasurottamaḥ ,
paścimānūpakaṁ viddhi taṁ nṛpaṁ nṛpasattama.
paścimānūpakaṁ viddhi taṁ nṛpaṁ nṛpasattama.
31.
mṛtapā iti vikhyātaḥ yaḥ āsīt asurottamaḥ
paścimānūpakaṃ viddhi taṃ nṛpaṃ nṛpasattama
paścimānūpakaṃ viddhi taṃ nṛpaṃ nṛpasattama
31.
O best among kings, know that Mṛtapā, who was renowned as the foremost among the Asuras (demons), was born as that king named Paścimānūpaka.
गविष्ठस्तु महातेजा यः प्रख्यातो महासुरः ।
द्रुमसेन इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥३२॥
द्रुमसेन इति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥३२॥
32. gaviṣṭhastu mahātejā yaḥ prakhyāto mahāsuraḥ ,
drumasena iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
drumasena iti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
32.
gaviṣṭhaḥ tu mahātejāḥ yaḥ prakhyātaḥ mahāsuraḥ
drumasena iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
drumasena iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
32.
Gaviṣṭha, the great Asura who was renowned and of immense energy, was born on earth as King Drummasena.
मयूर इति विख्यातः श्रीमान्यस्तु महासुरः ।
स विश्व इति विख्यातो बभूव पृथिवीपतिः ॥३३॥
स विश्व इति विख्यातो बभूव पृथिवीपतिः ॥३३॥
33. mayūra iti vikhyātaḥ śrīmānyastu mahāsuraḥ ,
sa viśva iti vikhyāto babhūva pṛthivīpatiḥ.
sa viśva iti vikhyāto babhūva pṛthivīpatiḥ.
33.
mayūraḥ iti vikhyātaḥ śrīmān yaḥ tu mahāsuraḥ
saḥ viśvaḥ iti vikhyātaḥ babhūva pṛthivīpatiḥ
saḥ viśvaḥ iti vikhyātaḥ babhūva pṛthivīpatiḥ
33.
The glorious great Asura who was renowned as Mayūra, was born as Viśva, the lord of the earth.
सुपर्ण इति विख्यातस्तस्मादवरजस्तु यः ।
कालकीर्तिरिति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥३४॥
कालकीर्तिरिति ख्यातः पृथिव्यां सोऽभवन्नृपः ॥३४॥
34. suparṇa iti vikhyātastasmādavarajastu yaḥ ,
kālakīrtiriti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
kālakīrtiriti khyātaḥ pṛthivyāṁ so'bhavannṛpaḥ.
34.
suparṇaḥ iti vikhyātaḥ tasmāt avarajaḥ tu yaḥ
kālakīrtiḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
kālakīrtiḥ iti khyātaḥ pṛthivyām saḥ abhavat nṛpaḥ
34.
And the one who was renowned as Suparṇa, younger than him (Viśva), was born on earth as King Kālakīrti.
चन्द्रहन्तेति यस्तेषां कीर्तितः प्रवरोऽसुरः ।
शुनको नाम राजर्षिः स बभूव नराधिपः ॥३५॥
शुनको नाम राजर्षिः स बभूव नराधिपः ॥३५॥
35. candrahanteti yasteṣāṁ kīrtitaḥ pravaro'suraḥ ,
śunako nāma rājarṣiḥ sa babhūva narādhipaḥ.
śunako nāma rājarṣiḥ sa babhūva narādhipaḥ.
35.
candra-hantā iti yaḥ teṣām kīrtitaḥ pravaraḥ asuraḥ
śunakaḥ nāma rājarṣiḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
śunakaḥ nāma rājarṣiḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
35.
The foremost demon among them, who was renowned as 'Moon-killer' (Candra-hantā), later became King Śunaka, a royal sage.
विनाशनस्तु चन्द्रस्य य आख्यातो महासुरः ।
जानकिर्नाम राजर्षिः स बभूव नराधिपः ॥३६॥
जानकिर्नाम राजर्षिः स बभूव नराधिपः ॥३६॥
36. vināśanastu candrasya ya ākhyāto mahāsuraḥ ,
jānakirnāma rājarṣiḥ sa babhūva narādhipaḥ.
jānakirnāma rājarṣiḥ sa babhūva narādhipaḥ.
36.
vināśanaḥ tu candrasya yaḥ ākhyātaḥ mahāsuraḥ
jānakiḥ nāma rājarṣiḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
jānakiḥ nāma rājarṣiḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
36.
And the great demon, who was famed as the 'Destroyer of the Moon', became King Jānaki, a royal sage.
दीर्घजिह्वस्तु कौरव्य य उक्तो दानवर्षभः ।
काशिराज इति ख्यातः पृथिव्यां पृथिवीपतिः ॥३७॥
काशिराज इति ख्यातः पृथिव्यां पृथिवीपतिः ॥३७॥
37. dīrghajihvastu kauravya ya ukto dānavarṣabhaḥ ,
kāśirāja iti khyātaḥ pṛthivyāṁ pṛthivīpatiḥ.
kāśirāja iti khyātaḥ pṛthivyāṁ pṛthivīpatiḥ.
37.
dīrghajihvaḥ tu kauravya yaḥ uktaḥ dānavarṣabhaḥ
kāśirājaḥ iti khyātaḥ pṛthivyām pṛthivīpatiḥ
kāśirājaḥ iti khyātaḥ pṛthivyām pṛthivīpatiḥ
37.
O Kauravya, the one who was known as Dīrghajihva, the chief of the Dānavas, became renowned on earth as Kāśirāja, the lord of the earth.
ग्रहं तु सुषुवे यं तं सिंही चन्द्रार्कमर्दनम् ।
क्राथ इत्यभिविख्यातः सोऽभवन्मनुजाधिपः ॥३८॥
क्राथ इत्यभिविख्यातः सोऽभवन्मनुजाधिपः ॥३८॥
38. grahaṁ tu suṣuve yaṁ taṁ siṁhī candrārkamardanam ,
krātha ityabhivikhyātaḥ so'bhavanmanujādhipaḥ.
krātha ityabhivikhyātaḥ so'bhavanmanujādhipaḥ.
38.
graham tu suṣuve yam tam siṃhī candrārkamardanam
krāthaḥ iti abhivikhyātaḥ saḥ abhavat manujādhipaḥ
krāthaḥ iti abhivikhyātaḥ saḥ abhavat manujādhipaḥ
38.
And the one whom Siṃhī gave birth to, that 'graha' (celestial body) which tormented the moon and the sun, became very famous as Krātha, the king of men.
अनायुषस्तु पुत्राणां चतुर्णां प्रवरोऽसुरः ।
विक्षरो नाम तेजस्वी वसुमित्रोऽभवन्नृपः ॥३९॥
विक्षरो नाम तेजस्वी वसुमित्रोऽभवन्नृपः ॥३९॥
39. anāyuṣastu putrāṇāṁ caturṇāṁ pravaro'suraḥ ,
vikṣaro nāma tejasvī vasumitro'bhavannṛpaḥ.
vikṣaro nāma tejasvī vasumitro'bhavannṛpaḥ.
39.
anāyuṣaḥ tu putrāṇām caturṇām pravaraḥ asuraḥ
vikṣaraḥ nāma tejasvī vasumitraḥ abhavat nṛpaḥ
vikṣaraḥ nāma tejasvī vasumitraḥ abhavat nṛpaḥ
39.
And the foremost demon among Anāyu's four sons, named Vikṣara, who was resplendent, became King Vasumitra.
द्वितीयो विक्षराद्यस्तु नराधिप महासुरः ।
पांसुराष्ट्राधिप इति विश्रुतः सोऽभवन्नृपः ॥४०॥
पांसुराष्ट्राधिप इति विश्रुतः सोऽभवन्नृपः ॥४०॥
40. dvitīyo vikṣarādyastu narādhipa mahāsuraḥ ,
pāṁsurāṣṭrādhipa iti viśrutaḥ so'bhavannṛpaḥ.
pāṁsurāṣṭrādhipa iti viśrutaḥ so'bhavannṛpaḥ.
40.
dvitīyaḥ vikṣarādyaḥ tu narādhipa mahāsuraḥ
pāṃsurāṣṭrādhipaḥ iti viśrutaḥ saḥ abhavat nṛpaḥ
pāṃsurāṣṭrādhipaḥ iti viśrutaḥ saḥ abhavat nṛpaḥ
40.
O King, the second great Asura, who was the foremost among those like Vikṣara, became a king renowned by the name 'Lord of Pāṃsurāṣṭra'.
बलवीर इति ख्यातो यस्त्वासीदसुरोत्तमः ।
पौण्ड्रमत्स्यक इत्येव स बभूव नराधिपः ॥४१॥
पौण्ड्रमत्स्यक इत्येव स बभूव नराधिपः ॥४१॥
41. balavīra iti khyāto yastvāsīdasurottamaḥ ,
pauṇḍramatsyaka ityeva sa babhūva narādhipaḥ.
pauṇḍramatsyaka ityeva sa babhūva narādhipaḥ.
41.
balavīraḥ iti khyātaḥ yaḥ tu āsīt asura-uttamaḥ
pauṇḍramatsyakaḥ iti eva saḥ babhūva narādhipaḥ
pauṇḍramatsyakaḥ iti eva saḥ babhūva narādhipaḥ
41.
The one who was the foremost among the Asuras, known as Balavīra, indeed became a king by the name of Pauṇḍramatsyaka.
वृत्र इत्यभिविख्यातो यस्तु राजन्महासुरः ।
मणिमान्नाम राजर्षिः स बभूव नराधिपः ॥४२॥
मणिमान्नाम राजर्षिः स बभूव नराधिपः ॥४२॥
42. vṛtra ityabhivikhyāto yastu rājanmahāsuraḥ ,
maṇimānnāma rājarṣiḥ sa babhūva narādhipaḥ.
maṇimānnāma rājarṣiḥ sa babhūva narādhipaḥ.
42.
vṛtraḥ iti abhivikhyātaḥ yaḥ tu rājan mahāsuraḥ
maṇimān nāma rājarṣiḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
maṇimān nāma rājarṣiḥ saḥ babhūva narādhipaḥ
42.
O King, the great Asura who was widely renowned as Vṛtra, he became a royal sage named Maṇimān, a king.
क्रोधहन्तेति यस्तस्य बभूवावरजोऽसुरः ।
दण्ड इत्यभिविख्यातः स आसीन्नृपतिः क्षितौ ॥४३॥
दण्ड इत्यभिविख्यातः स आसीन्नृपतिः क्षितौ ॥४३॥
43. krodhahanteti yastasya babhūvāvarajo'suraḥ ,
daṇḍa ityabhivikhyātaḥ sa āsīnnṛpatiḥ kṣitau.
daṇḍa ityabhivikhyātaḥ sa āsīnnṛpatiḥ kṣitau.
43.
krodhahantā iti yaḥ tasya babhūva avarajaḥ asuraḥ
daṇḍaḥ iti abhivikhyātaḥ saḥ āsīt nṛpatiḥ kṣitau
daṇḍaḥ iti abhivikhyātaḥ saḥ āsīt nṛpatiḥ kṣitau
43.
His younger brother, the Asura renowned by the name Krodhahantā, became a king on earth, very famous as Daṇḍa.
क्रोधवर्धन इत्येव यस्त्वन्यः परिकीर्तितः ।
दण्डधार इति ख्यातः सोऽभवन्मनुजेश्वरः ॥४४॥
दण्डधार इति ख्यातः सोऽभवन्मनुजेश्वरः ॥४४॥
44. krodhavardhana ityeva yastvanyaḥ parikīrtitaḥ ,
daṇḍadhāra iti khyātaḥ so'bhavanmanujeśvaraḥ.
daṇḍadhāra iti khyātaḥ so'bhavanmanujeśvaraḥ.
44.
krodhavardhanaḥ iti eva yaḥ tu anyaḥ parikīrtitaḥ
daṇḍadhāraḥ iti khyātaḥ saḥ abhavat manujeśvaraḥ
daṇḍadhāraḥ iti khyātaḥ saḥ abhavat manujeśvaraḥ
44.
And indeed, another (Asura) who was called Krodhavardhana, he became a lord of men, renowned as Daṇḍadhāra.
कालकायास्तु ये पुत्रास्तेषामष्टौ नराधिपाः ।
जज्ञिरे राजशार्दूल शार्दूलसमविक्रमाः ॥४५॥
जज्ञिरे राजशार्दूल शार्दूलसमविक्रमाः ॥४५॥
45. kālakāyāstu ye putrāsteṣāmaṣṭau narādhipāḥ ,
jajñire rājaśārdūla śārdūlasamavikramāḥ.
jajñire rājaśārdūla śārdūlasamavikramāḥ.
45.
kālakāyāḥ tu ye putrāḥ teṣām aṣṭau narādhipāḥ
jajñire rājaśārdūla śārdūlasamavikramāḥ
jajñire rājaśārdūla śārdūlasamavikramāḥ
45.
O tiger among kings, among those sons of Kālakā, eight mighty monarchs were born, possessing prowess equal to that of a tiger.
मगधेषु जयत्सेनः श्रीमानासीत्स पार्थिवः ।
अष्टानां प्रवरस्तेषां कालेयानां महासुरः ॥४६॥
अष्टानां प्रवरस्तेषां कालेयानां महासुरः ॥४६॥
46. magadheṣu jayatsenaḥ śrīmānāsītsa pārthivaḥ ,
aṣṭānāṁ pravarasteṣāṁ kāleyānāṁ mahāsuraḥ.
aṣṭānāṁ pravarasteṣāṁ kāleyānāṁ mahāsuraḥ.
46.
magadheṣu jayatsenaḥ śrīmān āsīt saḥ pārthivaḥ
aṣṭānām pravaraḥ teṣām kāleyānām mahāsuraḥ
aṣṭānām pravaraḥ teṣām kāleyānām mahāsuraḥ
46.
In Magadha, King Jayatsena, who was illustrious and a great Asura, was the foremost among those eight Kāleya sons.
द्वितीयस्तु ततस्तेषां श्रीमान्हरिहयोपमः ।
अपराजित इत्येव स बभूव नराधिपः ॥४७॥
अपराजित इत्येव स बभूव नराधिपः ॥४७॥
47. dvitīyastu tatasteṣāṁ śrīmānharihayopamaḥ ,
aparājita ityeva sa babhūva narādhipaḥ.
aparājita ityeva sa babhūva narādhipaḥ.
47.
dvitīyaḥ tu tataḥ teṣām śrīmān harihayopamaḥ
aparājitaḥ iti eva saḥ babhūva narādhipaḥ
aparājitaḥ iti eva saḥ babhūva narādhipaḥ
47.
Indeed, the second of them, illustrious and comparable to Indra, became a king known as Aparājita.
तृतीयस्तु महाराज महाबाहुर्महासुरः ।
निषादाधिपतिर्जज्ञे भुवि भीमपराक्रमः ॥४८॥
निषादाधिपतिर्जज्ञे भुवि भीमपराक्रमः ॥४८॥
48. tṛtīyastu mahārāja mahābāhurmahāsuraḥ ,
niṣādādhipatirjajñe bhuvi bhīmaparākramaḥ.
niṣādādhipatirjajñe bhuvi bhīmaparākramaḥ.
48.
tṛtīyaḥ tu mahārāja mahābāhuḥ mahāsuraḥ
niṣādādhipatiḥ jajñe bhuvi bhīmaparākramaḥ
niṣādādhipatiḥ jajñe bhuvi bhīmaparākramaḥ
48.
O great king, the third of them, a mighty-armed great Asura, the lord of the Niṣādas, possessing terrible valor, was born on earth.
तेषामन्यतमो यस्तु चतुर्थः परिकीर्तितः ।
श्रेणिमानिति विख्यातः क्षितौ राजर्षिसत्तमः ॥४९॥
श्रेणिमानिति विख्यातः क्षितौ राजर्षिसत्तमः ॥४९॥
49. teṣāmanyatamo yastu caturthaḥ parikīrtitaḥ ,
śreṇimāniti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ.
śreṇimāniti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ.
49.
teṣām anyatamaḥ yaḥ tu caturthaḥ parikīrtitaḥ
śreṇimān iti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ
śreṇimān iti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ
49.
Among them, the one who is declared as the fourth, known as Śreṇimān, was the foremost royal sage on earth.
पञ्चमस्तु बभूवैषां प्रवरो यो महासुरः ।
महौजा इति विख्यातो बभूवेह परंतपः ॥५०॥
महौजा इति विख्यातो बभूवेह परंतपः ॥५०॥
50. pañcamastu babhūvaiṣāṁ pravaro yo mahāsuraḥ ,
mahaujā iti vikhyāto babhūveha paraṁtapaḥ.
mahaujā iti vikhyāto babhūveha paraṁtapaḥ.
50.
pañcamaḥ tu babhūva eṣām pravaraḥ yaḥ mahāsuraḥ
| mahaujāḥ iti vikhyātaḥ babhūva iha paraṃtapaḥ
| mahaujāḥ iti vikhyātaḥ babhūva iha paraṃtapaḥ
50.
Among these, the fifth, who was a chief among the great Asuras, became renowned here as Mahaujas, the tormentor of enemies.
षष्ठस्तु मतिमान्यो वै तेषामासीन्महासुरः ।
अभीरुरिति विख्यातः क्षितौ राजर्षिसत्तमः ॥५१॥
अभीरुरिति विख्यातः क्षितौ राजर्षिसत्तमः ॥५१॥
51. ṣaṣṭhastu matimānyo vai teṣāmāsīnmahāsuraḥ ,
abhīruriti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ.
abhīruriti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ.
51.
ṣaṣṭhaḥ tu matimān yaḥ vai teṣām āsīt mahāsuraḥ
| abhīruḥ iti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ
| abhīruḥ iti vikhyātaḥ kṣitau rājarṣisattamaḥ
51.
Among them, the sixth, who was an intelligent great Asura, became renowned on earth as Abhiru, the foremost of royal sages.
समुद्रसेनश्च नृपस्तेषामेवाभवद्गणात् ।
विश्रुतः सागरान्तायां क्षितौ धर्मार्थतत्त्ववित् ॥५२॥
विश्रुतः सागरान्तायां क्षितौ धर्मार्थतत्त्ववित् ॥५२॥
52. samudrasenaśca nṛpasteṣāmevābhavadgaṇāt ,
viśrutaḥ sāgarāntāyāṁ kṣitau dharmārthatattvavit.
viśrutaḥ sāgarāntāyāṁ kṣitau dharmārthatattvavit.
52.
samudrasenaḥ ca nṛpaḥ teṣām eva abhavat gaṇāt |
viśrutaḥ sāgarāntāyām kṣitau dharmārthatattvavit
viśrutaḥ sāgarāntāyām kṣitau dharmārthatattvavit
52.
And King Samudrasena also came from their host; he was renowned across the earth, which extends to the ocean, as one who knew the essence of righteousness and prosperity.
बृहन्नामाष्टमस्तेषां कालेयानां परंतपः ।
बभूव राजन्धर्मात्मा सर्वभूतहिते रतः ॥५३॥
बभूव राजन्धर्मात्मा सर्वभूतहिते रतः ॥५३॥
53. bṛhannāmāṣṭamasteṣāṁ kāleyānāṁ paraṁtapaḥ ,
babhūva rājandharmātmā sarvabhūtahite rataḥ.
babhūva rājandharmātmā sarvabhūtahite rataḥ.
53.
bṛhannāmā aṣṭamaḥ teṣām kāleyānām paraṃtapaḥ
| babhūva rājan dharmātmā sarvabhūtahite rataḥ
| babhūva rājan dharmātmā sarvabhūtahite rataḥ
53.
O King, the eighth among those Kāleyas, known as Bṛhannāman, the tormentor of enemies, became a righteous soul, devoted to the welfare of all beings.
गणः क्रोधवशो नाम यस्ते राजन्प्रकीर्तितः ।
ततः संजज्ञिरे वीराः क्षिताविह नराधिपाः ॥५४॥
ततः संजज्ञिरे वीराः क्षिताविह नराधिपाः ॥५४॥
54. gaṇaḥ krodhavaśo nāma yaste rājanprakīrtitaḥ ,
tataḥ saṁjajñire vīrāḥ kṣitāviha narādhipāḥ.
tataḥ saṁjajñire vīrāḥ kṣitāviha narādhipāḥ.
54.
gaṇaḥ krodhavaśaḥ nāma yaḥ te rājan prakīrtitaḥ
| tataḥ sañjajñire vīrāḥ kṣitau iha narādhipāḥ
| tataḥ sañjajñire vīrāḥ kṣitau iha narādhipāḥ
54.
O King, from that very host named Krodhavaśa, which you have just recounted, valiant rulers of men were born here on earth.
नन्दिकः कर्णवेष्टश्च सिद्धार्थः कीटकस्तथा ।
सुवीरश्च सुबाहुश्च महावीरोऽथ बाह्लिकः ॥५५॥
सुवीरश्च सुबाहुश्च महावीरोऽथ बाह्लिकः ॥५५॥
55. nandikaḥ karṇaveṣṭaśca siddhārthaḥ kīṭakastathā ,
suvīraśca subāhuśca mahāvīro'tha bāhlikaḥ.
suvīraśca subāhuśca mahāvīro'tha bāhlikaḥ.
55.
nandikaḥ karṇaveṣṭaḥ ca siddhārthaḥ kīṭakaḥ tathā
suvīraḥ ca subāhuḥ ca mahāvīraḥ atha bāhlikaḥ
suvīraḥ ca subāhuḥ ca mahāvīraḥ atha bāhlikaḥ
55.
Nandika, Karṇaveṣṭa, Siddhārtha, and Kīṭaka; as well as Suvīra, Subāhu, Mahāvīra, and then Bāhlika.
क्रोधो विचित्यः सुरसः श्रीमान्नीलश्च भूमिपः ।
वीरधामा च कौरव्य भूमिपालश्च नामतः ॥५६॥
वीरधामा च कौरव्य भूमिपालश्च नामतः ॥५६॥
56. krodho vicityaḥ surasaḥ śrīmānnīlaśca bhūmipaḥ ,
vīradhāmā ca kauravya bhūmipālaśca nāmataḥ.
vīradhāmā ca kauravya bhūmipālaśca nāmataḥ.
56.
krodhaḥ vicityaḥ surasaḥ śrīmān nīlaḥ ca bhūmipaḥ
vīradhāmā ca kauravya bhūmipālaḥ ca nāmataḥ
vīradhāmā ca kauravya bhūmipālaḥ ca nāmataḥ
56.
Krodha, Vicitya, Surasa, the illustrious Nīla who was a king; Vīradhāmā, and Kauravya, and Bhūmipāla by name.
दन्तवक्त्रश्च नामासीद्दुर्जयश्चैव नामतः ।
रुक्मी च नृपशार्दूलो राजा च जनमेजयः ॥५७॥
रुक्मी च नृपशार्दूलो राजा च जनमेजयः ॥५७॥
57. dantavaktraśca nāmāsīddurjayaścaiva nāmataḥ ,
rukmī ca nṛpaśārdūlo rājā ca janamejayaḥ.
rukmī ca nṛpaśārdūlo rājā ca janamejayaḥ.
57.
dantavaktraḥ ca nāma āsīt durjayaḥ ca eva
nāmataḥ rukmī ca nṛpaśārdūlaḥ rājā ca janamejayaḥ
nāmataḥ rukmī ca nṛpaśārdūlaḥ rājā ca janamejayaḥ
57.
Dantavaktra by name, and Durjaya also by name; and Rukmī, a tiger among kings, and King Janamejaya.
आषाढो वायुवेगश्च भूरितेजास्तथैव च ।
एकलव्यः सुमित्रश्च वाटधानोऽथ गोमुखः ॥५८॥
एकलव्यः सुमित्रश्च वाटधानोऽथ गोमुखः ॥५८॥
58. āṣāḍho vāyuvegaśca bhūritejāstathaiva ca ,
ekalavyaḥ sumitraśca vāṭadhāno'tha gomukhaḥ.
ekalavyaḥ sumitraśca vāṭadhāno'tha gomukhaḥ.
58.
āṣāḍhaḥ vāyuvegaḥ ca bhūritejāḥ tathā eva ca
ekalavyaḥ sumitraḥ ca vāṭadhānaḥ atha gomukhaḥ
ekalavyaḥ sumitraḥ ca vāṭadhānaḥ atha gomukhaḥ
58.
Āṣāḍha, Vāyuvega, and Bhūritejas as well; Ekalavya, Sumitra, and Vāṭadhāna, and then Gomukha.
कारूषकाश्च राजानः क्षेमधूर्तिस्तथैव च ।
श्रुतायुरुद्धवश्चैव बृहत्सेनस्तथैव च ॥५९॥
श्रुतायुरुद्धवश्चैव बृहत्सेनस्तथैव च ॥५९॥
59. kārūṣakāśca rājānaḥ kṣemadhūrtistathaiva ca ,
śrutāyuruddhavaścaiva bṛhatsenastathaiva ca.
śrutāyuruddhavaścaiva bṛhatsenastathaiva ca.
59.
kārūṣakāḥ ca rājānaḥ kṣemadhūrtiḥ tathā eva ca
śrutāyuḥ uddhavaḥ ca eva bṛhatsenaḥ tathā eva ca
śrutāyuḥ uddhavaḥ ca eva bṛhatsenaḥ tathā eva ca
59.
The Kārūṣaka kings, and Kṣemadhūrti as well; and Śrutāyu, Uddhava, and Bṛhatsena also.
क्षेमोग्रतीर्थः कुहरः कलिङ्गेषु नराधिपः ।
मतिमांश्च मनुष्येन्द्र ईश्वरश्चेति विश्रुतः ॥६०॥
मतिमांश्च मनुष्येन्द्र ईश्वरश्चेति विश्रुतः ॥६०॥
60. kṣemogratīrthaḥ kuharaḥ kaliṅgeṣu narādhipaḥ ,
matimāṁśca manuṣyendra īśvaraśceti viśrutaḥ.
matimāṁśca manuṣyendra īśvaraśceti viśrutaḥ.
60.
kṣemogratīrthaḥ kuharaḥ kalingeṣu narādhipaḥ
matimān ca manuṣyendra īśvaraḥ ca iti viśrutaḥ
matimān ca manuṣyendra īśvaraḥ ca iti viśrutaḥ
60.
Kṣemogratīrtha Kuhara, the king of the Kalingas, was renowned as intelligent, a lord among men, and a powerful ruler.
गणात्क्रोधवशादेवं राजपूगोऽभवत्क्षितौ ।
जातः पुरा महाराज महाकीर्तिर्महाबलः ॥६१॥
जातः पुरा महाराज महाकीर्तिर्महाबलः ॥६१॥
61. gaṇātkrodhavaśādevaṁ rājapūgo'bhavatkṣitau ,
jātaḥ purā mahārāja mahākīrtirmahābalaḥ.
jātaḥ purā mahārāja mahākīrtirmahābalaḥ.
61.
gaṇāt krodhavaśāt evam rājapūgaḥ abhavat kṣitau
jātaḥ purā mahārāja mahākīrtiḥ mahābalaḥ
jātaḥ purā mahārāja mahākīrtiḥ mahābalaḥ
61.
O great king, a multitude of kings thus arose on the earth from a host due to anger. Formerly, one of great fame and immense strength was born.
यस्त्वासीद्देवको नाम देवराजसमद्युतिः ।
स गन्धर्वपतिर्मुख्यः क्षितौ जज्ञे नराधिपः ॥६२॥
स गन्धर्वपतिर्मुख्यः क्षितौ जज्ञे नराधिपः ॥६२॥
62. yastvāsīddevako nāma devarājasamadyutiḥ ,
sa gandharvapatirmukhyaḥ kṣitau jajñe narādhipaḥ.
sa gandharvapatirmukhyaḥ kṣitau jajñe narādhipaḥ.
62.
yaḥ tu āsīt devakaḥ nāma devarājasamadyutiḥ saḥ
gandharvapatir mukhyaḥ kṣitau jajñe narādhipaḥ
gandharvapatir mukhyaḥ kṣitau jajñe narādhipaḥ
62.
He who was named Devaka, possessing splendor equal to the king of the gods, was born on earth as a king, he being the chief lord of the Gandharvas.
बृहस्पतेर्बृहत्कीर्तेर्देवर्षेर्विद्धि भारत ।
अंशाद्द्रोणं समुत्पन्नं भारद्वाजमयोनिजम् ॥६३॥
अंशाद्द्रोणं समुत्पन्नं भारद्वाजमयोनिजम् ॥६३॥
63. bṛhaspaterbṛhatkīrterdevarṣerviddhi bhārata ,
aṁśāddroṇaṁ samutpannaṁ bhāradvājamayonijam.
aṁśāddroṇaṁ samutpannaṁ bhāradvājamayonijam.
63.
bṛhaspateḥ bṛhatkīrteḥ devarṣeḥ viddhi bhārata
am̐śāt droṇam samutpannam bhāradvājam ayonijam
am̐śāt droṇam samutpannam bhāradvājam ayonijam
63.
Know, O Bhārata, that Droṇa, the son of Bharadvāja, was born from a portion of the greatly renowned divine sage Bṛhaspati, and was not born from a womb.
धन्विनां नृपशार्दूल यः स सर्वास्त्रवित्तमः ।
बृहत्कीर्तिर्महातेजाः संजज्ञे मनुजेष्विह ॥६४॥
बृहत्कीर्तिर्महातेजाः संजज्ञे मनुजेष्विह ॥६४॥
64. dhanvināṁ nṛpaśārdūla yaḥ sa sarvāstravittamaḥ ,
bṛhatkīrtirmahātejāḥ saṁjajñe manujeṣviha.
bṛhatkīrtirmahātejāḥ saṁjajñe manujeṣviha.
64.
dhanvinām nṛpaśārdūla yaḥ saḥ sarvāstravittamaḥ
bṛhatkīrtiḥ mahātejāḥ saṁjajñe manujeṣu iha
bṛhatkīrtiḥ mahātejāḥ saṁjajñe manujeṣu iha
64.
O tiger among kings, he who was the foremost among all archers and the most skilled in all weapons, of immense fame and great splendor, was born here among men.
धनुर्वेदे च वेदे च यं तं वेदविदो विदुः ।
वरिष्ठमिन्द्रकर्माणं द्रोणं स्वकुलवर्धनम् ॥६५॥
वरिष्ठमिन्द्रकर्माणं द्रोणं स्वकुलवर्धनम् ॥६५॥
65. dhanurvede ca vede ca yaṁ taṁ vedavido viduḥ ,
variṣṭhamindrakarmāṇaṁ droṇaṁ svakulavardhanam.
variṣṭhamindrakarmāṇaṁ droṇaṁ svakulavardhanam.
65.
dhanurvede ca vede ca yam tam vedavidaḥ viduḥ
variṣṭham indrakarmāṇam droṇam svakulavardhanam
variṣṭham indrakarmāṇam droṇam svakulavardhanam
65.
The knowers of the Vedas recognize Drona as preeminent in both the science of archery and the Vedas, whose deeds are like Indra's, and who enhances his own lineage.
महादेवान्तकाभ्यां च कामात्क्रोधाच्च भारत ।
एकत्वमुपपन्नानां जज्ञे शूरः परंतपः ॥६६॥
एकत्वमुपपन्नानां जज्ञे शूरः परंतपः ॥६६॥
66. mahādevāntakābhyāṁ ca kāmātkrodhācca bhārata ,
ekatvamupapannānāṁ jajñe śūraḥ paraṁtapaḥ.
ekatvamupapannānāṁ jajñe śūraḥ paraṁtapaḥ.
66.
mahādeva antakābhyām ca kāmāt krodhāt ca bhārata
ekatvam upapannānām jajñe śūraḥ parantapaḥ
ekatvam upapannānām jajñe śūraḥ parantapaḥ
66.
O Bhārata, a heroic vanquisher of foes was born from the unification of Mahādeva and Antaka, and from desire and anger.
अश्वत्थामा महावीर्यः शत्रुपक्षक्षयंकरः ।
वीरः कमलपत्राक्षः क्षितावासीन्नराधिप ॥६७॥
वीरः कमलपत्राक्षः क्षितावासीन्नराधिप ॥६७॥
67. aśvatthāmā mahāvīryaḥ śatrupakṣakṣayaṁkaraḥ ,
vīraḥ kamalapatrākṣaḥ kṣitāvāsīnnarādhipa.
vīraḥ kamalapatrākṣaḥ kṣitāvāsīnnarādhipa.
67.
aśvatthāmā mahāvīryaḥ śatrupakṣakṣayaṅkaraḥ
vīraḥ kamalapatrākṣaḥ kṣitau āsīt narādhipa
vīraḥ kamalapatrākṣaḥ kṣitau āsīt narādhipa
67.
O king of men, Ashvatthama, a hero of immense valor, a destroyer of the enemy's ranks, and one with eyes like lotus petals, resided on Earth.
जज्ञिरे वसवस्त्वष्टौ गङ्गायां शंतनोः सुताः ।
वसिष्ठस्य च शापेन नियोगाद्वासवस्य च ॥६८॥
वसिष्ठस्य च शापेन नियोगाद्वासवस्य च ॥६८॥
68. jajñire vasavastvaṣṭau gaṅgāyāṁ śaṁtanoḥ sutāḥ ,
vasiṣṭhasya ca śāpena niyogādvāsavasya ca.
vasiṣṭhasya ca śāpena niyogādvāsavasya ca.
68.
jajñire vasavaḥ tu aṣṭau gaṅgāyām śantanoḥ
sutāḥ vasiṣṭhasya ca śāpena niyogāt vāsavasya ca
sutāḥ vasiṣṭhasya ca śāpena niyogāt vāsavasya ca
68.
However, the eight Vasus were born as sons of Shantanu, through Ganga, both due to Vasishtha's curse and Vasava's (Indra's) command.
तेषामवरजो भीष्मः कुरूणामभयंकरः ।
मतिमान्वेदविद्वाग्मी शत्रुपक्षक्षयंकरः ॥६९॥
मतिमान्वेदविद्वाग्मी शत्रुपक्षक्षयंकरः ॥६९॥
69. teṣāmavarajo bhīṣmaḥ kurūṇāmabhayaṁkaraḥ ,
matimānvedavidvāgmī śatrupakṣakṣayaṁkaraḥ.
matimānvedavidvāgmī śatrupakṣakṣayaṁkaraḥ.
69.
teṣām avarajaḥ bhīṣmaḥ kurūṇām abhayaṅkaraḥ
matimān vedavid vāgmī śatrupakṣakṣayaṅkaraḥ
matimān vedavid vāgmī śatrupakṣakṣayaṅkaraḥ
69.
Among them, Bhishma was the youngest, the protector of the Kurus, intelligent, a knower of the Vedas, eloquent, and a destroyer of enemy forces.
जामदग्न्येन रामेण यः स सर्वविदां वरः ।
अयुध्यत महातेजा भार्गवेण महात्मना ॥७०॥
अयुध्यत महातेजा भार्गवेण महात्मना ॥७०॥
70. jāmadagnyena rāmeṇa yaḥ sa sarvavidāṁ varaḥ ,
ayudhyata mahātejā bhārgaveṇa mahātmanā.
ayudhyata mahātejā bhārgaveṇa mahātmanā.
70.
jāmadagnyena rāmeṇa yaḥ saḥ sarvavidām varaḥ
ayudhyata mahātejāḥ bhārgaveṇa mahātmanā
ayudhyata mahātejāḥ bhārgaveṇa mahātmanā
70.
That greatly effulgent, great-souled Rama, son of Jamadagni and descendant of Bhrigu, who was the best of all knowers, fought.
यस्तु राजन्कृपो नाम ब्रह्मर्षिरभवत्क्षितौ ।
रुद्राणां तं गणाद्विद्धि संभूतमतिपौरुषम् ॥७१॥
रुद्राणां तं गणाद्विद्धि संभूतमतिपौरुषम् ॥७१॥
71. yastu rājankṛpo nāma brahmarṣirabhavatkṣitau ,
rudrāṇāṁ taṁ gaṇādviddhi saṁbhūtamatipauruṣam.
rudrāṇāṁ taṁ gaṇādviddhi saṁbhūtamatipauruṣam.
71.
yaḥ tu rājan kṛpaḥ nāma brahmarṣiḥ abhavat kṣitau
rudrāṇām tam gaṇāt viddhi saṃbhūtam atipauruṣam
rudrāṇām tam gaṇāt viddhi saṃbhūtam atipauruṣam
71.
O King, know that Kripa, the Brahmarshi who manifested on earth, was born from the host of the Rudras and possessed immense prowess.
शकुनिर्नाम यस्त्वासीद्राजा लोके महारथः ।
द्वापरं विद्धि तं राजन्संभूतमरिमर्दनम् ॥७२॥
द्वापरं विद्धि तं राजन्संभूतमरिमर्दनम् ॥७२॥
72. śakunirnāma yastvāsīdrājā loke mahārathaḥ ,
dvāparaṁ viddhi taṁ rājansaṁbhūtamarimardanam.
dvāparaṁ viddhi taṁ rājansaṁbhūtamarimardanam.
72.
śakuniḥ nāma yaḥ tu āsīt rājā loke mahārathaḥ
dvāparam viddhi tam rājan saṃbhūtam arimardanam
dvāparam viddhi tam rājan saṃbhūtam arimardanam
72.
O King, know that Shakuni, who was a king and a great warrior in the world, the destroyer of enemies, was born from (the being named) Dvāpara.
सात्यकिः सत्यसंधस्तु योऽसौ वृष्णिकुलोद्वहः ।
पक्षात्स जज्ञे मरुतां देवानामरिमर्दनः ॥७३॥
पक्षात्स जज्ञे मरुतां देवानामरिमर्दनः ॥७३॥
73. sātyakiḥ satyasaṁdhastu yo'sau vṛṣṇikulodvahaḥ ,
pakṣātsa jajñe marutāṁ devānāmarimardanaḥ.
pakṣātsa jajñe marutāṁ devānāmarimardanaḥ.
73.
sātyakiḥ satyasaṃdhaḥ tu yaḥ asau vṛṣṇikulodvahaḥ
pakṣāt saḥ jajñe marutām devānām arimardanaḥ
pakṣāt saḥ jajñe marutām devānām arimardanaḥ
73.
Satyaki, who was true to his vows and a pillar of the Vrishni clan, that destroyer of enemies, was born from the host of the Marut gods.
द्रुपदश्चापि राजर्षिस्तत एवाभवद्गणात् ।
मानुषे नृप लोकेऽस्मिन्सर्वशस्त्रभृतां वरः ॥७४॥
मानुषे नृप लोकेऽस्मिन्सर्वशस्त्रभृतां वरः ॥७४॥
74. drupadaścāpi rājarṣistata evābhavadgaṇāt ,
mānuṣe nṛpa loke'sminsarvaśastrabhṛtāṁ varaḥ.
mānuṣe nṛpa loke'sminsarvaśastrabhṛtāṁ varaḥ.
74.
drupadaḥ ca api rājarṣiḥ tataḥ eva abhavat gaṇāt
mānuṣe nṛpa loke asmin sarvaśastrabṛtām varaḥ
mānuṣe nṛpa loke asmin sarvaśastrabṛtām varaḥ
74.
O King, Drupada, the royal sage, also appeared from that very group (of Maruts); in this human world, he was the foremost among all who wielded weapons.
ततश्च कृतवर्माणं विद्धि राजञ्जनाधिपम् ।
जातमप्रतिकर्माणं क्षत्रियर्षभसत्तमम् ॥७५॥
जातमप्रतिकर्माणं क्षत्रियर्षभसत्तमम् ॥७५॥
75. tataśca kṛtavarmāṇaṁ viddhi rājañjanādhipam ,
jātamapratikarmāṇaṁ kṣatriyarṣabhasattamam.
jātamapratikarmāṇaṁ kṣatriyarṣabhasattamam.
75.
tataḥ ca kṛtavarmāṇam viddhi rājan janādhipam
jātam apratikarmāṇam kṣatriyarṣabhasattamam
jātam apratikarmāṇam kṣatriyarṣabhasattamam
75.
And then, O King, know that Kṛtavarmā, the lord of men, was born, one whose deeds cannot be undone, the most excellent among the best of warriors.
मरुतां तु गणाद्विद्धि संजातमरिमर्दनम् ।
विराटं नाम राजर्षिं परराष्ट्रप्रतापनम् ॥७६॥
विराटं नाम राजर्षिं परराष्ट्रप्रतापनम् ॥७६॥
76. marutāṁ tu gaṇādviddhi saṁjātamarimardanam ,
virāṭaṁ nāma rājarṣiṁ pararāṣṭrapratāpanam.
virāṭaṁ nāma rājarṣiṁ pararāṣṭrapratāpanam.
76.
marutām tu gaṇāt viddhi saṁjātam arimardanam
virāṭam nāma rājarṣim pararāṣṭrapratāpanam
virāṭam nāma rājarṣim pararāṣṭrapratāpanam
76.
But know that from the group of Maruts was born the suppressor of enemies, by name Virāṭa, the royal sage, who tormented hostile kingdoms.
अरिष्टायास्तु यः पुत्रो हंस इत्यभिविश्रुतः ।
स गन्धर्वपतिर्जज्ञे कुरुवंशविवर्धनः ॥७७॥
स गन्धर्वपतिर्जज्ञे कुरुवंशविवर्धनः ॥७७॥
77. ariṣṭāyāstu yaḥ putro haṁsa ityabhiviśrutaḥ ,
sa gandharvapatirjajñe kuruvaṁśavivardhanaḥ.
sa gandharvapatirjajñe kuruvaṁśavivardhanaḥ.
77.
ariṣṭāyāḥ tu yaḥ putraḥ haṁsaḥ iti abhiviśrutaḥ
saḥ gandharvapatiḥ jajñe kuruvaṁśavivardhanaḥ
saḥ gandharvapatiḥ jajñe kuruvaṁśavivardhanaḥ
77.
But he who was the son of Ariṣṭā, famous as Haṁsa, was born as the lord of the Gandharvas and the enhancer of the Kuru lineage.
धृतराष्ट्र इति ख्यातः कृष्णद्वैपायनादपि ।
दीर्घबाहुर्महातेजाः प्रज्ञाचक्षुर्नराधिपः ।
मातुर्दोषादृषेः कोपादन्ध एव व्यजायत ॥७८॥
दीर्घबाहुर्महातेजाः प्रज्ञाचक्षुर्नराधिपः ।
मातुर्दोषादृषेः कोपादन्ध एव व्यजायत ॥७८॥
78. dhṛtarāṣṭra iti khyātaḥ kṛṣṇadvaipāyanādapi ,
dīrghabāhurmahātejāḥ prajñācakṣurnarādhipaḥ ,
māturdoṣādṛṣeḥ kopādandha eva vyajāyata.
dīrghabāhurmahātejāḥ prajñācakṣurnarādhipaḥ ,
māturdoṣādṛṣeḥ kopādandha eva vyajāyata.
78.
dhṛtarāṣṭraḥ iti khyātaḥ kṛṣṇadvaipāyanāt
api dīrghabāhuḥ mahātejāḥ
prajñācakṣuḥ narādhipaḥ mātuḥ
doṣāt ṛṣeḥ kopāt andhaḥ eva vyajāyata
api dīrghabāhuḥ mahātejāḥ
prajñācakṣuḥ narādhipaḥ mātuḥ
doṣāt ṛṣeḥ kopāt andhaḥ eva vyajāyata
78.
Dhṛtarāṣṭra, renowned from Kṛṣṇadvaipāyana (Vyāsa) himself, was long-armed, immensely powerful, and possessed wisdom as his eye, a lord of men. But due to his mother's fault and the sage's wrath, he was indeed born blind.
अत्रेस्तु सुमहाभागं पुत्रं पुत्रवतां वरम् ।
विदुरं विद्धि लोकेऽस्मिञ्जातं बुद्धिमतां वरम् ॥७९॥
विदुरं विद्धि लोकेऽस्मिञ्जातं बुद्धिमतां वरम् ॥७९॥
79. atrestu sumahābhāgaṁ putraṁ putravatāṁ varam ,
viduraṁ viddhi loke'smiñjātaṁ buddhimatāṁ varam.
viduraṁ viddhi loke'smiñjātaṁ buddhimatāṁ varam.
79.
atreḥ tu sumahābhāgam putram putravatām varam
viduram viddhi loke asmin jātam buddhimatām varam
viduram viddhi loke asmin jātam buddhimatām varam
79.
But know that Vidura, the greatly fortunate son of Atri, the best among those with sons, was born in this world as the best among the intelligent.
कलेरंशात्तु संजज्ञे भुवि दुर्योधनो नृपः ।
दुर्बुद्धिर्दुर्मतिश्चैव कुरूणामयशस्करः ॥८०॥
दुर्बुद्धिर्दुर्मतिश्चैव कुरूणामयशस्करः ॥८०॥
80. kaleraṁśāttu saṁjajñe bhuvi duryodhano nṛpaḥ ,
durbuddhirdurmatiścaiva kurūṇāmayaśaskaraḥ.
durbuddhirdurmatiścaiva kurūṇāmayaśaskaraḥ.
80.
kaleḥ aṃśāt tu saṃjajñe bhuvi duryodhanaḥ nṛpaḥ
durbuddhiḥ durmatiḥ ca eva kurūṇām ayaśaskaraḥ
durbuddhiḥ durmatiḥ ca eva kurūṇām ayaśaskaraḥ
80.
King Duryodhana, born on Earth from a portion of Kali, was indeed wicked and ill-intentioned, bringing disgrace to the Kurus.
जगतो यः स सर्वस्य विद्विष्टः कलिपूरुषः ।
यः सर्वां घातयामास पृथिवीं पुरुषाधमः ।
येन वैरं समुद्दीप्तं भूतान्तकरणं महत् ॥८१॥
यः सर्वां घातयामास पृथिवीं पुरुषाधमः ।
येन वैरं समुद्दीप्तं भूतान्तकरणं महत् ॥८१॥
81. jagato yaḥ sa sarvasya vidviṣṭaḥ kalipūruṣaḥ ,
yaḥ sarvāṁ ghātayāmāsa pṛthivīṁ puruṣādhamaḥ ,
yena vairaṁ samuddīptaṁ bhūtāntakaraṇaṁ mahat.
yaḥ sarvāṁ ghātayāmāsa pṛthivīṁ puruṣādhamaḥ ,
yena vairaṁ samuddīptaṁ bhūtāntakaraṇaṁ mahat.
81.
jagataḥ yaḥ sa sarvasya vidviṣṭaḥ
kalipūruṣaḥ yaḥ sarvām ghātayāmāsa
pṛthivīm puruṣādhamaḥ yena vairam
samuddīptam bhūtāntakaraṇam mahat
kalipūruṣaḥ yaḥ sarvām ghātayāmāsa
pṛthivīm puruṣādhamaḥ yena vairam
samuddīptam bhūtāntakaraṇam mahat
81.
He, the embodiment of Kali, was detested by everyone in the world. That vilest of men caused the destruction of the entire earth, for it was by him that a great and all-consuming enmity was ignited.
पौलस्त्या भ्रातरः सर्वे जज्ञिरे मनुजेष्विह ।
शतं दुःशासनादीनां सर्वेषां क्रूरकर्मणाम् ॥८२॥
शतं दुःशासनादीनां सर्वेषां क्रूरकर्मणाम् ॥८२॥
82. paulastyā bhrātaraḥ sarve jajñire manujeṣviha ,
śataṁ duḥśāsanādīnāṁ sarveṣāṁ krūrakarmaṇām.
śataṁ duḥśāsanādīnāṁ sarveṣāṁ krūrakarmaṇām.
82.
paulastyāḥ bhrātaraḥ sarve jajñire manujeṣu
iha śatam duḥśāsanādīnām sarveṣām krūrakarmaṇām
iha śatam duḥśāsanādīnām sarveṣām krūrakarmaṇām
82.
All the Pāulastya brothers, a hundred of them including Duḥśāsana, who were all cruel in their actions, were born here among men.
दुर्मुखो दुःसहश्चैव ये चान्ये नानुशब्दिताः ।
दुर्योधनसहायास्ते पौलस्त्या भरतर्षभ ॥८३॥
दुर्योधनसहायास्ते पौलस्त्या भरतर्षभ ॥८३॥
83. durmukho duḥsahaścaiva ye cānye nānuśabditāḥ ,
duryodhanasahāyāste paulastyā bharatarṣabha.
duryodhanasahāyāste paulastyā bharatarṣabha.
83.
durmukhaḥ duḥsahaḥ ca eva ye ca anye na anuśabditāḥ
duryodhanasahāyāḥ te paulastyāḥ bharatarṣabha
duryodhanasahāyāḥ te paulastyāḥ bharatarṣabha
83.
O best of Bhāratas, Durmukha, Duḥsaha, and all those other Pāulastyas who are not specifically named, were allies of Duryodhana.
धर्मस्यांशं तु राजानं विद्धि राजन्युधिष्ठिरम् ।
भीमसेनं तु वातस्य देवराजस्य चार्जुनम् ॥८४॥
भीमसेनं तु वातस्य देवराजस्य चार्जुनम् ॥८४॥
84. dharmasyāṁśaṁ tu rājānaṁ viddhi rājanyudhiṣṭhiram ,
bhīmasenaṁ tu vātasya devarājasya cārjunam.
bhīmasenaṁ tu vātasya devarājasya cārjunam.
84.
dharmasya aṃśam tu rājānam viddhi rājan yudhiṣṭhiram
bhīmasenam tu vātasya devarājasya ca arjunam
bhīmasenam tu vātasya devarājasya ca arjunam
84.
O king, know that King Yudhiṣṭhira is a portion of Dharma, Bhīmasena a portion of Vāta (the Wind god), and Arjuna a portion of the King of Gods (Indra).
अश्विनोस्तु तथैवांशौ रूपेणाप्रतिमौ भुवि ।
नकुलः सहदेवश्च सर्वलोकमनोहरौ ॥८५॥
नकुलः सहदेवश्च सर्वलोकमनोहरौ ॥८५॥
85. aśvinostu tathaivāṁśau rūpeṇāpratimau bhuvi ,
nakulaḥ sahadevaśca sarvalokamanoharau.
nakulaḥ sahadevaśca sarvalokamanoharau.
85.
aśvinoḥ tu tathā eva aṃśau rūpeṇa apratimau
bhuvi nakulaḥ sahadevaḥ ca sarvalokamanoharau
bhuvi nakulaḥ sahadevaḥ ca sarvalokamanoharau
85.
Nakula and Sahadeva were indeed portions of the Ashvins, unequalled in beauty on earth, and charming to all people.
यः सुवर्चा इति ख्यातः सोमपुत्रः प्रतापवान् ।
अभिमन्युर्बृहत्कीर्तिरर्जुनस्य सुतोऽभवत् ॥८६॥
अभिमन्युर्बृहत्कीर्तिरर्जुनस्य सुतोऽभवत् ॥८६॥
86. yaḥ suvarcā iti khyātaḥ somaputraḥ pratāpavān ,
abhimanyurbṛhatkīrtirarjunasya suto'bhavat.
abhimanyurbṛhatkīrtirarjunasya suto'bhavat.
86.
yaḥ suvarcāḥ iti khyātaḥ somaputraḥ pratāpavān
abhimanyuḥ bṛhatkīrtiḥ arjunasya sutaḥ abhavat
abhimanyuḥ bṛhatkīrtiḥ arjunasya sutaḥ abhavat
86.
He who was known as Suvarchas, the powerful son of Soma, became Abhimanyu, the greatly famous son of Arjuna.
अग्नेरंशं तु विद्धि त्वं धृष्टद्युम्नं महारथम् ।
शिखण्डिनमथो राजन्स्त्रीपुंसं विद्धि राक्षसम् ॥८७॥
शिखण्डिनमथो राजन्स्त्रीपुंसं विद्धि राक्षसम् ॥८७॥
87. agneraṁśaṁ tu viddhi tvaṁ dhṛṣṭadyumnaṁ mahāratham ,
śikhaṇḍinamatho rājanstrīpuṁsaṁ viddhi rākṣasam.
śikhaṇḍinamatho rājanstrīpuṁsaṁ viddhi rākṣasam.
87.
agneḥ aṃśaṃ tu viddhi tvaṃ dhṛṣṭadyumnaṃ mahāratham
śikhaṇḍinam atha u rājan strīpuṃsaṃ viddhi rākṣasam
śikhaṇḍinam atha u rājan strīpuṃsaṃ viddhi rākṣasam
87.
You should know Dhṛṣṭadyumna, the great charioteer, to be a portion of Agni. And, O King, know Shikhaṇḍin to be a Rākṣasa, who is a man-woman (hermaphrodite).
द्रौपदेयाश्च ये पञ्च बभूवुर्भरतर्षभ ।
विश्वेदेवगणान्राजंस्तान्विद्धि भरतर्षभ ॥८८॥
विश्वेदेवगणान्राजंस्तान्विद्धि भरतर्षभ ॥८८॥
88. draupadeyāśca ye pañca babhūvurbharatarṣabha ,
viśvedevagaṇānrājaṁstānviddhi bharatarṣabha.
viśvedevagaṇānrājaṁstānviddhi bharatarṣabha.
88.
draupadeyāḥ ca ye pañca babhūvuḥ bharatarṣabha
viśvedevagaṇān rājan tān viddhi bharatarṣabha
viśvedevagaṇān rājan tān viddhi bharatarṣabha
88.
And those five sons of Draupadi, O best of Bharatas, know them, O King, O best of Bharatas, to be groups of Viśvedevas.
आमुक्तकवचः कर्णो यस्तु जज्ञे महारथः ।
दिवाकरस्य तं विद्धि देवस्यांशमनुत्तमम् ॥८९॥
दिवाकरस्य तं विद्धि देवस्यांशमनुत्तमम् ॥८९॥
89. āmuktakavacaḥ karṇo yastu jajñe mahārathaḥ ,
divākarasya taṁ viddhi devasyāṁśamanuttamam.
divākarasya taṁ viddhi devasyāṁśamanuttamam.
89.
āmuktakavacaḥ karṇaḥ yaḥ tu jajñe mahārathaḥ
divākarasya taṃ viddhi devasya aṃśam anuttamam
divākarasya taṃ viddhi devasya aṃśam anuttamam
89.
Know Karṇa, who was born with natural armor and was a great charioteer, to be the supreme portion of the sun god.
यस्तु नारायणो नाम देवदेवः सनातनः ।
तस्यांशो मानुषेष्वासीद्वासुदेवः प्रतापवान् ॥९०॥
तस्यांशो मानुषेष्वासीद्वासुदेवः प्रतापवान् ॥९०॥
90. yastu nārāyaṇo nāma devadevaḥ sanātanaḥ ,
tasyāṁśo mānuṣeṣvāsīdvāsudevaḥ pratāpavān.
tasyāṁśo mānuṣeṣvāsīdvāsudevaḥ pratāpavān.
90.
yaḥ tu nārāyaṇaḥ nāma devadevaḥ sanātanaḥ
tasya aṃśaḥ mānuṣeṣu āsīt vāsudevaḥ pratāpavān
tasya aṃśaḥ mānuṣeṣu āsīt vāsudevaḥ pratāpavān
90.
Indeed, the eternal God of gods named Narayana - a powerful portion of Him manifested as Vasudeva among humans.
शेषस्यांशस्तु नागस्य बलदेवो महाबलः ।
सनत्कुमारं प्रद्युम्नं विद्धि राजन्महौजसम् ॥९१॥
सनत्कुमारं प्रद्युम्नं विद्धि राजन्महौजसम् ॥९१॥
91. śeṣasyāṁśastu nāgasya baladevo mahābalaḥ ,
sanatkumāraṁ pradyumnaṁ viddhi rājanmahaujasam.
sanatkumāraṁ pradyumnaṁ viddhi rājanmahaujasam.
91.
śeṣasya aṃśaḥ tu nāgasya baladevaḥ mahābalaḥ
sanatkumāram pradyumnam viddhi rājan mahaujasam
sanatkumāram pradyumnam viddhi rājan mahaujasam
91.
Baladeva, the greatly powerful, was indeed a portion of Shesha, the Naga. And, O King, know Pradyumna as Sanatkumara, the one of great energy.
एवमन्ये मनुष्येन्द्र बहवोंऽशा दिवौकसाम् ।
जज्ञिरे वसुदेवस्य कुले कुलविवर्धनाः ॥९२॥
जज्ञिरे वसुदेवस्य कुले कुलविवर्धनाः ॥९२॥
92. evamanye manuṣyendra bahavoṁ'śā divaukasām ,
jajñire vasudevasya kule kulavivardhanāḥ.
jajñire vasudevasya kule kulavivardhanāḥ.
92.
evam anye manuṣyendra bahavaḥ aṃśāḥ divaukasām
jajñire vasudevasya kule kulavivardhanāḥ
jajñire vasudevasya kule kulavivardhanāḥ
92.
In this way, O lord of men, many other portions of the celestials were born in the lineage of Vasudeva, enhancing the glory of that family.
गणस्त्वप्सरसां यो वै मया राजन्प्रकीर्तितः ।
तस्य भागः क्षितौ जज्ञे नियोगाद्वासवस्य च ॥९३॥
तस्य भागः क्षितौ जज्ञे नियोगाद्वासवस्य च ॥९३॥
93. gaṇastvapsarasāṁ yo vai mayā rājanprakīrtitaḥ ,
tasya bhāgaḥ kṣitau jajñe niyogādvāsavasya ca.
tasya bhāgaḥ kṣitau jajñe niyogādvāsavasya ca.
93.
gaṇaḥ tu apsarasām yaḥ vai mayā rājan prakīrtitaḥ
tasya bhāgaḥ kṣitau jajñe niyogāt vāsavasya ca
tasya bhāgaḥ kṣitau jajñe niyogāt vāsavasya ca
93.
O King, the host of Apsaras that I have indeed spoken of - a portion of them were born on Earth by the command of Vasava (Indra).
तानि षोडश देवीनां सहस्राणि नराधिप ।
बभूवुर्मानुषे लोके नारायणपरिग्रहः ॥९४॥
बभूवुर्मानुषे लोके नारायणपरिग्रहः ॥९४॥
94. tāni ṣoḍaśa devīnāṁ sahasrāṇi narādhipa ,
babhūvurmānuṣe loke nārāyaṇaparigrahaḥ.
babhūvurmānuṣe loke nārāyaṇaparigrahaḥ.
94.
tāni ṣoḍaśa devīnām sahasrāṇi narādhipa
babhūvuḥ mānuṣe loke nārāyaṇaparigrahaḥ
babhūvuḥ mānuṣe loke nārāyaṇaparigrahaḥ
94.
O King, those sixteen thousand goddesses became wives of Narayana in the human world.
श्रियस्तु भागः संजज्ञे रत्यर्थं पृथिवीतले ।
द्रुपदस्य कुले कन्या वेदिमध्यादनिन्दिता ॥९५॥
द्रुपदस्य कुले कन्या वेदिमध्यादनिन्दिता ॥९५॥
95. śriyastu bhāgaḥ saṁjajñe ratyarthaṁ pṛthivītale ,
drupadasya kule kanyā vedimadhyādaninditā.
drupadasya kule kanyā vedimadhyādaninditā.
95.
śriyaḥ tu bhāgaḥ saṃjajñe ratyartham pṛthivītale
drupatasya kule kanyā vedimadhyāt aninditā
drupatasya kule kanyā vedimadhyāt aninditā
95.
Indeed, a blameless portion of the goddess Śrī was born on the Earth's surface for the sake of delight, appearing as a daughter in Drupada's family from the middle of the sacrificial altar.
नातिह्रस्वा न महती नीलोत्पलसुगन्धिनी ।
पद्मायताक्षी सुश्रोणी असितायतमूर्धजा ॥९६॥
पद्मायताक्षी सुश्रोणी असितायतमूर्धजा ॥९६॥
96. nātihrasvā na mahatī nīlotpalasugandhinī ,
padmāyatākṣī suśroṇī asitāyatamūrdhajā.
padmāyatākṣī suśroṇī asitāyatamūrdhajā.
96.
na ati hrasvā na mahatī nīlotpalasugandhinī
padmāyatākṣī suśroṇī asitāyatamūrdhajā
padmāyatākṣī suśroṇī asitāyatamūrdhajā
96.
She was neither too short nor too tall, fragrant like a blue lotus, with long, lotus-petal-like eyes, beautiful hips, and long, dark hair.
सर्वलक्षणसंपन्ना वैडूर्यमणिसंनिभा ।
पञ्चानां पुरुषेन्द्राणां चित्तप्रमथिनी रहः ॥९७॥
पञ्चानां पुरुषेन्द्राणां चित्तप्रमथिनी रहः ॥९७॥
97. sarvalakṣaṇasaṁpannā vaiḍūryamaṇisaṁnibhā ,
pañcānāṁ puruṣendrāṇāṁ cittapramathinī rahaḥ.
pañcānāṁ puruṣendrāṇāṁ cittapramathinī rahaḥ.
97.
sarvalakṣaṇasampannā vaiḍūryamaṇisaṃnibhā
pañcānām puruṣendrāṇām cittapramathinī rahaḥ
pañcānām puruṣendrāṇām cittapramathinī rahaḥ
97.
Endowed with all auspicious characteristics, resembling a Vaidūrya gem, she, in private, captivated the minds of the five foremost among men.
सिद्धिर्धृतिश्च ये देव्यौ पञ्चानां मातरौ तु ते ।
कुन्ती माद्री च जज्ञाते मतिस्तु सुबलात्मजा ॥९८॥
कुन्ती माद्री च जज्ञाते मतिस्तु सुबलात्मजा ॥९८॥
98. siddhirdhṛtiśca ye devyau pañcānāṁ mātarau tu te ,
kuntī mādrī ca jajñāte matistu subalātmajā.
kuntī mādrī ca jajñāte matistu subalātmajā.
98.
siddhiḥ dhṛtiḥ ca ye devyau pañcānām mātarau tu
te kuntī mādrī ca jajñāte matiḥ tu subalātmajā
te kuntī mādrī ca jajñāte matiḥ tu subalātmajā
98.
Indeed, the goddesses Siddhi (Success) and Dhṛti (Steadfastness) were the mothers of the five (Pandavas), while Kuntī and Mādrī were born (as their human counterparts). Matī (Intelligence) was born as the daughter of Subala (Gāndhārī).
इति देवासुराणां ते गन्धर्वाप्सरसां तथा ।
अंशावतरणं राजन्राक्षसानां च कीर्तितम् ॥९९॥
अंशावतरणं राजन्राक्षसानां च कीर्तितम् ॥९९॥
99. iti devāsurāṇāṁ te gandharvāpsarasāṁ tathā ,
aṁśāvataraṇaṁ rājanrākṣasānāṁ ca kīrtitam.
aṁśāvataraṇaṁ rājanrākṣasānāṁ ca kīrtitam.
99.
iti devāsurāṇām te gandharvāpsarasām tathā
aṃśāvataraṇam rājan rākṣasānām ca kīrtitam
aṃśāvataraṇam rājan rākṣasānām ca kīrtitam
99.
Thus, O King, the descent of portions of those gods and asuras, and also of gandharvas, apsaras, and rākṣasas, has been narrated.
ये पृथिव्यां समुद्भूता राजानो युद्धदुर्मदाः ।
महात्मानो यदूनां च ये जाता विपुले कुले ॥१००॥
महात्मानो यदूनां च ये जाता विपुले कुले ॥१००॥
100. ye pṛthivyāṁ samudbhūtā rājāno yuddhadurmadāḥ ,
mahātmāno yadūnāṁ ca ye jātā vipule kule.
mahātmāno yadūnāṁ ca ye jātā vipule kule.
100.
ye pṛthivyām samudbhūtāḥ rājānaḥ yuddhadurmadāḥ
mahātmānaḥ yadūnām ca ye jātāḥ vipule kule
mahātmānaḥ yadūnām ca ye jātāḥ vipule kule
100.
Those great-souled kings, mighty in battle, who were born on earth, and also those among the Yadus who took birth in a noble lineage.
धन्यं यशस्यं पुत्रीयमायुष्यं विजयावहम् ।
इदमंशावतरणं श्रोतव्यमनसूयता ॥१०१॥
इदमंशावतरणं श्रोतव्यमनसूयता ॥१०१॥
101. dhanyaṁ yaśasyaṁ putrīyamāyuṣyaṁ vijayāvaham ,
idamaṁśāvataraṇaṁ śrotavyamanasūyatā.
idamaṁśāvataraṇaṁ śrotavyamanasūyatā.
101.
dhanyam yaśasyam putrīyam āyuṣyam vijayāvaham
idam aṁśāvataraṇam śrotavyam anasūyatā
idam aṁśāvataraṇam śrotavyam anasūyatā
101.
This account of the descent of divine parts (incarnation) is auspicious, brings fame, grants progeny, promotes longevity, and ensures victory. It should be heard by one who is free from malice.
अंशावतरणं श्रुत्वा देवगन्धर्वरक्षसाम् ।
प्रभवाप्ययवित्प्राज्ञो न कृच्छ्रेष्ववसीदति ॥१०२॥
प्रभवाप्ययवित्प्राज्ञो न कृच्छ्रेष्ववसीदति ॥१०२॥
102. aṁśāvataraṇaṁ śrutvā devagandharvarakṣasām ,
prabhavāpyayavitprājño na kṛcchreṣvavasīdati.
prabhavāpyayavitprājño na kṛcchreṣvavasīdati.
102.
aṁśāvataraṇam śrutvā devagandharvarakṣasām
prabhavāpyayavit prājñaḥ na kṛcchreṣu avasīdati
prabhavāpyayavit prājñaḥ na kṛcchreṣu avasīdati
102.
Having heard about the descent of divine parts of the Devas, Gandharvas, and Rākṣasas, a wise person who understands their origin and dissolution does not become dejected in times of difficulty.
Links to all chapters:
ādi parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61 (current chapter)
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47