Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-292

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततो गर्भः समभवत्पृथायाः पृथिवीपते ।
शुक्ले दशोत्तरे पक्षे तारापतिरिवाम्बरे ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tato garbhaḥ samabhavatpṛthāyāḥ pṛthivīpate ,
śukle daśottare pakṣe tārāpatirivāmbare.
1. vaiśampāyana uvāca tataḥ garbhaḥ samabhavat pṛthāyāḥ
pṛthivīpate śukle daśottare pakṣe tārāpatiḥ iva ambare
1. Vaiśampāyana said, "O King of the Earth, then Pṛthā's fetus developed beautifully, like the moon in the sky on the eleventh day of the bright fortnight."
सा बान्धवभयाद्बाला तं गर्भं विनिगूहती ।
धारयामास सुश्रोणी न चैनां बुबुधे जनः ॥२॥
2. sā bāndhavabhayādbālā taṁ garbhaṁ vinigūhatī ,
dhārayāmāsa suśroṇī na caināṁ bubudhe janaḥ.
2. sā bāndhavabhayāt bālā tam garbham vinigūhatī
dhārayāmāsa suśroṇī na ca enām bubudhe janaḥ
2. Fearing her relatives, the young girl Pṛthā, who possessed beautiful hips, carried that fetus, concealing it, and no one was aware of her condition.
न हि तां वेद नार्यन्या काचिद्धात्रेयिकामृते ।
कन्यापुरगतां बालां निपुणां परिरक्षणे ॥३॥
3. na hi tāṁ veda nāryanyā kāciddhātreyikāmṛte ,
kanyāpuragatāṁ bālāṁ nipuṇāṁ parirakṣaṇe.
3. na hi tām veda nārī anyā kācit dhātreyikām
ṛte kanyāpuragatām bālām nipuṇām parirakṣaṇe
3. Indeed, no other woman knew about her - the young girl residing in the maiden's quarters - except for a certain nursemaid who was skilled in protection.
ततः कालेन सा गर्भं सुषुवे वरवर्णिनी ।
कन्यैव तस्य देवस्य प्रसादादमरप्रभम् ॥४॥
4. tataḥ kālena sā garbhaṁ suṣuve varavarṇinī ,
kanyaiva tasya devasya prasādādamaraprabham.
4. tataḥ kālena sā garbham suṣuve varavarṇinī
kanyā eva tasya devasya prasādāt amaraprabham
4. Then, in due course, that beautiful-complexioned girl, though still a maiden, gave birth to a child with divine splendor through the grace of that god.
तथैव बद्धकवचं कनकोज्ज्वलकुण्डलम् ।
हर्यक्षं वृषभस्कन्धं यथास्य पितरं तथा ॥५॥
5. tathaiva baddhakavacaṁ kanakojjvalakuṇḍalam ,
haryakṣaṁ vṛṣabhaskandhaṁ yathāsya pitaraṁ tathā.
5. tathā eva baddhakavacam kanakojjvalakuṇḍalam
haryakṣam vṛṣabhaskandham yathā asya pitaram tathā
5. Just like his father, he was armored, adorned with dazzling golden earrings, possessed lion-like eyes, and had bull-like shoulders.
जातमात्रं च तं गर्भं धात्र्या संमन्त्र्य भामिनी ।
मञ्जूषायामवदधे स्वास्तीर्णायां समन्ततः ॥६॥
6. jātamātraṁ ca taṁ garbhaṁ dhātryā saṁmantrya bhāminī ,
mañjūṣāyāmavadadhe svāstīrṇāyāṁ samantataḥ.
6. jātamātram ca tam garbham dhātryā saṃmantrya
bhāminī mañjūṣāyām avadadhe svāstīrṇāyām samantataḥ
6. And the distraught woman (bhāminī), having consulted with the nurse, placed that newborn child (garbham) into a box that was well-lined all around.
मधूच्छिष्टस्थितायां सा सुखायां रुदती तथा ।
श्लक्ष्णायां सुपिधानायामश्वनद्यामवासृजत् ॥७॥
7. madhūcchiṣṭasthitāyāṁ sā sukhāyāṁ rudatī tathā ,
ślakṣṇāyāṁ supidhānāyāmaśvanadyāmavāsṛjat.
7. madhūcchiṣṭasthitāyām sā sukhāyām rudatī tathā
ślakṣṇāyām supidhānāyām aśvanadyām avāsṛjat
7. And she, weeping, released it into the Ashvanadi river, (the box) which was placed on beeswax, comfortable, smooth, and well-covered.
जानती चाप्यकर्तव्यं कन्याया गर्भधारणम् ।
पुत्रस्नेहेन राजेन्द्र करुणं पर्यदेवयत् ॥८॥
8. jānatī cāpyakartavyaṁ kanyāyā garbhadhāraṇam ,
putrasnehena rājendra karuṇaṁ paryadevayat.
8. jānatī ca api akartavyam kanyāyāḥ garbhadhāraṇam
putrasnehena rājendra karuṇam paryadevayat
8. And knowing that a maiden's conception was improper (akartavyam), O best of kings (rājendra), she lamented piteously out of affection for her son.
समुत्सृजन्ती मञ्जूषामश्वनद्यास्तदा जले ।
उवाच रुदती कुन्ती यानि वाक्यानि तच्छृणु ॥९॥
9. samutsṛjantī mañjūṣāmaśvanadyāstadā jale ,
uvāca rudatī kuntī yāni vākyāni tacchṛṇu.
9. samutsṛjantī mañjūṣām aśvanadyāḥ tadā jale
| uvāca rudatī kuntī yāni vākyāni tat śṛṇu
9. Then, as Kuntī, weeping, cast the box into the waters of the Aśva river, she spoke these words. Listen to them.
स्वस्ति तेऽस्त्वान्तरिक्षेभ्यः पार्थिवेभ्यश्च पुत्रक ।
दिव्येभ्यश्चैव भूतेभ्यस्तथा तोयचराश्च ये ॥१०॥
10. svasti te'stvāntarikṣebhyaḥ pārthivebhyaśca putraka ,
divyebhyaścaiva bhūtebhyastathā toyacarāśca ye.
10. svasti te astu āntarikṣebhyaḥ pārthivebhyaḥ ca putrak
| divyebhyaḥ ca eva bhūtebhyaḥ tathā toyacarāḥ ca ye
10. O my son, may you be safe from the beings of the sky, from those of the earth, and indeed from the divine beings, and also from those who dwell in the waters.
शिवास्ते सन्तु पन्थानो मा च ते परिपन्थिनः ।
आगमाश्च तथा पुत्र भवन्त्वद्रोहचेतसः ॥११॥
11. śivāste santu panthāno mā ca te paripanthinaḥ ,
āgamāśca tathā putra bhavantvadrohacetasaḥ.
11. śivāḥ te santu panthānaḥ mā ca te paripanthinaḥ
| āgamāḥ ca tathā putra bhavantu adroha-cetasaḥ
11. May your paths be auspicious, and may there be no adversaries for you. And similarly, O son, may those who approach you be free from malice in their minds.
पातु त्वां वरुणो राजा सलिले सलिलेश्वरः ।
अन्तरिक्षेऽन्तरिक्षस्थः पवनः सर्वगस्तथा ॥१२॥
12. pātu tvāṁ varuṇo rājā salile salileśvaraḥ ,
antarikṣe'ntarikṣasthaḥ pavanaḥ sarvagastathā.
12. pātu tvām varuṇaḥ rājā salile salileśvaraḥ |
antarikṣe antarikṣasthaḥ pavanaḥ sarvagaḥ tathā
12. May King Varuṇa, the lord of the waters, protect you while in the water. Similarly, may Pavana (the wind god), the omnipresent one who resides in the sky, protect you in the sky.
पिता त्वां पातु सर्वत्र तपनस्तपतां वरः ।
येन दत्तोऽसि मे पुत्र दिव्येन विधिना किल ॥१३॥
13. pitā tvāṁ pātu sarvatra tapanastapatāṁ varaḥ ,
yena datto'si me putra divyena vidhinā kila.
13. pitā tvām pātu sarvatra tapanaḥ tapatām varaḥ
yena dattaḥ asi me putra divyena vidhinā kila
13. May your father, the Sun god (tapana), the foremost among the radiant ones, protect you everywhere. O son, you were indeed given to me by him through a divine method.
आदित्या वसवो रुद्राः साध्या विश्वे च देवताः ।
मरुतश्च सहेन्द्रेण दिशश्च सदिगीश्वराः ॥१४॥
14. ādityā vasavo rudrāḥ sādhyā viśve ca devatāḥ ,
marutaśca sahendreṇa diśaśca sadigīśvarāḥ.
14. ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ sādhyāḥ viśve ca devatāḥ
marutaḥ ca saha indreṇa diśaḥ ca saha digīśvarāḥ
14. The Adityas, Vasus, Rudras, Sadhyas, and the Viśvedevas; and the Maruts along with Indra, and the directions along with their lords...
रक्षन्तु त्वां सुराः सर्वे समेषु विषमेषु च ।
वेत्स्यामि त्वां विदेशेऽपि कवचेनोपसूचितम् ॥१५॥
15. rakṣantu tvāṁ surāḥ sarve sameṣu viṣameṣu ca ,
vetsyāmi tvāṁ videśe'pi kavacenopasūcitam.
15. rakṣantu tvām surāḥ sarve sameṣu viṣameṣu ca
vetsyāmi tvām videśe api kavachena upasūcitam
15. May all the gods protect you in both favorable and difficult circumstances. I will recognize you, even in a foreign land, by the amulet (kavaca) that marks you.
धन्यस्ते पुत्र जनको देवो भानुर्विभावसुः ।
यस्त्वां द्रक्ष्यति दिव्येन चक्षुषा वाहिनीगतम् ॥१६॥
16. dhanyaste putra janako devo bhānurvibhāvasuḥ ,
yastvāṁ drakṣyati divyena cakṣuṣā vāhinīgatam.
16. dhanyaḥ te putra janakaḥ devaḥ bhānuḥ vibhāvasuḥ
yaḥ tvām drakṣyati divyena cakṣuṣā vāhinīgatam
16. O son, blessed is your father, the Sun god (bhānu), the intensely radiant one (vibhāvasu), who will see you, having joined the army, with his divine eye.
धन्या सा प्रमदा या त्वां पुत्रत्वे कल्पयिष्यति ।
यस्यास्त्वं तृषितः पुत्र स्तनं पास्यसि देवज ॥१७॥
17. dhanyā sā pramadā yā tvāṁ putratve kalpayiṣyati ,
yasyāstvaṁ tṛṣitaḥ putra stanaṁ pāsyasi devaja.
17. dhanyā sā pramadā yā tvām putratve kalpayiṣyati
yasyāḥ tvam tṛṣitaḥ putra stanam pāsyasi devaja
17. Blessed is that woman who will have you as her son. O divine-born one, you, thirsty, will drink from her breast.
को नु स्वप्नस्तया दृष्टो या त्वामादित्यवर्चसम् ।
दिव्यवर्मसमायुक्तं दिव्यकुण्डलभूषितम् ॥१८॥
18. ko nu svapnastayā dṛṣṭo yā tvāmādityavarcasam ,
divyavarmasamāyuktaṁ divyakuṇḍalabhūṣitam.
18. kaḥ nu svapnaḥ tayā dṛṣṭaḥ yā tvām ādityavarčasam
divyavarmasamāyuktam divyakuṇḍalabhūṣitam
18. What dream, indeed, was seen by that woman, who saw you, brilliant as the sun, adorned with divine armor, and ornamented with divine earrings?
पद्मायतविशालाक्षं पद्मताम्रतलोज्ज्वलम् ।
सुललाटं सुकेशान्तं पुत्रत्वे कल्पयिष्यति ॥१९॥
19. padmāyataviśālākṣaṁ padmatāmratalojjvalam ,
sulalāṭaṁ sukeśāntaṁ putratve kalpayiṣyati.
19. padmāyataviśālākṣam padmatāmratalojjvalam
sulalāṭam sukeśāntam putratve kalpayiṣyati
19. The one who will have you as a son, you with wide, long eyes like lotuses, shining with soles (of feet) red like lotuses, with a beautiful forehead, and lovely hair.
धन्या द्रक्ष्यन्ति पुत्र त्वां भूमौ संसर्पमाणकम् ।
अव्यक्तकलवाक्यानि वदन्तं रेणुगुण्ठितम् ॥२०॥
20. dhanyā drakṣyanti putra tvāṁ bhūmau saṁsarpamāṇakam ,
avyaktakalavākyāni vadantaṁ reṇuguṇṭhitam.
20. dhanyāḥ drakṣyanti putra tvām bhūmau saṃsarpamāṇakam
avyaktakalavākyāni vadantam reṇuguṇṭhitam
20. O son, blessed are those who will see you crawling on the ground, uttering indistinct and sweet words, and covered in dust.
धन्या द्रक्ष्यन्ति पुत्र त्वां पुनर्यौवनगे मुखे ।
हिमवद्वनसंभूतं सिंहं केसरिणं यथा ॥२१॥
21. dhanyā drakṣyanti putra tvāṁ punaryauvanage mukhe ,
himavadvanasaṁbhūtaṁ siṁhaṁ kesariṇaṁ yathā.
21. dhanyā drakṣyanti putra tvām punar yauvanage
mukhe himavadvana-saṃbhūtaṃ siṃhaṃ kesariṇaṃ yathā
21. My son, fortunate individuals will see you again with a youthful face, like a majestic, maned lion born in the forests of the Himalayas.
एवं बहुविधं राजन्विलप्य करुणं पृथा ।
अवासृजत मञ्जूषामश्वनद्यास्तदा जले ॥२२॥
22. evaṁ bahuvidhaṁ rājanvilapya karuṇaṁ pṛthā ,
avāsṛjata mañjūṣāmaśvanadyāstadā jale.
22. evam bahuvidham rājan vilapya karuṇam pṛthā
avāsṛjata mañjūṣām aśvanadyāḥ tadā jale
22. O King, having lamented piteously in various ways, Pritha then released the basket into the waters of the Ashvanadi river.
रुदती पुत्रशोकार्ता निशीथे कमलेक्षणा ।
धात्र्या सह पृथा राजन्पुत्रदर्शनलालसा ॥२३॥
23. rudatī putraśokārtā niśīthe kamalekṣaṇā ,
dhātryā saha pṛthā rājanputradarśanalālasā.
23. rudatī putraśoka-ārtā niśīthe kamala-īkṣaṇā
dhātryā saha pṛthā rājan putradarśana-lālasā
23. O King, in the middle of the night, Pritha - weeping, afflicted by sorrow for her son, with lotus-like eyes, and longing to see her son - was accompanied by her nursemaid.
विसर्जयित्वा मञ्जूषां संबोधनभयात्पितुः ।
विवेश राजभवनं पुनः शोकातुरा ततः ॥२४॥
24. visarjayitvā mañjūṣāṁ saṁbodhanabhayātpituḥ ,
viveśa rājabhavanaṁ punaḥ śokāturā tataḥ.
24. visarjayitvā mañjūṣām saṃbodhana-bhayāt pituḥ
viveśa rājabhavanaṃ punaḥ śoka-āturā tataḥ
24. Having released the basket out of fear of her father's reproach, she then re-entered the royal palace, distraught with sorrow.
मञ्जूषा त्वश्वनद्याः सा ययौ चर्मण्वतीं नदीम् ।
चर्मण्वत्याश्च यमुनां ततो गङ्गां जगाम ह ॥२५॥
25. mañjūṣā tvaśvanadyāḥ sā yayau carmaṇvatīṁ nadīm ,
carmaṇvatyāśca yamunāṁ tato gaṅgāṁ jagāma ha.
25. mañjūṣā tu aśvanadyāḥ sā yayau carmaṇvatīṃ nadīm
| carmaṇvatyāḥ ca yamunāṃ tataḥ gaṅgāṃ jagāma ha
25. That casket, starting from the Ashvanadi river, went to the Charmanyati river. From the Charmanyati, it then proceeded to the Yamuna, and from there it finally reached the Ganga.
गङ्गायाः सूतविषयं चम्पामभ्याययौ पुरीम् ।
स मञ्जूषागतो गर्भस्तरङ्गैरुह्यमानकः ॥२६॥
26. gaṅgāyāḥ sūtaviṣayaṁ campāmabhyāyayau purīm ,
sa mañjūṣāgato garbhastaraṅgairuhyamānakaḥ.
26. gaṅgāyāḥ sūtaviṣayaṃ campām abhyāyayau purīm |
sa mañjūṣāgataḥ garbhaḥ taraṅgaiḥ uhyamānakaḥ
26. From the Ganga, it reached Champa, a city in the Suta territory. The embryo, which was contained within that casket, was being carried along by the waves.
अमृतादुत्थितं दिव्यं तत्तु वर्म सकुण्डलम् ।
धारयामास तं गर्भं दैवं च विधिनिर्मितम् ॥२७॥
27. amṛtādutthitaṁ divyaṁ tattu varma sakuṇḍalam ,
dhārayāmāsa taṁ garbhaṁ daivaṁ ca vidhinirmitam.
27. amṛtāt utthitam divyam tat tu varma sakuṇḍalam |
dhārayāmāsa taṃ garbhaṃ daivam ca vidhinirmitam
27. That embryo, which was divine and created by destiny, was sustained, along with that divine armor and earrings, which had emerged from the immortal (amṛta).