Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-4

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
लोमहर्षणपुत्र उग्रश्रवाः सूतः पौराणिको नैमिषारण्ये
शौनकस्य कुलपतेर्द्वादशवार्षिके सत्रे ऋषीनभ्यागतानुपतस्थे ॥१॥
1. lomaharṣaṇaputra ugraśravāḥ
sūtaḥ paurāṇiko naimiṣāraṇye
śaunakasya kulapaterdvādaśavārṣike
satre ṛṣīnabhyāgatānupatasthe.
1. lomaharṣaṇaputraḥ ugraśravāḥ
sūtaḥ paurāṇikaḥ naimiṣāraṇye
śaunakasya kulapateḥ dvādaśavārṣike
satre ṛṣīn abhyāgatān upatasthe
1. Ugrashravas, the bard and reciter of the Puranas, son of Lomaharshana, approached the sages who had gathered in Naimisharanya during the twelve-year ritual session of Kulapati Shaunaka.
पौराणिकः पुराणे कृतश्रमः स तान्कृताञ्जलिरुवाच ।
किं भवन्तः श्रोतुमिच्छन्ति ।
किमहं ब्रुवाणीति ॥२॥
2. paurāṇikaḥ purāṇe kṛtaśramaḥ sa tānkṛtāñjaliruvāca ,
kiṁ bhavantaḥ śrotumicchanti ,
kimahaṁ bruvāṇīti.
2. paurāṇikaḥ purāṇe kṛtaśramaḥ saḥ tān kṛtāñjaliḥ uvāca
kim bhavantaḥ śrotum icchanti kim aham bruvāṇi iti
2. That Puranic scholar, proficient in the Puranas, spoke to them with folded hands: 'What do you wish to hear? What should I narrate?'
तमृषय ऊचुः ।
परमं लोमहर्षणे प्रक्ष्यामस्त्वां वक्ष्यसि च नः शुश्रूषतां कथायोगम् ।
तद्भगवांस्तु तावच्छौनकोऽग्निशरणमध्यास्ते ॥३॥
3. tamṛṣaya ūcuḥ ,
paramaṁ lomaharṣaṇe prakṣyāmastvāṁ vakṣyasi ca naḥ śuśrūṣatāṁ kathāyogam ,
tadbhagavāṁstu tāvacchaunako'gniśaraṇamadhyāste.
3. tam ṛṣayaḥ ūcuḥ paramam lomaharṣaṇe
prakṣyāmaḥ tvām vakṣyasi ca naḥ
śuśrūṣatām kathāyogam tat bhagavān tu
tāvat śaunakaḥ agniśaraṇam adhyāste
3. The sages said to him: 'O Lomaharshana, we will ask you a most important question, and you shall narrate suitable stories to us, who are eager to listen. Meanwhile, the venerable Shaunaka is presiding over the fire-sanctuary.'
योऽसौ दिव्याः कथा वेद देवतासुरसंकथाः ।
मनुष्योरगगन्धर्वकथा वेद च सर्वशः ॥४॥
4. yo'sau divyāḥ kathā veda devatāsurasaṁkathāḥ ,
manuṣyoragagandharvakathā veda ca sarvaśaḥ.
4. yaḥ asau divyāḥ kathāḥ veda devatāsurasaṃkathāḥ
manuṣyauragagandharvakathāḥ veda ca sarvaśaḥ
4. He knows divine stories, narratives about gods and demons, and also thoroughly knows all stories concerning humans, serpents, and Gandharvas.
स चाप्यस्मिन्मखे सौते विद्वान्कुलपतिर्द्विजः ।
दक्षो धृतव्रतो धीमाञ्शास्त्रे चारण्यके गुरुः ॥५॥
5. sa cāpyasminmakhe saute vidvānkulapatirdvijaḥ ,
dakṣo dhṛtavrato dhīmāñśāstre cāraṇyake guruḥ.
5. saḥ ca api asmin makhe saute vidvān kulapatiḥ dvijaḥ
dakṣaḥ dhṛtavrataḥ dhīmān śāstre ca āraṇyake guruḥ
5. And he, O Sūta, who is participating in this sacrifice, is a learned brahmin, the esteemed head of his lineage (or institution). He is capable, firm in his vows, intelligent, and a master of the scriptures and the Āraṇyakas.
सत्यवादी शमपरस्तपस्वी नियतव्रतः ।
सर्वेषामेव नो मान्यः स तावत्प्रतिपाल्यताम् ॥६॥
6. satyavādī śamaparastapasvī niyatavrataḥ ,
sarveṣāmeva no mānyaḥ sa tāvatpratipālyatām.
6. satyavādī śamaparaḥ tapasvī niyatavrataḥ
sarveṣām eva naḥ mānyaḥ saḥ tāvat pratipālyatām
6. Truthful, devoted to tranquility, an ascetic, and firm in his observances, he is indeed respected by all of us. Therefore, let him be properly attended to.
तस्मिन्नध्यासति गुरावासनं परमार्चितम् ।
ततो वक्ष्यसि यत्त्वां स प्रक्ष्यति द्विजसत्तमः ॥७॥
7. tasminnadhyāsati gurāvāsanaṁ paramārcitam ,
tato vakṣyasi yattvāṁ sa prakṣyati dvijasattamaḥ.
7. tasmin adhyāsati gurau āsanam paramārcitam tataḥ
vakṣyasi yat tvām saḥ prakṣyati dvijasattamaḥ
7. Once that venerable teacher has occupied his highly esteemed seat, you shall then narrate whatever that foremost brahmin asks you.
सूत उवाच ।
एवमस्तु गुरौ तस्मिन्नुपविष्टे महात्मनि ।
तेन पृष्टः कथाः पुण्या वक्ष्यामि विविधाश्रयाः ॥८॥
8. sūta uvāca ,
evamastu gurau tasminnupaviṣṭe mahātmani ,
tena pṛṣṭaḥ kathāḥ puṇyā vakṣyāmi vividhāśrayāḥ.
8. sūta uvāca evam astu gurau tasmin upaviṣṭe mahātmani
tena pṛṣṭaḥ kathāḥ puṇyāḥ vakṣyāmi vividhāśrayāḥ
8. Sūta said: 'So be it! When that great-souled teacher is seated, I shall narrate, in response to his questions, sacred stories dealing with various subjects.'
सोऽथ विप्रर्षभः कार्यं कृत्वा सर्वं यथाक्रमम् ।
देवान्वाग्भिः पितॄनद्भिस्तर्पयित्वाजगाम ह ॥९॥
9. so'tha viprarṣabhaḥ kāryaṁ kṛtvā sarvaṁ yathākramam ,
devānvāgbhiḥ pitṝnadbhistarpayitvājagāma ha.
9. saḥ atha viprarṣabhaḥ kāryam kṛtvā sarvam yathākramam
devān vāgbhiḥ pitṝn adbhiḥ tarpayitvā ājagāma ha
9. Then that foremost among brahmins, having performed all his duties in due order – satisfying the gods with prayers and the ancestors with water – indeed departed.
यत्र ब्रह्मर्षयः सिद्धास्त आसीना यतव्रताः ।
यज्ञायतनमाश्रित्य सूतपुत्रपुरःसराः ॥१०॥
10. yatra brahmarṣayaḥ siddhāsta āsīnā yatavratāḥ ,
yajñāyatanamāśritya sūtaputrapuraḥsarāḥ.
10. yatra brahmarṣayaḥ siddhāḥ ta āsīnāḥ yatavratāḥ
yajñāyatanam āśritya sūtaputrapuraḥsarāḥ
10. Where the perfected Brahma-sages, observing strict vows, were seated, having taken refuge in the sacrificial hall, led by Sūta's son.
ऋत्विक्ष्वथ सदस्येषु स वै गृहपतिस्ततः ।
उपविष्टेषूपविष्टः शौनकोऽथाब्रवीदिदम् ॥११॥
11. ṛtvikṣvatha sadasyeṣu sa vai gṛhapatistataḥ ,
upaviṣṭeṣūpaviṣṭaḥ śaunako'thābravīdidam.
11. ṛtvikṣu atha sadasyeṣu saḥ vai gṛhapatiḥ tataḥ
upaviṣṭeṣu upaviṣṭaḥ śaunakaḥ atha abravīt idam
11. Then, when the officiating priests and assembly members were seated, and the master of the house was also seated, Śaunaka spoke these words.