महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-13, chapter-109
युधिष्ठिर उवाच ।
सर्वेषामेव वर्णानां म्लेच्छानां च पितामह ।
उपवासे मतिरियं कारणं च न विद्महे ॥१॥
सर्वेषामेव वर्णानां म्लेच्छानां च पितामह ।
उपवासे मतिरियं कारणं च न विद्महे ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
sarveṣāmeva varṇānāṁ mlecchānāṁ ca pitāmaha ,
upavāse matiriyaṁ kāraṇaṁ ca na vidmahe.
sarveṣāmeva varṇānāṁ mlecchānāṁ ca pitāmaha ,
upavāse matiriyaṁ kāraṇaṁ ca na vidmahe.
1.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca sarveṣām eva varṇānām mlecchānām
ca pitāmaha upavāse matiḥ iyam kāraṇam ca na vidmahe
ca pitāmaha upavāse matiḥ iyam kāraṇam ca na vidmahe
1.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca pitāmaha sarveṣām eva varṇānām ca
mlecchānām upavāse iyam matiḥ ca kāraṇam na vidmahe
mlecchānām upavāse iyam matiḥ ca kāraṇam na vidmahe
1.
Yudhiṣṭhira said: 'O grandfather, we do not know the reason for this understanding regarding fasting for all social classes (varṇa) and also for mlecchas.'
ब्रह्मक्षत्रेण नियमाश्चर्तव्या इति नः श्रुतम् ।
उपवासे कथं तेषां कृत्यमस्ति पितामह ॥२॥
उपवासे कथं तेषां कृत्यमस्ति पितामह ॥२॥
2. brahmakṣatreṇa niyamāścartavyā iti naḥ śrutam ,
upavāse kathaṁ teṣāṁ kṛtyamasti pitāmaha.
upavāse kathaṁ teṣāṁ kṛtyamasti pitāmaha.
2.
brahmakṣatreṇa niyamāḥ cartavyāḥ iti naḥ śrutam
upavāse katham teṣām kṛtyam asti pitāmaha
upavāse katham teṣām kṛtyam asti pitāmaha
2.
pitāmaha naḥ iti śrutam brahmakṣatreṇa niyamāḥ
cartavyāḥ upavāse teṣām kṛtyam katham asti
cartavyāḥ upavāse teṣām kṛtyam katham asti
2.
O grandfather, we have heard that Brahmins and Kṣatriyas must observe specific regulations. How then does the practice of fasting apply as a duty for them?
नियमं चोपवासानां सर्वेषां ब्रूहि पार्थिव ।
अवाप्नोति गतिं कां च उपवासपरायणः ॥३॥
अवाप्नोति गतिं कां च उपवासपरायणः ॥३॥
3. niyamaṁ copavāsānāṁ sarveṣāṁ brūhi pārthiva ,
avāpnoti gatiṁ kāṁ ca upavāsaparāyaṇaḥ.
avāpnoti gatiṁ kāṁ ca upavāsaparāyaṇaḥ.
3.
niyamam ca upavāsānām sarveṣām brūhi pārthiva
avāpnoti gatim kām ca upavāsaparāyaṇaḥ
avāpnoti gatim kām ca upavāsaparāyaṇaḥ
3.
pārthiva sarveṣām upavāsānām niyamam ca
brūhi ca upavāsaparāyaṇaḥ kām gatim avāpnoti
brūhi ca upavāsaparāyaṇaḥ kām gatim avāpnoti
3.
O king, please explain the regulations for all fasts. And what destiny (gati) does one who is solely devoted to fasting attain?
उपवासः परं पुण्यमुपवासः परायणम् ।
उपोष्येह नरश्रेष्ठ किं फलं प्रतिपद्यते ॥४॥
उपोष्येह नरश्रेष्ठ किं फलं प्रतिपद्यते ॥४॥
4. upavāsaḥ paraṁ puṇyamupavāsaḥ parāyaṇam ,
upoṣyeha naraśreṣṭha kiṁ phalaṁ pratipadyate.
upoṣyeha naraśreṣṭha kiṁ phalaṁ pratipadyate.
4.
upavāsaḥ param puṇyam upavāsaḥ parāyaṇam
upoṣya iha naraśreṣṭha kim phalam pratipadyate
upoṣya iha naraśreṣṭha kim phalam pratipadyate
4.
upavāsaḥ param puṇyam upavāsaḥ parāyaṇam
naraśreṣṭha iha upoṣya kim phalam pratipadyate
naraśreṣṭha iha upoṣya kim phalam pratipadyate
4.
Fasting is the supreme virtue; fasting is the ultimate path. O best among men, what reward does one gain in this world by observing a fast?
अधर्मान्मुच्यते केन धर्ममाप्नोति वै कथम् ।
स्वर्गं पुण्यं च लभते कथं भरतसत्तम ॥५॥
स्वर्गं पुण्यं च लभते कथं भरतसत्तम ॥५॥
5. adharmānmucyate kena dharmamāpnoti vai katham ,
svargaṁ puṇyaṁ ca labhate kathaṁ bharatasattama.
svargaṁ puṇyaṁ ca labhate kathaṁ bharatasattama.
5.
adharmāt mucyate kena dharmam āpnoti vai katham
svargam puṇyam ca labhate katham bharatasattama
svargam puṇyam ca labhate katham bharatasattama
5.
bharatasattama kena adharmāt mucyate vai katham
dharmam āpnoti ca katham svargam puṇyam labhate
dharmam āpnoti ca katham svargam puṇyam labhate
5.
By what means is one liberated from unrighteousness (adharma)? How indeed does one attain righteousness (dharma)? And how, O best among the Bharatas, does one obtain heaven and spiritual merit?
उपोष्य चापि किं तेन प्रदेयं स्यान्नराधिप ।
धर्मेण च सुखानर्थाँल्लभेद्येन ब्रवीहि तम् ॥६॥
धर्मेण च सुखानर्थाँल्लभेद्येन ब्रवीहि तम् ॥६॥
6. upoṣya cāpi kiṁ tena pradeyaṁ syānnarādhipa ,
dharmeṇa ca sukhānarthāँllabhedyena bravīhi tam.
dharmeṇa ca sukhānarthāँllabhedyena bravīhi tam.
6.
upoṣya ca api kim tena pradeyam syāt narādhipa
dharmeṇa ca sukhān arthān labhet yena bravīhi tam
dharmeṇa ca sukhān arthān labhet yena bravīhi tam
6.
narādhipa upoṣya ca api tena kim pradeyam syāt ca
yena dharmeṇa sukhān arthān labhet tam bravīhi
yena dharmeṇa sukhān arthān labhet tam bravīhi
6.
O king of men, what should be given by such fasting? And tell me by what means one may obtain pleasing objects (artha) through one's intrinsic nature (dharma).
वैशंपायन उवाच ।
एवं ब्रुवाणं कौन्तेयं धर्मज्ञं धर्मतत्त्ववित् ।
धर्मपुत्रमिदं वाक्यं भीष्मः शांतनवोऽब्रवीत् ॥७॥
एवं ब्रुवाणं कौन्तेयं धर्मज्ञं धर्मतत्त्ववित् ।
धर्मपुत्रमिदं वाक्यं भीष्मः शांतनवोऽब्रवीत् ॥७॥
7. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evaṁ bruvāṇaṁ kaunteyaṁ dharmajñaṁ dharmatattvavit ,
dharmaputramidaṁ vākyaṁ bhīṣmaḥ śāṁtanavo'bravīt.
evaṁ bruvāṇaṁ kaunteyaṁ dharmajñaṁ dharmatattvavit ,
dharmaputramidaṁ vākyaṁ bhīṣmaḥ śāṁtanavo'bravīt.
7.
vaiśaṃpāyana uvāca evam bruvāṇam
kaunteyam dharmajñam
dharma-tattva-vit dharma-putram idam
vākyam bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ abravīt
kaunteyam dharmajñam
dharma-tattva-vit dharma-putram idam
vākyam bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ abravīt
7.
vaiśaṃpāyana uvāca dharma-tattva-vit
bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ evam
bruvāṇam dharmajñam kaunteyam
dharma-putram idam vākyam abravīt
bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ evam
bruvāṇam dharmajñam kaunteyam
dharma-putram idam vākyam abravīt
7.
Vaiśampāyana said: To the son of Kuntī (kaunteya), the son of Dharma (dharmaputra), who was speaking thus and was knowledgeable in the principles of natural law (dharma), Bhīṣma, the son of Śāntanu, who knew the essence of natural law (dharma), spoke these words.
इदं खलु महाराज श्रुतमासीत्पुरातनम् ।
उपवासविधौ श्रेष्ठा ये गुणा भरतर्षभ ॥८॥
उपवासविधौ श्रेष्ठा ये गुणा भरतर्षभ ॥८॥
8. idaṁ khalu mahārāja śrutamāsītpurātanam ,
upavāsavidhau śreṣṭhā ye guṇā bharatarṣabha.
upavāsavidhau śreṣṭhā ye guṇā bharatarṣabha.
8.
idam khalu mahārāja śrutam āsīt purātanam
upavāsa-vidhau śreṣṭhāḥ ye guṇāḥ bharatarṣabha
upavāsa-vidhau śreṣṭhāḥ ye guṇāḥ bharatarṣabha
8.
mahārāja bharatarṣabha idam purātanam śrutam
khalu āsīt ye guṇāḥ upavāsa-vidhau śreṣṭhāḥ
khalu āsīt ye guṇāḥ upavāsa-vidhau śreṣṭhāḥ
8.
O great king (mahārāja), O best of the Bhāratas (bharatarṣabha), this ancient teaching was indeed heard: regarding the excellent qualities (guṇa) associated with the method of fasting.
प्राजापत्यं ह्यङ्गिरसं पृष्टवानस्मि भारत ।
यथा मां त्वं तथैवाहं पृष्टवांस्तं तपोधनम् ॥९॥
यथा मां त्वं तथैवाहं पृष्टवांस्तं तपोधनम् ॥९॥
9. prājāpatyaṁ hyaṅgirasaṁ pṛṣṭavānasmi bhārata ,
yathā māṁ tvaṁ tathaivāhaṁ pṛṣṭavāṁstaṁ tapodhanam.
yathā māṁ tvaṁ tathaivāhaṁ pṛṣṭavāṁstaṁ tapodhanam.
9.
prājāpatyam hi aṅgirasam pṛṣṭavān asmi bhārata yathā
mām tvam tathā eva aham pṛṣṭavān tam tapodhanam
mām tvam tathā eva aham pṛṣṭavān tam tapodhanam
9.
bhārata hi aham prājāpatyam aṅgirasam pṛṣṭavān asmi
yathā tvam mām tathā eva aham tam tapodhanam pṛṣṭavān
yathā tvam mām tathā eva aham tam tapodhanam pṛṣṭavān
9.
O Bhārata, I indeed asked the sage Aṅgiras regarding the Prajāpati tradition. Just as you are questioning me now, so too did I question that ascetic (tapodhana).
प्रश्नमेतं मया पृष्टो भगवानग्निसंभवः ।
उपवासविधिं पुण्यमाचष्ट भरतर्षभ ॥१०॥
उपवासविधिं पुण्यमाचष्ट भरतर्षभ ॥१०॥
10. praśnametaṁ mayā pṛṣṭo bhagavānagnisaṁbhavaḥ ,
upavāsavidhiṁ puṇyamācaṣṭa bharatarṣabha.
upavāsavidhiṁ puṇyamācaṣṭa bharatarṣabha.
10.
praśnam etam mayā pṛṣṭaḥ bhagavān agnisaṃbhavaḥ
upavāsavidhim puṇyam ācaṣṭa bharatarṣabha
upavāsavidhim puṇyam ācaṣṭa bharatarṣabha
10.
bharatarṣabha mayā etam praśnam pṛṣṭaḥ bhagavān
agnisaṃbhavaḥ puṇyam upavāsavidhim ācaṣṭa
agnisaṃbhavaḥ puṇyam upavāsavidhim ācaṣṭa
10.
O best of the Bharatas, the venerable Agnisambhava, when asked by me about this matter, explained the meritorious method of fasting.
अङ्गिरा उवाच ।
ब्रह्मक्षत्रे त्रिरात्रं तु विहितं कुरुनन्दन ।
द्विस्त्रिरात्रमथैवात्र निर्दिष्टं पुरुषर्षभ ॥११॥
ब्रह्मक्षत्रे त्रिरात्रं तु विहितं कुरुनन्दन ।
द्विस्त्रिरात्रमथैवात्र निर्दिष्टं पुरुषर्षभ ॥११॥
11. aṅgirā uvāca ,
brahmakṣatre trirātraṁ tu vihitaṁ kurunandana ,
dvistrirātramathaivātra nirdiṣṭaṁ puruṣarṣabha.
brahmakṣatre trirātraṁ tu vihitaṁ kurunandana ,
dvistrirātramathaivātra nirdiṣṭaṁ puruṣarṣabha.
11.
aṅgirā uvāca brahmakṣatre trirātram tu vihitam kurunandana
dviḥ trirātram atha eva atra nirdiṣṭam puruṣarṣabha
dviḥ trirātram atha eva atra nirdiṣṭam puruṣarṣabha
11.
aṅgirā uvāca kurunandana brahmakṣatre trirātram tu vihitam
puruṣarṣabha atha eva atra dviḥ trirātram nirdiṣṭam
puruṣarṣabha atha eva atra dviḥ trirātram nirdiṣṭam
11.
Aṅgirā said: 'O joy of the Kurus, for Brahmins and Kṣatriyas, a three-night (fast) is indeed prescribed. O best among men, a six-night (fast) is also specified here.'
वैश्यशूद्रौ तु यौ मोहादुपवासं प्रकुर्वते ।
त्रिरात्रं द्विस्त्रिरात्रं वा तयोः पुष्टिर्न विद्यते ॥१२॥
त्रिरात्रं द्विस्त्रिरात्रं वा तयोः पुष्टिर्न विद्यते ॥१२॥
12. vaiśyaśūdrau tu yau mohādupavāsaṁ prakurvate ,
trirātraṁ dvistrirātraṁ vā tayoḥ puṣṭirna vidyate.
trirātraṁ dvistrirātraṁ vā tayoḥ puṣṭirna vidyate.
12.
vaiśyaśūdrau tu yau mohāt upavāsam prakurvate
trirātram dviḥ trirātram vā tayoḥ puṣṭiḥ na vidyate
trirātram dviḥ trirātram vā tayoḥ puṣṭiḥ na vidyate
12.
tu yau vaiśyaśūdrau mohāt trirātram vā dviḥ
trirātram upavāsam prakurvate tayoḥ puṣṭiḥ na vidyate
trirātram upavāsam prakurvate tayoḥ puṣṭiḥ na vidyate
12.
But for those two, the vaiśya and the śūdra, who, out of delusion (moha), undertake a fast of three nights or even six nights, no benefit (puṣṭi) is found for them.
चतुर्थभक्तक्षपणं वैश्यशूद्रे विधीयते ।
त्रिरात्रं न तु धर्मज्ञैर्विहितं ब्रह्मवादिभिः ॥१३॥
त्रिरात्रं न तु धर्मज्ञैर्विहितं ब्रह्मवादिभिः ॥१३॥
13. caturthabhaktakṣapaṇaṁ vaiśyaśūdre vidhīyate ,
trirātraṁ na tu dharmajñairvihitaṁ brahmavādibhiḥ.
trirātraṁ na tu dharmajñairvihitaṁ brahmavādibhiḥ.
13.
caturthabhaktakṣapaṇam vaiśyaśūdre vidhīyate
trirātram na tu dharmajñaiḥ vihitam brahmavādibhiḥ
trirātram na tu dharmajñaiḥ vihitam brahmavādibhiḥ
13.
vaiśyaśūdre caturthabhaktakṣapaṇam vidhīyate tu
trirātram dharmajñaiḥ brahmavādibhiḥ na vihitam
trirātram dharmajñaiḥ brahmavādibhiḥ na vihitam
13.
For a vaiśya and a śūdra, the omission of the fourth meal (as a fast) is prescribed. However, a three-night fast is not enjoined for them by those who understand natural law (dharma) or by the Vedic scholars (brahmavādin).
पञ्चम्यां चैव षष्ठ्यां च पौर्णमास्यां च भारत ।
क्षमावान्रूपसंपन्नः श्रुतवांश्चैव जायते ॥१४॥
क्षमावान्रूपसंपन्नः श्रुतवांश्चैव जायते ॥१४॥
14. pañcamyāṁ caiva ṣaṣṭhyāṁ ca paurṇamāsyāṁ ca bhārata ,
kṣamāvānrūpasaṁpannaḥ śrutavāṁścaiva jāyate.
kṣamāvānrūpasaṁpannaḥ śrutavāṁścaiva jāyate.
14.
pañcamyām ca eva ṣaṣṭhyām ca paurṇamāsyām ca bhārata
kṣamāvān rūpasaṃpannaḥ śrutavān ca eva jāyate
kṣamāvān rūpasaṃpannaḥ śrutavān ca eva jāyate
14.
bhārata pañcamyām ca eva ṣaṣṭhyām ca paurṇamāsyām
ca kṣamāvān rūpasaṃpannaḥ śrutavān ca eva jāyate
ca kṣamāvān rūpasaṃpannaḥ śrutavān ca eva jāyate
14.
O Bhārata, one who is born on the fifth day, the sixth day, and also on the full moon day, is endowed with forgiveness, beauty, and knowledge.
नानपत्यो भवेत्प्राज्ञो दरिद्रो वा कदाचन ।
यजिष्णुः पञ्चमीं षष्ठीं क्षपेद्यो भोजयेद्द्विजान् ॥१५॥
यजिष्णुः पञ्चमीं षष्ठीं क्षपेद्यो भोजयेद्द्विजान् ॥१५॥
15. nānapatyo bhavetprājño daridro vā kadācana ,
yajiṣṇuḥ pañcamīṁ ṣaṣṭhīṁ kṣapedyo bhojayeddvijān.
yajiṣṇuḥ pañcamīṁ ṣaṣṭhīṁ kṣapedyo bhojayeddvijān.
15.
na anapatyaḥ bhavet prājñaḥ daridraḥ vā kadācana
yajiṣṇuḥ pañcamīm ṣaṣṭhīm kṣapet yaḥ bhojayet dvijān
yajiṣṇuḥ pañcamīm ṣaṣṭhīm kṣapet yaḥ bhojayet dvijān
15.
prājñaḥ yaḥ yajiṣṇuḥ pañcamīm ṣaṣṭhīm kṣapet dvijān
bhojayet na anapatyaḥ vā daridraḥ kadācana bhavet
bhojayet na anapatyaḥ vā daridraḥ kadācana bhavet
15.
That wise person who, devoted to a "Vedic ritual" (yajña), observes the fifth and sixth lunar days and feeds brahmins (dvija), will never be childless or poor.
अष्टमीमथ कौन्तेय शुक्लपक्षे चतुर्दशीम् ।
उपोष्य व्याधिरहितो वीर्यवानभिजायते ॥१६॥
उपोष्य व्याधिरहितो वीर्यवानभिजायते ॥१६॥
16. aṣṭamīmatha kaunteya śuklapakṣe caturdaśīm ,
upoṣya vyādhirahito vīryavānabhijāyate.
upoṣya vyādhirahito vīryavānabhijāyate.
16.
aṣṭamīm atha kaunteya śuklapakṣe caturdaśīm
upoṣya vyādhirahitaḥ vīryavān abhijāyate
upoṣya vyādhirahitaḥ vīryavān abhijāyate
16.
kaunteya śuklapakṣe aṣṭamīm atha caturdaśīm
upoṣya vyādhirahitaḥ vīryavān abhijāyate
upoṣya vyādhirahitaḥ vīryavān abhijāyate
16.
O son of Kuntī, one who fasts on the eighth and fourteenth lunar days of the bright half of the month is born free from disease and endowed with vigor.
मार्गशीर्षं तु यो मासमेकभक्तेन संक्षिपेत् ।
भोजयेच्च द्विजान्भक्त्या स मुच्येद्व्याधिकिल्बिषैः ॥१७॥
भोजयेच्च द्विजान्भक्त्या स मुच्येद्व्याधिकिल्बिषैः ॥१७॥
17. mārgaśīrṣaṁ tu yo māsamekabhaktena saṁkṣipet ,
bhojayecca dvijānbhaktyā sa mucyedvyādhikilbiṣaiḥ.
bhojayecca dvijānbhaktyā sa mucyedvyādhikilbiṣaiḥ.
17.
mārgaśīrṣam tu yaḥ māsam ekabhaktena saṃkṣipet
bhojayet ca dvijān bhaktyā saḥ mucyeta vyādhikilbiṣaiḥ
bhojayet ca dvijān bhaktyā saḥ mucyeta vyādhikilbiṣaiḥ
17.
tu yaḥ ekabhaktena mārgaśīrṣam māsam saṃkṣipet dvijān
ca bhaktyā bhojayet saḥ vyādhikilbiṣaiḥ mucyeta
ca bhaktyā bhojayet saḥ vyādhikilbiṣaiḥ mucyeta
17.
But whoever spends the month of Mārgaśīrṣa by eating only one meal a day and feeds brahmins (dvija) with devotion (bhakti), he is freed from diseases and sins.
सर्वकल्याणसंपूर्णः सर्वौषधिसमन्वितः ।
कृषिभागी बहुधनो बहुपुत्रश्च जायते ॥१८॥
कृषिभागी बहुधनो बहुपुत्रश्च जायते ॥१८॥
18. sarvakalyāṇasaṁpūrṇaḥ sarvauṣadhisamanvitaḥ ,
kṛṣibhāgī bahudhano bahuputraśca jāyate.
kṛṣibhāgī bahudhano bahuputraśca jāyate.
18.
sarvakalyāṇasaṃpūrṇaḥ sarvauṣadhisamanvitaḥ
kṛṣibhāgī bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
kṛṣibhāgī bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
18.
sarvakalyāṇasaṃpūrṇaḥ sarvauṣadhisamanvitaḥ
kṛṣibhāgī bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
kṛṣibhāgī bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
18.
One becomes endowed with all well-being, possessing all remedies, engaged in farming, very wealthy, and blessed with many sons.
पौषमासं तु कौन्तेय भक्तेनैकेन यः क्षपेत् ।
सुभगो दर्शनीयश्च यशोभागी च जायते ॥१९॥
सुभगो दर्शनीयश्च यशोभागी च जायते ॥१९॥
19. pauṣamāsaṁ tu kaunteya bhaktenaikena yaḥ kṣapet ,
subhago darśanīyaśca yaśobhāgī ca jāyate.
subhago darśanīyaśca yaśobhāgī ca jāyate.
19.
pauṣamāsam tu kaunteya bhaktena ekena yaḥ kṣapet
subhagaḥ darśanīyaḥ ca yaśobhāgī ca jāyate
subhagaḥ darśanīyaḥ ca yaśobhāgī ca jāyate
19.
kaunteya yaḥ tu pauṣamāsam ekena bhaktena kṣapet
subhagaḥ darśanīyaḥ ca yaśobhāgī ca jāyate
subhagaḥ darśanīyaḥ ca yaśobhāgī ca jāyate
19.
O son of Kuntī, whoever spends the month of Pauṣa eating only once a day becomes fortunate, handsome, and attains fame.
पितृभक्तो माघमासमेकभक्तेन यः क्षपेत् ।
श्रीमत्कुले ज्ञातिमध्ये स महत्त्वं प्रपद्यते ॥२०॥
श्रीमत्कुले ज्ञातिमध्ये स महत्त्वं प्रपद्यते ॥२०॥
20. pitṛbhakto māghamāsamekabhaktena yaḥ kṣapet ,
śrīmatkule jñātimadhye sa mahattvaṁ prapadyate.
śrīmatkule jñātimadhye sa mahattvaṁ prapadyate.
20.
pitṛbhaktaḥ māghamāsam ekabhaktena yaḥ kṣapet
śrīmatkule jñātimadhye saḥ mahattvam prapadyate
śrīmatkule jñātimadhye saḥ mahattvam prapadyate
20.
yaḥ pitṛbhaktaḥ māghamāsam ekabhaktena kṣapet
saḥ śrīmatkule jñātimadhye mahattvam prapadyate
saḥ śrīmatkule jñātimadhye mahattvam prapadyate
20.
Whoever, devoted to ancestors, spends the month of Māgha eating only once a day, he achieves greatness within an esteemed family and among his kinsmen.
भगदैवं तु यो मासमेकभक्तेन यः क्षपेत् ।
स्त्रीषु वल्लभतां याति वश्याश्चास्य भवन्ति ताः ॥२१॥
स्त्रीषु वल्लभतां याति वश्याश्चास्य भवन्ति ताः ॥२१॥
21. bhagadaivaṁ tu yo māsamekabhaktena yaḥ kṣapet ,
strīṣu vallabhatāṁ yāti vaśyāścāsya bhavanti tāḥ.
strīṣu vallabhatāṁ yāti vaśyāścāsya bhavanti tāḥ.
21.
bhagadaivam tu yaḥ māsam ekabhaktena yaḥ kṣapet
strīṣu vallabhatām yāti vaśyāḥ ca asya bhavanti tāḥ
strīṣu vallabhatām yāti vaśyāḥ ca asya bhavanti tāḥ
21.
tu yaḥ bhagadaivam māsam ekabhaktena yaḥ kṣapet
strīṣu vallabhatām yāti ca tāḥ asya vaśyāḥ bhavanti
strīṣu vallabhatām yāti ca tāḥ asya vaśyāḥ bhavanti
21.
Whoever observes the month of Phālguna, sacred to the deity Bhaga, by eating only once a day, achieves popularity among women, and they become submissive to him.
चैत्रं तु नियतो मासमेकभक्तेन यः क्षपेत् ।
सुवर्णमणिमुक्ताढ्ये कुले महति जायते ॥२२॥
सुवर्णमणिमुक्ताढ्ये कुले महति जायते ॥२२॥
22. caitraṁ tu niyato māsamekabhaktena yaḥ kṣapet ,
suvarṇamaṇimuktāḍhye kule mahati jāyate.
suvarṇamaṇimuktāḍhye kule mahati jāyate.
22.
caitram tu niyataḥ māsam ekabhaktena yaḥ
kṣapet suvarṇamaṇimuktāḍhye kule mahati jāyate
kṣapet suvarṇamaṇimuktāḍhye kule mahati jāyate
22.
yaḥ niyataḥ caitram māsam ekabhaktena kṣapet
(saḥ) suvarṇamaṇimuktāḍhye mahati kule jāyate
(saḥ) suvarṇamaṇimuktāḍhye mahati kule jāyate
22.
Whoever, being self-controlled, observes the month of Chaitra by eating only once a day, is born into a great family, rich in gold, gems, and pearls.
निस्तरेदेकभक्तेन वैशाखं यो जितेन्द्रियः ।
नरो वा यदि वा नारी ज्ञातीनां श्रेष्ठतां व्रजेत् ॥२३॥
नरो वा यदि वा नारी ज्ञातीनां श्रेष्ठतां व्रजेत् ॥२३॥
23. nistaredekabhaktena vaiśākhaṁ yo jitendriyaḥ ,
naro vā yadi vā nārī jñātīnāṁ śreṣṭhatāṁ vrajet.
naro vā yadi vā nārī jñātīnāṁ śreṣṭhatāṁ vrajet.
23.
nistaret ekabhaktena vaiśākham yaḥ jitendriyaḥ
naraḥ vā yadi vā nārī jñātīnām śreṣṭhatām vrajet
naraḥ vā yadi vā nārī jñātīnām śreṣṭhatām vrajet
23.
yaḥ jitendriyaḥ ekabhaktena vaiśākham nistaret,
naraḥ vā yadi vā nārī (saḥ/sā) jñātīnām śreṣṭhatām vrajet
naraḥ vā yadi vā nārī (saḥ/sā) jñātīnām śreṣṭhatām vrajet
23.
Whoever, with controlled senses (jitendriya) and eating only once a day, completes the month of Vaishakha, whether a man or a woman, will attain superiority among their relatives.
ज्येष्ठामूलं तु यो मासमेकभक्तेन संक्षपेत् ।
ऐश्वर्यमतुलं श्रेष्ठं पुमान्स्त्री वाभिजायते ॥२४॥
ऐश्वर्यमतुलं श्रेष्ठं पुमान्स्त्री वाभिजायते ॥२४॥
24. jyeṣṭhāmūlaṁ tu yo māsamekabhaktena saṁkṣapet ,
aiśvaryamatulaṁ śreṣṭhaṁ pumānstrī vābhijāyate.
aiśvaryamatulaṁ śreṣṭhaṁ pumānstrī vābhijāyate.
24.
jyeṣṭhāmūlam tu yaḥ māsam ekabhaktena saṃkṣapet
aiśvaryam atulam śreṣṭham pumān strī vā abhijāyate
aiśvaryam atulam śreṣṭham pumān strī vā abhijāyate
24.
yaḥ pumān strī vā ekabhaktena jyeṣṭhāmūlam māsam saṃkṣapet,
(saḥ/sā) atulam śreṣṭham aiśvaryam abhijāyate
(saḥ/sā) atulam śreṣṭham aiśvaryam abhijāyate
24.
Whoever, whether a man or a woman, observes the month of Jyeshtha by eating only once a day, attains unequalled and supreme prosperity.
आषाढमेकभक्तेन स्थित्वा मासमतन्द्रितः ।
बहुधान्यो बहुधनो बहुपुत्रश्च जायते ॥२५॥
बहुधान्यो बहुधनो बहुपुत्रश्च जायते ॥२५॥
25. āṣāḍhamekabhaktena sthitvā māsamatandritaḥ ,
bahudhānyo bahudhano bahuputraśca jāyate.
bahudhānyo bahudhano bahuputraśca jāyate.
25.
āṣāḍham ekabhaktena sthitvā māsam atandritaḥ
bahudhānyaḥ bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
bahudhānyaḥ bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
25.
atandritaḥ (yaḥ) ekabhaktena āṣāḍham māsam sthitvā
(saḥ) bahudhānyaḥ bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
(saḥ) bahudhānyaḥ bahudhanaḥ bahuputraḥ ca jāyate
25.
Whoever, being diligent, completes the month of Ashadha by eating only once a day, becomes rich in grain, wealthy, and blessed with many sons.
श्रावणं नियतो मासमेकभक्तेन यः क्षपेत् ।
यत्र तत्राभिषेकेण युज्यते ज्ञातिवर्धनः ॥२६॥
यत्र तत्राभिषेकेण युज्यते ज्ञातिवर्धनः ॥२६॥
26. śrāvaṇaṁ niyato māsamekabhaktena yaḥ kṣapet ,
yatra tatrābhiṣekeṇa yujyate jñātivardhanaḥ.
yatra tatrābhiṣekeṇa yujyate jñātivardhanaḥ.
26.
śrāvaṇam niyataḥ māsam ekabhaktena yaḥ kṣapet
yatra tatra abhiṣekeṇa yujyate jñātivardhanaḥ
yatra tatra abhiṣekeṇa yujyate jñātivardhanaḥ
26.
Whoever, with self-restraint, observes a single meal a day throughout the month of Shravana, he will attain an increase in his family wherever he performs ritual bathing.
प्रौष्ठपदं तु यो मासमेकाहारो भवेन्नरः ।
धनाढ्यं स्फीतमचलमैश्वर्यं प्रतिपद्यते ॥२७॥
धनाढ्यं स्फीतमचलमैश्वर्यं प्रतिपद्यते ॥२७॥
27. prauṣṭhapadaṁ tu yo māsamekāhāro bhavennaraḥ ,
dhanāḍhyaṁ sphītamacalamaiśvaryaṁ pratipadyate.
dhanāḍhyaṁ sphītamacalamaiśvaryaṁ pratipadyate.
27.
prauṣṭhapadam tu yaḥ māsam ekāhāraḥ bhavet naraḥ
dhanāḍhyam sphītam acalam aiśvaryam pratipadyate
dhanāḍhyam sphītam acalam aiśvaryam pratipadyate
27.
However, the person who restricts himself to one meal a day during the month of Bhadrapada, he attains abundant, extensive, and unshakeable prosperity.
तथैवाश्वयुजं मासमेकभक्तेन यः क्षपेत् ।
प्रजावान्वाहनाढ्यश्च बहुपुत्रश्च जायते ॥२८॥
प्रजावान्वाहनाढ्यश्च बहुपुत्रश्च जायते ॥२८॥
28. tathaivāśvayujaṁ māsamekabhaktena yaḥ kṣapet ,
prajāvānvāhanāḍhyaśca bahuputraśca jāyate.
prajāvānvāhanāḍhyaśca bahuputraśca jāyate.
28.
tathā eva aśvayujam māsam ekabhaktena yaḥ kṣapet
prajāvān vāhanāḍhyaḥ ca bahuputraḥ ca jāyate
prajāvān vāhanāḍhyaḥ ca bahuputraḥ ca jāyate
28.
In the same manner, whoever observes a single meal a day during the month of Ashvina, he becomes blessed with progeny, rich in vehicles, and possessing many sons.
कार्त्तिकं तु नरो मासं यः कुर्यादेकभोजनम् ।
शूरश्च बहुभार्यश्च कीर्तिमांश्चैव जायते ॥२९॥
शूरश्च बहुभार्यश्च कीर्तिमांश्चैव जायते ॥२९॥
29. kārttikaṁ tu naro māsaṁ yaḥ kuryādekabhojanam ,
śūraśca bahubhāryaśca kīrtimāṁścaiva jāyate.
śūraśca bahubhāryaśca kīrtimāṁścaiva jāyate.
29.
kārttikam tu naraḥ māsam yaḥ kuryāt ekabhojanam
śūraḥ ca bahubhāryaḥ ca kīrtimān ca eva jāyate
śūraḥ ca bahubhāryaḥ ca kīrtimān ca eva jāyate
29.
Furthermore, the person who observes a single meal a day during the month of Karttika, he becomes brave, endowed with many wives, and indeed, glorious.
इति मासा नरव्याघ्र क्षपतां परिकीर्तिताः ।
तिथीनां नियमा ये तु शृणु तानपि पार्थिव ॥३०॥
तिथीनां नियमा ये तु शृणु तानपि पार्थिव ॥३०॥
30. iti māsā naravyāghra kṣapatāṁ parikīrtitāḥ ,
tithīnāṁ niyamā ye tu śṛṇu tānapi pārthiva.
tithīnāṁ niyamā ye tu śṛṇu tānapi pārthiva.
30.
iti māsāḥ naravyāghra kṣapatām parikīrtitāḥ
tithīnām niyamāḥ ye tu śṛṇu tān api pārthiva
tithīnām niyamāḥ ye tu śṛṇu tān api pārthiva
30.
naravyāghra pārthiva iti kṣapatām māsāḥ
parikīrtitāḥ tu ye tithīnām niyamāḥ tān api śṛṇu
parikīrtitāḥ tu ye tithīnām niyamāḥ tān api śṛṇu
30.
O tiger among men, these months observed by those who undertake austerities have thus been declared. Now, O king, listen also to those rules regarding the lunar days.
पक्षे पक्षे गते यस्तु भक्तमश्नाति भारत ।
गवाढ्यो बहुपुत्रश्च दीर्घायुश्च स जायते ॥३१॥
गवाढ्यो बहुपुत्रश्च दीर्घायुश्च स जायते ॥३१॥
31. pakṣe pakṣe gate yastu bhaktamaśnāti bhārata ,
gavāḍhyo bahuputraśca dīrghāyuśca sa jāyate.
gavāḍhyo bahuputraśca dīrghāyuśca sa jāyate.
31.
pakṣe pakṣe gate yaḥ tu bhaktam aśnāti bhārata
gavāḍhyaḥ bahuputraḥ ca dīrghāyuḥ ca saḥ jāyate
gavāḍhyaḥ bahuputraḥ ca dīrghāyuḥ ca saḥ jāyate
31.
bhārata yaḥ tu pakṣe pakṣe gate bhaktam aśnāti
saḥ gavāḍhyaḥ ca bahuputraḥ ca dīrghāyuḥ jāyate
saḥ gavāḍhyaḥ ca bahuputraḥ ca dīrghāyuḥ jāyate
31.
O descendant of Bharata, whoever eats a meal only after each fortnight has passed, that person becomes wealthy with cattle, has many sons, and lives a long life.
मासि मासि त्रिरात्राणि कृत्वा वर्षाणि द्वादश ।
गणाधिपत्यं प्राप्नोति निःसपत्नमनाविलम् ॥३२॥
गणाधिपत्यं प्राप्नोति निःसपत्नमनाविलम् ॥३२॥
32. māsi māsi trirātrāṇi kṛtvā varṣāṇi dvādaśa ,
gaṇādhipatyaṁ prāpnoti niḥsapatnamanāvilam.
gaṇādhipatyaṁ prāpnoti niḥsapatnamanāvilam.
32.
māsi māsi trirātrāṇi kṛtvā varṣāṇi dvādaśa
gaṇādhipatyam prāpnoti niḥsapatnam anāvilam
gaṇādhipatyam prāpnoti niḥsapatnam anāvilam
32.
māsi māsi dvādaśa varṣāṇi trirātrāṇi kṛtvā
niḥsapatnam anāvilam gaṇādhipatyam prāpnoti
niḥsapatnam anāvilam gaṇādhipatyam prāpnoti
32.
Whoever performs a three-night observance month after month for twelve years attains an undisturbed chieftainship over hosts, free from rivals.
एते तु नियमाः सर्वे कर्तव्याः शरदो दश ।
द्वे चान्ये भरतश्रेष्ठ प्रवृत्तिमनुवर्तता ॥३३॥
द्वे चान्ये भरतश्रेष्ठ प्रवृत्तिमनुवर्तता ॥३३॥
33. ete tu niyamāḥ sarve kartavyāḥ śarado daśa ,
dve cānye bharataśreṣṭha pravṛttimanuvartatā.
dve cānye bharataśreṣṭha pravṛttimanuvartatā.
33.
ete tu niyamāḥ sarve kartavyāḥ śaradaḥ daśa dve
ca anye bharataśreṣṭha pravṛttim anuvarthatā
ca anye bharataśreṣṭha pravṛttim anuvarthatā
33.
bharataśreṣṭha tu ete sarve niyamāḥ daśa ca dve
anye śaradaḥ pravṛttim anuvarthatā kartavyāḥ
anye śaradaḥ pravṛttim anuvarthatā kartavyāḥ
33.
O best among the Bhāratas, all these observances should be performed for ten and two additional years (a total of twelve years) by one who diligently follows this practice.
यस्तु प्रातस्तथा सायं भुञ्जानो नान्तरा पिबेत् ।
अहिंसानिरतो नित्यं जुह्वानो जातवेदसम् ॥३४॥
अहिंसानिरतो नित्यं जुह्वानो जातवेदसम् ॥३४॥
34. yastu prātastathā sāyaṁ bhuñjāno nāntarā pibet ,
ahiṁsānirato nityaṁ juhvāno jātavedasam.
ahiṁsānirato nityaṁ juhvāno jātavedasam.
34.
yaḥ tu prātaḥ tathā sāyam bhuñjānaḥ na antarā
pibet ahiṃsānirataḥ nityam juhvānaḥ jātavedasam
pibet ahiṃsānirataḥ nityam juhvānaḥ jātavedasam
34.
yaḥ tu prātaḥ tathā sāyam bhuñjānaḥ antarā na pibet,
nityam ahiṃsānirataḥ jātavedasam juhvānaḥ
nityam ahiṃsānirataḥ jātavedasam juhvānaḥ
34.
The one who, while eating in the morning and in the evening, does not drink anything in between, and who is always devoted to non-violence (ahiṃsā), constantly performing a Vedic fire ritual to Agni...
षड्भिः स वर्षैर्नृपते सिध्यते नात्र संशयः ।
अग्निष्टोमस्य यज्ञस्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥३५॥
अग्निष्टोमस्य यज्ञस्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥३५॥
35. ṣaḍbhiḥ sa varṣairnṛpate sidhyate nātra saṁśayaḥ ,
agniṣṭomasya yajñasya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
agniṣṭomasya yajñasya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
35.
ṣaḍbhiḥ saḥ varṣaiḥ nṛpate sidhyate na atra saṃśayaḥ
agniṣṭomasya yajñasya phalam prāpnoti mānavaḥ
agniṣṭomasya yajñasya phalam prāpnoti mānavaḥ
35.
nṛpate,
saḥ ṣaḍbhiḥ varṣaiḥ sidhyate,
atra saṃśayaḥ na.
mānavaḥ agniṣṭomasya yajñasya phalam prāpnoti.
saḥ ṣaḍbhiḥ varṣaiḥ sidhyate,
atra saṃśayaḥ na.
mānavaḥ agniṣṭomasya yajñasya phalam prāpnoti.
35.
O King, such a person attains perfection in six years; there is no doubt about this. That individual achieves the result of the Agniṣṭoma Vedic ritual (yajña).
अधिवासे सोऽप्सरसां नृत्यगीतविनादिते ।
तप्तकाञ्चनवर्णाभं विमानमधिरोहति ॥३६॥
तप्तकाञ्चनवर्णाभं विमानमधिरोहति ॥३६॥
36. adhivāse so'psarasāṁ nṛtyagītavinādite ,
taptakāñcanavarṇābhaṁ vimānamadhirohati.
taptakāñcanavarṇābhaṁ vimānamadhirohati.
36.
adhivāse saḥ apsarasām nṛtyagītavinādite
taptakāñcanavarṇābham vimānam adhirohati
taptakāñcanavarṇābham vimānam adhirohati
36.
saḥ taptakāñcanavarṇābham vimānam apsarasām nṛtyagītavinādite adhivāse adhirohati.
36.
He ascends an aerial chariot that gleams with the color of molten gold, arriving at the abode of the apsarases, which is made resonant by their dancing and singing.
पूर्णं वर्षसहस्रं तु ब्रह्मलोके महीयते ।
तत्क्षयादिह चागम्य माहात्म्यं प्रतिपद्यते ॥३७॥
तत्क्षयादिह चागम्य माहात्म्यं प्रतिपद्यते ॥३७॥
37. pūrṇaṁ varṣasahasraṁ tu brahmaloke mahīyate ,
tatkṣayādiha cāgamya māhātmyaṁ pratipadyate.
tatkṣayādiha cāgamya māhātmyaṁ pratipadyate.
37.
pūrṇam varṣasahasram tu brahmaloke mahīyate
tatkṣayāt iha ca āgamya māhātmyam pratipadyate
tatkṣayāt iha ca āgamya māhātmyam pratipadyate
37.
tu pūrṇam varṣasahasram brahmaloke mahīyate.
tatkṣayāt ca iha āgamya māhātmyam pratipadyate.
tatkṣayāt ca iha āgamya māhātmyam pratipadyate.
37.
Indeed, for a full thousand years he is honored in the world of Brahmā (brahmaloka). And after the exhaustion of that merit, having returned to this world, he attains great glory.
यस्तु संवत्सरं पूर्णमेकाहारो भवेन्नरः ।
अतिरात्रस्य यज्ञस्य स फलं समुपाश्नुते ॥३८॥
अतिरात्रस्य यज्ञस्य स फलं समुपाश्नुते ॥३८॥
38. yastu saṁvatsaraṁ pūrṇamekāhāro bhavennaraḥ ,
atirātrasya yajñasya sa phalaṁ samupāśnute.
atirātrasya yajñasya sa phalaṁ samupāśnute.
38.
yaḥ tu saṃvatsaram pūrṇam ekāhāraḥ bhavet naraḥ
atirātrasya yajñasya saḥ phalam samupāśnute
atirātrasya yajñasya saḥ phalam samupāśnute
38.
The man who eats only once a day for a full year obtains the complete reward of the Atirātra (Vedic ritual).
दशवर्षसहस्राणि स्वर्गे च स महीयते ।
तत्क्षयादिह चागम्य माहात्म्यं प्रतिपद्यते ॥३९॥
तत्क्षयादिह चागम्य माहात्म्यं प्रतिपद्यते ॥३९॥
39. daśavarṣasahasrāṇi svarge ca sa mahīyate ,
tatkṣayādiha cāgamya māhātmyaṁ pratipadyate.
tatkṣayādiha cāgamya māhātmyaṁ pratipadyate.
39.
daśavarṣasahasrāṇi svarge ca saḥ mahīyate
tatkṣayāt iha ca āgamya māhātmyam pratipadyate
tatkṣayāt iha ca āgamya māhātmyam pratipadyate
39.
And he is honored in heaven for ten thousand years. After that merit is exhausted, he returns to this world and attains greatness.
यस्तु संवत्सरं पूर्णं चतुर्थं भक्तमश्नुते ।
अहिंसानिरतो नित्यं सत्यवाङ्नियतेन्द्रियः ॥४०॥
अहिंसानिरतो नित्यं सत्यवाङ्नियतेन्द्रियः ॥४०॥
40. yastu saṁvatsaraṁ pūrṇaṁ caturthaṁ bhaktamaśnute ,
ahiṁsānirato nityaṁ satyavāṅniyatendriyaḥ.
ahiṁsānirato nityaṁ satyavāṅniyatendriyaḥ.
40.
yaḥ tu saṃvatsaram pūrṇam caturtham bhaktam aśnute
ahiṃsānirataḥ nityam satyavāk niyatendriyaḥ
ahiṃsānirataḥ nityam satyavāk niyatendriyaḥ
40.
But the one who for a full year eats only on the fourth occasion, always devoted to non-violence (ahiṃsā), speaking truth, and having controlled senses...
वाजपेयस्य यज्ञस्य फलं वै समुपाश्नुते ।
त्रिंशद्वर्षसहस्राणि स्वर्गे च स महीयते ॥४१॥
त्रिंशद्वर्षसहस्राणि स्वर्गे च स महीयते ॥४१॥
41. vājapeyasya yajñasya phalaṁ vai samupāśnute ,
triṁśadvarṣasahasrāṇi svarge ca sa mahīyate.
triṁśadvarṣasahasrāṇi svarge ca sa mahīyate.
41.
vājapeyasya yajñasya phalam vai samupāśnute
triṃśadvarṣasahasrāṇi svarge ca saḥ mahīyate
triṃśadvarṣasahasrāṇi svarge ca saḥ mahīyate
41.
He indeed obtains the reward of the Vājapeya (Vedic ritual). And he is honored in heaven for thirty thousand years.
षष्ठे काले तु कौन्तेय नरः संवत्सरं क्षपेत् ।
अश्वमेधस्य यज्ञस्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥४२॥
अश्वमेधस्य यज्ञस्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥४२॥
42. ṣaṣṭhe kāle tu kaunteya naraḥ saṁvatsaraṁ kṣapet ,
aśvamedhasya yajñasya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
aśvamedhasya yajñasya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
42.
ṣaṣṭhe kāle tu kaunteya naraḥ saṃvatsaram kṣapet
aśvamedhasya yajñasya phalam prāpnoti mānavaḥ
aśvamedhasya yajñasya phalam prāpnoti mānavaḥ
42.
kaunteya naraḥ ṣaṣṭhe kāle tu saṃvatsaram kṣapet
mānavaḥ aśvamedhasya yajñasya phalam prāpnoti
mānavaḥ aśvamedhasya yajñasya phalam prāpnoti
42.
O son of Kunti, a person who lives for a year by subsisting only on food taken at the sixth meal (of the day) obtains the fruit of the aśvamedha (Vedic ritual).
चक्रवाकप्रयुक्तेन विमानेन स गच्छति ।
चत्वारिंशत्सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥४३॥
चत्वारिंशत्सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥४३॥
43. cakravākaprayuktena vimānena sa gacchati ,
catvāriṁśatsahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
catvāriṁśatsahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
43.
cakravākaprayuktena vimānena saḥ gacchati
catvāriṃśatsahasrāṇi varṣāṇām divi modate
catvāriṃśatsahasrāṇi varṣāṇām divi modate
43.
saḥ cakravākaprayuktena vimānena gacchati
divi catvāriṃśatsahasrāṇi varṣāṇām modate
divi catvāriṃśatsahasrāṇi varṣāṇām modate
43.
He travels in a celestial vehicle (vimāna) adorned with cakravāka birds and rejoices in heaven for forty thousand years.
अष्टमेन तु भक्तेन जीवन्संवत्सरं नृप ।
गवामयस्य यज्ञस्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥४४॥
गवामयस्य यज्ञस्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥४४॥
44. aṣṭamena tu bhaktena jīvansaṁvatsaraṁ nṛpa ,
gavāmayasya yajñasya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
gavāmayasya yajñasya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
44.
aṣṭamena tu bhaktena jīvan saṃvatsaram nṛpa
gavāmayasya yajñasya phalam prāpnoti mānavaḥ
gavāmayasya yajñasya phalam prāpnoti mānavaḥ
44.
nṛpa jīvan saṃvatsaram aṣṭamena bhaktena tu
mānavaḥ gavāmayasya yajñasya phalam prāpnoti
mānavaḥ gavāmayasya yajñasya phalam prāpnoti
44.
O king, a person who lives for a year by subsisting only on food taken at the eighth meal (of the day) obtains the fruit of the gavāmaya (Vedic ritual).
हंससारसयुक्तेन विमानेन स गच्छति ।
पञ्चाशतं सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥४५॥
पञ्चाशतं सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥४५॥
45. haṁsasārasayuktena vimānena sa gacchati ,
pañcāśataṁ sahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
pañcāśataṁ sahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
45.
haṃsasārasayuktena vimānena saḥ gacchati
pañcāśatam sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
pañcāśatam sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
45.
saḥ haṃsasārasayuktena vimānena gacchati
divi pañcāśatam sahasrāṇi varṣāṇām modate
divi pañcāśatam sahasrāṇi varṣāṇām modate
45.
He travels in a celestial vehicle (vimāna) adorned with swans and cranes and rejoices in heaven for fifty thousand years.
पक्षे पक्षे गते राजन्योऽश्नीयाद्वर्षमेव तु ।
षण्मासानशनं तस्य भगवानङ्गिराब्रवीत् ।
षष्टिं वर्षसहस्राणि दिवमावसते च सः ॥४६॥
षण्मासानशनं तस्य भगवानङ्गिराब्रवीत् ।
षष्टिं वर्षसहस्राणि दिवमावसते च सः ॥४६॥
46. pakṣe pakṣe gate rājanyo'śnīyādvarṣameva tu ,
ṣaṇmāsānaśanaṁ tasya bhagavānaṅgirābravīt ,
ṣaṣṭiṁ varṣasahasrāṇi divamāvasate ca saḥ.
ṣaṇmāsānaśanaṁ tasya bhagavānaṅgirābravīt ,
ṣaṣṭiṁ varṣasahasrāṇi divamāvasate ca saḥ.
46.
pakṣe pakṣe gate rājan yaḥ aśnīyāt
varṣam eva tu ṣaṇmāsa anaśanam
tasya bhagavān aṅgirā abravīt ṣaṣṭim
varṣa sahasrāṇi divam āvasate ca saḥ
varṣam eva tu ṣaṇmāsa anaśanam
tasya bhagavān aṅgirā abravīt ṣaṣṭim
varṣa sahasrāṇi divam āvasate ca saḥ
46.
rājan yaḥ pakṣe pakṣe gate varṣam eva tu aśnīyāt,
tasya ṣaṇmāsa anaśanam (iti) bhagavān aṅgirā abravīt.
ca saḥ divam ṣaṣṭim varṣa sahasrāṇi āvasate.
tasya ṣaṇmāsa anaśanam (iti) bhagavān aṅgirā abravīt.
ca saḥ divam ṣaṣṭim varṣa sahasrāṇi āvasate.
46.
O King, whoever eats only once every fortnight for an entire year – Lord Aṅgiras has declared that such a person's act is equivalent to a six-month fast. Furthermore, that person resides in heaven for sixty thousand years.
वीणानां वल्लकीनां च वेणूनां च विशां पते ।
सुघोषैर्मधुरैः शब्दैः सुप्तः स प्रतिबोध्यते ॥४७॥
सुघोषैर्मधुरैः शब्दैः सुप्तः स प्रतिबोध्यते ॥४७॥
47. vīṇānāṁ vallakīnāṁ ca veṇūnāṁ ca viśāṁ pate ,
sughoṣairmadhuraiḥ śabdaiḥ suptaḥ sa pratibodhyate.
sughoṣairmadhuraiḥ śabdaiḥ suptaḥ sa pratibodhyate.
47.
vīṇānām vallakīnām ca veṇūnām ca viśām pate
sughoṣaiḥ madhuraiḥ śabdaiḥ suptaḥ saḥ pratibodhyate
sughoṣaiḥ madhuraiḥ śabdaiḥ suptaḥ saḥ pratibodhyate
47.
viśām pate! saḥ suptaḥ vīṇānām ca vallakīnām ca veṇūnām sughoṣaiḥ madhuraiḥ śabdaiḥ pratibodhyate.
47.
O lord of the people, he, when asleep, is awakened by the sweet and melodious sounds of lutes (vīṇās), harps (vallakīs), and flutes (veṇus).
संवत्सरमिहैकं तु मासि मासि पिबेत्पयः ।
फलं विश्वजितस्तात प्राप्नोति स नरो नृप ॥४८॥
फलं विश्वजितस्तात प्राप्नोति स नरो नृप ॥४८॥
48. saṁvatsaramihaikaṁ tu māsi māsi pibetpayaḥ ,
phalaṁ viśvajitastāta prāpnoti sa naro nṛpa.
phalaṁ viśvajitastāta prāpnoti sa naro nṛpa.
48.
saṃvatsaram iha ekam tu māsi māsi pibet payaḥ
phalam viśvajitaḥ tāta prāpnoti saḥ naraḥ nṛpa
phalam viśvajitaḥ tāta prāpnoti saḥ naraḥ nṛpa
48.
tāta nṛpa,
yaḥ naraḥ iha ekam saṃvatsaram tu māsi māsi payaḥ pibet,
saḥ viśvajitaḥ phalam prāpnoti.
yaḥ naraḥ iha ekam saṃvatsaram tu māsi māsi payaḥ pibet,
saḥ viśvajitaḥ phalam prāpnoti.
48.
O dear one, O King, that man who here drinks milk every single month for one year indeed, attains the reward of the Viśvajit (Vedic ritual).
सिंहव्याघ्रप्रयुक्तेन विमानेन स गच्छति ।
सप्ततिं च सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥४९॥
सप्ततिं च सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥४९॥
49. siṁhavyāghraprayuktena vimānena sa gacchati ,
saptatiṁ ca sahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
saptatiṁ ca sahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
49.
siṃha vyāghra prayuktena vimānena saḥ gacchati
saptatim ca sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
saptatim ca sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
49.
saḥ siṃha vyāghra prayuktena vimānena gacchati.
ca divi varṣāṇām saptatim sahasrāṇi modate.
ca divi varṣāṇām saptatim sahasrāṇi modate.
49.
He travels by means of a celestial chariot (vimāna) decorated with lions and tigers. He rejoices in heaven for seventy thousand years.
मासादूर्ध्वं नरव्याघ्र नोपवासो विधीयते ।
विधिं त्वनशनस्याहुः पार्थ धर्मविदो जनाः ॥५०॥
विधिं त्वनशनस्याहुः पार्थ धर्मविदो जनाः ॥५०॥
50. māsādūrdhvaṁ naravyāghra nopavāso vidhīyate ,
vidhiṁ tvanaśanasyāhuḥ pārtha dharmavido janāḥ.
vidhiṁ tvanaśanasyāhuḥ pārtha dharmavido janāḥ.
50.
māsāt ūrdhvam naravyāghra na upavāsaḥ vidhīyate
vidhim tu anaśanasya āhuḥ pārtha dharmavidaḥ janāḥ
vidhim tu anaśanasya āhuḥ pārtha dharmavidaḥ janāḥ
50.
O tiger among men, a fast (upavāsa) lasting beyond one month is not prescribed. But O Pārtha, those who understand the (dharma) natural law speak of the specific procedure for fasting unto death (anaśana).
अनार्तो व्याधिरहितो गच्छेदनशनं तु यः ।
पदे पदे यज्ञफलं स प्राप्नोति न संशयः ॥५१॥
पदे पदे यज्ञफलं स प्राप्नोति न संशयः ॥५१॥
51. anārto vyādhirahito gacchedanaśanaṁ tu yaḥ ,
pade pade yajñaphalaṁ sa prāpnoti na saṁśayaḥ.
pade pade yajñaphalaṁ sa prāpnoti na saṁśayaḥ.
51.
anārtaḥ vyādhirahitaḥ gacchet anaśanam tu yaḥ
pade pade yajñaphalam saḥ prāpnoti na saṃśayaḥ
pade pade yajñaphalam saḥ prāpnoti na saṃśayaḥ
51.
Indeed, whoever, not distressed and free from illness, undertakes fasting unto death (anaśana) obtains the fruit of a (yajña) Vedic ritual at every step; there is no doubt about it.
दिवं हंसप्रयुक्तेन विमानेन स गच्छति ।
शतं चाप्सरसः कन्या रमयन्त्यपि तं नरम् ॥५२॥
शतं चाप्सरसः कन्या रमयन्त्यपि तं नरम् ॥५२॥
52. divaṁ haṁsaprayuktena vimānena sa gacchati ,
śataṁ cāpsarasaḥ kanyā ramayantyapi taṁ naram.
śataṁ cāpsarasaḥ kanyā ramayantyapi taṁ naram.
52.
divam haṃsaprayuktena vimānena saḥ gacchati
śatam ca apsarasaḥ kanyāḥ ramayanti api tam naram
śatam ca apsarasaḥ kanyāḥ ramayanti api tam naram
52.
He goes to heaven by an aerial chariot drawn by swans. And a hundred celestial maidens (apsaras) also delight that man.
आर्तो वा व्याधितो वापि गच्छेदनशनं तु यः ।
शतं वर्षसहस्राणां मोदते दिवि स प्रभो ।
काञ्चीनूपुरशब्देन सुप्तश्चैव प्रबोध्यते ॥५३॥
शतं वर्षसहस्राणां मोदते दिवि स प्रभो ।
काञ्चीनूपुरशब्देन सुप्तश्चैव प्रबोध्यते ॥५३॥
53. ārto vā vyādhito vāpi gacchedanaśanaṁ tu yaḥ ,
śataṁ varṣasahasrāṇāṁ modate divi sa prabho ,
kāñcīnūpuraśabdena suptaścaiva prabodhyate.
śataṁ varṣasahasrāṇāṁ modate divi sa prabho ,
kāñcīnūpuraśabdena suptaścaiva prabodhyate.
53.
ārtaḥ vā vyādhitaḥ vā api gacchet
anaśanam tu yaḥ śatam varṣasahasrāṇām
modate divi saḥ prabho
kāñcīnūpuraśabdena suptaḥ ca eva prabodhyate
anaśanam tu yaḥ śatam varṣasahasrāṇām
modate divi saḥ prabho
kāñcīnūpuraśabdena suptaḥ ca eva prabodhyate
53.
But whoever undertakes fasting unto death (anaśana), whether distressed or even ill, O lord, he rejoices in heaven for a hundred thousand years. And indeed, when he is asleep, he is awakened by the sound of waist-bells and anklets.
सहस्रहंससंयुक्ते विमाने सोमवर्चसि ।
स गत्वा स्त्रीशताकीर्णे रमते भरतर्षभ ॥५४॥
स गत्वा स्त्रीशताकीर्णे रमते भरतर्षभ ॥५४॥
54. sahasrahaṁsasaṁyukte vimāne somavarcasi ,
sa gatvā strīśatākīrṇe ramate bharatarṣabha.
sa gatvā strīśatākīrṇe ramate bharatarṣabha.
54.
sahasrahaṃsasaṃyukte vimāne somavarcasi saḥ
gatvā strīśatākīrṇe ramate bharatarṣabha
gatvā strīśatākīrṇe ramate bharatarṣabha
54.
bharatarṣabha saḥ gatvā vimāne sahasrahaṃsasaṃyukte
somavarcasi strīśatākīrṇe ramate
somavarcasi strīśatākīrṇe ramate
54.
O best of Bharatas, he, having gone to a celestial chariot, splendid like the moon and adorned with a thousand swans, enjoys himself amidst hundreds of women.
क्षीणस्याप्यायनं दृष्टं क्षतस्य क्षतरोहणम् ।
व्याधितस्यौषधग्रामः क्रुद्धस्य च प्रसादनम् ॥५५॥
व्याधितस्यौषधग्रामः क्रुद्धस्य च प्रसादनम् ॥५५॥
55. kṣīṇasyāpyāyanaṁ dṛṣṭaṁ kṣatasya kṣatarohaṇam ,
vyādhitasyauṣadhagrāmaḥ kruddhasya ca prasādanam.
vyādhitasyauṣadhagrāmaḥ kruddhasya ca prasādanam.
55.
kṣīṇasya āpyāyanam dṛṣṭam kṣatasya kṣatarohaṇam
vyādhitasya auṣadhagrāmaḥ kruddhasya ca prasādanam
vyādhitasya auṣadhagrāmaḥ kruddhasya ca prasādanam
55.
kṣīṇasya āpyāyanam dṛṣṭam kṣatasya kṣatarohaṇam
vyādhitasya auṣadhagrāmaḥ kruddhasya ca prasādanam
vyādhitasya auṣadhagrāmaḥ kruddhasya ca prasādanam
55.
Nourishment is observed for the weak, the healing of wounds for the injured, a remedy for the sick, and appeasement for the enraged.
दुःखितस्यार्थमानाभ्यां द्रव्याणां प्रतिपादनम् ।
न चैते स्वर्गकामस्य रोचन्ते सुखमेधसः ॥५६॥
न चैते स्वर्गकामस्य रोचन्ते सुखमेधसः ॥५६॥
56. duḥkhitasyārthamānābhyāṁ dravyāṇāṁ pratipādanam ,
na caite svargakāmasya rocante sukhamedhasaḥ.
na caite svargakāmasya rocante sukhamedhasaḥ.
56.
duḥkhitasya arthamānābhyām dravyāṇām pratipādanam
na ca ete svargakāmasya sukhamehdasaḥ rocante
na ca ete svargakāmasya sukhamehdasaḥ rocante
56.
duḥkhitasya arthamānābhyām dravyāṇām pratipādanam
ca na ete svargakāmasya sukhamehdasaḥ rocante
ca na ete svargakāmasya sukhamehdasaḥ rocante
56.
And the provision of wealth and honor for the distressed [is also a remedy]; however, these [worldly pleasures] do not appeal to one who desires heaven and whose happiness flourishes.
अतः स कामसंयुक्तो विमाने हेमसंनिभे ।
रमते स्त्रीशताकीर्णे पुरुषोऽलंकृतः शुभे ॥५७॥
रमते स्त्रीशताकीर्णे पुरुषोऽलंकृतः शुभे ॥५७॥
57. ataḥ sa kāmasaṁyukto vimāne hemasaṁnibhe ,
ramate strīśatākīrṇe puruṣo'laṁkṛtaḥ śubhe.
ramate strīśatākīrṇe puruṣo'laṁkṛtaḥ śubhe.
57.
ataḥ saḥ kāmasaṃyuktaḥ vimāne hemasaṃnibhe
ramate strīśatākīrṇe puruṣaḥ alaṅkṛtaḥ śubhe
ramate strīśatākīrṇe puruṣaḥ alaṅkṛtaḥ śubhe
57.
ataḥ saḥ puruṣaḥ kāmasaṃyuktaḥ alaṅkṛtaḥ
vimāne hemasaṃnibhe strīśatākīrṇe śubhe ramate
vimāne hemasaṃnibhe strīśatākīrṇe śubhe ramate
57.
Therefore, that man (puruṣa), adorned and filled with desires, enjoys himself in a beautiful, golden celestial chariot crowded with hundreds of women.
स्वस्थः सफलसंकल्पः सुखी विगतकल्मषः ।
अनश्नन्देहमुत्सृज्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥५८॥
अनश्नन्देहमुत्सृज्य फलं प्राप्नोति मानवः ॥५८॥
58. svasthaḥ saphalasaṁkalpaḥ sukhī vigatakalmaṣaḥ ,
anaśnandehamutsṛjya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
anaśnandehamutsṛjya phalaṁ prāpnoti mānavaḥ.
58.
svasthaḥ saphala-saṅkalpaḥ sukhī vigata-kalmaṣaḥ
anaśnan deham utsṛjya phalam prāpnoti mānavaḥ
anaśnan deham utsṛjya phalam prāpnoti mānavaḥ
58.
mānavaḥ svasthaḥ saphala-saṅkalpaḥ sukhī
vigata-kalmaṣaḥ deham anaśnan utsṛjya phalam prāpnoti
vigata-kalmaṣaḥ deham anaśnan utsṛjya phalam prāpnoti
58.
A human being, being tranquil, having fruitful resolves, happy, and free from impurities, attains the fruit (phalam) by abandoning the body while fasting.
बालसूर्यप्रतीकाशे विमाने हेमवर्चसि ।
वैडूर्यमुक्ताखचिते वीणामुरजनादिते ॥५९॥
वैडूर्यमुक्ताखचिते वीणामुरजनादिते ॥५९॥
59. bālasūryapratīkāśe vimāne hemavarcasi ,
vaiḍūryamuktākhacite vīṇāmurajanādite.
vaiḍūryamuktākhacite vīṇāmurajanādite.
59.
bāla-sūrya-pratīkāśe vimāne hema-varcasi
vaiḍūrya-muktā-khacite vīṇā-muraja-nādite
vaiḍūrya-muktā-khacite vīṇā-muraja-nādite
59.
bāla-sūrya-pratīkāśe hema-varcasi
vaiḍūrya-muktā-khacite vīṇā-muraja-nādite vimāne
vaiḍūrya-muktā-khacite vīṇā-muraja-nādite vimāne
59.
In a celestial vehicle resembling the morning sun, radiant with a golden luster, studded with lapis lazuli and pearls, and resonant with the sounds of lutes and drums.
पताकादीपिकाकीर्णे दिव्यघण्टानिनादिते ।
स्त्रीसहस्रानुचरिते स नरः सुखमेधते ॥६०॥
स्त्रीसहस्रानुचरिते स नरः सुखमेधते ॥६०॥
60. patākādīpikākīrṇe divyaghaṇṭāninādite ,
strīsahasrānucarite sa naraḥ sukhamedhate.
strīsahasrānucarite sa naraḥ sukhamedhate.
60.
patākā-dīpikā-kīrṇe divya-ghaṇṭā-ninādite
strī-sahasra-anucarite sa naraḥ sukham edhate
strī-sahasra-anucarite sa naraḥ sukham edhate
60.
sa naraḥ patākā-dīpikā-kīrṇe divya-ghaṇṭā-ninādite
strī-sahasra-anucarite sukham edhate
strī-sahasra-anucarite sukham edhate
60.
Adorned with banners and lamps, resonant with the ringing of divine bells, and attended by thousands of women, that man thrives in happiness.
यावन्ति रोमकूपाणि तस्य गात्रेषु पाण्डव ।
तावन्त्येव सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥६१॥
तावन्त्येव सहस्राणि वर्षाणां दिवि मोदते ॥६१॥
61. yāvanti romakūpāṇi tasya gātreṣu pāṇḍava ,
tāvantyeva sahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
tāvantyeva sahasrāṇi varṣāṇāṁ divi modate.
61.
yāvantī roma-kūpāṇi tasya gātreṣu pāṇḍava
tāvantī eva sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
tāvantī eva sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
61.
pāṇḍava tasya gātreṣu yāvantī roma-kūpāṇi
tāvantī eva sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
tāvantī eva sahasrāṇi varṣāṇām divi modate
61.
O Pāṇḍava, that man rejoices in heaven for as many thousands of years as there are hair-pores on his body.
नास्ति वेदात्परं शास्त्रं नास्ति मातृसमो गुरुः ।
न धर्मात्परमो लाभस्तपो नानशनात्परम् ॥६२॥
न धर्मात्परमो लाभस्तपो नानशनात्परम् ॥६२॥
62. nāsti vedātparaṁ śāstraṁ nāsti mātṛsamo guruḥ ,
na dharmātparamo lābhastapo nānaśanātparam.
na dharmātparamo lābhastapo nānaśanātparam.
62.
na asti vedāt param śāstram na asti mātṛsamaḥ guruḥ
na dharmāt paramaḥ lābhaḥ tapaḥ na anaśanāt param
na dharmāt paramaḥ lābhaḥ tapaḥ na anaśanāt param
62.
vedāt param śāstram na asti mātṛsamaḥ guruḥ na asti
dharmāt paramaḥ lābhaḥ na tapaḥ anaśanāt param na
dharmāt paramaḥ lābhaḥ na tapaḥ anaśanāt param na
62.
There is no scripture superior to the Veda. There is no teacher equal to a mother. There is no greater gain than upholding natural law (dharma). There is no austerity (tapas) higher than fasting.
ब्राह्मणेभ्यः परं नास्ति पावनं दिवि चेह च ।
उपवासैस्तथा तुल्यं तपःकर्म न विद्यते ॥६३॥
उपवासैस्तथा तुल्यं तपःकर्म न विद्यते ॥६३॥
63. brāhmaṇebhyaḥ paraṁ nāsti pāvanaṁ divi ceha ca ,
upavāsaistathā tulyaṁ tapaḥkarma na vidyate.
upavāsaistathā tulyaṁ tapaḥkarma na vidyate.
63.
brāhmaṇebhyaḥ param na asti pāvanam divi ca iha
ca upavāsaiḥ tathā tulyam tapaḥkarma na vidyate
ca upavāsaiḥ tathā tulyam tapaḥkarma na vidyate
63.
brāhmaṇebhyaḥ param pāvanam divi ca iha ca na
asti tathā upavāsaiḥ tulyam tapaḥkarma na vidyate
asti tathā upavāsaiḥ tulyam tapaḥkarma na vidyate
63.
There is nothing more sacred or purifying than brahmins, neither in heaven nor here on earth. Similarly, no act of austerity (tapas) equal to fasting (upavāsa) exists.
उपोष्य विधिवद्देवास्त्रिदिवं प्रतिपेदिरे ।
ऋषयश्च परां सिद्धिमुपवासैरवाप्नुवन् ॥६४॥
ऋषयश्च परां सिद्धिमुपवासैरवाप्नुवन् ॥६४॥
64. upoṣya vidhivaddevāstridivaṁ pratipedire ,
ṛṣayaśca parāṁ siddhimupavāsairavāpnuvan.
ṛṣayaśca parāṁ siddhimupavāsairavāpnuvan.
64.
upoṣya vidhivat devāḥ tridivam pratipedire
ṛṣayaḥ ca parām siddhim upavāsaiḥ avāpnuvan
ṛṣayaḥ ca parām siddhim upavāsaiḥ avāpnuvan
64.
devāḥ vidhivat upoṣya tridivam pratipedire
ca ṛṣayaḥ upavāsaiḥ parām siddhim avāpnuvan
ca ṛṣayaḥ upavāsaiḥ parām siddhim avāpnuvan
64.
Having properly observed fasting (upavāsa), the gods attained heaven. And the sages achieved supreme perfection (siddhi) through fasts.
दिव्यं वर्षसहस्रं हि विश्वामित्रेण धीमता ।
क्षान्तमेकेन भक्तेन तेन विप्रत्वमागतः ॥६५॥
क्षान्तमेकेन भक्तेन तेन विप्रत्वमागतः ॥६५॥
65. divyaṁ varṣasahasraṁ hi viśvāmitreṇa dhīmatā ,
kṣāntamekena bhaktena tena vipratvamāgataḥ.
kṣāntamekena bhaktena tena vipratvamāgataḥ.
65.
divyam varṣasahasram hi viśvāmitreṇa dhīmatā
kṣāntam ekena bhaktena tena vipratvam āgataḥ
kṣāntam ekena bhaktena tena vipratvam āgataḥ
65.
hi dhīmatā viśvāmitreṇa divyam varṣasahasram
ekena bhaktena kṣāntam tena vipratvam āgataḥ
ekena bhaktena kṣāntam tena vipratvam āgataḥ
65.
Indeed, the wise Viśvāmitra endured a divine thousand years by observing a vow of a single meal (bhakta). Through that (tapas), he attained the status of a brahmin.
च्यवनो जमदग्निश्च वसिष्ठो गौतमो भृगुः ।
सर्व एव दिवं प्राप्ताः क्षमावन्तो महर्षयः ॥६६॥
सर्व एव दिवं प्राप्ताः क्षमावन्तो महर्षयः ॥६६॥
66. cyavano jamadagniśca vasiṣṭho gautamo bhṛguḥ ,
sarva eva divaṁ prāptāḥ kṣamāvanto maharṣayaḥ.
sarva eva divaṁ prāptāḥ kṣamāvanto maharṣayaḥ.
66.
cyavanaḥ jamadagniḥ ca vasiṣṭhaḥ gautamaḥ bhṛguḥ
sarve eva divam prāptāḥ kṣamāvantaḥ maharṣayaḥ
sarve eva divam prāptāḥ kṣamāvantaḥ maharṣayaḥ
66.
cyavanaḥ jamadagniḥ ca vasiṣṭhaḥ gautamaḥ bhṛguḥ
sarve kṣamāvantaḥ maharṣayaḥ eva divam prāptāḥ
sarve kṣamāvantaḥ maharṣayaḥ eva divam prāptāḥ
66.
Cyavana, Jamadagni, Vasiṣṭha, Gautama, and Bhṛgu, all these great sages, endowed with forbearance, have attained heaven.
इदमङ्गिरसा पूर्वं महर्षिभ्यः प्रदर्शितम् ।
यः प्रदर्शयते नित्यं न स दुःखमवाप्नुते ॥६७॥
यः प्रदर्शयते नित्यं न स दुःखमवाप्नुते ॥६७॥
67. idamaṅgirasā pūrvaṁ maharṣibhyaḥ pradarśitam ,
yaḥ pradarśayate nityaṁ na sa duḥkhamavāpnute.
yaḥ pradarśayate nityaṁ na sa duḥkhamavāpnute.
67.
idam aṅgirasā pūrvam maharṣibhyaḥ pradarśitam
yaḥ pradarśayate nityam na saḥ duḥkham avāpnute
yaḥ pradarśayate nityam na saḥ duḥkham avāpnute
67.
idam pūrvam aṅgirasā maharṣibhyaḥ pradarśitam
yaḥ nityam pradarśayate saḥ duḥkham na avāpnute
yaḥ nityam pradarśayate saḥ duḥkham na avāpnute
67.
This was previously demonstrated by the sage Aṅgiras to the great sages. Whoever constantly demonstrates this (teaching) does not experience suffering (duḥkha).
इमं तु कौन्तेय यथाक्रमं विधिं प्रवर्तितं ह्यङ्गिरसा महर्षिणा ।
पठेत यो वै शृणुयाच्च नित्यदा न विद्यते तस्य नरस्य किल्बिषम् ॥६८॥
पठेत यो वै शृणुयाच्च नित्यदा न विद्यते तस्य नरस्य किल्बिषम् ॥६८॥
68. imaṁ tu kaunteya yathākramaṁ vidhiṁ; pravartitaṁ hyaṅgirasā maharṣiṇā ,
paṭheta yo vai śṛṇuyācca nityadā; na vidyate tasya narasya kilbiṣam.
paṭheta yo vai śṛṇuyācca nityadā; na vidyate tasya narasya kilbiṣam.
68.
imam tu kaunteya yathākramam vidhim
pravartitam hi aṅgirasā maharṣiṇā
paṭheta yaḥ vai śṛṇuyāt ca nityadā
na vidyate tasya narasya kilbiṣam
pravartitam hi aṅgirasā maharṣiṇā
paṭheta yaḥ vai śṛṇuyāt ca nityadā
na vidyate tasya narasya kilbiṣam
68.
kaunteya hi aṅgirasā maharṣiṇā
yathākramam pravartitam imam vidhim
yaḥ vai nityadā paṭheta ca śṛṇuyāt
tasya narasya kilbiṣam na vidyate
yathākramam pravartitam imam vidhim
yaḥ vai nityadā paṭheta ca śṛṇuyāt
tasya narasya kilbiṣam na vidyate
68.
O son of Kunti (Arjuna), for the person who indeed reads or constantly hears this injunction (vidhi) which was set forth in due order by the great sage Aṅgiras, no fault (kilbiṣa) exists.
विमुच्यते चापि स सर्वसंकरैर्न चास्य दोषैरभिभूयते मनः ।
वियोनिजानां च विजानते रुतं ध्रुवां च कीर्तिं लभते नरोत्तमः ॥६९॥
वियोनिजानां च विजानते रुतं ध्रुवां च कीर्तिं लभते नरोत्तमः ॥६९॥
69. vimucyate cāpi sa sarvasaṁkarai;rna cāsya doṣairabhibhūyate manaḥ ,
viyonijānāṁ ca vijānate rutaṁ; dhruvāṁ ca kīrtiṁ labhate narottamaḥ.
viyonijānāṁ ca vijānate rutaṁ; dhruvāṁ ca kīrtiṁ labhate narottamaḥ.
69.
vimucyate ca api saḥ sarvasaṅkaraiḥ
na ca asya doṣaiḥ abhibhūyate
manaḥ viyonijānām ca vijānate rutam
dhruvām ca kīrtim labhate narottamaḥ
na ca asya doṣaiḥ abhibhūyate
manaḥ viyonijānām ca vijānate rutam
dhruvām ca kīrtim labhate narottamaḥ
69.
saḥ api ca sarvasaṅkaraiḥ vimucyate
ca asya manaḥ doṣaiḥ na abhibhūyate
narottamaḥ ca viyonijānām rutam
vijānate ca dhruvām kīrtim labhate
ca asya manaḥ doṣaiḥ na abhibhūyate
narottamaḥ ca viyonijānām rutam
vijānate ca dhruvām kīrtim labhate
69.
And he is indeed liberated from all defilements, and his mind is not overcome by imperfections. Such a supreme man (narottama) also comprehends the sounds of creatures born from various wombs and attains enduring renown.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109 (current chapter)
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47