महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-1, chapter-2
ऋषय ऊचुः ।
समन्तपञ्चकमिति यदुक्तं सूतनन्दन ।
एतत्सर्वं यथान्यायं श्रोतुमिच्छामहे वयम् ॥१॥
समन्तपञ्चकमिति यदुक्तं सूतनन्दन ।
एतत्सर्वं यथान्यायं श्रोतुमिच्छामहे वयम् ॥१॥
1. ṛṣaya ūcuḥ ,
samantapañcakamiti yaduktaṁ sūtanandana ,
etatsarvaṁ yathānyāyaṁ śrotumicchāmahe vayam.
samantapañcakamiti yaduktaṁ sūtanandana ,
etatsarvaṁ yathānyāyaṁ śrotumicchāmahe vayam.
1.
ṛṣayaḥ ūcuḥ samantapañcakam iti yat uktam sūtanandana
etat sarvam yathānyāyam śrotum icchāmahe vayam
etat sarvam yathānyāyam śrotum icchāmahe vayam
1.
The sages said: 'O son of Sūta, we wish to hear in full detail all that has been told about Samantapañcaka.'
सूत उवाच ।
शुश्रूषा यदि वो विप्रा ब्रुवतश्च कथाः शुभाः ।
समन्तपञ्चकाख्यं च श्रोतुमर्हथ सत्तमाः ॥२॥
शुश्रूषा यदि वो विप्रा ब्रुवतश्च कथाः शुभाः ।
समन्तपञ्चकाख्यं च श्रोतुमर्हथ सत्तमाः ॥२॥
2. sūta uvāca ,
śuśrūṣā yadi vo viprā bruvataśca kathāḥ śubhāḥ ,
samantapañcakākhyaṁ ca śrotumarhatha sattamāḥ.
śuśrūṣā yadi vo viprā bruvataśca kathāḥ śubhāḥ ,
samantapañcakākhyaṁ ca śrotumarhatha sattamāḥ.
2.
sūtaḥ uvāca śuśrūṣā yadi vaḥ viprāḥ bruvataḥ ca kathāḥ
śubhāḥ samantapañcakākhyam ca śrotum arhatha sattamāḥ
śubhāḥ samantapañcakākhyam ca śrotum arhatha sattamāḥ
2.
Sūta said: 'O learned ones, if you desire to listen to the auspicious stories that I am narrating, then, O best among men, you should certainly hear the account known as Samantapañcaka.'
त्रेताद्वापरयोः संधौ रामः शस्त्रभृतां वरः ।
असकृत्पार्थिवं क्षत्रं जघानामर्षचोदितः ॥३॥
असकृत्पार्थिवं क्षत्रं जघानामर्षचोदितः ॥३॥
3. tretādvāparayoḥ saṁdhau rāmaḥ śastrabhṛtāṁ varaḥ ,
asakṛtpārthivaṁ kṣatraṁ jaghānāmarṣacoditaḥ.
asakṛtpārthivaṁ kṣatraṁ jaghānāmarṣacoditaḥ.
3.
tretādvāparayoḥ sandhau rāmaḥ śastrabhṛtām varaḥ
asakṛt pārthivam kṣatram jaghāna amarṣacoditaḥ
asakṛt pārthivam kṣatram jaghāna amarṣacoditaḥ
3.
At the juncture of the Treta and Dvapara ages, Rama, the foremost among those who bear weapons, repeatedly annihilated the royal Kshatriya class, driven by intense anger.
स सर्वं क्षत्रमुत्साद्य स्ववीर्येणानलद्युतिः ।
समन्तपञ्चके पञ्च चकार रुधिरह्रदान् ॥४॥
समन्तपञ्चके पञ्च चकार रुधिरह्रदान् ॥४॥
4. sa sarvaṁ kṣatramutsādya svavīryeṇānaladyutiḥ ,
samantapañcake pañca cakāra rudhirahradān.
samantapañcake pañca cakāra rudhirahradān.
4.
saḥ sarvam kṣatram utsādya svavīryeṇa analadyutiḥ
samantapañcake pañca cakāra rudhirahradān
samantapañcake pañca cakāra rudhirahradān
4.
Having exterminated the entire Kshatriya class through his own immense prowess, he, radiant like fire, created five lakes of blood in the region of Samantapañcaka.
स तेषु रुधिराम्भस्सु ह्रदेषु क्रोधमूर्च्छितः ।
पितॄन्संतर्पयामास रुधिरेणेति नः श्रुतम् ॥५॥
पितॄन्संतर्पयामास रुधिरेणेति नः श्रुतम् ॥५॥
5. sa teṣu rudhirāmbhassu hradeṣu krodhamūrcchitaḥ ,
pitṝnsaṁtarpayāmāsa rudhireṇeti naḥ śrutam.
pitṝnsaṁtarpayāmāsa rudhireṇeti naḥ śrutam.
5.
saḥ teṣu rudhirāmbhassu hradeṣu krodhamūrcchitaḥ
pitṝn saṃtarpayāmāsa rudhireṇa iti naḥ śrutam
pitṝn saṃtarpayāmāsa rudhireṇa iti naḥ śrutam
5.
Overwhelmed by wrath, he propitiated his ancestors in those blood-filled lakes with the very blood (of the Kshatriyas). Thus, it has been heard by us.
अथर्चीकादयोऽभ्येत्य पितरो ब्राह्मणर्षभम् ।
तं क्षमस्वेति सिषिधुस्ततः स विरराम ह ॥६॥
तं क्षमस्वेति सिषिधुस्ततः स विरराम ह ॥६॥
6. atharcīkādayo'bhyetya pitaro brāhmaṇarṣabham ,
taṁ kṣamasveti siṣidhustataḥ sa virarāma ha.
taṁ kṣamasveti siṣidhustataḥ sa virarāma ha.
6.
atha ṛcīkādayaḥ abhyetya pitaraḥ brāhmaṇarṣabham
tam kṣamasva iti siṣidhuḥ tataḥ saḥ virarāma ha
tam kṣamasva iti siṣidhuḥ tataḥ saḥ virarāma ha
6.
Then, Rchika and other ancestors approached him, the foremost among Brahmins, and restrained him, saying, "Please forgive!" Thereupon, he indeed ceased (his acts of vengeance).
तेषां समीपे यो देशो ह्रदानां रुधिराम्भसाम् ।
समन्तपञ्चकमिति पुण्यं तत्परिकीर्तितम् ॥७॥
समन्तपञ्चकमिति पुण्यं तत्परिकीर्तितम् ॥७॥
7. teṣāṁ samīpe yo deśo hradānāṁ rudhirāmbhasām ,
samantapañcakamiti puṇyaṁ tatparikīrtitam.
samantapañcakamiti puṇyaṁ tatparikīrtitam.
7.
teṣām samīpe yaḥ deśaḥ hradānām rudhirāmbhāsām
samantapañcakam iti puṇyam tat parikīrtitam
samantapañcakam iti puṇyam tat parikīrtitam
7.
The region near those lakes, those reservoirs of blood, is therefore known as Samantapañcaka, and is proclaimed as sacred.
येन लिङ्गेन यो देशो युक्तः समुपलक्ष्यते ।
तेनैव नाम्ना तं देशं वाच्यमाहुर्मनीषिणः ॥८॥
तेनैव नाम्ना तं देशं वाच्यमाहुर्मनीषिणः ॥८॥
8. yena liṅgena yo deśo yuktaḥ samupalakṣyate ,
tenaiva nāmnā taṁ deśaṁ vācyamāhurmanīṣiṇaḥ.
tenaiva nāmnā taṁ deśaṁ vācyamāhurmanīṣiṇaḥ.
8.
yena liṅgena yaḥ deśaḥ yuktaḥ samupalakṣyate
tena eva nāmnā tam deśam vācyam āhuḥ manīṣiṇaḥ
tena eva nāmnā tam deśam vācyam āhuḥ manīṣiṇaḥ
8.
The wise declare that a place, which is observed to be characterized by a particular distinguishing mark, should be called by that very name.
अन्तरे चैव संप्राप्ते कलिद्वापरयोरभूत् ।
समन्तपञ्चके युद्धं कुरुपाण्डवसेनयोः ॥९॥
समन्तपञ्चके युद्धं कुरुपाण्डवसेनयोः ॥९॥
9. antare caiva saṁprāpte kalidvāparayorabhūt ,
samantapañcake yuddhaṁ kurupāṇḍavasenayoḥ.
samantapañcake yuddhaṁ kurupāṇḍavasenayoḥ.
9.
antare ca eva samprāpte kalidvāparayoḥ abhūt
samantapañcake yuddham kurupāṇḍavasenayoḥ
samantapañcake yuddham kurupāṇḍavasenayoḥ
9.
Indeed, at the junction of the Kali and Dvapara Yugas, the battle between the armies of the Kurus and Pandavas took place in Samantapañcaka.
तस्मिन्परमधर्मिष्ठे देशे भूदोषवर्जिते ।
अष्टादश समाजग्मुरक्षौहिण्यो युयुत्सया ॥१०॥
अष्टादश समाजग्मुरक्षौहिण्यो युयुत्सया ॥१०॥
10. tasminparamadharmiṣṭhe deśe bhūdoṣavarjite ,
aṣṭādaśa samājagmurakṣauhiṇyo yuyutsayā.
aṣṭādaśa samājagmurakṣauhiṇyo yuyutsayā.
10.
tasmin paramadharmiṣṭhe deśe bhūdoṣavarjite
aṣṭādaśa samājagmuḥ akṣauhiṇyaḥ yuyutsayā
aṣṭādaśa samājagmuḥ akṣauhiṇyaḥ yuyutsayā
10.
In that supremely righteous region, free from earthly defects, eighteen akṣauhiṇīs assembled with the desire to fight.
एवं नामाभिनिर्वृत्तं तस्य देशस्य वै द्विजाः ।
पुण्यश्च रमणीयश्च स देशो वः प्रकीर्तितः ॥११॥
पुण्यश्च रमणीयश्च स देशो वः प्रकीर्तितः ॥११॥
11. evaṁ nāmābhinirvṛttaṁ tasya deśasya vai dvijāḥ ,
puṇyaśca ramaṇīyaśca sa deśo vaḥ prakīrtitaḥ.
puṇyaśca ramaṇīyaśca sa deśo vaḥ prakīrtitaḥ.
11.
evam nāma abhinirvṛttam tasya deśasya vai dvijāḥ
puṇyaḥ ca ramaṇīyaḥ ca saḥ deśaḥ vaḥ prakīrtitaḥ
puṇyaḥ ca ramaṇīyaḥ ca saḥ deśaḥ vaḥ prakīrtitaḥ
11.
Thus, O twice-born ones, was the name of that region established. That place has been declared to you as both sacred and delightful.
तदेतत्कथितं सर्वं मया वो मुनिसत्तमाः ।
यथा देशः स विख्यातस्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः ॥१२॥
यथा देशः स विख्यातस्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः ॥१२॥
12. tadetatkathitaṁ sarvaṁ mayā vo munisattamāḥ ,
yathā deśaḥ sa vikhyātastriṣu lokeṣu viśrutaḥ.
yathā deśaḥ sa vikhyātastriṣu lokeṣu viśrutaḥ.
12.
tat etat kathitam sarvam mayā vaḥ munisattamāḥ
yathā deśaḥ saḥ vikhyātaḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
yathā deśaḥ saḥ vikhyātaḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
12.
All this has been recounted by me to you, O best of sages, concerning how that region is renowned and celebrated throughout the three worlds.
ऋषय ऊचुः ।
अक्षौहिण्य इति प्रोक्तं यत्त्वया सूतनन्दन ।
एतदिच्छामहे श्रोतुं सर्वमेव यथातथम् ॥१३॥
अक्षौहिण्य इति प्रोक्तं यत्त्वया सूतनन्दन ।
एतदिच्छामहे श्रोतुं सर्वमेव यथातथम् ॥१३॥
13. ṛṣaya ūcuḥ ,
akṣauhiṇya iti proktaṁ yattvayā sūtanandana ,
etadicchāmahe śrotuṁ sarvameva yathātatham.
akṣauhiṇya iti proktaṁ yattvayā sūtanandana ,
etadicchāmahe śrotuṁ sarvameva yathātatham.
13.
ṛṣayaḥ ūcuḥ | akṣauhiṇyaḥ iti proktam yat tvayā
sūtanandana | etat icchāmahe śrotum sarvam eva yathātatham
sūtanandana | etat icchāmahe śrotum sarvam eva yathātatham
13.
The sages said, "O son of Sūta, we wish to hear a complete and accurate account of what you have described as 'akṣauhiṇīs'."
अक्षौहिण्याः परीमाणं रथाश्वनरदन्तिनाम् ।
यथावच्चैव नो ब्रूहि सर्वं हि विदितं तव ॥१४॥
यथावच्चैव नो ब्रूहि सर्वं हि विदितं तव ॥१४॥
14. akṣauhiṇyāḥ parīmāṇaṁ rathāśvanaradantinām ,
yathāvaccaiva no brūhi sarvaṁ hi viditaṁ tava.
yathāvaccaiva no brūhi sarvaṁ hi viditaṁ tava.
14.
akṣauhiṇyāḥ parimāṇam rathāśvanaradantinām |
yathāvat ca eva naḥ brūhi sarvam hi viditam tava
yathāvat ca eva naḥ brūhi sarvam hi viditam tava
14.
Please tell us precisely the number of chariots, horses, foot soldiers, and elephants in an akṣauhiṇī, for surely, all is known to you.
सूत उवाच ।
एको रथो गजश्चैको नराः पञ्च पदातयः ।
त्रयश्च तुरगास्तज्ज्ञैः पत्तिरित्यभिधीयते ॥१५॥
एको रथो गजश्चैको नराः पञ्च पदातयः ।
त्रयश्च तुरगास्तज्ज्ञैः पत्तिरित्यभिधीयते ॥१५॥
15. sūta uvāca ,
eko ratho gajaścaiko narāḥ pañca padātayaḥ ,
trayaśca turagāstajjñaiḥ pattirityabhidhīyate.
eko ratho gajaścaiko narāḥ pañca padātayaḥ ,
trayaśca turagāstajjñaiḥ pattirityabhidhīyate.
15.
sūtaḥ uvāca | ekaḥ rathaḥ gajaḥ ca ekaḥ narāḥ pañca
padātayaḥ | trayaḥ ca turagāḥ tajñaiḥ pattiḥ iti abhidhīyate
padātayaḥ | trayaḥ ca turagāḥ tajñaiḥ pattiḥ iti abhidhīyate
15.
Sūta replied, "Experts define a 'patti' as one chariot, one elephant, five foot soldiers, and three horses."
पत्तिं तु त्रिगुणामेतामाहुः सेनामुखं बुधाः ।
त्रीणि सेनामुखान्येको गुल्म इत्यभिधीयते ॥१६॥
त्रीणि सेनामुखान्येको गुल्म इत्यभिधीयते ॥१६॥
16. pattiṁ tu triguṇāmetāmāhuḥ senāmukhaṁ budhāḥ ,
trīṇi senāmukhānyeko gulma ityabhidhīyate.
trīṇi senāmukhānyeko gulma ityabhidhīyate.
16.
pattim tu triguṇām etām āhuḥ senāmukham budhāḥ
| trīṇi senāmukhāni ekaḥ gulmaḥ iti abhidhīyate
| trīṇi senāmukhāni ekaḥ gulmaḥ iti abhidhīyate
16.
The wise call a 'senāmukha' a 'patti' multiplied by three. One 'gulma' is then defined as three 'senāmukhas'.
त्रयो गुल्मा गणो नाम वाहिनी तु गणास्त्रयः ।
स्मृतास्तिस्रस्तु वाहिन्यः पृतनेति विचक्षणैः ॥१७॥
स्मृतास्तिस्रस्तु वाहिन्यः पृतनेति विचक्षणैः ॥१७॥
17. trayo gulmā gaṇo nāma vāhinī tu gaṇāstrayaḥ ,
smṛtāstisrastu vāhinyaḥ pṛtaneti vicakṣaṇaiḥ.
smṛtāstisrastu vāhinyaḥ pṛtaneti vicakṣaṇaiḥ.
17.
trayaḥ gulmāḥ gaṇaḥ nāma vāhinī tu gaṇāḥ trayaḥ |
smṛtāḥ tisraḥ tu vāhinyaḥ pṛtanā iti vicakṣaṇaiḥ
smṛtāḥ tisraḥ tu vāhinyaḥ pṛtanā iti vicakṣaṇaiḥ
17.
Three 'gulmas' form a 'gaṇa', and three 'gaṇas' form a 'vāhinī'. Three 'vāhinīs' are designated a 'pṛtanā' by the wise.
चमूस्तु पृतनास्तिस्रस्तिस्रश्चम्वस्त्वनीकिनी ।
अनीकिनीं दशगुणां प्राहुरक्षौहिणीं बुधाः ॥१८॥
अनीकिनीं दशगुणां प्राहुरक्षौहिणीं बुधाः ॥१८॥
18. camūstu pṛtanāstisrastisraścamvastvanīkinī ,
anīkinīṁ daśaguṇāṁ prāhurakṣauhiṇīṁ budhāḥ.
anīkinīṁ daśaguṇāṁ prāhurakṣauhiṇīṁ budhāḥ.
18.
camūḥ tu pṛtanāḥ tisraḥ tisraḥ camvaḥ tu anīkinī
anīkinīm daśaguṇām prāhuḥ akṣauhiṇīm budhāḥ
anīkinīm daśaguṇām prāhuḥ akṣauhiṇīm budhāḥ
18.
Indeed, three regiments (pṛtanās) constitute a camū, and three camūs constitute an anīkinī. The wise declare that an akṣauhiṇī is ten times the size of an anīkinī.
अक्षौहिण्याः प्रसंख्यानं रथानां द्विजसत्तमाः ।
संख्यागणिततत्त्वज्ञैः सहस्राण्येकविंशतिः ॥१९॥
संख्यागणिततत्त्वज्ञैः सहस्राण्येकविंशतिः ॥१९॥
19. akṣauhiṇyāḥ prasaṁkhyānaṁ rathānāṁ dvijasattamāḥ ,
saṁkhyāgaṇitatattvajñaiḥ sahasrāṇyekaviṁśatiḥ.
saṁkhyāgaṇitatattvajñaiḥ sahasrāṇyekaviṁśatiḥ.
19.
akṣauhiṇyāḥ prasaṁkhyānam rathānām dvijasattamāḥ
saṁkhyāgaṇitatattvajñaiḥ sahasrāṇi ekaviṁśatiḥ
saṁkhyāgaṇitatattvajñaiḥ sahasrāṇi ekaviṁśatiḥ
19.
O best among the twice-born, those who are skilled in the principles of numeration and calculation declare that the count of chariots in an Akṣauhiṇī is twenty-one thousand.
शतान्युपरि चैवाष्टौ तथा भूयश्च सप्ततिः ।
गजानां तु परीमाणमेतदेवात्र निर्दिशेत् ॥२०॥
गजानां तु परीमाणमेतदेवात्र निर्दिशेत् ॥२०॥
20. śatānyupari caivāṣṭau tathā bhūyaśca saptatiḥ ,
gajānāṁ tu parīmāṇametadevātra nirdiśet.
gajānāṁ tu parīmāṇametadevātra nirdiśet.
20.
śatāni upari ca eva aṣṭau tathā bhūyaḥ ca saptatiḥ
gajānām tu parīmāṇam etat eva atra nirdiśet
gajānām tu parīmāṇam etat eva atra nirdiśet
20.
And additionally, eight hundred and seventy (chariots). Indeed, this very same measure (i.e., 21,870) should also be declared here for elephants.
ज्ञेयं शतसहस्रं तु सहस्राणि तथा नव ।
नराणामपि पञ्चाशच्छतानि त्रीणि चानघाः ॥२१॥
नराणामपि पञ्चाशच्छतानि त्रीणि चानघाः ॥२१॥
21. jñeyaṁ śatasahasraṁ tu sahasrāṇi tathā nava ,
narāṇāmapi pañcāśacchatāni trīṇi cānaghāḥ.
narāṇāmapi pañcāśacchatāni trīṇi cānaghāḥ.
21.
jñeyam śatasahasram tu sahasrāṇi tathā nava
narāṇām api pañcāśat śatāni trīṇi ca anaghāḥ
narāṇām api pañcāśat śatāni trīṇi ca anaghāḥ
21.
O blameless ones, one should know that for men (foot soldiers), the count is one hundred thousand, and furthermore nine thousand, along with three hundred and fifty.
पञ्चषष्टिसहस्राणि तथाश्वानां शतानि च ।
दशोत्तराणि षट्प्राहुर्यथावदिह संख्यया ॥२२॥
दशोत्तराणि षट्प्राहुर्यथावदिह संख्यया ॥२२॥
22. pañcaṣaṣṭisahasrāṇi tathāśvānāṁ śatāni ca ,
daśottarāṇi ṣaṭprāhuryathāvadiha saṁkhyayā.
daśottarāṇi ṣaṭprāhuryathāvadiha saṁkhyayā.
22.
pañcaṣaṣṭisahasrāṇi tathā aśvānām śatāni ca
daśottarāṇi ṣaṭ prāhuḥ yathāvat iha saṁkhyayā
daśottarāṇi ṣaṭ prāhuḥ yathāvat iha saṁkhyayā
22.
And sixty-five thousand, along with six hundred and ten horses, they properly declare here by enumeration.
एतामक्षौहिणीं प्राहुः संख्यातत्त्वविदो जनाः ।
यां वः कथितवानस्मि विस्तरेण द्विजोत्तमाः ॥२३॥
यां वः कथितवानस्मि विस्तरेण द्विजोत्तमाः ॥२३॥
23. etāmakṣauhiṇīṁ prāhuḥ saṁkhyātattvavido janāḥ ,
yāṁ vaḥ kathitavānasmi vistareṇa dvijottamāḥ.
yāṁ vaḥ kathitavānasmi vistareṇa dvijottamāḥ.
23.
etām akṣauhiṇīm prāhuḥ saṅkhyātattvavidaḥ janāḥ
yām vaḥ kathitavān asmi vistareṇa dvijottamāḥ
yām vaḥ kathitavān asmi vistareṇa dvijottamāḥ
23.
O best of brahmins, those who know the science of numbers declare this to be an Akshauhini, which I have already explained to you in detail.
एतया संख्यया ह्यासन्कुरुपाण्डवसेनयोः ।
अक्षौहिण्यो द्विजश्रेष्ठाः पिण्डेनाष्टादशैव ताः ॥२४॥
अक्षौहिण्यो द्विजश्रेष्ठाः पिण्डेनाष्टादशैव ताः ॥२४॥
24. etayā saṁkhyayā hyāsankurupāṇḍavasenayoḥ ,
akṣauhiṇyo dvijaśreṣṭhāḥ piṇḍenāṣṭādaśaiva tāḥ.
akṣauhiṇyo dvijaśreṣṭhāḥ piṇḍenāṣṭādaśaiva tāḥ.
24.
etayā saṅkhyayā hi āsan kurupāṇḍavasenayoḥ
akṣauhiṇyaḥ dvijaśreṣṭhāḥ piṇḍena aṣṭādaśa eva tāḥ
akṣauhiṇyaḥ dvijaśreṣṭhāḥ piṇḍena aṣṭādaśa eva tāḥ
24.
Indeed, O best of brahmins, by this very count, there were Akshauhinīs in the armies of the Kurus and Pandavas. In total, they were exactly eighteen.
समेतास्तत्र वै देशे तत्रैव निधनं गताः ।
कौरवान्कारणं कृत्वा कालेनाद्भुतकर्मणा ॥२५॥
कौरवान्कारणं कृत्वा कालेनाद्भुतकर्मणा ॥२५॥
25. sametāstatra vai deśe tatraiva nidhanaṁ gatāḥ ,
kauravānkāraṇaṁ kṛtvā kālenādbhutakarmaṇā.
kauravānkāraṇaṁ kṛtvā kālenādbhutakarmaṇā.
25.
sametāḥ tatra vai deśe tatra eva nidhanam gatāḥ
kauravān kāraṇam kṛtvā kālena adbhutakarmaṇā
kauravān kāraṇam kṛtvā kālena adbhutakarmaṇā
25.
Having gathered in that very region, they indeed perished right there, with the Kauravas serving as the cause, by the wondrous-working hand of Time.
अहानि युयुधे भीष्मो दशैव परमास्त्रवित् ।
अहानि पञ्च द्रोणस्तु ररक्ष कुरुवाहिनीम् ॥२६॥
अहानि पञ्च द्रोणस्तु ररक्ष कुरुवाहिनीम् ॥२६॥
26. ahāni yuyudhe bhīṣmo daśaiva paramāstravit ,
ahāni pañca droṇastu rarakṣa kuruvāhinīm.
ahāni pañca droṇastu rarakṣa kuruvāhinīm.
26.
ahāni yuyudhe bhīṣmaḥ daśa eva paramāstravit
ahāni pañca droṇaḥ tu rarakṣa kuruvāhinīm
ahāni pañca droṇaḥ tu rarakṣa kuruvāhinīm
26.
Bhishma, the expert in supreme weapons, fought for exactly ten days. But Drona protected the Kuru army for five days.
अहनी युयुधे द्वे तु कर्णः परबलार्दनः ।
शल्योऽर्धदिवसं त्वासीद्गदायुद्धमतः परम् ॥२७॥
शल्योऽर्धदिवसं त्वासीद्गदायुद्धमतः परम् ॥२७॥
27. ahanī yuyudhe dve tu karṇaḥ parabalārdanaḥ ,
śalyo'rdhadivasaṁ tvāsīdgadāyuddhamataḥ param.
śalyo'rdhadivasaṁ tvāsīdgadāyuddhamataḥ param.
27.
ahanī yuyudhe dve tu karṇaḥ parabalārdanaḥ śalyaḥ
ardhadivasam tu āsīt gadāyuddham ataḥ param
ardhadivasam tu āsīt gadāyuddham ataḥ param
27.
But Karna, the destroyer of enemy forces, fought for two days. Shalya then fought for half a day, and after that, there was the mace duel.
तस्यैव तु दिनस्यान्ते हार्दिक्यद्रौणिगौतमाः ।
प्रसुप्तं निशि विश्वस्तं जघ्नुर्यौधिष्ठिरं बलम् ॥२८॥
प्रसुप्तं निशि विश्वस्तं जघ्नुर्यौधिष्ठिरं बलम् ॥२८॥
28. tasyaiva tu dinasyānte hārdikyadrauṇigautamāḥ ,
prasuptaṁ niśi viśvastaṁ jaghnuryaudhiṣṭhiraṁ balam.
prasuptaṁ niśi viśvastaṁ jaghnuryaudhiṣṭhiraṁ balam.
28.
tasya eva tu dinasya ante hārdikyadrauṇigautamāḥ
prasuptam niśi viśvastam jaghnuḥ yaudhiṣṭhiram balam
prasuptam niśi viśvastam jaghnuḥ yaudhiṣṭhiram balam
28.
Indeed, at the very end of that day, Hārdikya, Drauṇi, and Gautama killed Yudhiṣṭhira's unsuspecting army while it was fast asleep at night.
यत्तु शौनकसत्रे ते भारताख्यानविस्तरम् ।
आख्यास्ये तत्र पौलोममाख्यानं चादितः परम् ॥२९॥
आख्यास्ये तत्र पौलोममाख्यानं चादितः परम् ॥२९॥
29. yattu śaunakasatre te bhāratākhyānavistaram ,
ākhyāsye tatra paulomamākhyānaṁ cāditaḥ param.
ākhyāsye tatra paulomamākhyānaṁ cāditaḥ param.
29.
yat tu śaunakasatre te bhāratākhyānavistaram
ākhyāsye tatra paulomam ākhyānam ca āditaḥ param
ākhyāsye tatra paulomam ākhyānam ca āditaḥ param
29.
I shall now narrate the extensive account of the Bhārata at your (Śaunaka's) sacrifice, and there, I shall also narrate the Pauloma narrative, starting from the very beginning.
विचित्रार्थपदाख्यानमनेकसमयान्वितम् ।
अभिपन्नं नरैः प्राज्ञैर्वैराग्यमिव मोक्षिभिः ॥३०॥
अभिपन्नं नरैः प्राज्ञैर्वैराग्यमिव मोक्षिभिः ॥३०॥
30. vicitrārthapadākhyānamanekasamayānvitam ,
abhipannaṁ naraiḥ prājñairvairāgyamiva mokṣibhiḥ.
abhipannaṁ naraiḥ prājñairvairāgyamiva mokṣibhiḥ.
30.
vicitrārthapadākhyānam anekasamayānvitam
abhipannam naraiḥ prājñaiḥ vairāgyam iva mokṣibhiḥ
abhipannam naraiḥ prājñaiḥ vairāgyam iva mokṣibhiḥ
30.
This narrative has diverse meanings and words and is connected with many doctrines. It is resorted to by wise men, just as dispassion is embraced by those who seek liberation.
आत्मेव वेदितव्येषु प्रियेष्विव च जीवितम् ।
इतिहासः प्रधानार्थः श्रेष्ठः सर्वागमेष्वयम् ॥३१॥
इतिहासः प्रधानार्थः श्रेष्ठः सर्वागमेष्वयम् ॥३१॥
31. ātmeva veditavyeṣu priyeṣviva ca jīvitam ,
itihāsaḥ pradhānārthaḥ śreṣṭhaḥ sarvāgameṣvayam.
itihāsaḥ pradhānārthaḥ śreṣṭhaḥ sarvāgameṣvayam.
31.
ātmā iva veditavyeṣu priyeṣu iva ca jīvitam
itihāsaḥ pradhānārthaḥ śreṣṭhaḥ sarvāgameṣu ayam
itihāsaḥ pradhānārthaḥ śreṣṭhaḥ sarvāgameṣu ayam
31.
This epic, with its profound meaning, is supreme among all scriptures, just as the Self is paramount among all things to be known, and life is dearest among all dear things.
इतिहासोत्तमे ह्यस्मिन्नर्पिता बुद्धिरुत्तमा ।
स्वरव्यञ्जनयोः कृत्स्ना लोकवेदाश्रयेव वाक् ॥३२॥
स्वरव्यञ्जनयोः कृत्स्ना लोकवेदाश्रयेव वाक् ॥३२॥
32. itihāsottame hyasminnarpitā buddhiruttamā ,
svaravyañjanayoḥ kṛtsnā lokavedāśrayeva vāk.
svaravyañjanayoḥ kṛtsnā lokavedāśrayeva vāk.
32.
itihāsottame hi asmin arpitā buddhiḥ uttamā
svaravyañjanayoḥ kṛtsnā lokavedāśrayā iva vāk
svaravyañjanayoḥ kṛtsnā lokavedāśrayā iva vāk
32.
Indeed, the highest wisdom is invested in this supreme epic. It is like the entirety of speech, encompassing vowels and consonants, which is based on both worldly and Vedic knowledge.
अस्य प्रज्ञाभिपन्नस्य विचित्रपदपर्वणः ।
भारतस्येतिहासस्य श्रूयतां पर्वसंग्रहः ॥३३॥
भारतस्येतिहासस्य श्रूयतां पर्वसंग्रहः ॥३३॥
33. asya prajñābhipannasya vicitrapadaparvaṇaḥ ,
bhāratasyetihāsasya śrūyatāṁ parvasaṁgrahaḥ.
bhāratasyetihāsasya śrūyatāṁ parvasaṁgrahaḥ.
33.
asya prajñābhipannasya vicitrapadaparvaṇaḥ
bhāratasya itihāsasya śrūyatām parvasaṃgrahaḥ
bhāratasya itihāsasya śrūyatām parvasaṃgrahaḥ
33.
Now, let the summary of the sections of this Mahābhārata epic be heard, an epic that is endowed with profound wisdom and features diverse words and numerous chapters.
पर्वानुक्रमणी पूर्वं द्वितीयं पर्वसंग्रहः ।
पौष्यं पौलोममास्तीकमादिवंशावतारणम् ॥३४॥
पौष्यं पौलोममास्तीकमादिवंशावतारणम् ॥३४॥
34. parvānukramaṇī pūrvaṁ dvitīyaṁ parvasaṁgrahaḥ ,
pauṣyaṁ paulomamāstīkamādivaṁśāvatāraṇam.
pauṣyaṁ paulomamāstīkamādivaṁśāvatāraṇam.
34.
parvānukramaṇī pūrvam dvitīyam parvasaṃgrahaḥ
pauṣyam paulomam āstīkam ādivaṃśāvatāraṇam
pauṣyam paulomam āstīkam ādivaṃśāvatāraṇam
34.
First is the Table of Contents (Parvāṇukramaṇī), then second is the Collection of Chapters (Parvasaṃgraha). Following these are the Pauṣya, Pauloma, Āstīka, and the Ādivaṃśāvatāraṇa (Description of the Primeval Lineage).
ततः संभवपर्वोक्तमद्भुतं देवनिर्मितम् ।
दाहो जतुगृहस्यात्र हैडिम्बं पर्व चोच्यते ॥३५॥
दाहो जतुगृहस्यात्र हैडिम्बं पर्व चोच्यते ॥३५॥
35. tataḥ saṁbhavaparvoktamadbhutaṁ devanirmitam ,
dāho jatugṛhasyātra haiḍimbaṁ parva cocyate.
dāho jatugṛhasyātra haiḍimbaṁ parva cocyate.
35.
tataḥ saṃbhavaparva uktam adbhutam devanirmitam
dāhaḥ jatugṛhasya atra haiḍimbam parva ca ucyate
dāhaḥ jatugṛhasya atra haiḍimbam parva ca ucyate
35.
Then comes the Saṃbhava Parva, which describes the miraculous creation by the gods. In this section, the burning of the lac house and the Haiḍimba Parva are also recounted.
ततो बकवधः पर्व पर्व चैत्ररथं ततः ।
ततः स्वयंवरं देव्याः पाञ्चाल्याः पर्व चोच्यते ॥३६॥
ततः स्वयंवरं देव्याः पाञ्चाल्याः पर्व चोच्यते ॥३६॥
36. tato bakavadhaḥ parva parva caitrarathaṁ tataḥ ,
tataḥ svayaṁvaraṁ devyāḥ pāñcālyāḥ parva cocyate.
tataḥ svayaṁvaraṁ devyāḥ pāñcālyāḥ parva cocyate.
36.
tataḥ bakavadhaḥ parva parva caitraratham tataḥ
tataḥ svayaṃvaram devyāḥ pāñcālyāḥ parva ca ucyate
tataḥ svayaṃvaram devyāḥ pāñcālyāḥ parva ca ucyate
36.
Then comes the Bakavadha Parva (the chapter of Baka's Slaying), followed by the Caitraratha Parva. After that, the Svayaṃvara (self-choice marriage) of Princess Pāñcālī (Draupadī) is also recounted as a chapter.
क्षत्रधर्मेण निर्जित्य ततो वैवाहिकं स्मृतम् ।
विदुरागमनं पर्व राज्यलम्भस्तथैव च ॥३७॥
विदुरागमनं पर्व राज्यलम्भस्तथैव च ॥३७॥
37. kṣatradharmeṇa nirjitya tato vaivāhikaṁ smṛtam ,
vidurāgamanaṁ parva rājyalambhastathaiva ca.
vidurāgamanaṁ parva rājyalambhastathaiva ca.
37.
kṣatradharmeṇa nirjitya tataḥ vaivāhikam smṛtam
vidurāgamanam parva rājyalambhaḥ tathā eva ca
vidurāgamanam parva rājyalambhaḥ tathā eva ca
37.
After conquering according to the Kṣatriya code, the Vaivāhika Parva (Marriage Chapter) is recounted. Similarly, the Vidurāgamana Parva (Arrival of Vidura) and the Rājyalambha (Attainment of the Kingdom) are also mentioned.
अर्जुनस्य वने वासः सुभद्राहरणं ततः ।
सुभद्राहरणादूर्ध्वं ज्ञेयं हरणहारिकम् ॥३८॥
सुभद्राहरणादूर्ध्वं ज्ञेयं हरणहारिकम् ॥३८॥
38. arjunasya vane vāsaḥ subhadrāharaṇaṁ tataḥ ,
subhadrāharaṇādūrdhvaṁ jñeyaṁ haraṇahārikam.
subhadrāharaṇādūrdhvaṁ jñeyaṁ haraṇahārikam.
38.
Arjunasya vane vāsaḥ Subhadrāharaṇam tataḥ
Subhadrāharaṇāt ūrdhvam jñeyam haraṇahārikam
Subhadrāharaṇāt ūrdhvam jñeyam haraṇahārikam
38.
Arjuna's residence in the forest, then the abduction of Subhadra. After the abduction of Subhadra, the episode related to 'taking away' (or 'seizing') is to be known.
ततः खाण्डवदाहाख्यं तत्रैव मयदर्शनम् ।
सभापर्व ततः प्रोक्तं मन्त्रपर्व ततः परम् ॥३९॥
सभापर्व ततः प्रोक्तं मन्त्रपर्व ततः परम् ॥३९॥
39. tataḥ khāṇḍavadāhākhyaṁ tatraiva mayadarśanam ,
sabhāparva tataḥ proktaṁ mantraparva tataḥ param.
sabhāparva tataḥ proktaṁ mantraparva tataḥ param.
39.
tataḥ Khāṇḍavadāhākhyam tatra eva mayadarśanam
Sabhāparva tataḥ proktam mantraparva tataḥ param
Sabhāparva tataḥ proktam mantraparva tataḥ param
39.
Then follows the episode named 'the Burning of the Khaṇḍava Forest,' and there itself, the appearance of Maya. Thereafter, the 'Sabha Parva' is recounted, and after that, the 'Mantra Parva' (the section on deliberation).
जरासंधवधः पर्व पर्व दिग्विजयस्तथा ।
पर्व दिग्विजयादूर्ध्वं राजसूयिकमुच्यते ॥४०॥
पर्व दिग्विजयादूर्ध्वं राजसूयिकमुच्यते ॥४०॥
40. jarāsaṁdhavadhaḥ parva parva digvijayastathā ,
parva digvijayādūrdhvaṁ rājasūyikamucyate.
parva digvijayādūrdhvaṁ rājasūyikamucyate.
40.
Jarāsaṃdhavadhaḥ parva parva digvijayaḥ tathā
parva digvijayāt ūrdhvam rājasūyikam ucyate
parva digvijayāt ūrdhvam rājasūyikam ucyate
40.
The 'Slaying of Jarāsaṃdha' is a section, and likewise, the section 'Conquest of the Directions'. After the 'Conquest of the Directions' section, the 'Rājasūya' (sacrifice) is recounted.
ततश्चार्घाभिहरणं शिशुपालवधस्ततः ।
द्यूतपर्व ततः प्रोक्तमनुद्यूतमतः परम् ॥४१॥
द्यूतपर्व ततः प्रोक्तमनुद्यूतमतः परम् ॥४१॥
41. tataścārghābhiharaṇaṁ śiśupālavadhastataḥ ,
dyūtaparva tataḥ proktamanudyūtamataḥ param.
dyūtaparva tataḥ proktamanudyūtamataḥ param.
41.
tataḥ ca arghābhiharaṇam śiśupālavadhaḥ tataḥ
dyūtaparva tataḥ proktam anudyūtam ataḥ param
dyūtaparva tataḥ proktam anudyūtam ataḥ param
41.
And then, the offering of the Argha (first worship), followed by the slaying of Śiśupāla. Thereafter, the 'Dyūta Parva' (Dice Game section) is recounted, and subsequent to this, the 'Anudyūta' (Second Dice Game).
तत आरण्यकं पर्व किर्मीरवध एव च ।
ईश्वरार्जुनयोर्युद्धं पर्व कैरातसंज्ञितम् ॥४२॥
ईश्वरार्जुनयोर्युद्धं पर्व कैरातसंज्ञितम् ॥४२॥
42. tata āraṇyakaṁ parva kirmīravadha eva ca ,
īśvarārjunayoryuddhaṁ parva kairātasaṁjñitam.
īśvarārjunayoryuddhaṁ parva kairātasaṁjñitam.
42.
tataḥ āraṇyakam parva Kirmīravadhaḥ eva ca
ĪśvaraArjunayoḥ yuddham parva Kairātasaṃjñitam
ĪśvaraArjunayoḥ yuddham parva Kairātasaṃjñitam
42.
Thereafter, the 'Āraṇyaka Parva' (Forest Book), which includes the slaying of Kirmīra. And the battle between Īśvara (Shiva) and Arjuna is the section named 'Kairāta'.
इन्द्रलोकाभिगमनं पर्व ज्ञेयमतः परम् ।
तीर्थयात्रा ततः पर्व कुरुराजस्य धीमतः ॥४३॥
तीर्थयात्रा ततः पर्व कुरुराजस्य धीमतः ॥४३॥
43. indralokābhigamanaṁ parva jñeyamataḥ param ,
tīrthayātrā tataḥ parva kururājasya dhīmataḥ.
tīrthayātrā tataḥ parva kururājasya dhīmataḥ.
43.
indralokābhigamanam parva jñeyam ataḥ param
tīrthayātrā tataḥ parva kururājasya dhīmataḥ
tīrthayātrā tataḥ parva kururājasya dhīmataḥ
43.
Next, the chapter titled 'Journey to Indra's World' should be known. After that, comes the chapter on the pilgrimage of the wise king of the Kurus.
जटासुरवधः पर्व यक्षयुद्धमतः परम् ।
तथैवाजगरं पर्व विज्ञेयं तदनन्तरम् ॥४४॥
तथैवाजगरं पर्व विज्ञेयं तदनन्तरम् ॥४४॥
44. jaṭāsuravadhaḥ parva yakṣayuddhamataḥ param ,
tathaivājagaraṁ parva vijñeyaṁ tadanantaram.
tathaivājagaraṁ parva vijñeyaṁ tadanantaram.
44.
jaṭāsuravadhaḥ parva yakṣayuddham ataḥ param
tathā eva ajagaram parva vijñeyam tat anantaram
tathā eva ajagaram parva vijñeyam tat anantaram
44.
First is the chapter 'The Slaying of Jaṭāsura'. After that, similarly, is the chapter 'The Battle with the Yakṣas'. Then, the chapter 'The Python Episode' is to be known.
मार्कण्डेयसमस्या च पर्वोक्तं तदनन्तरम् ।
संवादश्च ततः पर्व द्रौपदीसत्यभामयोः ॥४५॥
संवादश्च ततः पर्व द्रौपदीसत्यभामयोः ॥४५॥
45. mārkaṇḍeyasamasyā ca parvoktaṁ tadanantaram ,
saṁvādaśca tataḥ parva draupadīsatyabhāmayoḥ.
saṁvādaśca tataḥ parva draupadīsatyabhāmayoḥ.
45.
mārkaṇḍeyasamasyā ca parva uktam tat anantaram
saṁvādaḥ ca tataḥ parva draupadīsatyabhāmayoḥ
saṁvādaḥ ca tataḥ parva draupadīsatyabhāmayoḥ
45.
And after that, the chapter 'Mārkaṇḍeya's Questions' is stated. Then, the chapter on the dialogue between Draupadī and Satyabhāmā (follows).
घोषयात्रा ततः पर्व मृगस्वप्नभयं ततः ।
व्रीहिद्रौणिकमाख्यानं ततोऽनन्तरमुच्यते ॥४६॥
व्रीहिद्रौणिकमाख्यानं ततोऽनन्तरमुच्यते ॥४६॥
46. ghoṣayātrā tataḥ parva mṛgasvapnabhayaṁ tataḥ ,
vrīhidrauṇikamākhyānaṁ tato'nantaramucyate.
vrīhidrauṇikamākhyānaṁ tato'nantaramucyate.
46.
ghoṣayātrā tataḥ parva mṛgasvapnabhayam tataḥ
vrīhidrauṇikam ākhyānam tataḥ anantaram ucyate
vrīhidrauṇikam ākhyānam tataḥ anantaram ucyate
46.
Then follows the chapter 'The Journey to the Cowherd Encampment'. After that, the episode 'Fear from the Dream of a Deer'. Immediately after that, the narrative called 'The Rice Grain Measure' is recounted.
द्रौपदीहरणं पर्व सैन्धवेन वनात्ततः ।
कुण्डलाहरणं पर्व ततः परमिहोच्यते ॥४७॥
कुण्डलाहरणं पर्व ततः परमिहोच्यते ॥४७॥
47. draupadīharaṇaṁ parva saindhavena vanāttataḥ ,
kuṇḍalāharaṇaṁ parva tataḥ paramihocyate.
kuṇḍalāharaṇaṁ parva tataḥ paramihocyate.
47.
draupadīharaṇam parva saindhavena vanāt tataḥ
kuṇḍalāharaṇam parva tataḥ param iha ucyate
kuṇḍalāharaṇam parva tataḥ param iha ucyate
47.
Then follows the chapter 'The Abduction of Draupadī from the Forest by Saindhava'. After that, the chapter 'The Seizure of the Earrings' is narrated here.
आरणेयं ततः पर्व वैराटं तदनन्तरम् ।
कीचकानां वधः पर्व पर्व गोग्रहणं ततः ॥४८॥
कीचकानां वधः पर्व पर्व गोग्रहणं ततः ॥४८॥
48. āraṇeyaṁ tataḥ parva vairāṭaṁ tadanantaram ,
kīcakānāṁ vadhaḥ parva parva gograhaṇaṁ tataḥ.
kīcakānāṁ vadhaḥ parva parva gograhaṇaṁ tataḥ.
48.
āraṇeyam tataḥ parva vairāṭam tadanantaram
kīcakānām vadhaḥ parva parva gograhaṇam tataḥ
kīcakānām vadhaḥ parva parva gograhaṇam tataḥ
48.
Then comes the Āraṇeya Parva, and immediately after that, the Vairāṭa Parva. (Next) is the chapter on the slaying of the Kīcakas, and then the chapter on the cattle raid.
अभिमन्युना च वैराट्याः पर्व वैवाहिकं स्मृतम् ।
उद्योगपर्व विज्ञेयमत ऊर्ध्वं महाद्भुतम् ॥४९॥
उद्योगपर्व विज्ञेयमत ऊर्ध्वं महाद्भुतम् ॥४९॥
49. abhimanyunā ca vairāṭyāḥ parva vaivāhikaṁ smṛtam ,
udyogaparva vijñeyamata ūrdhvaṁ mahādbhutam.
udyogaparva vijñeyamata ūrdhvaṁ mahādbhutam.
49.
abhimanyunā ca vairāṭyāḥ parva vaivāhikam smṛtam
| udyogaparva vijñeyam ataḥ ūrdhvam mahādbhutam
| udyogaparva vijñeyam ataḥ ūrdhvam mahādbhutam
49.
And the wedding chapter of Abhimanyu and the daughter of Virāṭa is remembered as a 'parva'. From here onwards, the Udhyoga Parva, which is exceedingly wonderful, should be known.
ततः संजययानाख्यं पर्व ज्ञेयमतः परम् ।
प्रजागरं ततः पर्व धृतराष्ट्रस्य चिन्तया ॥५०॥
प्रजागरं ततः पर्व धृतराष्ट्रस्य चिन्तया ॥५०॥
50. tataḥ saṁjayayānākhyaṁ parva jñeyamataḥ param ,
prajāgaraṁ tataḥ parva dhṛtarāṣṭrasya cintayā.
prajāgaraṁ tataḥ parva dhṛtarāṣṭrasya cintayā.
50.
tataḥ sañjayayānākhyam parva jñeyam ataḥ param
| prajāgaram tataḥ parva dhṛtarāṣṭrasya cintayā
| prajāgaram tataḥ parva dhṛtarāṣṭrasya cintayā
50.
Then, after this, the chapter named Sañjayayāna should be known. Then comes the Prajāgara Parva, prompted by Dhṛtarāṣṭra's anxiety.
पर्व सानत्सुजातं च गुह्यमध्यात्मदर्शनम् ।
यानसंधिस्ततः पर्व भगवद्यानमेव च ॥५१॥
यानसंधिस्ततः पर्व भगवद्यानमेव च ॥५१॥
51. parva sānatsujātaṁ ca guhyamadhyātmadarśanam ,
yānasaṁdhistataḥ parva bhagavadyānameva ca.
yānasaṁdhistataḥ parva bhagavadyānameva ca.
51.
parva sānatasujātam ca guhyam adhyātmadarśanam
| yānasandhiḥ tataḥ parva bhagavadyānam eva ca
| yānasandhiḥ tataḥ parva bhagavadyānam eva ca
51.
And the chapter on Sanatsujāta, which is secret and provides spiritual insight, (is also a 'parva'). Then the Yānasandhi Parva, and indeed, the Bhagavadyāna (Lord's Mission) also.
ज्ञेयं विवादपर्वात्र कर्णस्यापि महात्मनः ।
निर्याणं पर्व च ततः कुरुपाण्डवसेनयोः ॥५२॥
निर्याणं पर्व च ततः कुरुपाण्डवसेनयोः ॥५२॥
52. jñeyaṁ vivādaparvātra karṇasyāpi mahātmanaḥ ,
niryāṇaṁ parva ca tataḥ kurupāṇḍavasenayoḥ.
niryāṇaṁ parva ca tataḥ kurupāṇḍavasenayoḥ.
52.
jñeyam vivādaparva atra karṇasya api mahātmanaḥ
| niryāṇam parva ca tataḥ kurupāṇḍavasenayoḥ
| niryāṇam parva ca tataḥ kurupāṇḍavasenayoḥ
52.
Here, the Vivāda Parva (chapter of dispute) concerning the great-souled Karṇa should also be known. And then, the Niryāṇa Parva (chapter of departure) of the armies of the Kurus and Pāṇḍavas.
रथातिरथसंख्या च पर्वोक्तं तदनन्तरम् ।
उलूकदूतागमनं पर्वामर्षविवर्धनम् ॥५३॥
उलूकदूतागमनं पर्वामर्षविवर्धनम् ॥५३॥
53. rathātirathasaṁkhyā ca parvoktaṁ tadanantaram ,
ulūkadūtāgamanaṁ parvāmarṣavivardhanam.
ulūkadūtāgamanaṁ parvāmarṣavivardhanam.
53.
rathātirathasaṃkhyā ca parva uktam tat
anantaram ulūkadūtāgamanaṃ parvāmarṣavivardhanam
anantaram ulūkadūtāgamanaṃ parvāmarṣavivardhanam
53.
The enumeration of Ratha and Atiratha warriors is described as a chapter, and then, the arrival of Ulūka as a messenger is a chapter that increases resentment.
अम्बोपाख्यानमपि च पर्व ज्ञेयमतः परम् ।
भीष्माभिषेचनं पर्व ज्ञेयमद्भुतकारणम् ॥५४॥
भीष्माभिषेचनं पर्व ज्ञेयमद्भुतकारणम् ॥५४॥
54. ambopākhyānamapi ca parva jñeyamataḥ param ,
bhīṣmābhiṣecanaṁ parva jñeyamadbhutakāraṇam.
bhīṣmābhiṣecanaṁ parva jñeyamadbhutakāraṇam.
54.
ambā upākhyānam api ca parva jñeyam ataḥ param
bhīṣma abhiṣecanaṃ parva jñeyam adbhutakāraṇam
bhīṣma abhiṣecanaṃ parva jñeyam adbhutakāraṇam
54.
The chapter on the episode of Ambā should also be understood after this. Then, the chapter on Bhīṣma's anointing should be understood as a cause of wonder.
जम्बूखण्डविनिर्माणं पर्वोक्तं तदनन्तरम् ।
भूमिपर्व ततो ज्ञेयं द्वीपविस्तरकीर्तनम् ॥५५॥
भूमिपर्व ततो ज्ञेयं द्वीपविस्तरकीर्तनम् ॥५५॥
55. jambūkhaṇḍavinirmāṇaṁ parvoktaṁ tadanantaram ,
bhūmiparva tato jñeyaṁ dvīpavistarakīrtanam.
bhūmiparva tato jñeyaṁ dvīpavistarakīrtanam.
55.
jambūkhaṇḍavinirmāṇaṃ parva uktam tat anantaram
bhūmiparva tatas jñeyam dvīpavistarakīrtanam
bhūmiparva tatas jñeyam dvīpavistarakīrtanam
55.
The chapter on the description of Jambūkhaṇḍa is mentioned next. After that, the Bhūmi chapter, which is an elaborate description of the islands, should be known.
पर्वोक्तं भगवद्गीता पर्व भीष्मवधस्ततः ।
द्रोणाभिषेकः पर्वोक्तं संशप्तकवधस्ततः ॥५६॥
द्रोणाभिषेकः पर्वोक्तं संशप्तकवधस्ततः ॥५६॥
56. parvoktaṁ bhagavadgītā parva bhīṣmavadhastataḥ ,
droṇābhiṣekaḥ parvoktaṁ saṁśaptakavadhastataḥ.
droṇābhiṣekaḥ parvoktaṁ saṁśaptakavadhastataḥ.
56.
parva uktam bhagavadgītā parva bhīṣmavadhaḥ tatas
droṇa abhiṣekaḥ parva uktam saṃśaptakavadhaḥ tatas
droṇa abhiṣekaḥ parva uktam saṃśaptakavadhaḥ tatas
56.
The chapter of the Bhagavad Gītā is mentioned, followed by the chapter on the slaying of Bhīṣma. Then, the anointing of Droṇa is mentioned as a chapter, followed by the slaying of the Saṃśaptakas.
अभिमन्युवधः पर्व प्रतिज्ञापर्व चोच्यते ।
जयद्रथवधः पर्व घटोत्कचवधस्ततः ॥५७॥
जयद्रथवधः पर्व घटोत्कचवधस्ततः ॥५७॥
57. abhimanyuvadhaḥ parva pratijñāparva cocyate ,
jayadrathavadhaḥ parva ghaṭotkacavadhastataḥ.
jayadrathavadhaḥ parva ghaṭotkacavadhastataḥ.
57.
abhimanyuvadhaḥ parva pratijñāparva ca ucyate
jayadrathavadhaḥ parva ghaṭotkacavadhaḥ tatas
jayadrathavadhaḥ parva ghaṭotkacavadhaḥ tatas
57.
The chapter on the slaying of Abhimanyu and the chapter on the Vow are recounted. Then, the chapter on the slaying of Jayadratha, followed by the slaying of Ghaṭotkaca (are mentioned).
ततो द्रोणवधः पर्व विज्ञेयं लोमहर्षणम् ।
मोक्षो नारायणास्त्रस्य पर्वानन्तरमुच्यते ॥५८॥
मोक्षो नारायणास्त्रस्य पर्वानन्तरमुच्यते ॥५८॥
58. tato droṇavadhaḥ parva vijñeyaṁ lomaharṣaṇam ,
mokṣo nārāyaṇāstrasya parvānantaramucyate.
mokṣo nārāyaṇāstrasya parvānantaramucyate.
58.
tataḥ droṇavadhaḥ parva vijñeyam lomaharṣaṇam
mokṣaḥ nārāyaṇāstrasya parvānantaram ucyate
mokṣaḥ nārāyaṇāstrasya parvānantaram ucyate
58.
Next, the Drona-vadha (Killing of Drona) section is to be known as thrilling. Immediately following that section, the release of Narayana's missile is recounted.
कर्णपर्व ततो ज्ञेयं शल्यपर्व ततः परम् ।
ह्रदप्रवेशनं पर्व गदायुद्धमतः परम् ॥५९॥
ह्रदप्रवेशनं पर्व गदायुद्धमतः परम् ॥५९॥
59. karṇaparva tato jñeyaṁ śalyaparva tataḥ param ,
hradapraveśanaṁ parva gadāyuddhamataḥ param.
hradapraveśanaṁ parva gadāyuddhamataḥ param.
59.
karṇaparva tataḥ jñeyam śalyaparva tataḥ param
hrada-praveśanam parva gadāyuddham ataḥ param
hrada-praveśanam parva gadāyuddham ataḥ param
59.
Next, the Karṇa section is to be known, and after that, the Śalya section. Following these, the section about entering the lake, and then the mace-fight.
सारस्वतं ततः पर्व तीर्थवंशगुणान्वितम् ।
अत ऊर्ध्वं तु बीभत्सं पर्व सौप्तिकमुच्यते ॥६०॥
अत ऊर्ध्वं तु बीभत्सं पर्व सौप्तिकमुच्यते ॥६०॥
60. sārasvataṁ tataḥ parva tīrthavaṁśaguṇānvitam ,
ata ūrdhvaṁ tu bībhatsaṁ parva sauptikamucyate.
ata ūrdhvaṁ tu bībhatsaṁ parva sauptikamucyate.
60.
sārasvatam tataḥ parva tīrthavaṃśaguṇānvitam
ataḥ ūrdhvam tu bībhatsam parva sauptikam ucyate
ataḥ ūrdhvam tu bībhatsam parva sauptikam ucyate
60.
Next is the Sarasvata section, which is associated with the merits of holy places and lineages. After this, the dreadful Sauptika section is recounted.
ऐषीकं पर्व निर्दिष्टमत ऊर्ध्वं सुदारुणम् ।
जलप्रदानिकं पर्व स्त्रीपर्व च ततः परम् ॥६१॥
जलप्रदानिकं पर्व स्त्रीपर्व च ततः परम् ॥६१॥
61. aiṣīkaṁ parva nirdiṣṭamata ūrdhvaṁ sudāruṇam ,
jalapradānikaṁ parva strīparva ca tataḥ param.
jalapradānikaṁ parva strīparva ca tataḥ param.
61.
aiṣīkam parva nirdiṣṭam ataḥ ūrdhvam sudāruṇam
jalapradānikam parva strīparva ca tataḥ param
jalapradānikam parva strīparva ca tataḥ param
61.
Following that, the extremely dreadful Aiṣīka section is specified. After it, the Jalapradānika section and the Strī section are mentioned.
श्राद्धपर्व ततो ज्ञेयं कुरूणामौर्ध्वदेहिकम् ।
आभिषेचनिकं पर्व धर्मराजस्य धीमतः ॥६२॥
आभिषेचनिकं पर्व धर्मराजस्य धीमतः ॥६२॥
62. śrāddhaparva tato jñeyaṁ kurūṇāmaurdhvadehikam ,
ābhiṣecanikaṁ parva dharmarājasya dhīmataḥ.
ābhiṣecanikaṁ parva dharmarājasya dhīmataḥ.
62.
śrāddhaparva tataḥ jñeyam kurūṇām aurdhvadehikaM
ābhiṣecanikam parva dharmarājasya dhīmataḥ
ābhiṣecanikam parva dharmarājasya dhīmataḥ
62.
Next, the Śrāddha section, detailing the post-mortem rites for the Kurus, is to be known. Then comes the Ābhiṣecanika section, relating to the consecration of the wise Dharma-rāja (Yudhiṣṭhira).
चार्वाकनिग्रहः पर्व रक्षसो ब्रह्मरूपिणः ।
प्रविभागो गृहाणां च पर्वोक्तं तदनन्तरम् ॥६३॥
प्रविभागो गृहाणां च पर्वोक्तं तदनन्तरम् ॥६३॥
63. cārvākanigrahaḥ parva rakṣaso brahmarūpiṇaḥ ,
pravibhāgo gṛhāṇāṁ ca parvoktaṁ tadanantaram.
pravibhāgo gṛhāṇāṁ ca parvoktaṁ tadanantaram.
63.
cārvākanigrahaḥ parva rakṣasaḥ brahmarūpiṇaḥ
pravibhāgaḥ gṛhāṇām ca parva uktam tat anantaram
pravibhāgaḥ gṛhāṇām ca parva uktam tat anantaram
63.
The chapter on the suppression of Cārvāka, and the episode of the Rākṣasa in the form of a Brāhmaṇa. And thereafter, the division of households is mentioned as a chapter.
शान्तिपर्व ततो यत्र राजधर्मानुकीर्तनम् ।
आपद्धर्मश्च पर्वोक्तं मोक्षधर्मस्ततः परम् ॥६४॥
आपद्धर्मश्च पर्वोक्तं मोक्षधर्मस्ततः परम् ॥६४॥
64. śāntiparva tato yatra rājadharmānukīrtanam ,
āpaddharmaśca parvoktaṁ mokṣadharmastataḥ param.
āpaddharmaśca parvoktaṁ mokṣadharmastataḥ param.
64.
śāntiparva tataḥ yatra rājadharma anukīrtanam
āpaddharmaḥ ca parva uktam mokṣadharmaḥ tataḥ param
āpaddharmaḥ ca parva uktam mokṣadharmaḥ tataḥ param
64.
Then the Śāntiparva, in which the exposition of royal duties and also the duties in times of distress are described in that chapter, and after that, the Mokṣadharma.
ततः पर्व परिज्ञेयमानुशासनिकं परम् ।
स्वर्गारोहणिकं पर्व ततो भीष्मस्य धीमतः ॥६५॥
स्वर्गारोहणिकं पर्व ततो भीष्मस्य धीमतः ॥६५॥
65. tataḥ parva parijñeyamānuśāsanikaṁ param ,
svargārohaṇikaṁ parva tato bhīṣmasya dhīmataḥ.
svargārohaṇikaṁ parva tato bhīṣmasya dhīmataḥ.
65.
tataḥ parva parijñeyam anuśāsanikam param
svargārohaṇikam parva tataḥ bhīṣmasya dhīmataḥ
svargārohaṇikam parva tataḥ bhīṣmasya dhīmataḥ
65.
Thereafter, the Anuśāsanika chapter is to be understood as paramount. Following that is the Svargārohaṇika chapter, then (the stories) of the wise Bhīṣma.
ततोऽश्वमेधिकं पर्व सर्वपापप्रणाशनम् ।
अनुगीता ततः पर्व ज्ञेयमध्यात्मवाचकम् ॥६६॥
अनुगीता ततः पर्व ज्ञेयमध्यात्मवाचकम् ॥६६॥
66. tato'śvamedhikaṁ parva sarvapāpapraṇāśanam ,
anugītā tataḥ parva jñeyamadhyātmavācakam.
anugītā tataḥ parva jñeyamadhyātmavācakam.
66.
tataḥ aśvamedhikam parva sarvapāpapraṇāśanam
anugītā tataḥ parva jñeyam adhyātmavācakam
anugītā tataḥ parva jñeyam adhyātmavācakam
66.
Then, the Aśvamedhika chapter, which destroys all sins. Following that, the AnuGītā should be understood as a chapter that expounds spiritual knowledge.
पर्व चाश्रमवासाख्यं पुत्रदर्शनमेव च ।
नारदागमनं पर्व ततः परमिहोच्यते ॥६७॥
नारदागमनं पर्व ततः परमिहोच्यते ॥६७॥
67. parva cāśramavāsākhyaṁ putradarśanameva ca ,
nāradāgamanaṁ parva tataḥ paramihocyate.
nāradāgamanaṁ parva tataḥ paramihocyate.
67.
parva ca āśramavāsākhyam putradarśanam eva ca
nāradāgamanam parva tataḥ param iha ucyate
nāradāgamanam parva tataḥ param iha ucyate
67.
And the chapter called Āśramavāsika, and also the meeting of sons, and the chapter on Nārada's arrival - these are mentioned here immediately after that.
मौसलं पर्व च ततो घोरं समनुवर्ण्यते ।
महाप्रस्थानिकं पर्व स्वर्गारोहणिकं ततः ॥६८॥
महाप्रस्थानिकं पर्व स्वर्गारोहणिकं ततः ॥६८॥
68. mausalaṁ parva ca tato ghoraṁ samanuvarṇyate ,
mahāprasthānikaṁ parva svargārohaṇikaṁ tataḥ.
mahāprasthānikaṁ parva svargārohaṇikaṁ tataḥ.
68.
mausalam parva ca tataḥ ghoram samanuvarṇyate
| mahāprasthānikam parva svargārohaṇikam tataḥ
| mahāprasthānikam parva svargārohaṇikam tataḥ
68.
And then the terrible Mausala Parva is described. Following that are the Mahāprasthānika Parva and the Svargārohaṇika Parva.
हरिवंशस्ततः पर्व पुराणं खिलसंज्ञितम् ।
भविष्यत्पर्व चाप्युक्तं खिलेष्वेवाद्भुतं महत् ॥६९॥
भविष्यत्पर्व चाप्युक्तं खिलेष्वेवाद्भुतं महत् ॥६९॥
69. harivaṁśastataḥ parva purāṇaṁ khilasaṁjñitam ,
bhaviṣyatparva cāpyuktaṁ khileṣvevādbhutaṁ mahat.
bhaviṣyatparva cāpyuktaṁ khileṣvevādbhutaṁ mahat.
69.
harivaṃśaḥ tataḥ parva purāṇam khilasaṃjñitam |
bhaviṣyatparva ca api uktam khileṣu eva adbhutam mahat
bhaviṣyatparva ca api uktam khileṣu eva adbhutam mahat
69.
Then comes the Harivaṃśa, a Purāṇa known as the Khila (supplement). Also described among these supplements is the Bhaviṣyat Parva, which is a great wonder.
एतत्पर्वशतं पूर्णं व्यासेनोक्तं महात्मना ।
यथावत्सूतपुत्रेण लोमहर्षणिना पुनः ॥७०॥
यथावत्सूतपुत्रेण लोमहर्षणिना पुनः ॥७०॥
70. etatparvaśataṁ pūrṇaṁ vyāsenoktaṁ mahātmanā ,
yathāvatsūtaputreṇa lomaharṣaṇinā punaḥ.
yathāvatsūtaputreṇa lomaharṣaṇinā punaḥ.
70.
etat parvaśatam pūrṇam vyāsena uktam mahātmanā
| yathāvat sūtaputreṇa lomaharṣaṇinā punaḥ
| yathāvat sūtaputreṇa lomaharṣaṇinā punaḥ
70.
This complete collection of a hundred parvas was narrated by the great-souled Vyāsa, and then, appropriately, by Sūta's son, Loma-harṣaṇa.
कथितं नैमिषारण्ये पर्वाण्यष्टादशैव तु ।
समासो भारतस्यायं तत्रोक्तः पर्वसंग्रहः ॥७१॥
समासो भारतस्यायं तत्रोक्तः पर्वसंग्रहः ॥७१॥
71. kathitaṁ naimiṣāraṇye parvāṇyaṣṭādaśaiva tu ,
samāso bhāratasyāyaṁ tatroktaḥ parvasaṁgrahaḥ.
samāso bhāratasyāyaṁ tatroktaḥ parvasaṁgrahaḥ.
71.
kathitam naimiṣāraṇye parvāṇi aṣṭādaśa eva tu |
samāsaḥ bhāratasya ayam tatra uktaḥ parvasaṃgrahaḥ
samāsaḥ bhāratasya ayam tatra uktaḥ parvasaṃgrahaḥ
71.
The eighteen parvas were indeed narrated in Naimiṣāraṇya. This summary of the Mahābhārata, a collection of chapters, was recounted there.
पौष्ये पर्वणि माहात्म्यमुत्तङ्कस्योपवर्णितम् ।
पौलोमे भृगुवंशस्य विस्तारः परिकीर्तितः ॥७२॥
पौलोमे भृगुवंशस्य विस्तारः परिकीर्तितः ॥७२॥
72. pauṣye parvaṇi māhātmyamuttaṅkasyopavarṇitam ,
paulome bhṛguvaṁśasya vistāraḥ parikīrtitaḥ.
paulome bhṛguvaṁśasya vistāraḥ parikīrtitaḥ.
72.
pauṣye parvaṇi māhātmyam uttaṅkasya upavarṇitam
| paulome bhṛguvaṃśasya vistāraḥ parikīrtitaḥ
| paulome bhṛguvaṃśasya vistāraḥ parikīrtitaḥ
72.
In the Pauṣya Parva, the greatness of Uttanka is described. In the Pauloma Parva, the lineage of the Bhṛgu clan is recounted.
आस्तीके सर्वनागानां गरुडस्य च संभवः ।
क्षीरोदमथनं चैव जन्मोच्छैःश्रवसस्तथा ॥७३॥
क्षीरोदमथनं चैव जन्मोच्छैःश्रवसस्तथा ॥७३॥
73. āstīke sarvanāgānāṁ garuḍasya ca saṁbhavaḥ ,
kṣīrodamathanaṁ caiva janmocchaiḥśravasastathā.
kṣīrodamathanaṁ caiva janmocchaiḥśravasastathā.
73.
āstīke sarvanāgānām garuḍasya ca saṃbhavaḥ
kṣīrodamathanam ca eva janma ucchaiḥśravasaḥ tathā
kṣīrodamathanam ca eva janma ucchaiḥśravasaḥ tathā
73.
The Āstīka narrative recounts the origins of all Nāgas and Garuḍa, as well as the churning of the milk ocean and the birth of Ucchaiḥśravas.
यजतः सर्पसत्रेण राज्ञः पारिक्षितस्य च ।
कथेयमभिनिर्वृत्ता भारतानां महात्मनाम् ॥७४॥
कथेयमभिनिर्वृत्ता भारतानां महात्मनाम् ॥७४॥
74. yajataḥ sarpasatreṇa rājñaḥ pārikṣitasya ca ,
katheyamabhinirvṛttā bhāratānāṁ mahātmanām.
katheyamabhinirvṛttā bhāratānāṁ mahātmanām.
74.
yajataḥ sarpasatreṇa rājñaḥ pārikṣitasya ca
kathā iyam abhinirvṛttā bhāratānām mahātmanām
kathā iyam abhinirvṛttā bhāratānām mahātmanām
74.
This narrative, concerning King Pārikṣita as he performed the serpent sacrifice, was completed regarding the great-souled Bhāratas.
विविधाः संभवा राज्ञामुक्ताः संभवपर्वणि ।
अन्येषां चैव विप्राणामृषेर्द्वैपायनस्य च ॥७५॥
अन्येषां चैव विप्राणामृषेर्द्वैपायनस्य च ॥७५॥
75. vividhāḥ saṁbhavā rājñāmuktāḥ saṁbhavaparvaṇi ,
anyeṣāṁ caiva viprāṇāmṛṣerdvaipāyanasya ca.
anyeṣāṁ caiva viprāṇāmṛṣerdvaipāyanasya ca.
75.
vividhāḥ saṃbhavāḥ rājñām uktāḥ saṃbhavaparvaṇi
anyeṣām ca eva viprāṇām ṛṣeḥ dvaipāyanasya ca
anyeṣām ca eva viprāṇām ṛṣeḥ dvaipāyanasya ca
75.
In the Saṃbhava Parva, the various origins of kings are recounted, as well as those of other Brahmins and of the sage Dvaipāyana.
अंशावतरणं चात्र देवानां परिकीर्तितम् ।
दैत्यानां दानवानां च यक्षाणां च महौजसाम् ॥७६॥
दैत्यानां दानवानां च यक्षाणां च महौजसाम् ॥७६॥
76. aṁśāvataraṇaṁ cātra devānāṁ parikīrtitam ,
daityānāṁ dānavānāṁ ca yakṣāṇāṁ ca mahaujasām.
daityānāṁ dānavānāṁ ca yakṣāṇāṁ ca mahaujasām.
76.
aṃśāvataraṇam ca atra devānām parikīrtitam
daityānām dānavānām ca yakṣāṇām ca mahaujasām
daityānām dānavānām ca yakṣāṇām ca mahaujasām
76.
Herein are recounted the descents of portions (incarnations) of the gods, and of the Daityas, Dānavas, and the mighty Yakṣas.
नागानामथ सर्पाणां गन्धर्वाणां पतत्रिणाम् ।
अन्येषां चैव भूतानां विविधानां समुद्भवः ॥७७॥
अन्येषां चैव भूतानां विविधानां समुद्भवः ॥७७॥
77. nāgānāmatha sarpāṇāṁ gandharvāṇāṁ patatriṇām ,
anyeṣāṁ caiva bhūtānāṁ vividhānāṁ samudbhavaḥ.
anyeṣāṁ caiva bhūtānāṁ vividhānāṁ samudbhavaḥ.
77.
nāgānām atha sarpāṇām gandharvāṇām patatriṇām
anyeṣām ca eva bhūtānām vividhānām samudbhavaḥ
anyeṣām ca eva bhūtānām vividhānām samudbhavaḥ
77.
Moreover, the origins of the Nāgas, serpents, Gandharvas, birds, and various other beings are also recounted.
वसूनां पुनरुत्पत्तिर्भागीरथ्यां महात्मनाम् ।
शंतनोर्वेश्मनि पुनस्तेषां चारोहणं दिवि ॥७८॥
शंतनोर्वेश्मनि पुनस्तेषां चारोहणं दिवि ॥७८॥
78. vasūnāṁ punarutpattirbhāgīrathyāṁ mahātmanām ,
śaṁtanorveśmani punasteṣāṁ cārohaṇaṁ divi.
śaṁtanorveśmani punasteṣāṁ cārohaṇaṁ divi.
78.
vasūnām punarutpattiḥ bhāgīrathyām mahātmanām
śaṃtanoḥ veśmani punaḥ teṣām ca ārohaṇam divi
śaṃtanoḥ veśmani punaḥ teṣām ca ārohaṇam divi
78.
The rebirth of the great-souled Vasus through the Bhagirathi (Ganga), and their subsequent reappearance in Shantanu's house, followed by their ascent to heaven.
तेजोंशानां च संघाताद्भीष्मस्याप्यत्र संभवः ।
राज्यान्निवर्तनं चैव ब्रह्मचर्यव्रते स्थितिः ॥७९॥
राज्यान्निवर्तनं चैव ब्रह्मचर्यव्रते स्थितिः ॥७९॥
79. tejoṁśānāṁ ca saṁghātādbhīṣmasyāpyatra saṁbhavaḥ ,
rājyānnivartanaṁ caiva brahmacaryavrate sthitiḥ.
rājyānnivartanaṁ caiva brahmacaryavrate sthitiḥ.
79.
tejoṃśānām ca saṃghātāt bhīṣmasya api atra sambhavaḥ
rājyāt nivartanam ca eva brahmacaryavrate sthitiḥ
rājyāt nivartanam ca eva brahmacaryavrate sthitiḥ
79.
And from the combined essences of the Vasus came Bhishma's birth in this world, along with his renunciation of kingship and firm adherence to the vow of celibacy.
प्रतिज्ञापालनं चैव रक्षा चित्राङ्गदस्य च ।
हते चित्राङ्गदे चैव रक्षा भ्रातुर्यवीयसः ॥८०॥
हते चित्राङ्गदे चैव रक्षा भ्रातुर्यवीयसः ॥८०॥
80. pratijñāpālanaṁ caiva rakṣā citrāṅgadasya ca ,
hate citrāṅgade caiva rakṣā bhrāturyavīyasaḥ.
hate citrāṅgade caiva rakṣā bhrāturyavīyasaḥ.
80.
pratijñāpālanam ca eva rakṣā citrāṅgadasya ca
hate citrāṅgade ca eva rakṣā bhrātuḥ yavīyasaḥ
hate citrāṅgade ca eva rakṣā bhrātuḥ yavīyasaḥ
80.
Also, the fulfillment of his vow and the protection of Citrāṅgada; and indeed, after Citrāṅgada was slain, the protection of his younger brother (Vicitravīrya).
विचित्रवीर्यस्य तथा राज्ये संप्रतिपादनम् ।
धर्मस्य नृषु संभूतिरणीमाण्डव्यशापजा ॥८१॥
धर्मस्य नृषु संभूतिरणीमाण्डव्यशापजा ॥८१॥
81. vicitravīryasya tathā rājye saṁpratipādanam ,
dharmasya nṛṣu saṁbhūtiraṇīmāṇḍavyaśāpajā.
dharmasya nṛṣu saṁbhūtiraṇīmāṇḍavyaśāpajā.
81.
vicitravīryasya tathā rājye sampratipādanam
dharmasya nṛṣu saṃbhūtiḥ aṇīmāṇḍavyaśāpajā
dharmasya nṛṣu saṃbhūtiḥ aṇīmāṇḍavyaśāpajā
81.
Likewise, the establishment of Vicitravīrya in the kingdom; and the manifestation of Dharma (the god Yama) among men, which was born from the curse of Aṇī Māṇḍavya.
कृष्णद्वैपायनाच्चैव प्रसूतिर्वरदानजा ।
धृतराष्ट्रस्य पाण्डोश्च पाण्डवानां च संभवः ॥८२॥
धृतराष्ट्रस्य पाण्डोश्च पाण्डवानां च संभवः ॥८२॥
82. kṛṣṇadvaipāyanāccaiva prasūtirvaradānajā ,
dhṛtarāṣṭrasya pāṇḍośca pāṇḍavānāṁ ca saṁbhavaḥ.
dhṛtarāṣṭrasya pāṇḍośca pāṇḍavānāṁ ca saṁbhavaḥ.
82.
kṛṣṇadvaipāyanāt ca eva prasūtiḥ varadānajā
dhṛtarāṣṭrasya pāṇḍoḥ ca pāṇḍavānām ca sambhavaḥ
dhṛtarāṣṭrasya pāṇḍoḥ ca pāṇḍavānām ca sambhavaḥ
82.
And indeed, the birth (of progeny) from Kṛṣṇa Dvaipāyana (Vyāsa), resulting from a boon; and the origin of Dhṛtarāṣṭra, Pāṇḍu, and the Pāṇḍavas themselves.
वारणावतयात्रा च मन्त्रो दुर्योधनस्य च ।
विदुरस्य च वाक्येन सुरुङ्गोपक्रमक्रिया ॥८३॥
विदुरस्य च वाक्येन सुरुङ्गोपक्रमक्रिया ॥८३॥
83. vāraṇāvatayātrā ca mantro duryodhanasya ca ,
vidurasya ca vākyena suruṅgopakramakriyā.
vidurasya ca vākyena suruṅgopakramakriyā.
83.
vāraṇāvatayātrā ca mantraḥ duryodhanasya ca
vidurasya ca vākyena suruṅgopakramakriyā
vidurasya ca vākyena suruṅgopakramakriyā
83.
The journey to Vāraṇāvata, Duryodhana's plot, and the tunnel scheme, initiated by Vidura's advice, are recounted here.
पाण्डवानां वने घोरे हिडिम्बायाश्च दर्शनम् ।
घटोत्कचस्य चोत्पत्तिरत्रैव परिकीर्तिता ॥८४॥
घटोत्कचस्य चोत्पत्तिरत्रैव परिकीर्तिता ॥८४॥
84. pāṇḍavānāṁ vane ghore hiḍimbāyāśca darśanam ,
ghaṭotkacasya cotpattiratraiva parikīrtitā.
ghaṭotkacasya cotpattiratraiva parikīrtitā.
84.
pāṇḍavānām vane ghore hiḍimbāyāḥ ca darśanam
ghaṭotkacasya ca utpattiḥ atra eva parikīrtitā
ghaṭotkacasya ca utpattiḥ atra eva parikīrtitā
84.
The Pāṇḍavas' stay in the dreadful forest, the encounter with Hiḍimbā, and the birth of Ghaṭotkaca are all recounted here.
अज्ञातचर्या पाण्डूनां वासो ब्राह्मणवेश्मनि ।
बकस्य निधनं चैव नागराणां च विस्मयः ॥८५॥
बकस्य निधनं चैव नागराणां च विस्मयः ॥८५॥
85. ajñātacaryā pāṇḍūnāṁ vāso brāhmaṇaveśmani ,
bakasya nidhanaṁ caiva nāgarāṇāṁ ca vismayaḥ.
bakasya nidhanaṁ caiva nāgarāṇāṁ ca vismayaḥ.
85.
ajñātacaryā pāṇḍūnām vāsaḥ brāhmaṇaveśmani
bakasya nidhanam ca eva nāgarāṇām ca vismayaḥ
bakasya nidhanam ca eva nāgarāṇām ca vismayaḥ
85.
The incognito life of the Pāṇḍavas, their stay in a Brāhmaṇa's house, the slaying of Baka, and the astonishment of the townspeople are also recounted.
अङ्गारपर्णं निर्जित्य गङ्गाकूलेऽर्जुनस्तदा ।
भ्रातृभिः सहितः सर्वैः पाञ्चालानभितो ययौ ॥८६॥
भ्रातृभिः सहितः सर्वैः पाञ्चालानभितो ययौ ॥८६॥
86. aṅgāraparṇaṁ nirjitya gaṅgākūle'rjunastadā ,
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sarvaiḥ pāñcālānabhito yayau.
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sarvaiḥ pāñcālānabhito yayau.
86.
aṅgārapaṇam nirjitya gaṅgākūle arjunaḥ tadā
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sarvaiḥ pāñcālān abhitaḥ yayau
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ sarvaiḥ pāñcālān abhitaḥ yayau
86.
After conquering Aṅgārapaṇa on the banks of the Gaṅgā, Arjuna then went, accompanied by all his brothers, towards the Pañcālas.
तापत्यमथ वासिष्ठमौर्वं चाख्यानमुत्तमम् ।
पञ्चेन्द्राणामुपाख्यानमत्रैवाद्भुतमुच्यते ॥८७॥
पञ्चेन्द्राणामुपाख्यानमत्रैवाद्भुतमुच्यते ॥८७॥
87. tāpatyamatha vāsiṣṭhamaurvaṁ cākhyānamuttamam ,
pañcendrāṇāmupākhyānamatraivādbhutamucyate.
pañcendrāṇāmupākhyānamatraivādbhutamucyate.
87.
tāpatyam atha vāsiṣṭham aurvam ca ākhyānam uttamam
pañcendrāṇām upākhyānam atra eva adbhutam ucyate
pañcendrāṇām upākhyānam atra eva adbhutam ucyate
87.
Furthermore, the excellent narratives of Tāpatī, Vasiṣṭha, and Aurva, and the wonderful episode of the five Indras are recounted here.
पञ्चानामेकपत्नीत्वे विमर्शो द्रुपदस्य च ।
द्रौपद्या देवविहितो विवाहश्चाप्यमानुषः ॥८८॥
द्रौपद्या देवविहितो विवाहश्चाप्यमानुषः ॥८८॥
88. pañcānāmekapatnītve vimarśo drupadasya ca ,
draupadyā devavihito vivāhaścāpyamānuṣaḥ.
draupadyā devavihito vivāhaścāpyamānuṣaḥ.
88.
pañcānām ekapatnī-tve vimarśaḥ drupadasya ca
draupadyāḥ devavihitaḥ vivāhaḥ ca api amānuṣaḥ
draupadyāḥ devavihitaḥ vivāhaḥ ca api amānuṣaḥ
88.
There was a deliberation by Drupada regarding the five brothers having one wife. And Draupadi's marriage was divinely ordained and superhuman.
विदुरस्य च संप्राप्तिर्दर्शनं केशवस्य च ।
खाण्डवप्रस्थवासश्च तथा राज्यार्धशासनम् ॥८९॥
खाण्डवप्रस्थवासश्च तथा राज्यार्धशासनम् ॥८९॥
89. vidurasya ca saṁprāptirdarśanaṁ keśavasya ca ,
khāṇḍavaprasthavāsaśca tathā rājyārdhaśāsanam.
khāṇḍavaprasthavāsaśca tathā rājyārdhaśāsanam.
89.
vidurasya ca samprāptiḥ darśanam keśavasya ca
khāṇḍavaprastha-vāsaḥ ca tathā rājya-ardha-śāsanam
khāṇḍavaprastha-vāsaḥ ca tathā rājya-ardha-śāsanam
89.
And the arrival of Vidura, and the visit of Keśava (Krishna); also, their dwelling in Khāṇḍavaprastha and the rule over half the kingdom.
नारदस्याज्ञया चैव द्रौपद्याः समयक्रिया ।
सुन्दोपसुन्दयोस्तत्र उपाख्यानं प्रकीर्तितम् ॥९०॥
सुन्दोपसुन्दयोस्तत्र उपाख्यानं प्रकीर्तितम् ॥९०॥
90. nāradasyājñayā caiva draupadyāḥ samayakriyā ,
sundopasundayostatra upākhyānaṁ prakīrtitam.
sundopasundayostatra upākhyānaṁ prakīrtitam.
90.
nāradasya ājñayā ca eva draupadyāḥ samayakriyā
sunda-upasundayoḥ tatra upākhyānam prakīrtitam
sunda-upasundayoḥ tatra upākhyānam prakīrtitam
90.
And indeed, by the command of Nārada, Draupadi's covenant (regarding yearly rotation) was made. In that context, the episode of Sunda and Upasunda was recounted.
पार्थस्य वनवासश्च उलूप्या पथि संगमः ।
पुण्यतीर्थानुसंयानं बभ्रुवाहनजन्म च ॥९१॥
पुण्यतीर्थानुसंयानं बभ्रुवाहनजन्म च ॥९१॥
91. pārthasya vanavāsaśca ulūpyā pathi saṁgamaḥ ,
puṇyatīrthānusaṁyānaṁ babhruvāhanajanma ca.
puṇyatīrthānusaṁyānaṁ babhruvāhanajanma ca.
91.
pārthasya vanavāsaḥ ca ulūpyā pathi saṅgamaḥ
puṇyatīrtha-anusaṃyānam babruvāhana-janma ca
puṇyatīrtha-anusaṃyānam babruvāhana-janma ca
91.
And Pārtha's (Arjuna's) forest exile, his meeting with Ulūpī along the way, the journey to sacred pilgrimage sites, and the birth of Babhruvāhana.
द्वारकायां सुभद्रा च कामयानेन कामिनी ।
वासुदेवस्यानुमते प्राप्ता चैव किरीटिना ॥९२॥
वासुदेवस्यानुमते प्राप्ता चैव किरीटिना ॥९२॥
92. dvārakāyāṁ subhadrā ca kāmayānena kāminī ,
vāsudevasyānumate prāptā caiva kirīṭinā.
vāsudevasyānumate prāptā caiva kirīṭinā.
92.
dvārakāyām subhadrā ca kāmayānena kāminī
vāsudevasya anumate prāptā ca eva kirīṭinā
vāsudevasya anumate prāptā ca eva kirīṭinā
92.
And in Dvārakā, the beautiful Subhadrā was obtained by the desiring Arjuna with the permission of Vāsudeva (Krishna), indeed, by the crowned one (Arjuna).
हरणं गृह्य संप्राप्ते कृष्णे देवकिनन्दने ।
संप्राप्तिश्चक्रधनुषोः खाण्डवस्य च दाहनम् ॥९३॥
संप्राप्तिश्चक्रधनुषोः खाण्डवस्य च दाहनम् ॥९३॥
93. haraṇaṁ gṛhya saṁprāpte kṛṣṇe devakinandane ,
saṁprāptiścakradhanuṣoḥ khāṇḍavasya ca dāhanam.
saṁprāptiścakradhanuṣoḥ khāṇḍavasya ca dāhanam.
93.
haraṇam gṛhya samprāpte kṛṣṇe devakinandane
samprāptiḥ cakradhanuṣoḥ khāṇḍavasya ca dāhanam
samprāptiḥ cakradhanuṣoḥ khāṇḍavasya ca dāhanam
93.
The abduction (of Subhadrā), which occurred upon the arrival of Kṛṣṇa, the son of Devakī, who had facilitated her taking; the acquisition of the discus and the bow; and the burning of the Khāṇḍava forest.
अभिमन्योः सुभद्रायां जन्म चोत्तमतेजसः ।
मयस्य मोक्षो ज्वलनाद्भुजंगस्य च मोक्षणम् ।
महर्षेर्मन्दपालस्य शार्ङ्ग्यं तनयसंभवः ॥९४॥
मयस्य मोक्षो ज्वलनाद्भुजंगस्य च मोक्षणम् ।
महर्षेर्मन्दपालस्य शार्ङ्ग्यं तनयसंभवः ॥९४॥
94. abhimanyoḥ subhadrāyāṁ janma cottamatejasaḥ ,
mayasya mokṣo jvalanādbhujaṁgasya ca mokṣaṇam ,
maharṣermandapālasya śārṅgyaṁ tanayasaṁbhavaḥ.
mayasya mokṣo jvalanādbhujaṁgasya ca mokṣaṇam ,
maharṣermandapālasya śārṅgyaṁ tanayasaṁbhavaḥ.
94.
abhimañyoḥ subhadrāyām janma ca
uttamatejasaḥ mayasya mokṣaḥ jvalanāt
bhujaṅgasya ca mokṣaṇam maharṣeḥ
mandapālasya śārṅgyam tanayasaṃbhavaḥ
uttamatejasaḥ mayasya mokṣaḥ jvalanāt
bhujaṅgasya ca mokṣaṇam maharṣeḥ
mandapālasya śārṅgyam tanayasaṃbhavaḥ
94.
Also, the birth of Abhimanyu, of great valor, from Subhadrā; the liberation of Maya from the fire, and the release of the serpent; and the birth of sons to the great sage Mandapāla, (who became known as) Śārṅgya.
इत्येतदादिपर्वोक्तं प्रथमं बहुविस्तरम् ।
अध्यायानां शते द्वे तु संख्याते परमर्षिणा ।
अष्टादशैव चाध्याया व्यासेनोत्तमतेजसा ॥९५॥
अध्यायानां शते द्वे तु संख्याते परमर्षिणा ।
अष्टादशैव चाध्याया व्यासेनोत्तमतेजसा ॥९५॥
95. ityetadādiparvoktaṁ prathamaṁ bahuvistaram ,
adhyāyānāṁ śate dve tu saṁkhyāte paramarṣiṇā ,
aṣṭādaśaiva cādhyāyā vyāsenottamatejasā.
adhyāyānāṁ śate dve tu saṁkhyāte paramarṣiṇā ,
aṣṭādaśaiva cādhyāyā vyāsenottamatejasā.
95.
iti etat ādiparvoktam prathamam
bahuvistaram adhyāyānām śate dve tu
saṃkhyāte paramarṣiṇā aṣṭādaśa
eva ca adhyāyā vyāsena uttamatejasā
bahuvistaram adhyāyānām śate dve tu
saṃkhyāte paramarṣiṇā aṣṭādaśa
eva ca adhyāyā vyāsena uttamatejasā
95.
Thus, this first book, the Ādiparva, is described as very extensive. Two hundred chapters were enumerated by the supreme sage, and only eighteen chapters by Vyāsa of excellent splendor.
सप्त श्लोकसहस्राणि तथा नव शतानि च ।
श्लोकाश्च चतुराशीतिर्दृष्टो ग्रन्थो महात्मना ॥९६॥
श्लोकाश्च चतुराशीतिर्दृष्टो ग्रन्थो महात्मना ॥९६॥
96. sapta ślokasahasrāṇi tathā nava śatāni ca ,
ślokāśca caturāśītirdṛṣṭo grantho mahātmanā.
ślokāśca caturāśītirdṛṣṭo grantho mahātmanā.
96.
sapta ślokasahastrāṇi tathā nava śatāni ca
ślokāḥ ca caturāśītiḥ dṛṣṭaḥ granthaḥ mahātmanā
ślokāḥ ca caturāśītiḥ dṛṣṭaḥ granthaḥ mahātmanā
96.
Thus, seven thousand, nine hundred, and eighty-four verses - this text was observed by the great soul (Vyāsa).
द्वितीयं तु सभापर्व बहुवृत्तान्तमुच्यते ।
सभाक्रिया पाण्डवानां किंकराणां च दर्शनम् ॥९७॥
सभाक्रिया पाण्डवानां किंकराणां च दर्शनम् ॥९७॥
97. dvitīyaṁ tu sabhāparva bahuvṛttāntamucyate ,
sabhākriyā pāṇḍavānāṁ kiṁkarāṇāṁ ca darśanam.
sabhākriyā pāṇḍavānāṁ kiṁkarāṇāṁ ca darśanam.
97.
dvitīyam tu sabhāparva bahuvṛttāntam ucyate
sabhākriyā pāṇḍavānām kiṃkarāṇām ca darśanam
sabhākriyā pāṇḍavānām kiṃkarāṇām ca darśanam
97.
The second book is called the Sabhāparva, which is said to contain many narratives. (It describes) the construction of the assembly hall for the Pāṇḍavas, and the appearance of their attendants (or messengers).
लोकपालसभाख्यानं नारदाद्देवदर्शनात् ।
राजसूयस्य चारम्भो जरासंधवधस्तथा ॥९८॥
राजसूयस्य चारम्भो जरासंधवधस्तथा ॥९८॥
98. lokapālasabhākhyānaṁ nāradāddevadarśanāt ,
rājasūyasya cārambho jarāsaṁdhavadhastathā.
rājasūyasya cārambho jarāsaṁdhavadhastathā.
98.
lokapālasabhākhyānam nāradāt devadarśanāt
rājasūyasya ca ārambhaḥ jarāsaṃdhavadhaḥ tathā
rājasūyasya ca ārambhaḥ jarāsaṃdhavadhaḥ tathā
98.
The account of the assembly of the protectors of the worlds, heard from Narada after seeing the gods; and the commencement of the Rājasūya sacrifice, and the slaying of Jarāsandha.
गिरिव्रजे निरुद्धानां राज्ञां कृष्णेन मोक्षणम् ।
राजसूयेऽर्घसंवादे शिशुपालवधस्तथा ॥९९॥
राजसूयेऽर्घसंवादे शिशुपालवधस्तथा ॥९९॥
99. girivraje niruddhānāṁ rājñāṁ kṛṣṇena mokṣaṇam ,
rājasūye'rghasaṁvāde śiśupālavadhastathā.
rājasūye'rghasaṁvāde śiśupālavadhastathā.
99.
girivraje niruddhānām rājñām kṛṣṇena mokṣaṇam
rājasūye arghasaṃvāde śiśupālavadhaḥ tathā
rājasūye arghasaṃvāde śiśupālavadhaḥ tathā
99.
The liberation by Krishna of the kings imprisoned in Girivraja; and the slaying of Shishupala during the debate over the honorary oblation at the Rājasūya sacrifice.
यज्ञे विभूतिं तां दृष्ट्वा दुःखामर्षान्वितस्य च ।
दुर्योधनस्यावहासो भीमेन च सभातले ॥१००॥
दुर्योधनस्यावहासो भीमेन च सभातले ॥१००॥
100. yajñe vibhūtiṁ tāṁ dṛṣṭvā duḥkhāmarṣānvitasya ca ,
duryodhanasyāvahāso bhīmena ca sabhātale.
duryodhanasyāvahāso bhīmena ca sabhātale.
100.
yajñe vibhūtim tām dṛṣṭvā duḥkhāmarṣānvitayasya
ca duryodhanasya avahāsaḥ bhīmena ca sabhātale
ca duryodhanasya avahāsaḥ bhīmena ca sabhātale
100.
Seeing that great prosperity at the sacrifice, and Duryodhana, filled with sorrow and indignation, was ridiculed by Bhima on the assembly floor.
यत्रास्य मन्युरुद्भूतो येन द्यूतमकारयत् ।
यत्र धर्मसुतं द्यूते शकुनिः कितवोऽजयत् ॥१०१॥
यत्र धर्मसुतं द्यूते शकुनिः कितवोऽजयत् ॥१०१॥
101. yatrāsya manyurudbhūto yena dyūtamakārayat ,
yatra dharmasutaṁ dyūte śakuniḥ kitavo'jayat.
yatra dharmasutaṁ dyūte śakuniḥ kitavo'jayat.
101.
yatra asya manyuḥ udbhūtaḥ yena dyūtam akārayat
yatra dharmasutam dyūte śakuniḥ kitavaḥ ajayat
yatra dharmasutam dyūte śakuniḥ kitavaḥ ajayat
101.
Where his anger arose, by which he caused the dice game to be played; where the gambler Shakuni defeated the son of Dharma (Yudhishthira) in the dice game.
यत्र द्यूतार्णवे मग्नान्द्रौपदी नौरिवार्णवात् ।
तारयामास तांस्तीर्णाञ्ज्ञात्वा दुर्योधनो नृपः ।
पुनरेव ततो द्यूते समाह्वयत पाण्डवान् ॥१०२॥
तारयामास तांस्तीर्णाञ्ज्ञात्वा दुर्योधनो नृपः ।
पुनरेव ततो द्यूते समाह्वयत पाण्डवान् ॥१०२॥
102. yatra dyūtārṇave magnāndraupadī naurivārṇavāt ,
tārayāmāsa tāṁstīrṇāñjñātvā duryodhano nṛpaḥ ,
punareva tato dyūte samāhvayata pāṇḍavān.
tārayāmāsa tāṁstīrṇāñjñātvā duryodhano nṛpaḥ ,
punareva tato dyūte samāhvayata pāṇḍavān.
102.
yatra dyūtārṇave magnān draupadī
nauḥ iva arṇavāt tārayāmāsa tān tīrṇān
jñātvā duryodhanaḥ nṛpaḥ punareva
tataḥ dyūte samāhvayat pāṇḍavān
nauḥ iva arṇavāt tārayāmāsa tān tīrṇān
jñātvā duryodhanaḥ nṛpaḥ punareva
tataḥ dyūte samāhvayat pāṇḍavān
102.
Where Draupadi, like a boat from the ocean, rescued those who were submerged in the ocean of the dice game. Knowing them to have crossed (their trouble), King Duryodhana then again summoned the Pandavas to the dice game.
एतत्सर्वं सभापर्व समाख्यातं महात्मना ।
अध्यायाः सप्ततिर्ज्ञेयास्तथा द्वौ चात्र संख्यया ॥१०३॥
अध्यायाः सप्ततिर्ज्ञेयास्तथा द्वौ चात्र संख्यया ॥१०३॥
103. etatsarvaṁ sabhāparva samākhyātaṁ mahātmanā ,
adhyāyāḥ saptatirjñeyāstathā dvau cātra saṁkhyayā.
adhyāyāḥ saptatirjñeyāstathā dvau cātra saṁkhyayā.
103.
etat sarvam sabhāparva samākhyātam mahātmanā adhyāyāḥ
saptatiḥ jñeyāḥ tathā dvau ca atra saṅkhyayā
saptatiḥ jñeyāḥ tathā dvau ca atra saṅkhyayā
103.
This entire Sabhaparva has been fully narrated by the great sage. It is known to contain seventy-two chapters by count.
श्लोकानां द्वे सहस्रे तु पञ्च श्लोकशतानि च ।
श्लोकाश्चैकादश ज्ञेयाः पर्वण्यस्मिन्प्रकीर्तिताः ॥१०४॥
श्लोकाश्चैकादश ज्ञेयाः पर्वण्यस्मिन्प्रकीर्तिताः ॥१०४॥
104. ślokānāṁ dve sahasre tu pañca ślokaśatāni ca ,
ślokāścaikādaśa jñeyāḥ parvaṇyasminprakīrtitāḥ.
ślokāścaikādaśa jñeyāḥ parvaṇyasminprakīrtitāḥ.
104.
ślokānām dve sahasre tu pañca ślokaśatāni ca
ślokāḥ ca ekādaśa jñeyāḥ parvaṇi asmin prakīrtitāḥ
ślokāḥ ca ekādaśa jñeyāḥ parvaṇi asmin prakīrtitāḥ
104.
Indeed, two thousand, five hundred, and eleven verses are known to be enumerated in this section.
अतः परं तृतीयं तु ज्ञेयमारण्यकं महत् ।
पौरानुगमनं चैव धर्मपुत्रस्य धीमतः ॥१०५॥
पौरानुगमनं चैव धर्मपुत्रस्य धीमतः ॥१०५॥
105. ataḥ paraṁ tṛtīyaṁ tu jñeyamāraṇyakaṁ mahat ,
paurānugamanaṁ caiva dharmaputrasya dhīmataḥ.
paurānugamanaṁ caiva dharmaputrasya dhīmataḥ.
105.
ataḥ param tṛtīyam tu jñeyam āraṇyakam mahat
paura-anugamanam ca eva dharmaputrasya dhīmataḥ
paura-anugamanam ca eva dharmaputrasya dhīmataḥ
105.
Next, the great Araṇyaka (Forest Book) is known as the third (Parva). Also, it details the citizens following the wise son of Dharma (Yudhishthira).
वृष्णीनामागमो यत्र पाञ्चालानां च सर्वशः ।
यत्र सौभवधाख्यानं किर्मीरवध एव च ।
अस्त्रहेतोर्विवासश्च पार्थस्यामिततेजसः ॥१०६॥
यत्र सौभवधाख्यानं किर्मीरवध एव च ।
अस्त्रहेतोर्विवासश्च पार्थस्यामिततेजसः ॥१०६॥
106. vṛṣṇīnāmāgamo yatra pāñcālānāṁ ca sarvaśaḥ ,
yatra saubhavadhākhyānaṁ kirmīravadha eva ca ,
astrahetorvivāsaśca pārthasyāmitatejasaḥ.
yatra saubhavadhākhyānaṁ kirmīravadha eva ca ,
astrahetorvivāsaśca pārthasyāmitatejasaḥ.
106.
vṛṣṇīnām āgamaḥ yatra pāñcālānām
ca sarvaśaḥ yatra saubhavadhākhyānam
kirmīravadhaḥ eva ca astrahetoḥ
vivāsaḥ ca pārthasya amitatejasaḥ
ca sarvaśaḥ yatra saubhavadhākhyānam
kirmīravadhaḥ eva ca astrahetoḥ
vivāsaḥ ca pārthasya amitatejasaḥ
106.
This (Parva) contains the arrival of the Vrishnis and the Panchalas in their entirety. It also recounts the slaying of Saubha, the killing of Kirmira, and the exile of Partha, who possessed immeasurable valor, for the sake of obtaining divine weapons.
महादेवेन युद्धं च किरातवपुषा सह ।
दर्शनं लोकपालानां स्वर्गारोहणमेव च ॥१०७॥
दर्शनं लोकपालानां स्वर्गारोहणमेव च ॥१०७॥
107. mahādevena yuddhaṁ ca kirātavapuṣā saha ,
darśanaṁ lokapālānāṁ svargārohaṇameva ca.
darśanaṁ lokapālānāṁ svargārohaṇameva ca.
107.
mahādevena yuddham ca kirātavapuṣā saha
darśanam lokapālānām svargārohaṇam eva ca
darśanam lokapālānām svargārohaṇam eva ca
107.
It also includes the battle with Mahadeva, who appeared in the form of a Kirata (hunter), the vision of the world-guardians, and the ascent to heaven.
दर्शनं बृहदश्वस्य महर्षेर्भावितात्मनः ।
युधिष्ठिरस्य चार्तस्य व्यसने परिदेवनम् ॥१०८॥
युधिष्ठिरस्य चार्तस्य व्यसने परिदेवनम् ॥१०८॥
108. darśanaṁ bṛhadaśvasya maharṣerbhāvitātmanaḥ ,
yudhiṣṭhirasya cārtasya vyasane paridevanam.
yudhiṣṭhirasya cārtasya vyasane paridevanam.
108.
darśanam bṛhadaśvasya mahāṛṣeḥ bhāvitaātmanaḥ
yudhiṣṭhirasya ca ārtasya vyasane paridevanam
yudhiṣṭhirasya ca ārtasya vyasane paridevanam
108.
Herein is described the visit of the great sage Bṛhadaśva, whose soul was cultivated, and the lamentation of the distressed Yudhiṣṭhira during his time of misfortune.
नलोपाख्यानमत्रैव धर्मिष्ठं करुणोदयम् ।
दमयन्त्याः स्थितिर्यत्र नलस्य व्यसनागमे ॥१०९॥
दमयन्त्याः स्थितिर्यत्र नलस्य व्यसनागमे ॥१०९॥
109. nalopākhyānamatraiva dharmiṣṭhaṁ karuṇodayam ,
damayantyāḥ sthitiryatra nalasya vyasanāgame.
damayantyāḥ sthitiryatra nalasya vyasanāgame.
109.
nalopākhyānam atra eva dharmiṣṭham karuṇodayam
damayantyāḥ sthitiḥ yatra nalasya vyasanāgame
damayantyāḥ sthitiḥ yatra nalasya vyasanāgame
109.
Right here is the story of Nala, which is most righteous and evokes compassion. It describes the state of Damayantī at the onset of Nala's misfortune.
वनवासगतानां च पाण्डवानां महात्मनाम् ।
स्वर्गे प्रवृत्तिराख्याता लोमशेनार्जुनस्य वै ॥११०॥
स्वर्गे प्रवृत्तिराख्याता लोमशेनार्जुनस्य वै ॥११०॥
110. vanavāsagatānāṁ ca pāṇḍavānāṁ mahātmanām ,
svarge pravṛttirākhyātā lomaśenārjunasya vai.
svarge pravṛttirākhyātā lomaśenārjunasya vai.
110.
vanavāsagatānām ca pāṇḍavānām mahātmanām svarge
pravṛttiḥ ākhyātā lomaśena arjunasya vai
pravṛttiḥ ākhyātā lomaśena arjunasya vai
110.
Lomaśa also narrated the heavenly journey of the great-souled Pāṇḍavas, who had gone into forest exile, and specifically that of Arjuna.
तीर्थयात्रा तथैवात्र पाण्डवानां महात्मनाम् ।
जटासुरस्य तत्रैव वधः समुपवर्ण्यते ॥१११॥
जटासुरस्य तत्रैव वधः समुपवर्ण्यते ॥१११॥
111. tīrthayātrā tathaivātra pāṇḍavānāṁ mahātmanām ,
jaṭāsurasya tatraiva vadhaḥ samupavarṇyate.
jaṭāsurasya tatraiva vadhaḥ samupavarṇyate.
111.
tīrthayātrā tathā eva atra pāṇḍavānām mahātmanām
jaṭāsurasya tatra eva vadhaḥ samupavarṇyate
jaṭāsurasya tatra eva vadhaḥ samupavarṇyate
111.
Similarly, the pilgrimage of the great-souled Pāṇḍavas is described here, and the slaying of Jaṭāsura is narrated in that very context.
नियुक्तो भीमसेनश्च द्रौपद्या गन्धमादने ।
यत्र मन्दारपुष्पार्थं नलिनीं तामधर्षयत् ॥११२॥
यत्र मन्दारपुष्पार्थं नलिनीं तामधर्षयत् ॥११२॥
112. niyukto bhīmasenaśca draupadyā gandhamādane ,
yatra mandārapuṣpārthaṁ nalinīṁ tāmadharṣayat.
yatra mandārapuṣpārthaṁ nalinīṁ tāmadharṣayat.
112.
niyuktaḥ bhīmasenaḥ ca draupadyā gandhamādane
yatra mandārapuṣpārtham nalinīm tām adharṣayat
yatra mandārapuṣpārtham nalinīm tām adharṣayat
112.
Bhīmasena, appointed by Draupadī, went to Gandhamādana, where he disturbed a certain lotus pond in search of Mandāra flowers.
यत्रास्य सुमहद्युद्धमभवत्सह राक्षसैः ।
यक्षैश्चापि महावीर्यैर्मणिमत्प्रमुखैस्तथा ॥११३॥
यक्षैश्चापि महावीर्यैर्मणिमत्प्रमुखैस्तथा ॥११३॥
113. yatrāsya sumahadyuddhamabhavatsaha rākṣasaiḥ ,
yakṣaiścāpi mahāvīryairmaṇimatpramukhaistathā.
yakṣaiścāpi mahāvīryairmaṇimatpramukhaistathā.
113.
yatra asya sumahadyuddham abhavat saha rākṣasaiḥ
yakṣaiḥ ca api mahāvīryaiḥ maṇimatpramukhaiḥ tathā
yakṣaiḥ ca api mahāvīryaiḥ maṇimatpramukhaiḥ tathā
113.
Wherein this very great battle took place with demons, and also with mighty Yakshas led by Maṇimat and others.
आगस्त्यमपि चाख्यानं यत्र वातापिभक्षणम् ।
लोपामुद्राभिगमनमपत्यार्थमृषेरपि ॥११४॥
लोपामुद्राभिगमनमपत्यार्थमृषेरपि ॥११४॥
114. āgastyamapi cākhyānaṁ yatra vātāpibhakṣaṇam ,
lopāmudrābhigamanamapatyārthamṛṣerapi.
lopāmudrābhigamanamapatyārthamṛṣerapi.
114.
āgastyam api ca ākhyānam yatra vātāpibhakṣaṇam
lopāmudrābhigamanam apatyārtham ṛṣeḥ api
lopāmudrābhigamanam apatyārtham ṛṣeḥ api
114.
And also the story of Agastya, which includes the tale of him devouring Vātāpi, and the sage's union with Lopāmudrā for the purpose of having offspring.
ततः श्येनकपोतीयमुपाख्यानमनन्तरम् ।
इन्द्रोऽग्निर्यत्र धर्मश्च अजिज्ञासञ्शिबिं नृपम् ॥११५॥
इन्द्रोऽग्निर्यत्र धर्मश्च अजिज्ञासञ्शिबिं नृपम् ॥११५॥
115. tataḥ śyenakapotīyamupākhyānamanantaram ,
indro'gniryatra dharmaśca ajijñāsañśibiṁ nṛpam.
indro'gniryatra dharmaśca ajijñāsañśibiṁ nṛpam.
115.
tataḥ śyenakapotīyam upākhyānam anantaram indraḥ
agniḥ yatra dharmaḥ ca ajijñāsan śibim nṛpam
agniḥ yatra dharmaḥ ca ajijñāsan śibim nṛpam
115.
Then, next, is the episode of the Hawk and the Pigeon, in which Indra, Agni, and Dharma tested King Shibi.
ऋश्यशृङ्गस्य चरितं कौमारब्रह्मचारिणः ।
जामदग्न्यस्य रामस्य चरितं भूरितेजसः ॥११६॥
जामदग्न्यस्य रामस्य चरितं भूरितेजसः ॥११६॥
116. ṛśyaśṛṅgasya caritaṁ kaumārabrahmacāriṇaḥ ,
jāmadagnyasya rāmasya caritaṁ bhūritejasaḥ.
jāmadagnyasya rāmasya caritaṁ bhūritejasaḥ.
116.
ṛśyaśṛṅgasya caritam kaumārabrahmacāriṇaḥ
jāmadagnyasya rāmasya caritam bhūritejasaḥ
jāmadagnyasya rāmasya caritam bhūritejasaḥ
116.
The life story of Ṛśyaśṛṅga, who was a celibate from childhood; and the deeds of the exceedingly mighty Rāma Jāmadagnya (Paraśurāma).
कार्तवीर्यवधो यत्र हैहयानां च वर्ण्यते ।
सौकन्यमपि चाख्यानं च्यवनो यत्र भार्गवः ॥११७॥
सौकन्यमपि चाख्यानं च्यवनो यत्र भार्गवः ॥११७॥
117. kārtavīryavadho yatra haihayānāṁ ca varṇyate ,
saukanyamapi cākhyānaṁ cyavano yatra bhārgavaḥ.
saukanyamapi cākhyānaṁ cyavano yatra bhārgavaḥ.
117.
kārtavīryavadhaḥ yatra haihayānām ca varṇyate
saukanyam api ca ākhyānam cyavanaḥ yatra bhārgavaḥ
saukanyam api ca ākhyānam cyavanaḥ yatra bhārgavaḥ
117.
Wherein the slaying of Kārtavīrya and the Haihayas is described, and also the story of Sukanyā, in which Cyavana, a descendant of Bhṛgu, features.
शर्यातियज्ञे नासत्यौ कृतवान्सोमपीथिनौ ।
ताभ्यां च यत्र स मुनिर्यौवनं प्रतिपादितः ॥११८॥
ताभ्यां च यत्र स मुनिर्यौवनं प्रतिपादितः ॥११८॥
118. śaryātiyajñe nāsatyau kṛtavānsomapīthinau ,
tābhyāṁ ca yatra sa muniryauvanaṁ pratipāditaḥ.
tābhyāṁ ca yatra sa muniryauvanaṁ pratipāditaḥ.
118.
śaryāti-yajñe nāsatyau kṛtavān soma-pīthinau
tābhyām ca yatra saḥ muniḥ yauvanam pratipāditaḥ
tābhyām ca yatra saḥ muniḥ yauvanam pratipāditaḥ
118.
Herein is also the story where, at King Śaryāti's sacrifice, the two Nasatyas (Ashvins) were made Soma-drinkers, and where that sage (Chyavana) himself was restored to youth by them.
जन्तूपाख्यानमत्रैव यत्र पुत्रेण सोमकः ।
पुत्रार्थमयजद्राजा लेभे पुत्रशतं च सः ॥११९॥
पुत्रार्थमयजद्राजा लेभे पुत्रशतं च सः ॥११९॥
119. jantūpākhyānamatraiva yatra putreṇa somakaḥ ,
putrārthamayajadrājā lebhe putraśataṁ ca saḥ.
putrārthamayajadrājā lebhe putraśataṁ ca saḥ.
119.
jantūpākhyānam atra eva yatra putreṇa somakaḥ
putrārtham ayajat rājā lebhe putraśatam ca saḥ
putrārtham ayajat rājā lebhe putraśatam ca saḥ
119.
Also found here is the account of Jantu, in which King Somaka, desiring sons, sacrificed his own son and then obtained a hundred sons.
अष्टावक्रीयमत्रैव विवादे यत्र बन्दिनम् ।
विजित्य सागरं प्राप्तं पितरं लब्धवानृषिः ॥१२०॥
विजित्य सागरं प्राप्तं पितरं लब्धवानृषिः ॥१२०॥
120. aṣṭāvakrīyamatraiva vivāde yatra bandinam ,
vijitya sāgaraṁ prāptaṁ pitaraṁ labdhavānṛṣiḥ.
vijitya sāgaraṁ prāptaṁ pitaraṁ labdhavānṛṣiḥ.
120.
aṣṭāvakrīyam atra eva vivāde yatra bandinam
vijitya sāgaram prāptam pitaram labdhavān ṛṣiḥ
vijitya sāgaram prāptam pitaram labdhavān ṛṣiḥ
120.
This section also contains the narrative of Aṣṭāvakra, where the sage, by defeating Bandin in a debate, regained his father, who had been thrown into the ocean.
अवाप्य दिव्यान्यस्त्राणि गुर्वर्थे सव्यसाचिना ।
निवातकवचैर्युद्धं हिरण्यपुरवासिभिः ॥१२१॥
निवातकवचैर्युद्धं हिरण्यपुरवासिभिः ॥१२१॥
121. avāpya divyānyastrāṇi gurvarthe savyasācinā ,
nivātakavacairyuddhaṁ hiraṇyapuravāsibhiḥ.
nivātakavacairyuddhaṁ hiraṇyapuravāsibhiḥ.
121.
avāpya divyāni astrāṇi gurvarthe savyasācinā
nivātakavacaiḥ yuddham hiraṇyapuravāsibhiḥ
nivātakavacaiḥ yuddham hiraṇyapuravāsibhiḥ
121.
Also mentioned is the battle fought by Savyasācin (Arjuna), after obtaining divine weapons for his guru, against the Nivātakavacas, who were the inhabitants of Hiraṇyapura.
समागमश्च पार्थस्य भ्रातृभिर्गन्धमादने ।
घोषयात्रा च गन्धर्वैर्यत्र युद्धं किरीटिनः ॥१२२॥
घोषयात्रा च गन्धर्वैर्यत्र युद्धं किरीटिनः ॥१२२॥
122. samāgamaśca pārthasya bhrātṛbhirgandhamādane ,
ghoṣayātrā ca gandharvairyatra yuddhaṁ kirīṭinaḥ.
ghoṣayātrā ca gandharvairyatra yuddhaṁ kirīṭinaḥ.
122.
samāgamaḥ ca pārthasya bhrātṛbhiḥ gandhamādane
ghoṣayātrā ca gandharvaiḥ yatra yuddham kirīṭinaḥ
ghoṣayātrā ca gandharvaiḥ yatra yuddham kirīṭinaḥ
122.
Also mentioned are Pārtha's (Arjuna's) reunion with his brothers on Mount Gandhamādana, and the Ghoṣayātrā, where Kirīṭin (Arjuna) fought a battle against the Gandharvas.
पुनरागमनं चैव तेषां द्वैतवनं सरः ।
जयद्रथेनापहारो द्रौपद्याश्चाश्रमान्तरात् ॥१२३॥
जयद्रथेनापहारो द्रौपद्याश्चाश्रमान्तरात् ॥१२३॥
123. punarāgamanaṁ caiva teṣāṁ dvaitavanaṁ saraḥ ,
jayadrathenāpahāro draupadyāścāśramāntarāt.
jayadrathenāpahāro draupadyāścāśramāntarāt.
123.
punarāgamanam ca eva teṣām dvaitavanam saraḥ
jayadrathena apahāraḥ draupadyāḥ ca āśramāntarāt
jayadrathena apahāraḥ draupadyāḥ ca āśramāntarāt
123.
Their return to Dvaitavana lake, and the abduction of Draupadī by Jayadratha from within the hermitage.
यत्रैनमन्वयाद्भीमो वायुवेगसमो जवे ।
मार्कण्डेयसमस्यायामुपाख्यानानि भागशः ॥१२४॥
मार्कण्डेयसमस्यायामुपाख्यानानि भागशः ॥१२४॥
124. yatrainamanvayādbhīmo vāyuvegasamo jave ,
mārkaṇḍeyasamasyāyāmupākhyānāni bhāgaśaḥ.
mārkaṇḍeyasamasyāyāmupākhyānāni bhāgaśaḥ.
124.
yatra enam anvayāt bhīmaḥ vāyuvegasamaḥ jave
mārkaṇḍeyasamasyāyām upākhyānāni bhāgaśaḥ
mārkaṇḍeyasamasyāyām upākhyānāni bhāgaśaḥ
124.
Where Bhīma, swift as the wind in speed, pursued him. And also mentioned are the various narratives within Mārkaṇḍeya's discourse.
संदर्शनं च कृष्णस्य संवादश्चैव सत्यया ।
व्रीहिद्रौणिकमाख्यानमैन्द्रद्युम्नं तथैव च ॥१२५॥
व्रीहिद्रौणिकमाख्यानमैन्द्रद्युम्नं तथैव च ॥१२५॥
125. saṁdarśanaṁ ca kṛṣṇasya saṁvādaścaiva satyayā ,
vrīhidrauṇikamākhyānamaindradyumnaṁ tathaiva ca.
vrīhidrauṇikamākhyānamaindradyumnaṁ tathaiva ca.
125.
sandarśanam ca kṛṣṇasya saṃvādaḥ ca eva satyayā
vrīhidrauṇikam ākhyānam aindradyumnam tathā eva ca
vrīhidrauṇikam ākhyānam aindradyumnam tathā eva ca
125.
The meeting with Kṛṣṇa, and the conversation with Satyā; also the narrative of Vrīhidrauṇika and, similarly, the story of Aindradyumna.
सावित्र्यौद्दालकीयं च वैन्योपाख्यानमेव च ।
रामायणमुपाख्यानमत्रैव बहुविस्तरम् ॥१२६॥
रामायणमुपाख्यानमत्रैव बहुविस्तरम् ॥१२६॥
126. sāvitryauddālakīyaṁ ca vainyopākhyānameva ca ,
rāmāyaṇamupākhyānamatraiva bahuvistaram.
rāmāyaṇamupākhyānamatraiva bahuvistaram.
126.
sāvitryauddālakīyam ca vainyopākhyānam eva ca
rāmāyaṇam upākhyānam atra eva bahuvistaram
rāmāyaṇam upākhyānam atra eva bahuvistaram
126.
The stories of Sāvitrī and Uddālaka, and similarly the narrative of Vainya. Here itself, the Rāmāyaṇa story is extensively detailed.
कर्णस्य परिमोषोऽत्र कुण्डलाभ्यां पुरंदरात् ।
आरणेयमुपाख्यानं यत्र धर्मोऽन्वशात्सुतम् ।
जग्मुर्लब्धवरा यत्र पाण्डवाः पश्चिमां दिशम् ॥१२७॥
आरणेयमुपाख्यानं यत्र धर्मोऽन्वशात्सुतम् ।
जग्मुर्लब्धवरा यत्र पाण्डवाः पश्चिमां दिशम् ॥१२७॥
127. karṇasya parimoṣo'tra kuṇḍalābhyāṁ puraṁdarāt ,
āraṇeyamupākhyānaṁ yatra dharmo'nvaśātsutam ,
jagmurlabdhavarā yatra pāṇḍavāḥ paścimāṁ diśam.
āraṇeyamupākhyānaṁ yatra dharmo'nvaśātsutam ,
jagmurlabdhavarā yatra pāṇḍavāḥ paścimāṁ diśam.
127.
karṇasya parimoṣaḥ atra kuṇḍalābhyām
purandarāt āraṇeyam upākhyānam yatra
dharmaḥ anvaśāt sutam jagmuḥ
labdhavarāḥ yatra pāṇḍavāḥ paścimām diśam
purandarāt āraṇeyam upākhyānam yatra
dharmaḥ anvaśāt sutam jagmuḥ
labdhavarāḥ yatra pāṇḍavāḥ paścimām diśam
127.
Here is described Karṇa's deprivation of his earrings by Purandara (Indra). Also, the Āraṇeya narrative where Dharma instructed his son. And where the Pāṇḍavas, having received boons, went towards the western direction.
एतदारण्यकं पर्व तृतीयं परिकीर्तितम् ।
अत्राध्यायशते द्वे तु संख्याते परमर्षिणा ।
एकोनसप्ततिश्चैव तथाध्यायाः प्रकीर्तिताः ॥१२८॥
अत्राध्यायशते द्वे तु संख्याते परमर्षिणा ।
एकोनसप्ततिश्चैव तथाध्यायाः प्रकीर्तिताः ॥१२८॥
128. etadāraṇyakaṁ parva tṛtīyaṁ parikīrtitam ,
atrādhyāyaśate dve tu saṁkhyāte paramarṣiṇā ,
ekonasaptatiścaiva tathādhyāyāḥ prakīrtitāḥ.
atrādhyāyaśate dve tu saṁkhyāte paramarṣiṇā ,
ekonasaptatiścaiva tathādhyāyāḥ prakīrtitāḥ.
128.
etad āraṇyakam parva tṛtīyam
parikīrtitam atra adhyāyaśate dve tu
saṃkhyāte paramarṣiṇā ekonasaptatiḥ
ca eva tathā adhyāyāḥ prakīrtitāḥ
parikīrtitam atra adhyāyaśate dve tu
saṃkhyāte paramarṣiṇā ekonasaptatiḥ
ca eva tathā adhyāyāḥ prakīrtitāḥ
128.
This is proclaimed as the third section, the Āraṇyaka. In it, two hundred chapters, as well as sixty-nine chapters, are enumerated by the great sage.
एकादश सहस्राणि श्लोकानां षट्शतानि च ।
चतुःषष्टिस्तथा श्लोकाः पर्वैतत्परिकीर्तितम् ॥१२९॥
चतुःषष्टिस्तथा श्लोकाः पर्वैतत्परिकीर्तितम् ॥१२९॥
129. ekādaśa sahasrāṇi ślokānāṁ ṣaṭśatāni ca ,
catuḥṣaṣṭistathā ślokāḥ parvaitatparikīrtitam.
catuḥṣaṣṭistathā ślokāḥ parvaitatparikīrtitam.
129.
ekādaśa sahasrāṇi ślokānām ṣaṭśatāni ca
catuḥṣaṣṭiḥ tathā ślokāḥ parva etat parikīrtitam
catuḥṣaṣṭiḥ tathā ślokāḥ parva etat parikīrtitam
129.
This section is declared to contain eleven thousand, six hundred, and sixty-four verses.
अतः परं निबोधेदं वैराटं पर्वविस्तरम् ।
विराटनगरं गत्वा श्मशाने विपुलां शमीम् ।
दृष्ट्वा संनिदधुस्तत्र पाण्डवा आयुधान्युत ॥१३०॥
विराटनगरं गत्वा श्मशाने विपुलां शमीम् ।
दृष्ट्वा संनिदधुस्तत्र पाण्डवा आयुधान्युत ॥१३०॥
130. ataḥ paraṁ nibodhedaṁ vairāṭaṁ parvavistaram ,
virāṭanagaraṁ gatvā śmaśāne vipulāṁ śamīm ,
dṛṣṭvā saṁnidadhustatra pāṇḍavā āyudhānyuta.
virāṭanagaraṁ gatvā śmaśāne vipulāṁ śamīm ,
dṛṣṭvā saṁnidadhustatra pāṇḍavā āyudhānyuta.
130.
ataḥ param nibodha idam vairāṭam
parvavistaram virāṭanagaram gatvā
śmaśāne vipulām śamīm dṛṣṭvā
saṃnidadhuḥ tatra pāṇḍavāḥ āyudhāni uta
parvavistaram virāṭanagaram gatvā
śmaśāne vipulām śamīm dṛṣṭvā
saṃnidadhuḥ tatra pāṇḍavāḥ āyudhāni uta
130.
Hereafter, learn about this detailed Virāṭa section. Having gone to the city of Virāṭa, the Pāṇḍavas, upon seeing a large śamī tree in the cremation ground, then deposited their weapons there.
यत्र प्रविश्य नगरं छद्मभिर्न्यवसन्त ते ।
दुरात्मनो वधो यत्र कीचकस्य वृकोदरात् ॥१३१॥
दुरात्मनो वधो यत्र कीचकस्य वृकोदरात् ॥१३१॥
131. yatra praviśya nagaraṁ chadmabhirnyavasanta te ,
durātmano vadho yatra kīcakasya vṛkodarāt.
durātmano vadho yatra kīcakasya vṛkodarāt.
131.
yatra praviśya nagaram chadmbhiḥ nyavasanta te
durātmanaḥ vadhaḥ yatra kīcakasya vṛkodarāt
durātmanaḥ vadhaḥ yatra kīcakasya vṛkodarāt
131.
Where they entered the city and resided in disguise, and where the wicked Kīcaka was slain by Vṛkodara.
गोग्रहे यत्र पार्थेन निर्जिताः कुरवो युधि ।
गोधनं च विराटस्य मोक्षितं यत्र पाण्डवैः ॥१३२॥
गोधनं च विराटस्य मोक्षितं यत्र पाण्डवैः ॥१३२॥
132. gograhe yatra pārthena nirjitāḥ kuravo yudhi ,
godhanaṁ ca virāṭasya mokṣitaṁ yatra pāṇḍavaiḥ.
godhanaṁ ca virāṭasya mokṣitaṁ yatra pāṇḍavaiḥ.
132.
gograhe yatra pārtena nirjitāḥ kuravaḥ yudhi
godhanam ca virāṭasya mokṣitam yatra pāṇḍavaiḥ
godhanam ca virāṭasya mokṣitam yatra pāṇḍavaiḥ
132.
Where, during the cattle raid, the Kurus were defeated in battle by Pārtha, and where Virāṭa's cattle were liberated by the Pāṇḍavas.
विराटेनोत्तरा दत्ता स्नुषा यत्र किरीटिनः ।
अभिमन्युं समुद्दिश्य सौभद्रमरिघातिनम् ॥१३३॥
अभिमन्युं समुद्दिश्य सौभद्रमरिघातिनम् ॥१३३॥
133. virāṭenottarā dattā snuṣā yatra kirīṭinaḥ ,
abhimanyuṁ samuddiśya saubhadramarighātinam.
abhimanyuṁ samuddiśya saubhadramarighātinam.
133.
virāṭena uttarā dattā snuṣā yatra kirīṭinaḥ
abhimanyum samuddiśya saubhadram arighātinam
abhimanyum samuddiśya saubhadram arighātinam
133.
Where King Virāṭa gave his daughter Uttarā in marriage as a daughter-in-law to Kirīṭin (Arjuna), intending her for Abhimanyu, the son of Subhadrā and destroyer of enemies.
चतुर्थमेतद्विपुलं वैराटं पर्व वर्णितम् ।
अत्रापि परिसंख्यातमध्यायानां महात्मना ॥१३४॥
अत्रापि परिसंख्यातमध्यायानां महात्मना ॥१३४॥
134. caturthametadvipulaṁ vairāṭaṁ parva varṇitam ,
atrāpi parisaṁkhyātamadhyāyānāṁ mahātmanā.
atrāpi parisaṁkhyātamadhyāyānāṁ mahātmanā.
134.
caturtham etat vipulam vairāṭam parva varṇitam
atra api parisaṃkhyātam adhyāyānām mahātmanā
atra api parisaṃkhyātam adhyāyānām mahātmanā
134.
This extensive Virāṭa Parva, the fourth book, has been described. Herein, the number of chapters has also been enumerated by the great sage.
सप्तषष्टिरथो पूर्णा श्लोकाग्रमपि मे शृणु ।
श्लोकानां द्वे सहस्रे तु श्लोकाः पञ्चाशदेव तु ।
पर्वण्यस्मिन्समाख्याताः संख्यया परमर्षिणा ॥१३५॥
श्लोकानां द्वे सहस्रे तु श्लोकाः पञ्चाशदेव तु ।
पर्वण्यस्मिन्समाख्याताः संख्यया परमर्षिणा ॥१३५॥
135. saptaṣaṣṭiratho pūrṇā ślokāgramapi me śṛṇu ,
ślokānāṁ dve sahasre tu ślokāḥ pañcāśadeva tu ,
parvaṇyasminsamākhyātāḥ saṁkhyayā paramarṣiṇā.
ślokānāṁ dve sahasre tu ślokāḥ pañcāśadeva tu ,
parvaṇyasminsamākhyātāḥ saṁkhyayā paramarṣiṇā.
135.
saptaṣaṣṭiḥ atho pūrṇā ślokāgram
api me śṛṇu ślokānām dve sahasre tu
ślokāḥ pañcāśat eva tu parvaṇi
asmin samākhyātāḥ saṃkhyayā paramarṣiṇā
api me śṛṇu ślokānām dve sahasre tu
ślokāḥ pañcāśat eva tu parvaṇi
asmin samākhyātāḥ saṃkhyayā paramarṣiṇā
135.
The sixty-seven chapters are complete. Now, hear from me the total number of verses: exactly two thousand and fifty verses have been enumerated in this book by the supreme sage.
उद्योगपर्व विज्ञेयं पञ्चमं शृण्वतः परम् ।
उपप्लव्ये निविष्टेषु पाण्डवेषु जिगीषया ।
दुर्योधनोऽर्जुनश्चैव वासुदेवमुपस्थितौ ॥१३६॥
उपप्लव्ये निविष्टेषु पाण्डवेषु जिगीषया ।
दुर्योधनोऽर्जुनश्चैव वासुदेवमुपस्थितौ ॥१३६॥
136. udyogaparva vijñeyaṁ pañcamaṁ śṛṇvataḥ param ,
upaplavye niviṣṭeṣu pāṇḍaveṣu jigīṣayā ,
duryodhano'rjunaścaiva vāsudevamupasthitau.
upaplavye niviṣṭeṣu pāṇḍaveṣu jigīṣayā ,
duryodhano'rjunaścaiva vāsudevamupasthitau.
136.
udyogaparva vijñeyam pañcamam
śṛṇvataḥ param upaplavyāye niviṣṭeṣu
pāṇḍaveṣu jigīṣayā duryodhanaḥ
arjunaḥ ca eva vāsudevam upasthitau
śṛṇvataḥ param upaplavyāye niviṣṭeṣu
pāṇḍaveṣu jigīṣayā duryodhanaḥ
arjunaḥ ca eva vāsudevam upasthitau
136.
The Udyoga Parva, the fifth book, should be known as the next one for those who listen. While the Pāṇḍavas were settled in Upaplavyā with the desire for victory, Duryodhana and Arjuna both approached Vāsudeva (Krishna).
साहाय्यमस्मिन्समरे भवान्नौ कर्तुमर्हति ।
इत्युक्ते वचने कृष्णो यत्रोवाच महामतिः ॥१३७॥
इत्युक्ते वचने कृष्णो यत्रोवाच महामतिः ॥१३७॥
137. sāhāyyamasminsamare bhavānnau kartumarhati ,
ityukte vacane kṛṣṇo yatrovāca mahāmatiḥ.
ityukte vacane kṛṣṇo yatrovāca mahāmatiḥ.
137.
sāhāyyam asmin samare bhavān nau kartum arhati
iti ukte vacane kṛṣṇaḥ yatra uvāca mahāmatiḥ
iti ukte vacane kṛṣṇaḥ yatra uvāca mahāmatiḥ
137.
"You ought to render aid to us two in this battle." When these words were spoken, the great-minded Krishna then spoke.
अयुध्यमानमात्मानं मन्त्रिणं पुरुषर्षभौ ।
अक्षौहिणीं वा सैन्यस्य कस्य वा किं ददाम्यहम् ॥१३८॥
अक्षौहिणीं वा सैन्यस्य कस्य वा किं ददाम्यहम् ॥१३८॥
138. ayudhyamānamātmānaṁ mantriṇaṁ puruṣarṣabhau ,
akṣauhiṇīṁ vā sainyasya kasya vā kiṁ dadāmyaham.
akṣauhiṇīṁ vā sainyasya kasya vā kiṁ dadāmyaham.
138.
ayudhyamānam ātmānam mantriṇam puruṣarṣabhau
akṣauhiṇīm vā sainyasya kasya vā kim dadāmi aham
akṣauhiṇīm vā sainyasya kasya vā kim dadāmi aham
138.
O best of men, I offer my non-combatant self as an advisor, or an akṣauhiṇī of the army. Which of these shall I give to whom, or what (else can I give)?
वव्रे दुर्योधनः सैन्यं मन्दात्मा यत्र दुर्मतिः ।
अयुध्यमानं सचिवं वव्रे कृष्णं धनंजयः ॥१३९॥
अयुध्यमानं सचिवं वव्रे कृष्णं धनंजयः ॥१३९॥
139. vavre duryodhanaḥ sainyaṁ mandātmā yatra durmatiḥ ,
ayudhyamānaṁ sacivaṁ vavre kṛṣṇaṁ dhanaṁjayaḥ.
ayudhyamānaṁ sacivaṁ vavre kṛṣṇaṁ dhanaṁjayaḥ.
139.
vavre duryodhanaḥ sainyam mandātmā yatra durmatiḥ
ayudhyamānam sacivam vavre kṛṣṇam dhanaṃjayaḥ
ayudhyamānam sacivam vavre kṛṣṇam dhanaṃjayaḥ
139.
Thereupon, Duryodhana, the dull-witted and evil-minded one, chose the army, while Arjuna chose Krishna, the non-combatant advisor.
संजयं प्रेषयामास शमार्थं पाण्डवान्प्रति ।
यत्र दूतं महाराजो धृतराष्ट्रः प्रतापवान् ॥१४०॥
यत्र दूतं महाराजो धृतराष्ट्रः प्रतापवान् ॥१४०॥
140. saṁjayaṁ preṣayāmāsa śamārthaṁ pāṇḍavānprati ,
yatra dūtaṁ mahārājo dhṛtarāṣṭraḥ pratāpavān.
yatra dūtaṁ mahārājo dhṛtarāṣṭraḥ pratāpavān.
140.
saṃjayam preṣayāmāsa śamārtham pāṇḍavān prati
yatra dūtam mahārājaḥ dhṛtarāṣṭraḥ pratāpavān
yatra dūtam mahārājaḥ dhṛtarāṣṭraḥ pratāpavān
140.
Thereupon, the powerful King Dhṛtarāṣṭra sent Saṃjaya as an envoy to the Pāṇḍavas for the purpose of peace.
श्रुत्वा च पाण्डवान्यत्र वासुदेवपुरोगमान् ।
प्रजागरः संप्रजज्ञे धृतराष्ट्रस्य चिन्तया ॥१४१॥
प्रजागरः संप्रजज्ञे धृतराष्ट्रस्य चिन्तया ॥१४१॥
141. śrutvā ca pāṇḍavānyatra vāsudevapurogamān ,
prajāgaraḥ saṁprajajñe dhṛtarāṣṭrasya cintayā.
prajāgaraḥ saṁprajajñe dhṛtarāṣṭrasya cintayā.
141.
śrutvā ca pāṇḍavān yatra vāsudevapurōgamān
prajāgaraḥ samprajajñe dhṛtarāṣṭrasya cintayā
prajāgaraḥ samprajajñe dhṛtarāṣṭrasya cintayā
141.
And when (Dhṛtarāṣṭra) heard that the Pāṇḍavas had Vāsudeva as their leader, sleeplessness arose in Dhṛtarāṣṭra due to worry.
विदुरो यत्र वाक्यानि विचित्राणि हितानि च ।
श्रावयामास राजानं धृतराष्ट्रं मनीषिणम् ॥१४२॥
श्रावयामास राजानं धृतराष्ट्रं मनीषिणम् ॥१४२॥
142. viduro yatra vākyāni vicitrāṇi hitāni ca ,
śrāvayāmāsa rājānaṁ dhṛtarāṣṭraṁ manīṣiṇam.
śrāvayāmāsa rājānaṁ dhṛtarāṣṭraṁ manīṣiṇam.
142.
viduraḥ yatra vākyāni vicitrāṇi hitāni ca
śrāvayāmāsa rājānam dhṛtarāṣṭram manīṣiṇam
śrāvayāmāsa rājānam dhṛtarāṣṭram manīṣiṇam
142.
Then Vidura related diverse and beneficial words to the wise King Dhṛtarāṣṭra.
तथा सनत्सुजातेन यत्राध्यात्ममनुत्तमम् ।
मनस्तापान्वितो राजा श्रावितः शोकलालसः ॥१४३॥
मनस्तापान्वितो राजा श्रावितः शोकलालसः ॥१४३॥
143. tathā sanatsujātena yatrādhyātmamanuttamam ,
manastāpānvito rājā śrāvitaḥ śokalālasaḥ.
manastāpānvito rājā śrāvitaḥ śokalālasaḥ.
143.
tathā sanatsujātena yatra adhyātmam anuttamam
manastāpānvitaḥ rājā śrāvitaḥ śokalālasaḥ
manastāpānvitaḥ rājā śrāvitaḥ śokalālasaḥ
143.
Similarly, where the king, overcome by sorrow and afflicted by mental anguish, was instructed in the unsurpassed spiritual wisdom by Sanatsujāta.
प्रभाते राजसमितौ संजयो यत्र चाभिभोः ।
ऐकात्म्यं वासुदेवस्य प्रोक्तवानर्जुनस्य च ॥१४४॥
ऐकात्म्यं वासुदेवस्य प्रोक्तवानर्जुनस्य च ॥१४४॥
144. prabhāte rājasamitau saṁjayo yatra cābhibhoḥ ,
aikātmyaṁ vāsudevasya proktavānarjunasya ca.
aikātmyaṁ vāsudevasya proktavānarjunasya ca.
144.
prabhāte rājasamitau saṁjayaḥ yatra ca abhibhoḥ
aikātmyam vāsudevasya proktavān arjunasya ca
aikātmyam vāsudevasya proktavān arjunasya ca
144.
And, O King, where in the morning, in the assembly of kings, Sañjaya declared the oneness of Vāsudeva (Kṛṣṇa) and Arjuna.
यत्र कृष्णो दयापन्नः संधिमिच्छन्महायशाः ।
स्वयमागाच्छमं कर्तुं नगरं नागसाह्वयम् ॥१४५॥
स्वयमागाच्छमं कर्तुं नगरं नागसाह्वयम् ॥१४५॥
145. yatra kṛṣṇo dayāpannaḥ saṁdhimicchanmahāyaśāḥ ,
svayamāgācchamaṁ kartuṁ nagaraṁ nāgasāhvayam.
svayamāgācchamaṁ kartuṁ nagaraṁ nāgasāhvayam.
145.
yatra kṛṣṇaḥ dayāpannaḥ sandhim icchan mahāyaśāḥ
svayam āgāt śamam kartum nagaram nāgasāhvayam
svayam āgāt śamam kartum nagaram nāgasāhvayam
145.
Where the glorious Kṛṣṇa, full of compassion and desiring peace, himself came to the city named Nāgasāhvaya (Hastināpura) to make reconciliation.
प्रत्याख्यानं च कृष्णस्य राज्ञा दुर्योधनेन वै ।
शमार्थं याचमानस्य पक्षयोरुभयोर्हितम् ॥१४६॥
शमार्थं याचमानस्य पक्षयोरुभयोर्हितम् ॥१४६॥
146. pratyākhyānaṁ ca kṛṣṇasya rājñā duryodhanena vai ,
śamārthaṁ yācamānasya pakṣayorubhayorhitam.
śamārthaṁ yācamānasya pakṣayorubhayorhitam.
146.
pratyākhyānam ca kṛṣṇasya rājñā duryodhanena
vai śamārtham yācamānasya pakṣayoḥ ubhayoḥ hitam
vai śamārtham yācamānasya pakṣayoḥ ubhayoḥ hitam
146.
And indeed, King Duryodhana's rejection of Kṛṣṇa, who was pleading for peace beneficial to both parties.
कर्णदुर्योधनादीनां दुष्टं विज्ञाय मन्त्रितम् ।
योगेश्वरत्वं कृष्णेन यत्र राजसु दर्शितम् ॥१४७॥
योगेश्वरत्वं कृष्णेन यत्र राजसु दर्शितम् ॥१४७॥
147. karṇaduryodhanādīnāṁ duṣṭaṁ vijñāya mantritam ,
yogeśvaratvaṁ kṛṣṇena yatra rājasu darśitam.
yogeśvaratvaṁ kṛṣṇena yatra rājasu darśitam.
147.
karṇaduryodhanādīnām duṣṭam vijñāya mantritam
yogeśvaratvam kṛṣṇena yatra rājasu darśitam
yogeśvaratvam kṛṣṇena yatra rājasu darśitam
147.
Where, having understood the wicked counsel of Karṇa, Duryodhana, and others, Kṛṣṇa displayed his nature as the Lord of Yoga to the kings.
रथमारोप्य कृष्णेन यत्र कर्णोऽनुमन्त्रितः ।
उपायपूर्वं शौण्डीर्यात्प्रत्याख्यातश्च तेन सः ॥१४८॥
उपायपूर्वं शौण्डीर्यात्प्रत्याख्यातश्च तेन सः ॥१४८॥
148. rathamāropya kṛṣṇena yatra karṇo'numantritaḥ ,
upāyapūrvaṁ śauṇḍīryātpratyākhyātaśca tena saḥ.
upāyapūrvaṁ śauṇḍīryātpratyākhyātaśca tena saḥ.
148.
ratham āropya kṛṣṇena yatra karṇaḥ anumantritaḥ
upāyapūrvam śauṇḍīryāt pratyākhyātaḥ ca tena saḥ
upāyapūrvam śauṇḍīryāt pratyākhyātaḥ ca tena saḥ
148.
Where Krishna, having made Karna mount the chariot, advised him, and that (advice/Krishna) was then rejected by him (Karna) due to his pride, despite the stratagem employed.
ततश्चाप्यभिनिर्यात्रा रथाश्वनरदन्तिनाम् ।
नगराद्धास्तिनपुराद्बलसंख्यानमेव च ॥१४९॥
नगराद्धास्तिनपुराद्बलसंख्यानमेव च ॥१४९॥
149. tataścāpyabhiniryātrā rathāśvanaradantinām ,
nagarāddhāstinapurādbalasaṁkhyānameva ca.
nagarāddhāstinapurādbalasaṁkhyānameva ca.
149.
tataḥ ca api abhiniyātrā rathāśvanaradantinām
nagarāt hāstinapurāt balasankhyānam eva ca
nagarāt hāstinapurāt balasankhyānam eva ca
149.
Thereafter, also the setting forth of chariots, horses, men, and elephants from the city of Hastinapura, and indeed, the enumeration of the army's strength.
यत्र राज्ञा उलूकस्य प्रेषणं पाण्डवान्प्रति ।
श्वोभाविनि महायुद्धे दूत्येन क्रूरवादिना ।
रथातिरथसंख्यानमम्बोपाख्यानमेव च ॥१५०॥
श्वोभाविनि महायुद्धे दूत्येन क्रूरवादिना ।
रथातिरथसंख्यानमम्बोपाख्यानमेव च ॥१५०॥
150. yatra rājñā ulūkasya preṣaṇaṁ pāṇḍavānprati ,
śvobhāvini mahāyuddhe dūtyena krūravādinā ,
rathātirathasaṁkhyānamambopākhyānameva ca.
śvobhāvini mahāyuddhe dūtyena krūravādinā ,
rathātirathasaṁkhyānamambopākhyānameva ca.
150.
yatra rājñā ulūkasya preṣaṇam
pāṇḍavān prati śvobhāvini mahāyuddhe
dūtyena krūravādinā
rathātirathasaṅkhyānam ambopākhyānam eva ca
pāṇḍavān prati śvobhāvini mahāyuddhe
dūtyena krūravādinā
rathātirathasaṅkhyānam ambopākhyānam eva ca
150.
Where the king's dispatch of Ulūka with a harsh message to the Pāṇḍavas concerning the great war to take place tomorrow (is recounted); and also the enumeration of Rathas and Atirathas, and the narrative of Ambā.
एतत्सुबहुवृत्तान्तं पञ्चमं पर्व भारते ।
उद्योगपर्व निर्दिष्टं संधिविग्रहसंश्रितम् ॥१५१॥
उद्योगपर्व निर्दिष्टं संधिविग्रहसंश्रितम् ॥१५१॥
151. etatsubahuvṛttāntaṁ pañcamaṁ parva bhārate ,
udyogaparva nirdiṣṭaṁ saṁdhivigrahasaṁśritam.
udyogaparva nirdiṣṭaṁ saṁdhivigrahasaṁśritam.
151.
etat subahuvṛttāntam pañcamam parva bhārate
udyogaparva nirdiṣṭam sandhivigrahasamśritam
udyogaparva nirdiṣṭam sandhivigrahasamśritam
151.
This fifth book in the Mahābhārata, which is rich with many narratives, is designated as the Udyoga Parva, dealing with peace and war.
अध्यायाः संख्यया त्वत्र षडशीतिशतं स्मृतम् ।
श्लोकानां षट्सहस्राणि तावन्त्येव शतानि च ॥१५२॥
श्लोकानां षट्सहस्राणि तावन्त्येव शतानि च ॥१५२॥
152. adhyāyāḥ saṁkhyayā tvatra ṣaḍaśītiśataṁ smṛtam ,
ślokānāṁ ṣaṭsahasrāṇi tāvantyeva śatāni ca.
ślokānāṁ ṣaṭsahasrāṇi tāvantyeva śatāni ca.
152.
adhyāyāḥ sankhyayā tu atra ṣaḍaśītiśatam smṛtam
ślokānām ṣaṭsahasrāṇi tāvanti eva śatāni ca
ślokānām ṣaṭsahasrāṇi tāvanti eva śatāni ca
152.
Indeed, here, the chapters are stated to be one hundred and eighty-six in number. And there are six thousand verses, and just as many hundreds (six hundred) of verses.
श्लोकाश्च नवतिः प्रोक्तास्तथैवाष्टौ महात्मना ।
व्यासेनोदारमतिना पर्वण्यस्मिंस्तपोधनाः ॥१५३॥
व्यासेनोदारमतिना पर्वण्यस्मिंस्तपोधनाः ॥१५३॥
153. ślokāśca navatiḥ proktāstathaivāṣṭau mahātmanā ,
vyāsenodāramatinā parvaṇyasmiṁstapodhanāḥ.
vyāsenodāramatinā parvaṇyasmiṁstapodhanāḥ.
153.
ślokāḥ ca navatiḥ proktāḥ tathā eva aṣṭau mahātmanā
vyāsena udāramatinā parvaṇi asmin tapodhanāḥ
vyāsena udāramatinā parvaṇi asmin tapodhanāḥ
153.
O ascetics, ninety-eight verses have been declared in this section by the great-souled, noble-minded Vyāsa.
अत ऊर्ध्वं विचित्रार्थं भीष्मपर्व प्रचक्षते ।
जम्बूखण्डविनिर्माणं यत्रोक्तं संजयेन ह ॥१५४॥
जम्बूखण्डविनिर्माणं यत्रोक्तं संजयेन ह ॥१५४॥
154. ata ūrdhvaṁ vicitrārthaṁ bhīṣmaparva pracakṣate ,
jambūkhaṇḍavinirmāṇaṁ yatroktaṁ saṁjayena ha.
jambūkhaṇḍavinirmāṇaṁ yatroktaṁ saṁjayena ha.
154.
ataḥ ūrdhvam vicitrārtham bhīṣmaparva pracakṣate
jambūkhaṇḍavinirmāṇam yatra uktam sañjayena ha
jambūkhaṇḍavinirmāṇam yatra uktam sañjayena ha
154.
Hereafter, they describe the Bhīṣmaparva, which contains diverse topics, and in which the description of the Jambukhaṇḍa was narrated by Sañjaya.
यत्र युद्धमभूद्घोरं दशाहान्यतिदारुणम् ।
यत्र यौधिष्ठिरं सैन्यं विषादमगमत्परम् ॥१५५॥
यत्र यौधिष्ठिरं सैन्यं विषादमगमत्परम् ॥१५५॥
155. yatra yuddhamabhūdghoraṁ daśāhānyatidāruṇam ,
yatra yaudhiṣṭhiraṁ sainyaṁ viṣādamagamatparam.
yatra yaudhiṣṭhiraṁ sainyaṁ viṣādamagamatparam.
155.
yatra yuddham abhūt ghoram daśa ahāni atidāruṇam
yatra yāudhiṣṭhiram sainyam viṣādam agamat param
yatra yāudhiṣṭhiram sainyam viṣādam agamat param
155.
In which a dreadful and exceedingly terrible war occurred for ten days, and where Yudhiṣṭhira's army fell into extreme despondency.
कश्मलं यत्र पार्थस्य वासुदेवो महामतिः ।
मोहजं नाशयामास हेतुभिर्मोक्षदर्शनैः ॥१५६॥
मोहजं नाशयामास हेतुभिर्मोक्षदर्शनैः ॥१५६॥
156. kaśmalaṁ yatra pārthasya vāsudevo mahāmatiḥ ,
mohajaṁ nāśayāmāsa hetubhirmokṣadarśanaiḥ.
mohajaṁ nāśayāmāsa hetubhirmokṣadarśanaiḥ.
156.
kaśmalam yatra pārthasya vāsudevaḥ mahāmatiḥ
mohajam nāśayāmāsa hetubhiḥ mokṣadarśanaiḥ
mohajam nāśayāmāsa hetubhiḥ mokṣadarśanaiḥ
156.
In which Vāsudeva, the greatly wise one, dispelled Arjuna's delusion, born of ignorance, with arguments that illuminate the path to liberation.
शिखण्डिनं पुरस्कृत्य यत्र पार्थो महाधनुः ।
विनिघ्नन्निशितैर्बाणै रथाद्भीष्ममपातयत् ॥१५७॥
विनिघ्नन्निशितैर्बाणै रथाद्भीष्ममपातयत् ॥१५७॥
157. śikhaṇḍinaṁ puraskṛtya yatra pārtho mahādhanuḥ ,
vinighnanniśitairbāṇai rathādbhīṣmamapātayat.
vinighnanniśitairbāṇai rathādbhīṣmamapātayat.
157.
śikhaṇḍinam puraskṛtya yatra pārthaḥ mahādhanuḥ
vinighnan niśitaiḥ bāṇaiḥ rathāt bhīṣmam apātayat
vinighnan niśitaiḥ bāṇaiḥ rathāt bhīṣmam apātayat
157.
In which Arjuna, the great archer, placing Śikhaṇḍin in front, caused Bhīṣma to fall from his chariot by striking him with sharp arrows.
षष्ठमेतन्महापर्व भारते परिकीर्तितम् ।
अध्यायानां शतं प्रोक्तं सप्तदश तथापरे ॥१५८॥
अध्यायानां शतं प्रोक्तं सप्तदश तथापरे ॥१५८॥
158. ṣaṣṭhametanmahāparva bhārate parikīrtitam ,
adhyāyānāṁ śataṁ proktaṁ saptadaśa tathāpare.
adhyāyānāṁ śataṁ proktaṁ saptadaśa tathāpare.
158.
ṣaṣṭham etat mahāparva bhārate parikīrtitam
adhyāyānām śatam proktam saptadaśa tathā apare
adhyāyānām śatam proktam saptadaśa tathā apare
158.
This sixth great book (Parva) is recounted in the Mahābhārata. A hundred chapters are declared, along with seventeen additional ones.
पञ्च श्लोकसहस्राणि संख्ययाष्टौ शतानि च ।
श्लोकाश्च चतुराशीतिः पर्वण्यस्मिन्प्रकीर्तिताः ।
व्यासेन वेदविदुषा संख्याता भीष्मपर्वणि ॥१५९॥
श्लोकाश्च चतुराशीतिः पर्वण्यस्मिन्प्रकीर्तिताः ।
व्यासेन वेदविदुषा संख्याता भीष्मपर्वणि ॥१५९॥
159. pañca ślokasahasrāṇi saṁkhyayāṣṭau śatāni ca ,
ślokāśca caturāśītiḥ parvaṇyasminprakīrtitāḥ ,
vyāsena vedaviduṣā saṁkhyātā bhīṣmaparvaṇi.
ślokāśca caturāśītiḥ parvaṇyasminprakīrtitāḥ ,
vyāsena vedaviduṣā saṁkhyātā bhīṣmaparvaṇi.
159.
pañca ślokasahsrāṇi saṃkhyayā aṣṭau
śatāni ca ślokāḥ ca caturāśītiḥ
parvaṇi asmin prakīrtitāḥ vyāsena
vedaviduṣā saṃkhyātāḥ bhīṣmaparvaṇi
śatāni ca ślokāḥ ca caturāśītiḥ
parvaṇi asmin prakīrtitāḥ vyāsena
vedaviduṣā saṃkhyātāḥ bhīṣmaparvaṇi
159.
Five thousand, eight hundred, and eighty-four verses are enumerated by number in this chapter. They were counted by Vyāsa, who was learned in the Vedas, in the Bhīṣma Parva.
द्रोणपर्व ततश्चित्रं बहुवृत्तान्तमुच्यते ।
यत्र संशप्तकाः पार्थमपनिन्यू रणाजिरात् ॥१६०॥
यत्र संशप्तकाः पार्थमपनिन्यू रणाजिरात् ॥१६०॥
160. droṇaparva tataścitraṁ bahuvṛttāntamucyate ,
yatra saṁśaptakāḥ pārthamapaninyū raṇājirāt.
yatra saṁśaptakāḥ pārthamapaninyū raṇājirāt.
160.
droṇaparva tataḥ citram bahuvṛttāntam ucyate
yatra saṃśaptakāḥ pārtham apaninū raṇājirāt
yatra saṃśaptakāḥ pārtham apaninū raṇājirāt
160.
Thereafter, the amazing Droṇa Parva, which contains many narratives, is recounted. It is there that the Saṃśaptakas led Arjuna away from the battlefield.
भगदत्तो महाराजो यत्र शक्रसमो युधि ।
सुप्रतीकेन नागेन सह शस्तः किरीटिना ॥१६१॥
सुप्रतीकेन नागेन सह शस्तः किरीटिना ॥१६१॥
161. bhagadatto mahārājo yatra śakrasamo yudhi ,
supratīkena nāgena saha śastaḥ kirīṭinā.
supratīkena nāgena saha śastaḥ kirīṭinā.
161.
bhagadattaḥ mahārājaḥ yatra śakrasamaḥ yudhi
supratīkena nāgena saha śastaḥ kirīṭinā
supratīkena nāgena saha śastaḥ kirīṭinā
161.
It is there that King Bhagadatta, who was equal to Indra in battle, was struck down by Arjuna (the diadem-wearer) along with his elephant Supratīka.
यत्राभिमन्युं बहवो जघ्नुर्लोकमहारथाः ।
जयद्रथमुखा बालं शूरमप्राप्तयौवनम् ॥१६२॥
जयद्रथमुखा बालं शूरमप्राप्तयौवनम् ॥१६२॥
162. yatrābhimanyuṁ bahavo jaghnurlokamahārathāḥ ,
jayadrathamukhā bālaṁ śūramaprāptayauvanam.
jayadrathamukhā bālaṁ śūramaprāptayauvanam.
162.
yatra abhimanyum bahavaḥ jaghnuḥ lokamahārathāḥ
jayadrathamukhāḥ bālam śūram aprāptayauvanam
jayadrathamukhāḥ bālam śūram aprāptayauvanam
162.
It is there that many great charioteers of the world, led by Jayadratha, killed Abhimanyu, the brave boy who had not yet attained his youth.
हतेऽभिमन्यौ क्रुद्धेन यत्र पार्थेन संयुगे ।
अक्षौहिणीः सप्त हत्वा हतो राजा जयद्रथः ।
संशप्तकावशेषं च कृतं निःशेषमाहवे ॥१६३॥
अक्षौहिणीः सप्त हत्वा हतो राजा जयद्रथः ।
संशप्तकावशेषं च कृतं निःशेषमाहवे ॥१६३॥
163. hate'bhimanyau kruddhena yatra pārthena saṁyuge ,
akṣauhiṇīḥ sapta hatvā hato rājā jayadrathaḥ ,
saṁśaptakāvaśeṣaṁ ca kṛtaṁ niḥśeṣamāhave.
akṣauhiṇīḥ sapta hatvā hato rājā jayadrathaḥ ,
saṁśaptakāvaśeṣaṁ ca kṛtaṁ niḥśeṣamāhave.
163.
hate abhimanyau kruddhena yatra
pārtena saṃyuge akṣauhiṇīḥ sapta hatvā
hataḥ rājā jayadrathaḥ saṃśaptaka
avaseṣam ca kṛtam niḥśeṣam āhave
pārtena saṃyuge akṣauhiṇīḥ sapta hatvā
hataḥ rājā jayadrathaḥ saṃśaptaka
avaseṣam ca kṛtam niḥśeṣam āhave
163.
Where, in battle, after Abhimanyu had been slain, the enraged Partha (Arjuna), having destroyed seven akṣauhiṇīs, killed King Jayadratha. And the remaining Saṃśaptakas were also completely annihilated in that combat.
अलम्बुसः श्रुतायुश्च जलसंधश्च वीर्यवान् ।
सौमदत्तिर्विराटश्च द्रुपदश्च महारथः ।
घटोत्कचादयश्चान्ये निहता द्रोणपर्वणि ॥१६४॥
सौमदत्तिर्विराटश्च द्रुपदश्च महारथः ।
घटोत्कचादयश्चान्ये निहता द्रोणपर्वणि ॥१६४॥
164. alambusaḥ śrutāyuśca jalasaṁdhaśca vīryavān ,
saumadattirvirāṭaśca drupadaśca mahārathaḥ ,
ghaṭotkacādayaścānye nihatā droṇaparvaṇi.
saumadattirvirāṭaśca drupadaśca mahārathaḥ ,
ghaṭotkacādayaścānye nihatā droṇaparvaṇi.
164.
alambusaḥ śrutāyuḥ ca jalasaṃdhaḥ
ca vīryavān saumadattiḥ virāṭaḥ ca
drupadaḥ ca mahārathaḥ ghaṭotkaca
ādayaḥ ca anye nihitāḥ droṇaparvaṇi
ca vīryavān saumadattiḥ virāṭaḥ ca
drupadaḥ ca mahārathaḥ ghaṭotkaca
ādayaḥ ca anye nihitāḥ droṇaparvaṇi
164.
Alambusa, Śrutāyu, and the mighty Jalasandha; Saumadatti, Virāṭa, and the great charioteer Drupada; and others like Ghaṭotkaca - these were slain in the Droṇa Parva.
अश्वत्थामापि चात्रैव द्रोणे युधि निपातिते ।
अस्त्रं प्रादुश्चकारोग्रं नारायणममर्षितः ॥१६५॥
अस्त्रं प्रादुश्चकारोग्रं नारायणममर्षितः ॥१६५॥
165. aśvatthāmāpi cātraiva droṇe yudhi nipātite ,
astraṁ prāduścakārograṁ nārāyaṇamamarṣitaḥ.
astraṁ prāduścakārograṁ nārāyaṇamamarṣitaḥ.
165.
aśvatthāmā api ca atra eva droṇe yudhi nipātite
astram prāduś cakāra ugram nārāyaṇam amarṣitaḥ
astram prāduś cakāra ugram nārāyaṇam amarṣitaḥ
165.
And Aśvatthāman, enraged, when Droṇa was slain in that very battle, manifested the fierce Nārāyaṇa weapon.
सप्तमं भारते पर्व महदेतदुदाहृतम् ।
अत्र ते पृथिवीपालाः प्रायशो निधनं गताः ।
द्रोणपर्वणि ये शूरा निर्दिष्टाः पुरुषर्षभाः ॥१६६॥
अत्र ते पृथिवीपालाः प्रायशो निधनं गताः ।
द्रोणपर्वणि ये शूरा निर्दिष्टाः पुरुषर्षभाः ॥१६६॥
166. saptamaṁ bhārate parva mahadetadudāhṛtam ,
atra te pṛthivīpālāḥ prāyaśo nidhanaṁ gatāḥ ,
droṇaparvaṇi ye śūrā nirdiṣṭāḥ puruṣarṣabhāḥ.
atra te pṛthivīpālāḥ prāyaśo nidhanaṁ gatāḥ ,
droṇaparvaṇi ye śūrā nirdiṣṭāḥ puruṣarṣabhāḥ.
166.
saptamam bhārate parva mahat etat
udāhṛtam atra te pṛthivīpālāḥ
prāyaśaḥ nidhanam gatāḥ droṇaparvaṇi
ye śūrāḥ nirdiṣṭāḥ puruṣarṣabhāḥ
udāhṛtam atra te pṛthivīpālāḥ
prāyaśaḥ nidhanam gatāḥ droṇaparvaṇi
ye śūrāḥ nirdiṣṭāḥ puruṣarṣabhāḥ
166.
This seventh, great section of the Mahābhārata has been described. In it, most of those kings, the best of men and valiant heroes who are mentioned in the Droṇa Parva, met their demise.
अध्यायानां शतं प्रोक्तमध्यायाः सप्ततिस्तथा ।
अष्टौ श्लोकसहस्राणि तथा नव शतानि च ॥१६७॥
अष्टौ श्लोकसहस्राणि तथा नव शतानि च ॥१६७॥
167. adhyāyānāṁ śataṁ proktamadhyāyāḥ saptatistathā ,
aṣṭau ślokasahasrāṇi tathā nava śatāni ca.
aṣṭau ślokasahasrāṇi tathā nava śatāni ca.
167.
adhyāyānām śatam proktam adhyāyāḥ saptatiḥ
tathā aṣṭau ślokasahastrāṇi tathā nava śatāni ca
tathā aṣṭau ślokasahastrāṇi tathā nava śatāni ca
167.
A hundred chapters have been mentioned, and similarly, seventy more chapters. (In total, there are) eight thousand verses and also nine hundred (verses).
श्लोका नव तथैवात्र संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ।
पाराशर्येण मुनिना संचिन्त्य द्रोणपर्वणि ॥१६८॥
पाराशर्येण मुनिना संचिन्त्य द्रोणपर्वणि ॥१६८॥
168. ślokā nava tathaivātra saṁkhyātāstattvadarśinā ,
pārāśaryeṇa muninā saṁcintya droṇaparvaṇi.
pārāśaryeṇa muninā saṁcintya droṇaparvaṇi.
168.
ślokāḥ nava tathā eva atra saṃkhyātāḥ tattvadarśinā
pārāśaryeṇa muninā saṃcintya droṇaparvaṇi
pārāśaryeṇa muninā saṃcintya droṇaparvaṇi
168.
Here, nine verses have thus been enumerated by the truth-seeing sage Pārāśarya, who reflected deeply upon the Droṇa Parva.
अतः परं कर्णपर्व प्रोच्यते परमाद्भुतम् ।
सारथ्ये विनियोगश्च मद्रराजस्य धीमतः ।
आख्यातं यत्र पौराणं त्रिपुरस्य निपातनम् ॥१६९॥
सारथ्ये विनियोगश्च मद्रराजस्य धीमतः ।
आख्यातं यत्र पौराणं त्रिपुरस्य निपातनम् ॥१६९॥
169. ataḥ paraṁ karṇaparva procyate paramādbhutam ,
sārathye viniyogaśca madrarājasya dhīmataḥ ,
ākhyātaṁ yatra paurāṇaṁ tripurasya nipātanam.
sārathye viniyogaśca madrarājasya dhīmataḥ ,
ākhyātaṁ yatra paurāṇaṁ tripurasya nipātanam.
169.
ataḥ param karṇaparva procyate
paramādbhutam sāratthye viniyogaḥ ca
madrarājasya dhīmataḥ ākhyātam
yatra paurāṇam tripurasya nipātanam
paramādbhutam sāratthye viniyogaḥ ca
madrarājasya dhīmataḥ ākhyātam
yatra paurāṇam tripurasya nipātanam
169.
Following this, the supremely wonderful Karṇa Parva is declared, which includes the appointment of the intelligent king of Madra as charioteer. Within it, the ancient tale of the destruction of Tripura is also recounted.
प्रयाणे परुषश्चात्र संवादः कर्णशल्ययोः ।
हंसकाकीयमाख्यानमत्रैवाक्षेपसंहितम् ॥१७०॥
हंसकाकीयमाख्यानमत्रैवाक्षेपसंहितम् ॥१७०॥
170. prayāṇe paruṣaścātra saṁvādaḥ karṇaśalyayoḥ ,
haṁsakākīyamākhyānamatraivākṣepasaṁhitam.
haṁsakākīyamākhyānamatraivākṣepasaṁhitam.
170.
prayāṇe paruṣaḥ ca atra saṃvādaḥ karṇaśalyayoḥ
haṃsakākīyam ākhyānam atra eva ākṣepasaṃhitam
haṃsakākīyam ākhyānam atra eva ākṣepasaṃhitam
170.
In this section, there is also a harsh dialogue between Karṇa and Śalya during their journey, and within it is included the tale of the Swan and the Crow, containing censure.
अन्योन्यं प्रति च क्रोधो युधिष्ठिरकिरीटिनोः ।
द्वैरथे यत्र पार्थेन हतः कर्णो महारथः ॥१७१॥
द्वैरथे यत्र पार्थेन हतः कर्णो महारथः ॥१७१॥
171. anyonyaṁ prati ca krodho yudhiṣṭhirakirīṭinoḥ ,
dvairathe yatra pārthena hataḥ karṇo mahārathaḥ.
dvairathe yatra pārthena hataḥ karṇo mahārathaḥ.
171.
anyonyam prati ca krodhaḥ yudhiṣṭhirakirīṭinoḥ
dvairathe yatra pārthena hataḥ karṇaḥ mahārathaḥ
dvairathe yatra pārthena hataḥ karṇaḥ mahārathaḥ
171.
There is also mutual anger between Yudhiṣṭhira and Kiriṭin (Arjuna), and it is in this single combat section where the great warrior Karṇa is slain by Pārtha (Arjuna).
अष्टमं पर्व निर्दिष्टमेतद्भारतचिन्तकैः ।
एकोनसप्ततिः प्रोक्ता अध्यायाः कर्णपर्वणि ।
चत्वार्येव सहस्राणि नव श्लोकशतानि च ॥१७२॥
एकोनसप्ततिः प्रोक्ता अध्यायाः कर्णपर्वणि ।
चत्वार्येव सहस्राणि नव श्लोकशतानि च ॥१७२॥
172. aṣṭamaṁ parva nirdiṣṭametadbhāratacintakaiḥ ,
ekonasaptatiḥ proktā adhyāyāḥ karṇaparvaṇi ,
catvāryeva sahasrāṇi nava ślokaśatāni ca.
ekonasaptatiḥ proktā adhyāyāḥ karṇaparvaṇi ,
catvāryeva sahasrāṇi nava ślokaśatāni ca.
172.
aṣṭamam parva nirdiṣṭam etat
bhāratacintakaiḥ ekonasaptatiḥ proktāḥ
adhyāyāḥ karṇaparvaṇi catvāri
eva sahasrāṇi nava ślokaśatāni ca
bhāratacintakaiḥ ekonasaptatiḥ proktāḥ
adhyāyāḥ karṇaparvaṇi catvāri
eva sahasrāṇi nava ślokaśatāni ca
172.
This eighth Parva has been designated by the thinkers of the Bhārata. In the Karṇa Parva, sixty-nine chapters are declared, containing exactly four thousand nine hundred verses.
अतः परं विचित्रार्थं शल्यपर्व प्रकीर्तितम् ।
हतप्रवीरे सैन्ये तु नेता मद्रेश्वरोऽभवत् ॥१७३॥
हतप्रवीरे सैन्ये तु नेता मद्रेश्वरोऽभवत् ॥१७३॥
173. ataḥ paraṁ vicitrārthaṁ śalyaparva prakīrtitam ,
hatapravīre sainye tu netā madreśvaro'bhavat.
hatapravīre sainye tu netā madreśvaro'bhavat.
173.
ataḥ param vicitrārtham śalyaparva prakīrtitam
hatapravīre sainye tu netā madreśvaraḥ abhavat
hatapravīre sainye tu netā madreśvaraḥ abhavat
173.
After this, the Śalya Parva, rich in varied contents, is described. When the army's chief heroes were slain, the King of Madra became its leader.
वृत्तानि रथयुद्धानि कीर्त्यन्ते यत्र भागशः ।
विनाशः कुरुमुख्यानां शल्यपर्वणि कीर्त्यते ॥१७४॥
विनाशः कुरुमुख्यानां शल्यपर्वणि कीर्त्यते ॥१७४॥
174. vṛttāni rathayuddhāni kīrtyante yatra bhāgaśaḥ ,
vināśaḥ kurumukhyānāṁ śalyaparvaṇi kīrtyate.
vināśaḥ kurumukhyānāṁ śalyaparvaṇi kīrtyate.
174.
vṛttāni rathayuddhāni kīrtyante yatra bhāgaśaḥ
vināśaḥ kurumukhyānām śalyaparvaṇi kīrtyate
vināśaḥ kurumukhyānām śalyaparvaṇi kīrtyate
174.
In which (Parva) the events of chariot battles are recounted section by section, and the destruction of the principal Kuru warriors is described in the Śalya Parva.
शल्यस्य निधनं चात्र धर्मराजान्महारथात् ।
गदायुद्धं तु तुमुलमत्रैव परिकीर्तितम् ।
सरस्वत्याश्च तीर्थानां पुण्यता परिकीर्तिता ॥१७५॥
गदायुद्धं तु तुमुलमत्रैव परिकीर्तितम् ।
सरस्वत्याश्च तीर्थानां पुण्यता परिकीर्तिता ॥१७५॥
175. śalyasya nidhanaṁ cātra dharmarājānmahārathāt ,
gadāyuddhaṁ tu tumulamatraiva parikīrtitam ,
sarasvatyāśca tīrthānāṁ puṇyatā parikīrtitā.
gadāyuddhaṁ tu tumulamatraiva parikīrtitam ,
sarasvatyāśca tīrthānāṁ puṇyatā parikīrtitā.
175.
śalyasya nidhanam ca atra dharmarājāt
mahārathāt gadāyuddham tu tumulam
atra eva parikīrtitam sarasvatyāḥ
ca tīrthānām puṇyatā parikīrtitā
mahārathāt gadāyuddham tu tumulam
atra eva parikīrtitam sarasvatyāḥ
ca tīrthānām puṇyatā parikīrtitā
175.
And in this (Parva), the death of Śalya, the great charioteer, at the hands of King Yudhiṣṭhira is narrated. Moreover, the tumultuous mace fight is described right here, and the sacredness of the Sarasvatī's holy bathing places is also recounted.
नवमं पर्व निर्दिष्टमेतदद्भुतमर्थवत् ।
एकोनषष्टिरध्यायास्तत्र संख्याविशारदैः ॥१७६॥
एकोनषष्टिरध्यायास्तत्र संख्याविशारदैः ॥१७६॥
176. navamaṁ parva nirdiṣṭametadadbhutamarthavat ,
ekonaṣaṣṭiradhyāyāstatra saṁkhyāviśāradaiḥ.
ekonaṣaṣṭiradhyāyāstatra saṁkhyāviśāradaiḥ.
176.
navamam parva nirdiṣṭam etat adbhutam arthavat
ekonaṣaṣṭiḥ adhyāyāḥ tatra saṅkhyāviśāradaiḥ
ekonaṣaṣṭiḥ adhyāyāḥ tatra saṅkhyāviśāradaiḥ
176.
This ninth Parva is specified as wonderful and meaningful. In it, fifty-nine chapters are enumerated by experts in counting.
संख्याता बहुवृत्तान्ताः श्लोकाग्रं चात्र शस्यते ।
त्रीणि श्लोकसहस्राणि द्वे शते विंशतिस्तथा ।
मुनिना संप्रणीतानि कौरवाणां यशोभृताम् ॥१७७॥
त्रीणि श्लोकसहस्राणि द्वे शते विंशतिस्तथा ।
मुनिना संप्रणीतानि कौरवाणां यशोभृताम् ॥१७७॥
177. saṁkhyātā bahuvṛttāntāḥ ślokāgraṁ cātra śasyate ,
trīṇi ślokasahasrāṇi dve śate viṁśatistathā ,
muninā saṁpraṇītāni kauravāṇāṁ yaśobhṛtām.
trīṇi ślokasahasrāṇi dve śate viṁśatistathā ,
muninā saṁpraṇītāni kauravāṇāṁ yaśobhṛtām.
177.
saṅkhyātāḥ bahuvṛttāntāḥ ślokāgram
ca atra śasyate trīṇi ślokasahasrāṇi
dve śate viṃśatiḥ tathā muninā
sampranītāni kauravāṇām yaśobhṛtām
ca atra śasyate trīṇi ślokasahasrāṇi
dve śate viṃśatiḥ tathā muninā
sampranītāni kauravāṇām yaśobhṛtām
177.
Many events are enumerated (in this Parva), and the total number of verses in it is proclaimed: three thousand, two hundred and twenty. These (verses) were composed by the sage (Vyāsa) for the glorious Kauravas.
अतः परं प्रवक्ष्यामि सौप्तिकं पर्व दारुणम् ।
भग्नोरुं यत्र राजानं दुर्योधनममर्षणम् ॥१७८॥
भग्नोरुं यत्र राजानं दुर्योधनममर्षणम् ॥१७८॥
178. ataḥ paraṁ pravakṣyāmi sauptikaṁ parva dāruṇam ,
bhagnoruṁ yatra rājānaṁ duryodhanamamarṣaṇam.
bhagnoruṁ yatra rājānaṁ duryodhanamamarṣaṇam.
178.
ataḥ param pravakṣyāmi sauptikam parva dāruṇam
| bhagnorum yatra rājānam duryodhanam amarṣaṇam
| bhagnorum yatra rājānam duryodhanam amarṣaṇam
178.
Hereafter, I will narrate the dreadful Sauptika Parva, in which King Duryodhana, whose thighs were broken and who was unforgiving...
व्यपयातेषु पार्थेषु त्रयस्तेऽभ्याययू रथाः ।
कृतवर्मा कृपो द्रौणिः सायाह्ने रुधिरोक्षिताः ॥१७९॥
कृतवर्मा कृपो द्रौणिः सायाह्ने रुधिरोक्षिताः ॥१७९॥
179. vyapayāteṣu pārtheṣu trayaste'bhyāyayū rathāḥ ,
kṛtavarmā kṛpo drauṇiḥ sāyāhne rudhirokṣitāḥ.
kṛtavarmā kṛpo drauṇiḥ sāyāhne rudhirokṣitāḥ.
179.
vyapayāteṣu pārtheṣu trayaḥ te abhyāyayū rathāḥ
| kṛtavarmā kṛpaḥ drauṇiḥ sāyāhne rudhirokṣitāḥ
| kṛtavarmā kṛpaḥ drauṇiḥ sāyāhne rudhirokṣitāḥ
179.
After the Pārthas had departed, those three charioteers - Kṛtavarmā, Kṛpa, and Drauṇi - approached in the evening, covered in blood.
प्रतिजज्ञे दृढक्रोधो द्रौणिर्यत्र महारथः ।
अहत्वा सर्वपाञ्चालान्धृष्टद्युम्नपुरोगमान् ।
पाण्डवांश्च सहामात्यान्न विमोक्ष्यामि दंशनम् ॥१८०॥
अहत्वा सर्वपाञ्चालान्धृष्टद्युम्नपुरोगमान् ।
पाण्डवांश्च सहामात्यान्न विमोक्ष्यामि दंशनम् ॥१८०॥
180. pratijajñe dṛḍhakrodho drauṇiryatra mahārathaḥ ,
ahatvā sarvapāñcālāndhṛṣṭadyumnapurogamān ,
pāṇḍavāṁśca sahāmātyānna vimokṣyāmi daṁśanam.
ahatvā sarvapāñcālāndhṛṣṭadyumnapurogamān ,
pāṇḍavāṁśca sahāmātyānna vimokṣyāmi daṁśanam.
180.
pratijajñe dṛḍhakrodhaḥ drauṇiḥ yatra
mahārathaḥ | ahatvā sarvapāñcālān
dhṛṣṭadyumnapurōgamān | pāṇḍavān
ca sahaamātyān na vimokṣyāmi daṃśanam
mahārathaḥ | ahatvā sarvapāñcālān
dhṛṣṭadyumnapurōgamān | pāṇḍavān
ca sahaamātyān na vimokṣyāmi daṃśanam
180.
In this (Parva), the great warrior Drauṇi, firm in his wrath, vowed: 'I will not remove my armor until I have killed all the Pāñcālas, with Dhṛṣṭadyumna as their leader, and also the Pāṇḍavas along with their ministers.'
प्रसुप्तान्निशि विश्वस्तान्यत्र ते पुरुषर्षभाः ।
पाञ्चालान्सपरीवाराञ्जघ्नुर्द्रौणिपुरोगमाः ॥१८१॥
पाञ्चालान्सपरीवाराञ्जघ्नुर्द्रौणिपुरोगमाः ॥१८१॥
181. prasuptānniśi viśvastānyatra te puruṣarṣabhāḥ ,
pāñcālānsaparīvārāñjaghnurdrauṇipurogamāḥ.
pāñcālānsaparīvārāñjaghnurdrauṇipurogamāḥ.
181.
prasuptān niśi viśvastān yatra te puruṣarṣabhāḥ
| pāñcālān saparīvārān jaghnuḥ drauṇipurōgamāḥ
| pāñcālān saparīvārān jaghnuḥ drauṇipurōgamāḥ
181.
In which (Parva), those excellent warriors, led by Drauṇi, killed the Pāñcālas, who were sleeping at night and unsuspecting, along with their entire retinue.
यत्रामुच्यन्त पार्थास्ते पञ्च कृष्णबलाश्रयात् ।
सात्यकिश्च महेष्वासः शेषाश्च निधनं गताः ॥१८२॥
सात्यकिश्च महेष्वासः शेषाश्च निधनं गताः ॥१८२॥
182. yatrāmucyanta pārthāste pañca kṛṣṇabalāśrayāt ,
sātyakiśca maheṣvāsaḥ śeṣāśca nidhanaṁ gatāḥ.
sātyakiśca maheṣvāsaḥ śeṣāśca nidhanaṁ gatāḥ.
182.
yatra amucyanta pārthāḥ te pañca kṛṣṇabalāśrayāt
| sātyakiḥ ca maheṣvāsaḥ śeṣāḥ ca nidhanam gatāḥ
| sātyakiḥ ca maheṣvāsaḥ śeṣāḥ ca nidhanam gatāḥ
182.
In which (Parva), those five Pārthas were saved due to the protection of Kṛṣṇa, while Sātyaki, the great archer, and all the others who remained, met their demise.
द्रौपदी पुत्रशोकार्ता पितृभ्रातृवधार्दिता ।
कृतानशनसंकल्पा यत्र भर्तॄनुपाविशत् ॥१८३॥
कृतानशनसंकल्पा यत्र भर्तॄनुपाविशत् ॥१८३॥
183. draupadī putraśokārtā pitṛbhrātṛvadhārditā ,
kṛtānaśanasaṁkalpā yatra bhartṝnupāviśat.
kṛtānaśanasaṁkalpā yatra bhartṝnupāviśat.
183.
draupadī putra-śoka-ārtā pitṛ-bhrātṛ-vadha-ārditā
kṛta-anaśana-saṅkalpā yatra bhartṝn upāviśat
kṛta-anaśana-saṅkalpā yatra bhartṝn upāviśat
183.
Where Draupadi, afflicted by grief for her sons and tormented by the slaying of her fathers and brothers, sat beside her husbands, having resolved to undertake a fast unto death.
द्रौपदीवचनाद्यत्र भीमो भीमपराक्रमः ।
अन्वधावत संक्रुद्धो भारद्वाजं गुरोः सुतम् ॥१८४॥
अन्वधावत संक्रुद्धो भारद्वाजं गुरोः सुतम् ॥१८४॥
184. draupadīvacanādyatra bhīmo bhīmaparākramaḥ ,
anvadhāvata saṁkruddho bhāradvājaṁ guroḥ sutam.
anvadhāvata saṁkruddho bhāradvājaṁ guroḥ sutam.
184.
draupadī-vacanāt yatra bhīmaḥ bhīma-parākramaḥ
anvadhāvata saṅkruddhaḥ bhāradvājam guroḥ sutam
anvadhāvata saṅkruddhaḥ bhāradvājam guroḥ sutam
184.
Where, spurred by Draupadi's words, Bhima of terrible prowess, greatly enraged, pursued Aśvatthāmā, the son of Drona and descendant of Bharadvāja.
भीमसेनभयाद्यत्र दैवेनाभिप्रचोदितः ।
अपाण्डवायेति रुषा द्रौणिरस्त्रमवासृजत् ॥१८५॥
अपाण्डवायेति रुषा द्रौणिरस्त्रमवासृजत् ॥१८५॥
185. bhīmasenabhayādyatra daivenābhipracoditaḥ ,
apāṇḍavāyeti ruṣā drauṇirastramavāsṛjat.
apāṇḍavāyeti ruṣā drauṇirastramavāsṛjat.
185.
bhīmasena-bhayāt yatra daivena abhipracoditaḥ
apāṇḍavāya iti ruṣā drauṇiḥ astram avāsṛjat
apāṇḍavāya iti ruṣā drauṇiḥ astram avāsṛjat
185.
Where, driven by fear of Bhimasena and impelled by divine will, Drauni (Aśvatthāmā) furiously discharged a missile with the cry, "For the extinction of the Pandavas!"
मैवमित्यब्रवीत्कृष्णः शमयंस्तस्य तद्वचः ।
यत्रास्त्रमस्त्रेण च तच्छमयामास फाल्गुनः ॥१८६॥
यत्रास्त्रमस्त्रेण च तच्छमयामास फाल्गुनः ॥१८६॥
186. maivamityabravītkṛṣṇaḥ śamayaṁstasya tadvacaḥ ,
yatrāstramastreṇa ca tacchamayāmāsa phālgunaḥ.
yatrāstramastreṇa ca tacchamayāmāsa phālgunaḥ.
186.
mā evam iti abravīt kṛṣṇaḥ śamayan tasya tat vacaḥ
yatra astram astreṇa ca tat śamayāmāsa phālgunaḥ
yatra astram astreṇa ca tat śamayāmāsa phālgunaḥ
186.
Where Krishna, pacifying Drauni's words, said, "Do not do that!", and Arjuna counteracted that missile with another missile.
द्रौणिद्वैपायनादीनां शापाश्चान्योन्यकारिताः ।
तोयकर्मणि सर्वेषां राज्ञामुदकदानिके ॥१८७॥
तोयकर्मणि सर्वेषां राज्ञामुदकदानिके ॥१८७॥
187. drauṇidvaipāyanādīnāṁ śāpāścānyonyakāritāḥ ,
toyakarmaṇi sarveṣāṁ rājñāmudakadānike.
toyakarmaṇi sarveṣāṁ rājñāmudakadānike.
187.
drauṇi-dvaipāyana-ādīnām śāpāḥ ca anyonya-kāritāḥ
toya-karmaṇi sarveṣām rājñām udaka-dānikā
toya-karmaṇi sarveṣām rājñām udaka-dānikā
187.
And the mutually inflicted curses among Drauni, Dvaipayana (Vyasa), and others; and the ritual of water offering performed by all the kings.
गूढोत्पन्नस्य चाख्यानं कर्णस्य पृथयात्मनः ।
सुतस्यैतदिह प्रोक्तं दशमं पर्व सौप्तिकम् ॥१८८॥
सुतस्यैतदिह प्रोक्तं दशमं पर्व सौप्तिकम् ॥१८८॥
188. gūḍhotpannasya cākhyānaṁ karṇasya pṛthayātmanaḥ ,
sutasyaitadiha proktaṁ daśamaṁ parva sauptikam.
sutasyaitadiha proktaṁ daśamaṁ parva sauptikam.
188.
gūḍhotpannasya ca ākhyānam karṇasya pṛthayā ātmanaḥ
sutasya etat iha proktam daśamam parva sauptikam
sutasya etat iha proktam daśamam parva sauptikam
188.
And the narrative of Karṇa, Pṛthā's own son who was born in secret, is recounted here. This is the tenth section, the Sauptika Parva.
अष्टादशास्मिन्नध्यायाः पर्वण्युक्ता महात्मना ।
श्लोकाग्रमत्र कथितं शतान्यष्टौ तथैव च ॥१८९॥
श्लोकाग्रमत्र कथितं शतान्यष्टौ तथैव च ॥१८९॥
189. aṣṭādaśāsminnadhyāyāḥ parvaṇyuktā mahātmanā ,
ślokāgramatra kathitaṁ śatānyaṣṭau tathaiva ca.
ślokāgramatra kathitaṁ śatānyaṣṭau tathaiva ca.
189.
aṣṭādaśa asmin adhyāyāḥ parvaṇi uktā mahātmanā
ślokāgram atra kathitam śatāni aṣṭau tathā eva ca
ślokāgram atra kathitam śatāni aṣṭau tathā eva ca
189.
In this book, eighteen chapters are narrated by the great soul (Vyāsa). Here, the total number of verses is stated as eight hundred, and similarly (more follow).
श्लोकाश्च सप्ततिः प्रोक्ता यथावदभिसंख्यया ।
सौप्तिकैषीकसंबन्धे पर्वण्यमितबुद्धिना ॥१९०॥
सौप्तिकैषीकसंबन्धे पर्वण्यमितबुद्धिना ॥१९०॥
190. ślokāśca saptatiḥ proktā yathāvadabhisaṁkhyayā ,
sauptikaiṣīkasaṁbandhe parvaṇyamitabuddhinā.
sauptikaiṣīkasaṁbandhe parvaṇyamitabuddhinā.
190.
ślokāḥ ca saptatiḥ proktā yathāvat abhisaṅkhyayā
sauptikaiṣīkasambandhe parvaṇi amitabuddhinā
sauptikaiṣīkasambandhe parvaṇi amitabuddhinā
190.
And seventy verses are precisely stated through proper enumeration in this section, which relates to the Sauptika and Aiṣīka (Parvas), by the sage of immeasurable intellect.
अत ऊर्ध्वमिदं प्राहुः स्त्रीपर्व करुणोदयम् ।
विलापो वीरपत्नीनां यत्रातिकरुणः स्मृतः ।
क्रोधावेशः प्रसादश्च गान्धारीधृतराष्ट्रयोः ॥१९१॥
विलापो वीरपत्नीनां यत्रातिकरुणः स्मृतः ।
क्रोधावेशः प्रसादश्च गान्धारीधृतराष्ट्रयोः ॥१९१॥
191. ata ūrdhvamidaṁ prāhuḥ strīparva karuṇodayam ,
vilāpo vīrapatnīnāṁ yatrātikaruṇaḥ smṛtaḥ ,
krodhāveśaḥ prasādaśca gāndhārīdhṛtarāṣṭrayoḥ.
vilāpo vīrapatnīnāṁ yatrātikaruṇaḥ smṛtaḥ ,
krodhāveśaḥ prasādaśca gāndhārīdhṛtarāṣṭrayoḥ.
191.
ataḥ ūrdhvam idam prāhuḥ strīparva
karuṇodayam vilāpaḥ vīrapatnīnām
yatra atikaruṇaḥ smṛtaḥ krodhāveśaḥ
prasādaḥ ca gāndhārīdhṛtarāṣṭrayoḥ
karuṇodayam vilāpaḥ vīrapatnīnām
yatra atikaruṇaḥ smṛtaḥ krodhāveśaḥ
prasādaḥ ca gāndhārīdhṛtarāṣṭrayoḥ
191.
After this, they speak of this Strī Parva, which evokes great compassion. In it, the lamentation of the heroes' wives is described as extremely pitiable, and also the surge of anger and the subsequent pacification of Gāndhārī and Dhṛtarāṣṭra.
यत्र तान्क्षत्रियाञ्शूरान्दिष्टान्ताननिवर्तिनः ।
पुत्रान्भ्रातॄन्पितॄंश्चैव ददृशुर्निहतान्रणे ॥१९२॥
पुत्रान्भ्रातॄन्पितॄंश्चैव ददृशुर्निहतान्रणे ॥१९२॥
192. yatra tānkṣatriyāñśūrāndiṣṭāntānanivartinaḥ ,
putrānbhrātṝnpitṝṁścaiva dadṛśurnihatānraṇe.
putrānbhrātṝnpitṝṁścaiva dadṛśurnihatānraṇe.
192.
yatra tān kṣatriyān śūrān diṣṭān tān anivartinaḥ
putrān bhrātṝn pitṝn ca eva dadṛśuḥ nihatān raṇe
putrān bhrātṝn pitṝn ca eva dadṛśuḥ nihatān raṇe
192.
In which (Parva) they saw those valiant Kṣatriyas - those fated ones who never returned - their sons, brothers, and even their fathers, all slain in battle.
यत्र राजा महाप्राज्ञः सर्वधर्मभृतां वरः ।
राज्ञां तानि शरीराणि दाहयामास शास्त्रतः ॥१९३॥
राज्ञां तानि शरीराणि दाहयामास शास्त्रतः ॥१९३॥
193. yatra rājā mahāprājñaḥ sarvadharmabhṛtāṁ varaḥ ,
rājñāṁ tāni śarīrāṇi dāhayāmāsa śāstrataḥ.
rājñāṁ tāni śarīrāṇi dāhayāmāsa śāstrataḥ.
193.
yatra rājā mahāprājñaḥ sarvadharmabhṛtām varaḥ
rājñām tāni śarīrāṇi dāhayāmāsa śāstrataḥ
rājñām tāni śarīrāṇi dāhayāmāsa śāstrataḥ
193.
Where the king, greatly wise and pre-eminent among all upholders of dharma, arranged for the cremation of those bodies of kings according to scriptural rites.
एतदेकादशं प्रोक्तं पर्वातिकरुणं महत् ।
सप्तविंशतिरध्यायाः पर्वण्यस्मिन्नुदाहृताः ॥१९४॥
सप्तविंशतिरध्यायाः पर्वण्यस्मिन्नुदाहृताः ॥१९४॥
194. etadekādaśaṁ proktaṁ parvātikaruṇaṁ mahat ,
saptaviṁśatiradhyāyāḥ parvaṇyasminnudāhṛtāḥ.
saptaviṁśatiradhyāyāḥ parvaṇyasminnudāhṛtāḥ.
194.
etat ekādaśam proktam parva atikaruṇam mahat
saptaviṃśatiḥ adhyāyāḥ parvaṇi asmin udāhṛtāḥ
saptaviṃśatiḥ adhyāyāḥ parvaṇi asmin udāhṛtāḥ
194.
This eleventh book is said to be the very pathetic and great Parva. Twenty-seven chapters are narrated in this book.
श्लोकाः सप्तशतं चात्र पञ्चसप्ततिरुच्यते ।
संख्यया भारताख्यानं कर्त्रा ह्यत्र महात्मना ।
प्रणीतं सज्जनमनोवैक्लव्याश्रुप्रवर्तकम् ॥१९५॥
संख्यया भारताख्यानं कर्त्रा ह्यत्र महात्मना ।
प्रणीतं सज्जनमनोवैक्लव्याश्रुप्रवर्तकम् ॥१९५॥
195. ślokāḥ saptaśataṁ cātra pañcasaptatirucyate ,
saṁkhyayā bhāratākhyānaṁ kartrā hyatra mahātmanā ,
praṇītaṁ sajjanamanovaiklavyāśrupravartakam.
saṁkhyayā bhāratākhyānaṁ kartrā hyatra mahātmanā ,
praṇītaṁ sajjanamanovaiklavyāśrupravartakam.
195.
ślokāḥ saptaśatam ca atra pañcasaptatiḥ
ucyate saṃkhyayā bhāratākhyānam
kartrā hi atra mahātmanā praṇītam
sajjanamanovaiklavyāśrupravartakam
ucyate saṃkhyayā bhāratākhyānam
kartrā hi atra mahātmanā praṇītam
sajjanamanovaiklavyāśrupravartakam
195.
And here, seven hundred and seventy-five verses are enumerated. This narrative of Bhārata was indeed composed here by the great soul (the author), causing tears of distress to flow from the minds of good people.
अतः परं शान्तिपर्व द्वादशं बुद्धिवर्धनम् ।
यत्र निर्वेदमापन्नो धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
घातयित्वा पितॄन्भ्रातॄन्पुत्रान्संबन्धिबान्धवान् ॥१९६॥
यत्र निर्वेदमापन्नो धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
घातयित्वा पितॄन्भ्रातॄन्पुत्रान्संबन्धिबान्धवान् ॥१९६॥
196. ataḥ paraṁ śāntiparva dvādaśaṁ buddhivardhanam ,
yatra nirvedamāpanno dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
ghātayitvā pitṝnbhrātṝnputrānsaṁbandhibāndhavān.
yatra nirvedamāpanno dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
ghātayitvā pitṝnbhrātṝnputrānsaṁbandhibāndhavān.
196.
ataḥ param śāntiparva dvādaśam
buddhivardhanam yatra nirvedam āpannaḥ
dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ ghātayitvā
pitṝn bhrātṝn putrān sambandhibāndhavān
buddhivardhanam yatra nirvedam āpannaḥ
dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ ghātayitvā
pitṝn bhrātṝn putrān sambandhibāndhavān
196.
After this, the twelfth section, the Śānti Parva, which enhances wisdom, follows. In it, King Yudhiṣṭhira, having caused the death of his fathers (elders), brothers, sons, relatives, and kinsmen, became overcome with a sense of detachment.
शान्तिपर्वणि धर्माश्च व्याख्याताः शरतल्पिकाः ।
राजभिर्वेदितव्या ये सम्यङ्नयबुभुत्सुभिः ॥१९७॥
राजभिर्वेदितव्या ये सम्यङ्नयबुभुत्सुभिः ॥१९७॥
197. śāntiparvaṇi dharmāśca vyākhyātāḥ śaratalpikāḥ ,
rājabhirveditavyā ye samyaṅnayabubhutsubhiḥ.
rājabhirveditavyā ye samyaṅnayabubhutsubhiḥ.
197.
śāntiparvaṇi dharmāḥ ca vyākhyātāḥ śaratalpikāḥ
rājabhiḥ veditavyā ye samyak nayabubhutsubhiḥ
rājabhiḥ veditavyā ye samyak nayabubhutsubhiḥ
197.
And in the Śānti Parva, the duties (dharmas) were expounded, including those given by Bhīṣma (who lay on a bed of arrows). These are to be known by kings who properly seek to understand political science.
आपद्धर्माश्च तत्रैव कालहेतुप्रदर्शकाः ।
यान्बुद्ध्वा पुरुषः सम्यक्सर्वज्ञत्वमवाप्नुयात् ।
मोक्षधर्माश्च कथिता विचित्रा बहुविस्तराः ॥१९८॥
यान्बुद्ध्वा पुरुषः सम्यक्सर्वज्ञत्वमवाप्नुयात् ।
मोक्षधर्माश्च कथिता विचित्रा बहुविस्तराः ॥१९८॥
198. āpaddharmāśca tatraiva kālahetupradarśakāḥ ,
yānbuddhvā puruṣaḥ samyaksarvajñatvamavāpnuyāt ,
mokṣadharmāśca kathitā vicitrā bahuvistarāḥ.
yānbuddhvā puruṣaḥ samyaksarvajñatvamavāpnuyāt ,
mokṣadharmāśca kathitā vicitrā bahuvistarāḥ.
198.
āpaddharmāḥ ca tatra eva kālahetupradarśakāḥ
yān buddhvā puruṣaḥ samyak
sarvajñatvam avāpnuyāt mokṣadharmāḥ
ca kathitāḥ vicitrāḥ bahuvistarāḥ
yān buddhvā puruṣaḥ samyak
sarvajñatvam avāpnuyāt mokṣadharmāḥ
ca kathitāḥ vicitrāḥ bahuvistarāḥ
198.
In that very section, the duties for times of distress are described, which reveal the nature of time and its causes. By understanding these thoroughly, a person can attain omniscience. Also described are the diverse and very extensive principles leading to liberation.
द्वादशं पर्व निर्दिष्टमेतत्प्राज्ञजनप्रियम् ।
पर्वण्यत्र परिज्ञेयमध्यायानां शतत्रयम् ।
त्रिंशच्चैव तथाध्याया नव चैव तपोधनाः ॥१९९॥
पर्वण्यत्र परिज्ञेयमध्यायानां शतत्रयम् ।
त्रिंशच्चैव तथाध्याया नव चैव तपोधनाः ॥१९९॥
199. dvādaśaṁ parva nirdiṣṭametatprājñajanapriyam ,
parvaṇyatra parijñeyamadhyāyānāṁ śatatrayam ,
triṁśaccaiva tathādhyāyā nava caiva tapodhanāḥ.
parvaṇyatra parijñeyamadhyāyānāṁ śatatrayam ,
triṁśaccaiva tathādhyāyā nava caiva tapodhanāḥ.
199.
dvādaśam parva nirdeṣṭam etat
prājñajanapriyam parvaṇi atra parijñeyam
adhyāyānām śatatrayam triṃśat ca eva
tathā adhyāyāḥ nava ca eva tapodhanāḥ
prājñajanapriyam parvaṇi atra parijñeyam
adhyāyānām śatatrayam triṃśat ca eva
tathā adhyāyāḥ nava ca eva tapodhanāḥ
199.
This twelfth book, which is cherished by the wise, has been designated. Within this book, one should understand that there are three hundred chapters, and also thirty, and nine more, O ascetics rich in penance.
श्लोकानां तु सहस्राणि कीर्तितानि चतुर्दश ।
पञ्च चैव शतान्याहुः पञ्चविंशतिसंख्यया ॥२००॥
पञ्च चैव शतान्याहुः पञ्चविंशतिसंख्यया ॥२००॥
200. ślokānāṁ tu sahasrāṇi kīrtitāni caturdaśa ,
pañca caiva śatānyāhuḥ pañcaviṁśatisaṁkhyayā.
pañca caiva śatānyāhuḥ pañcaviṁśatisaṁkhyayā.
200.
ślokānām tu sahasrāṇi kīrtitāni caturdaśa
pañca ca eva śatāni āhuḥ pañcaviṃśatisaṃkhyayā
pañca ca eva śatāni āhuḥ pañcaviṃśatisaṃkhyayā
200.
Indeed, fourteen thousand verses are enumerated. And they state there are five hundred, along with twenty-five (additional verses), making a total of 14,525.
अत ऊर्ध्वं तु विज्ञेयमानुशासनमुत्तमम् ।
यत्र प्रकृतिमापन्नः श्रुत्वा धर्मविनिश्चयम् ।
भीष्माद्भागीरथीपुत्रात्कुरुराजो युधिष्ठिरः ॥२०१॥
यत्र प्रकृतिमापन्नः श्रुत्वा धर्मविनिश्चयम् ।
भीष्माद्भागीरथीपुत्रात्कुरुराजो युधिष्ठिरः ॥२०१॥
201. ata ūrdhvaṁ tu vijñeyamānuśāsanamuttamam ,
yatra prakṛtimāpannaḥ śrutvā dharmaviniścayam ,
bhīṣmādbhāgīrathīputrātkururājo yudhiṣṭhiraḥ.
yatra prakṛtimāpannaḥ śrutvā dharmaviniścayam ,
bhīṣmādbhāgīrathīputrātkururājo yudhiṣṭhiraḥ.
201.
ataḥ ūrdhvam tu vijñeyam anuśāsanam
uttamam yatra prakṛtim āpannaḥ
śrutvā dharmaviniscayam bhīṣmāt
bhāgīrathīputrāt kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
uttamam yatra prakṛtim āpannaḥ
śrutvā dharmaviniscayam bhīṣmāt
bhāgīrathīputrāt kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
201.
After this, indeed, the excellent Anuśāsana (Parva) is to be known. In that (section), King Yudhishthira of the Kurus, the son of Bhagirathi (Bhishma), having regained his composure (or attained his natural state), heard the definitive resolution of dharma.
व्यवहारोऽत्र कार्त्स्न्येन धर्मार्थीयो निदर्शितः ।
विविधानां च दानानां फलयोगाः पृथग्विधाः ॥२०२॥
विविधानां च दानानां फलयोगाः पृथग्विधाः ॥२०२॥
202. vyavahāro'tra kārtsnyena dharmārthīyo nidarśitaḥ ,
vividhānāṁ ca dānānāṁ phalayogāḥ pṛthagvidhāḥ.
vividhānāṁ ca dānānāṁ phalayogāḥ pṛthagvidhāḥ.
202.
vyavahāraḥ atra kārtsnyena dharmārthīyaḥ nidarśitaḥ
vividhānām ca dānānām phalayogāḥ pṛthagvidhāḥ
vividhānām ca dānānām phalayogāḥ pṛthagvidhāḥ
202.
In this section, the conduct of worldly affairs pertaining to righteousness and material prosperity is fully illustrated. And the distinct categories of benefits and results from various types of gifts are also elaborated.
तथा पात्रविशेषाश्च दानानां च परो विधिः ।
आचारविधियोगश्च सत्यस्य च परा गतिः ॥२०३॥
आचारविधियोगश्च सत्यस्य च परा गतिः ॥२०३॥
203. tathā pātraviśeṣāśca dānānāṁ ca paro vidhiḥ ,
ācāravidhiyogaśca satyasya ca parā gatiḥ.
ācāravidhiyogaśca satyasya ca parā gatiḥ.
203.
tathā pātra-viśeṣāḥ ca dānānām ca paraḥ vidhiḥ
ācāra-vidhi-yogaḥ ca satyasya ca parā gatiḥ
ācāra-vidhi-yogaḥ ca satyasya ca parā gatiḥ
203.
Similarly, it discusses the distinctions among worthy recipients, the supreme rules regarding donations, the proper application of codes of conduct, and the ultimate realization of truth.
एतत्सुबहुवृत्तान्तमुत्तमं चानुशासनम् ।
भीष्मस्यात्रैव संप्राप्तिः स्वर्गस्य परिकीर्तिता ॥२०४॥
भीष्मस्यात्रैव संप्राप्तिः स्वर्गस्य परिकीर्तिता ॥२०४॥
204. etatsubahuvṛttāntamuttamaṁ cānuśāsanam ,
bhīṣmasyātraiva saṁprāptiḥ svargasya parikīrtitā.
bhīṣmasyātraiva saṁprāptiḥ svargasya parikīrtitā.
204.
etat su-bahu-vṛttāntam uttamam ca anuśāsanam
bhīṣmasya atra eva samprāptiḥ svargasya parikīrtitā
bhīṣmasya atra eva samprāptiḥ svargasya parikīrtitā
204.
This excellent discourse, filled with many narratives, also describes Bhishma's attainment of heaven right within it.
एतत्त्रयोदशं पर्व धर्मनिश्चयकारकम् ।
अध्यायानां शतं चात्र षट्चत्वारिंशदेव च ।
श्लोकानां तु सहस्राणि षट्सप्तैव शतानि च ॥२०५॥
अध्यायानां शतं चात्र षट्चत्वारिंशदेव च ।
श्लोकानां तु सहस्राणि षट्सप्तैव शतानि च ॥२०५॥
205. etattrayodaśaṁ parva dharmaniścayakārakam ,
adhyāyānāṁ śataṁ cātra ṣaṭcatvāriṁśadeva ca ,
ślokānāṁ tu sahasrāṇi ṣaṭsaptaiva śatāni ca.
adhyāyānāṁ śataṁ cātra ṣaṭcatvāriṁśadeva ca ,
ślokānāṁ tu sahasrāṇi ṣaṭsaptaiva śatāni ca.
205.
etat trayodaśam parva dharma-niścaya-kārakam
adhyāyānām śatam ca atra
ṣaṭ-catvāriṁśat eva ca ślokānām
tu sahasrāṇi ṣaṭ-sapta eva śatāni ca
adhyāyānām śatam ca atra
ṣaṭ-catvāriṁśat eva ca ślokānām
tu sahasrāṇi ṣaṭ-sapta eva śatāni ca
205.
This is the thirteenth book, which establishes moral principles. It contains one hundred and forty-six chapters, and indeed, six thousand seven hundred verses.
ततोऽश्वमेधिकं नाम पर्व प्रोक्तं चतुर्दशम् ।
तत्संवर्तमरुत्तीयं यत्राख्यानमनुत्तमम् ॥२०६॥
तत्संवर्तमरुत्तीयं यत्राख्यानमनुत्तमम् ॥२०६॥
206. tato'śvamedhikaṁ nāma parva proktaṁ caturdaśam ,
tatsaṁvartamaruttīyaṁ yatrākhyānamanuttamam.
tatsaṁvartamaruttīyaṁ yatrākhyānamanuttamam.
206.
tataḥ aśvamedhikam nāma parva proktam caturdaśam
tat saṁvarta-maruttīyam yatra ākhyānam anuttamam
tat saṁvarta-maruttīyam yatra ākhyānam anuttamam
206.
Thereafter, the fourteenth book, named Ashwamedhika, is described. It contains the unsurpassed narrative of Samvarta and Marutta.
सुवर्णकोशसंप्राप्तिर्जन्म चोक्तं परिक्षितः ।
दग्धस्यास्त्राग्निना पूर्वं कृष्णात्संजीवनं पुनः ॥२०७॥
दग्धस्यास्त्राग्निना पूर्वं कृष्णात्संजीवनं पुनः ॥२०७॥
207. suvarṇakośasaṁprāptirjanma coktaṁ parikṣitaḥ ,
dagdhasyāstrāgninā pūrvaṁ kṛṣṇātsaṁjīvanaṁ punaḥ.
dagdhasyāstrāgninā pūrvaṁ kṛṣṇātsaṁjīvanaṁ punaḥ.
207.
suvarṇa-kośa-samprāptiḥ janma ca uktam parikṣitaḥ
dagdhasya astra-agninā pūrvam kṛṣṇāt saṁjīvanam punaḥ
dagdhasya astra-agninā pūrvam kṛṣṇāt saṁjīvanam punaḥ
207.
Also described are the acquisition of the golden treasury and the birth of Parikshit, who was previously burnt by the fire of a weapon, and his revival by Krishna.
चर्यायां हयमुत्सृष्टं पाण्डवस्यानुगच्छतः ।
तत्र तत्र च युद्धानि राजपुत्रैरमर्षणैः ॥२०८॥
तत्र तत्र च युद्धानि राजपुत्रैरमर्षणैः ॥२०८॥
208. caryāyāṁ hayamutsṛṣṭaṁ pāṇḍavasyānugacchataḥ ,
tatra tatra ca yuddhāni rājaputrairamarṣaṇaiḥ.
tatra tatra ca yuddhāni rājaputrairamarṣaṇaiḥ.
208.
caryāyām hayam utsṛṣṭam pāṇḍavasya anugacchataḥ
tatra tatra ca yuddhāni rājaputraiḥ amarṣaṇaiḥ
tatra tatra ca yuddhāni rājaputraiḥ amarṣaṇaiḥ
208.
As Pāṇḍava followed the released horse during its ceremonial roaming, battles occurred here and there with intolerant princes.
चित्राङ्गदायाः पुत्रेण पुत्रिकाया धनंजयः ।
संग्रामे बभ्रुवाहेन संशयं चात्र दर्शितः ।
अश्वमेधे महायज्ञे नकुलाख्यानमेव च ॥२०९॥
संग्रामे बभ्रुवाहेन संशयं चात्र दर्शितः ।
अश्वमेधे महायज्ञे नकुलाख्यानमेव च ॥२०९॥
209. citrāṅgadāyāḥ putreṇa putrikāyā dhanaṁjayaḥ ,
saṁgrāme babhruvāhena saṁśayaṁ cātra darśitaḥ ,
aśvamedhe mahāyajñe nakulākhyānameva ca.
saṁgrāme babhruvāhena saṁśayaṁ cātra darśitaḥ ,
aśvamedhe mahāyajñe nakulākhyānameva ca.
209.
citrāṅgadāyāḥ putreṇa putrikāyāḥ
dhanaṃjayaḥ saṃgrāme babhruvāhena
saṃśayam ca atra darśitaḥ aśvamedhe
mahāyajñe nakulākhyānam eva ca
dhanaṃjayaḥ saṃgrāme babhruvāhena
saṃśayam ca atra darśitaḥ aśvamedhe
mahāyajñe nakulākhyānam eva ca
209.
Here, Dhananjaya (Arjuna) was shown danger in battle by Babhruvāhana, the son of Citrāṅgadā, who was an appointed daughter. And the narrative of Nakula is also recounted in this great Aśvamedha sacrifice.
इत्याश्वमेधिकं पर्व प्रोक्तमेतन्महाद्भुतम् ।
अत्राध्यायशतं त्रिंशत्त्रयोऽध्यायाश्च शब्दिताः ॥२१०॥
अत्राध्यायशतं त्रिंशत्त्रयोऽध्यायाश्च शब्दिताः ॥२१०॥
210. ityāśvamedhikaṁ parva proktametanmahādbhutam ,
atrādhyāyaśataṁ triṁśattrayo'dhyāyāśca śabditāḥ.
atrādhyāyaśataṁ triṁśattrayo'dhyāyāśca śabditāḥ.
210.
iti āśvamedhikam parva proktam etat mahādbhutam atra
adhyāyaśatam triṃśat trayaḥ adhyāyāḥ ca śabditāḥ
adhyāyaśatam triṃśat trayaḥ adhyāyāḥ ca śabditāḥ
210.
Thus, this Aśvamedhika Parva has been declared as greatly wonderful. In this (parva), one hundred and thirty-three chapters are mentioned.
त्रीणि श्लोकसहस्राणि तावन्त्येव शतानि च ।
विंशतिश्च तथा श्लोकाः संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ॥२११॥
विंशतिश्च तथा श्लोकाः संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ॥२११॥
211. trīṇi ślokasahasrāṇi tāvantyeva śatāni ca ,
viṁśatiśca tathā ślokāḥ saṁkhyātāstattvadarśinā.
viṁśatiśca tathā ślokāḥ saṁkhyātāstattvadarśinā.
211.
trīṇi ślokasahasrāṇi tāvanti eva śatāni ca
viṃśatiḥ ca tathā ślokāḥ saṃkhyātāḥ tattvadarśinā
viṃśatiḥ ca tathā ślokāḥ saṃkhyātāḥ tattvadarśinā
211.
Three thousand verses, and indeed as many hundreds (three hundred), and also twenty verses have been counted by the seer of reality.
तत आश्रमवासाक्यं पर्व पञ्चदशं स्मृतम् ।
यत्र राज्यं परित्यज्य गान्धारीसहितो नृपः ।
धृतराष्ट्राश्रमपदं विदुरश्च जगाम ह ॥२१२॥
यत्र राज्यं परित्यज्य गान्धारीसहितो नृपः ।
धृतराष्ट्राश्रमपदं विदुरश्च जगाम ह ॥२१२॥
212. tata āśramavāsākyaṁ parva pañcadaśaṁ smṛtam ,
yatra rājyaṁ parityajya gāndhārīsahito nṛpaḥ ,
dhṛtarāṣṭrāśramapadaṁ viduraśca jagāma ha.
yatra rājyaṁ parityajya gāndhārīsahito nṛpaḥ ,
dhṛtarāṣṭrāśramapadaṁ viduraśca jagāma ha.
212.
tataḥ āśramavāsākhyam parva pañcadaśam
smṛtam yatra rājyam parityajya
gāndhārīsahitaḥ nṛpaḥ
dhṛtarāṣṭrāśramapadam viduraḥ ca jagāma ha
smṛtam yatra rājyam parityajya
gāndhārīsahitaḥ nṛpaḥ
dhṛtarāṣṭrāśramapadam viduraḥ ca jagāma ha
212.
Then, the fifteenth book is known as the Aśramavāsa Parva, in which King Dhṛtarāṣṭra, accompanied by Gandhārī, abandoned the kingdom and, along with Vidura, went to Dhṛtarāṣṭra's hermitage.
यं दृष्ट्वा प्रस्थितं साध्वी पृथाप्यनुययौ तदा ।
पुत्रराज्यं परित्यज्य गुरुशुश्रूषणे रता ॥२१३॥
पुत्रराज्यं परित्यज्य गुरुशुश्रूषणे रता ॥२१३॥
213. yaṁ dṛṣṭvā prasthitaṁ sādhvī pṛthāpyanuyayau tadā ,
putrarājyaṁ parityajya guruśuśrūṣaṇe ratā.
putrarājyaṁ parityajya guruśuśrūṣaṇe ratā.
213.
yam dṛṣṭvā prasthitam sādhvī pṛthā api anuyayau
tadā putrarājyam parityajya guruśuśrūṣaṇe ratā
tadā putrarājyam parityajya guruśuśrūṣaṇe ratā
213.
When the virtuous Pṛthā saw him depart, she then followed him, abandoning her sons' kingdom and dedicating herself to serving her guru.
यत्र राजा हतान्पुत्रान्पौत्रानन्यांश्च पार्थिवान् ।
लोकान्तरगतान्वीरानपश्यत्पुनरागतान् ॥२१४॥
लोकान्तरगतान्वीरानपश्यत्पुनरागतान् ॥२१४॥
214. yatra rājā hatānputrānpautrānanyāṁśca pārthivān ,
lokāntaragatānvīrānapaśyatpunarāgatān.
lokāntaragatānvīrānapaśyatpunarāgatān.
214.
yatra rājā hatān putrān pautrān anyān ca pārthivān
lokāntaragatān vīrān apaśyat punaḥ āgatān
lokāntaragatān vīrān apaśyat punaḥ āgatān
214.
It was there that the king saw his slain sons, grandsons, and other kings and heroes, who had departed to another world, returned once more.
ऋषेः प्रसादात्कृष्णस्य दृष्ट्वाश्चर्यमनुत्तमम् ।
त्यक्त्वा शोकं सदारश्च सिद्धिं परमिकां गतः ॥२१५॥
त्यक्त्वा शोकं सदारश्च सिद्धिं परमिकां गतः ॥२१५॥
215. ṛṣeḥ prasādātkṛṣṇasya dṛṣṭvāścaryamanuttamam ,
tyaktvā śokaṁ sadāraśca siddhiṁ paramikāṁ gataḥ.
tyaktvā śokaṁ sadāraśca siddhiṁ paramikāṁ gataḥ.
215.
ṛṣeḥ prasādāt kṛṣṇasya dṛṣṭvā āścaryam anuttamam
tyaktvā śokam sadāraḥ ca siddhim paramikām gataḥ
tyaktvā śokam sadāraḥ ca siddhim paramikām gataḥ
215.
By the grace of the sage and Krishna, having witnessed that unsurpassed wonder, he, accompanied by his wife, abandoned his sorrow and attained the highest perfection.
यत्र धर्मं समाश्रित्य विदुरः सुगतिं गतः ।
संजयश्च महामात्रो विद्वान्गावल्गणिर्वशी ॥२१६॥
संजयश्च महामात्रो विद्वान्गावल्गणिर्वशी ॥२१६॥
216. yatra dharmaṁ samāśritya viduraḥ sugatiṁ gataḥ ,
saṁjayaśca mahāmātro vidvāngāvalgaṇirvaśī.
saṁjayaśca mahāmātro vidvāngāvalgaṇirvaśī.
216.
yatra dharmam samāśritya viduraḥ sugatim gataḥ
saṃjayaḥ ca mahāmātraḥ vidvān gāvalgaṇiḥ vaśī
saṃjayaḥ ca mahāmātraḥ vidvān gāvalgaṇiḥ vaśī
216.
It was there that Vidura, having taken refuge in righteousness, attained a good destination; and Sañjaya, the wise chief minister, son of Gavalgāṇa, who was self-controlled, also did.
ददर्श नारदं यत्र धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
नारदाच्चैव शुश्राव वृष्णीनां कदनं महत् ॥२१७॥
नारदाच्चैव शुश्राव वृष्णीनां कदनं महत् ॥२१७॥
217. dadarśa nāradaṁ yatra dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
nāradāccaiva śuśrāva vṛṣṇīnāṁ kadanaṁ mahat.
nāradāccaiva śuśrāva vṛṣṇīnāṁ kadanaṁ mahat.
217.
dadarśa nāradam yatra dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
nāradāt ca eva śuśrāva vṛṣṇīnām kadanam mahat
nāradāt ca eva śuśrāva vṛṣṇīnām kadanam mahat
217.
It was there that Dharmaraja Yudhishthira saw Narada, and indeed, from Narada, he heard about the great destruction of the Vṛṣṇis.
एतदाश्रमवासाख्यं पूर्वोक्तं सुमहाद्भुतम् ।
द्विचत्वारिंशदध्यायाः पर्वैतदभिसंख्यया ॥२१८॥
द्विचत्वारिंशदध्यायाः पर्वैतदभिसंख्यया ॥२१८॥
218. etadāśramavāsākhyaṁ pūrvoktaṁ sumahādbhutam ,
dvicatvāriṁśadadhyāyāḥ parvaitadabhisaṁkhyayā.
dvicatvāriṁśadadhyāyāḥ parvaitadabhisaṁkhyayā.
218.
etat āśramavāsākhyam pūrvoktam sumahādbhutam
dvicatvāriṃśat adhyāyāḥ parva etat abhisankhyayā
dvicatvāriṃśat adhyāyāḥ parva etat abhisankhyayā
218.
This section, named Ashramavasa (dwelling in the hermitage), which was mentioned previously, is exceedingly wonderful. By enumeration, this section comprises forty-two chapters.
सहस्रमेकं श्लोकानां पञ्च श्लोकशतानि च ।
षडेव च तथा श्लोकाः संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ॥२१९॥
षडेव च तथा श्लोकाः संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ॥२१९॥
219. sahasramekaṁ ślokānāṁ pañca ślokaśatāni ca ,
ṣaḍeva ca tathā ślokāḥ saṁkhyātāstattvadarśinā.
ṣaḍeva ca tathā ślokāḥ saṁkhyātāstattvadarśinā.
219.
sahasram ekam ślokānām pañca ślokaśatāni ca ṣaṭ
eva ca tathā ślokāḥ sankhyātāḥ tattvadarśinā
eva ca tathā ślokāḥ sankhyātāḥ tattvadarśinā
219.
One thousand, five hundred, and also exactly six verses – thus, they have been counted by the seer of truth (Vyasa).
अतः परं निबोधेदं मौसलं पर्व दारुणम् ।
यत्र ते पुरुषव्याघ्राः शस्त्रस्पर्शसहा युधि ।
ब्रह्मदण्डविनिष्पिष्टाः समीपे लवणाम्भसः ॥२२०॥
यत्र ते पुरुषव्याघ्राः शस्त्रस्पर्शसहा युधि ।
ब्रह्मदण्डविनिष्पिष्टाः समीपे लवणाम्भसः ॥२२०॥
220. ataḥ paraṁ nibodhedaṁ mausalaṁ parva dāruṇam ,
yatra te puruṣavyāghrāḥ śastrasparśasahā yudhi ,
brahmadaṇḍaviniṣpiṣṭāḥ samīpe lavaṇāmbhasaḥ.
yatra te puruṣavyāghrāḥ śastrasparśasahā yudhi ,
brahmadaṇḍaviniṣpiṣṭāḥ samīpe lavaṇāmbhasaḥ.
220.
ataḥ param nibodha idam mausalam
parva dāruṇam yatra te puruṣavyāghrāḥ
śastrasparśasahāḥ yudhi
brahmadaṇḍaviniṣpiṣṭāḥ samīpe lavaṇāmbhasaḥ
parva dāruṇam yatra te puruṣavyāghrāḥ
śastrasparśasahāḥ yudhi
brahmadaṇḍaviniṣpiṣṭāḥ samīpe lavaṇāmbhasaḥ
220.
Now, listen to this terrible Mausala Parva, in which those tigers among men, who could withstand the touch of weapons in battle, were crushed by the rod of Brahma (a divine curse) near the salty ocean.
आपाने पानगलिता दैवेनाभिप्रचोदिताः ।
एरकारूपिभिर्वज्रैर्निजघ्नुरितरेतरम् ॥२२१॥
एरकारूपिभिर्वज्रैर्निजघ्नुरितरेतरम् ॥२२१॥
221. āpāne pānagalitā daivenābhipracoditāḥ ,
erakārūpibhirvajrairnijaghnuritaretaram.
erakārūpibhirvajrairnijaghnuritaretaram.
221.
āpāne pānagalitāḥ daivena abhipracoditāḥ
erakārūpibhiḥ vajraiḥ nijaghnuḥ itaretaram
erakārūpibhiḥ vajraiḥ nijaghnuḥ itaretaram
221.
At a drinking party, overcome by intoxication, and impelled by fate, they struck each other with thunderbolts in the form of Eraka grass.
यत्र सर्वक्षयं कृत्वा तावुभौ रामकेशवौ ।
नातिचक्रमतुः कालं प्राप्तं सर्वहरं समम् ॥२२२॥
नातिचक्रमतुः कालं प्राप्तं सर्वहरं समम् ॥२२२॥
222. yatra sarvakṣayaṁ kṛtvā tāvubhau rāmakeśavau ,
nāticakramatuḥ kālaṁ prāptaṁ sarvaharaṁ samam.
nāticakramatuḥ kālaṁ prāptaṁ sarvaharaṁ samam.
222.
yatra sarvakṣayam kṛtvā tau ubhau rāmakeśavau
na aticakramatuḥ kālam prāptam sarvaharam samam
na aticakramatuḥ kālam prāptam sarvaharam samam
222.
In which (Mausala Parva), after causing the destruction of all, those two, Balarama and Krishna, also could not overcome their allotted time, which was equally destructive to all, and had arrived for them.
यत्रार्जुनो द्वारवतीमेत्य वृष्णिविनाकृताम् ।
दृष्ट्वा विषादमगमत्परां चार्तिं नरर्षभः ॥२२३॥
दृष्ट्वा विषादमगमत्परां चार्तिं नरर्षभः ॥२२३॥
223. yatrārjuno dvāravatīmetya vṛṣṇivinākṛtām ,
dṛṣṭvā viṣādamagamatparāṁ cārtiṁ nararṣabhaḥ.
dṛṣṭvā viṣādamagamatparāṁ cārtiṁ nararṣabhaḥ.
223.
yatra arjunaḥ dvāravatīm etya vṛṣṇivinākṛtām
dṛṣṭvā viṣādam agamat parām ca ārtiṃ nararṣabhaḥ
dṛṣṭvā viṣādam agamat parām ca ārtiṃ nararṣabhaḥ
223.
When Arjuna, the foremost among men, arrived at Dvaravati and saw it devoid of the Vrishnis, he became deeply dejected and experienced extreme distress.
स सत्कृत्य यदुश्रेष्ठं मातुलं शौरिमात्मनः ।
ददर्श यदुवीराणामापाने वैशसं महत् ॥२२४॥
ददर्श यदुवीराणामापाने वैशसं महत् ॥२२४॥
224. sa satkṛtya yaduśreṣṭhaṁ mātulaṁ śaurimātmanaḥ ,
dadarśa yaduvīrāṇāmāpāne vaiśasaṁ mahat.
dadarśa yaduvīrāṇāmāpāne vaiśasaṁ mahat.
224.
saḥ satkṛtya yaduśreṣṭham mātulam śaurim
ātmanaḥ dadarśa yaduvīrāṇām āpāne vaiśasam mahat
ātmanaḥ dadarśa yaduvīrāṇām āpāne vaiśasam mahat
224.
He, having paid his respects to his maternal uncle, Shauri, the foremost of the Yadus, then witnessed a great massacre of the Yadu heroes at the assembly grounds.
शरीरं वासुदेवस्य रामस्य च महात्मनः ।
संस्कारं लम्भयामास वृष्णीनां च प्रधानतः ॥२२५॥
संस्कारं लम्भयामास वृष्णीनां च प्रधानतः ॥२२५॥
225. śarīraṁ vāsudevasya rāmasya ca mahātmanaḥ ,
saṁskāraṁ lambhayāmāsa vṛṣṇīnāṁ ca pradhānataḥ.
saṁskāraṁ lambhayāmāsa vṛṣṇīnāṁ ca pradhānataḥ.
225.
śarīram vāsudevasya rāmasya ca mahātmanaḥ
saṃskāram lambhayāmāsa vṛṣṇīnām ca pradhānataḥ
saṃskāram lambhayāmāsa vṛṣṇīnām ca pradhānataḥ
225.
He arranged the funeral rites for the bodies of Vasudeva and the great-souled Rama, and also, chiefly, for the Vrishnis.
स वृद्धबालमादाय द्वारवत्यास्ततो जनम् ।
ददर्शापदि कष्टायां गाण्डीवस्य पराभवम् ॥२२६॥
ददर्शापदि कष्टायां गाण्डीवस्य पराभवम् ॥२२६॥
226. sa vṛddhabālamādāya dvāravatyāstato janam ,
dadarśāpadi kaṣṭāyāṁ gāṇḍīvasya parābhavam.
dadarśāpadi kaṣṭāyāṁ gāṇḍīvasya parābhavam.
226.
saḥ vṛddhabālam ādāya dvāravatyāḥ tataḥ janam
dadarśa āpadi kaṣṭāyām gāṇḍīvasya parābhavam
dadarśa āpadi kaṣṭāyām gāṇḍīvasya parābhavam
226.
Then, taking the old and young people from Dvaravati, he witnessed the incapacitation of his Gāṇḍīva bow amidst a grievous calamity.
सर्वेषां चैव दिव्यानामस्त्राणामप्रसन्नताम् ।
नाशं वृष्णिकलत्राणां प्रभावानामनित्यताम् ॥२२७॥
नाशं वृष्णिकलत्राणां प्रभावानामनित्यताम् ॥२२७॥
227. sarveṣāṁ caiva divyānāmastrāṇāmaprasannatām ,
nāśaṁ vṛṣṇikalatrāṇāṁ prabhāvānāmanityatām.
nāśaṁ vṛṣṇikalatrāṇāṁ prabhāvānāmanityatām.
227.
sarveṣām ca eva divyānām astrāṇām aprasannatām
nāśam vṛṣṇikalatrāṇām prabhāvānām anityatām
nāśam vṛṣṇikalatrāṇām prabhāvānām anityatām
227.
And indeed, he saw the inefficacy of all divine weapons, the destruction of the Vrishni women, and the impermanence of all might and glory.
दृष्ट्वा निर्वेदमापन्नो व्यासवाक्यप्रचोदितः ।
धर्मराजं समासाद्य संन्यासं समरोचयेत् ॥२२८॥
धर्मराजं समासाद्य संन्यासं समरोचयेत् ॥२२८॥
228. dṛṣṭvā nirvedamāpanno vyāsavākyapracoditaḥ ,
dharmarājaṁ samāsādya saṁnyāsaṁ samarocayet.
dharmarājaṁ samāsādya saṁnyāsaṁ samarocayet.
228.
dṛṣṭvā nirvedam āpannaḥ vyāsavākyapracoditaḥ
dharmarājam samāsādya saṁnyāsam samarocayet
dharmarājam samāsādya saṁnyāsam samarocayet
228.
Having witnessed [these events] and fallen into a state of dispassion, prompted by Vyasa's words, he (Arjuna) approached King Yudhishthira and would approve of renunciation.
इत्येतन्मौसलं पर्व षोडशं परिकीर्तितम् ।
अध्यायाष्टौ समाख्याताः श्लोकानां च शतत्रयम् ॥२२९॥
अध्यायाष्टौ समाख्याताः श्लोकानां च शतत्रयम् ॥२२९॥
229. ityetanmausalaṁ parva ṣoḍaśaṁ parikīrtitam ,
adhyāyāṣṭau samākhyātāḥ ślokānāṁ ca śatatrayam.
adhyāyāṣṭau samākhyātāḥ ślokānāṁ ca śatatrayam.
229.
iti etat mausalam parva ṣoḍaśam parikīrtitam
adhyāyāṣṭau samākhyātāḥ ślokānām ca śatatrayam
adhyāyāṣṭau samākhyātāḥ ślokānām ca śatatrayam
229.
Thus, this Mausala Parva, the sixteenth, is recounted. Eight chapters and three hundred verses are described in it.
महाप्रस्थानिकं तस्मादूर्ध्वं सप्तदशं स्मृतम् ।
यत्र राज्यं परित्यज्य पाण्डवाः पुरुषर्षभाः ।
द्रौपद्या सहिता देव्या सिद्धिं परमिकां गताः ॥२३०॥
यत्र राज्यं परित्यज्य पाण्डवाः पुरुषर्षभाः ।
द्रौपद्या सहिता देव्या सिद्धिं परमिकां गताः ॥२३०॥
230. mahāprasthānikaṁ tasmādūrdhvaṁ saptadaśaṁ smṛtam ,
yatra rājyaṁ parityajya pāṇḍavāḥ puruṣarṣabhāḥ ,
draupadyā sahitā devyā siddhiṁ paramikāṁ gatāḥ.
yatra rājyaṁ parityajya pāṇḍavāḥ puruṣarṣabhāḥ ,
draupadyā sahitā devyā siddhiṁ paramikāṁ gatāḥ.
230.
mahāprasthānikam tasmāt ūrdhvam
saptadaśam smṛtam yatra rājyam parityajya
pāṇḍavāḥ puruṣarṣabhāḥ draupadyā
sahitā devyā siddhim paramikām gatāḥ
saptadaśam smṛtam yatra rājyam parityajya
pāṇḍavāḥ puruṣarṣabhāḥ draupadyā
sahitā devyā siddhim paramikām gatāḥ
230.
Thereafter, the Mahaprasthanika, the seventeenth, is described; in which the Pandavas, those bulls among men, having abandoned their kingdom, accompanied by the goddess Draupadi, attained the ultimate perfection.
अत्राध्यायास्त्रयः प्रोक्ताः श्लोकानां च शतं तथा ।
विंशतिश्च तथा श्लोकाः संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ॥२३१॥
विंशतिश्च तथा श्लोकाः संख्यातास्तत्त्वदर्शिना ॥२३१॥
231. atrādhyāyāstrayaḥ proktāḥ ślokānāṁ ca śataṁ tathā ,
viṁśatiśca tathā ślokāḥ saṁkhyātāstattvadarśinā.
viṁśatiśca tathā ślokāḥ saṁkhyātāstattvadarśinā.
231.
atra adhyāyāḥ trayaḥ proktāḥ ślokānām ca śatam tathā
viṁśatiḥ ca tathā ślokāḥ saṁkhyātāḥ tattvadarśinā
viṁśatiḥ ca tathā ślokāḥ saṁkhyātāḥ tattvadarśinā
231.
Here, three chapters are stated, and similarly, one hundred and twenty verses are counted by those who discern the truth.
स्वर्गपर्व ततो ज्ञेयं दिव्यं यत्तदमानुषम् ।
अध्यायाः पञ्च संख्याताः पर्वैतदभिसंख्यया ।
श्लोकानां द्वे शते चैव प्रसंख्याते तपोधनाः ॥२३२॥
अध्यायाः पञ्च संख्याताः पर्वैतदभिसंख्यया ।
श्लोकानां द्वे शते चैव प्रसंख्याते तपोधनाः ॥२३२॥
232. svargaparva tato jñeyaṁ divyaṁ yattadamānuṣam ,
adhyāyāḥ pañca saṁkhyātāḥ parvaitadabhisaṁkhyayā ,
ślokānāṁ dve śate caiva prasaṁkhyāte tapodhanāḥ.
adhyāyāḥ pañca saṁkhyātāḥ parvaitadabhisaṁkhyayā ,
ślokānāṁ dve śate caiva prasaṁkhyāte tapodhanāḥ.
232.
svargaparva tataḥ jñeyam divyam yat
tat amānuṣam adhyāyāḥ pañca saṁkhyātāḥ
parva etat abhisaṁkhyayā ślokānām dve
śate ca eva prasaṁkhyāte tapodhanāḥ
tat amānuṣam adhyāyāḥ pañca saṁkhyātāḥ
parva etat abhisaṁkhyayā ślokānām dve
śate ca eva prasaṁkhyāte tapodhanāḥ
232.
Thereafter, the Svarga Parva, which is divine and superhuman, is to be known. Five chapters are enumerated in this parva by calculation, and exactly two hundred verses are enumerated, O ascetics!
अष्टादशैवमेतानि पर्वाण्युक्तान्यशेषतः ।
खिलेषु हरिवंशश्च भविष्यच्च प्रकीर्तितम् ॥२३३॥
खिलेषु हरिवंशश्च भविष्यच्च प्रकीर्तितम् ॥२३३॥
233. aṣṭādaśaivametāni parvāṇyuktānyaśeṣataḥ ,
khileṣu harivaṁśaśca bhaviṣyacca prakīrtitam.
khileṣu harivaṁśaśca bhaviṣyacca prakīrtitam.
233.
aṣṭādaśa evam etāni parvāṇi uktāni aśeṣataḥ |
khileṣu harivaṃśaḥ ca bhaviṣyam ca prakīrtitam
khileṣu harivaṃśaḥ ca bhaviṣyam ca prakīrtitam
233.
In this way, these eighteen sections (parvans) have been fully described. In the supplements (khileṣu), the Harivaṃśa and Bhaviṣya (Purāṇa) are also mentioned.
एतदखिलमाख्यातं भारतं पर्वसंग्रहात् ।
अष्टादश समाजग्मुरक्षौहिण्यो युयुत्सया ।
तन्महद्दारुणं युद्धमहान्यष्टादशाभवत् ॥२३४॥
अष्टादश समाजग्मुरक्षौहिण्यो युयुत्सया ।
तन्महद्दारुणं युद्धमहान्यष्टादशाभवत् ॥२३४॥
234. etadakhilamākhyātaṁ bhārataṁ parvasaṁgrahāt ,
aṣṭādaśa samājagmurakṣauhiṇyo yuyutsayā ,
tanmahaddāruṇaṁ yuddhamahānyaṣṭādaśābhavat.
aṣṭādaśa samājagmurakṣauhiṇyo yuyutsayā ,
tanmahaddāruṇaṁ yuddhamahānyaṣṭādaśābhavat.
234.
etat akhilam ākhyātam bhāratam
parvasaṅgrahāt | aṣṭādaśa samājagmuḥ
akṣauhiṇyaḥ yuyutsayā | tat mahat
dāruṇam yuddham ahāni aṣṭādaśa abhavat
parvasaṅgrahāt | aṣṭādaśa samājagmuḥ
akṣauhiṇyaḥ yuyutsayā | tat mahat
dāruṇam yuddham ahāni aṣṭādaśa abhavat
234.
This entire Bhārata (Mahābhārata) has been narrated by way of a summary of its sections. Eighteen akṣauhiṇīs (divisions of an army) gathered with the desire to fight. That great and terrible war lasted for eighteen days.
यो विद्याच्चतुरो वेदान्साङ्गोपनिषदान्द्विजः ।
न चाख्यानमिदं विद्यान्नैव स स्याद्विचक्षणः ॥२३५॥
न चाख्यानमिदं विद्यान्नैव स स्याद्विचक्षणः ॥२३५॥
235. yo vidyāccaturo vedānsāṅgopaniṣadāndvijaḥ ,
na cākhyānamidaṁ vidyānnaiva sa syādvicakṣaṇaḥ.
na cākhyānamidaṁ vidyānnaiva sa syādvicakṣaṇaḥ.
235.
yaḥ vidyāt caturaḥ vedān sāṅgopaniṣadān dvijaḥ | na
ca ākhyānam idam vidyāt na eva saḥ syāt vicakṣaṇaḥ
ca ākhyānam idam vidyāt na eva saḥ syāt vicakṣaṇaḥ
235.
A brāhmaṇa who knows the four Vedas along with their auxiliary sciences (Aṅgas) and Upaniṣads, but does not know this narrative (Mahābhārata), will certainly not be considered discerning.
श्रुत्वा त्विदमुपाख्यानं श्राव्यमन्यन्न रोचते ।
पुंस्कोकिलरुतं श्रुत्वा रूक्षा ध्वाङ्क्षस्य वागिव ॥२३६॥
पुंस्कोकिलरुतं श्रुत्वा रूक्षा ध्वाङ्क्षस्य वागिव ॥२३६॥
236. śrutvā tvidamupākhyānaṁ śrāvyamanyanna rocate ,
puṁskokilarutaṁ śrutvā rūkṣā dhvāṅkṣasya vāgiva.
puṁskokilarutaṁ śrutvā rūkṣā dhvāṅkṣasya vāgiva.
236.
śrutvā tu idam upākhyānam śrāvyam anyat na rocate
| puṃskokilarutam śrutvā rūkṣā dhvāṅkṣasya vāk iva
| puṃskokilarutam śrutvā rūkṣā dhvāṅkṣasya vāk iva
236.
After hearing this narrative, no other story is appealing, just as after hearing the call of a male cuckoo, the rough caw of a crow is not appealing.
इतिहासोत्तमादस्माज्जायन्ते कविबुद्धयः ।
पञ्चभ्य इव भूतेभ्यो लोकसंविधयस्त्रयः ॥२३७॥
पञ्चभ्य इव भूतेभ्यो लोकसंविधयस्त्रयः ॥२३७॥
237. itihāsottamādasmājjāyante kavibuddhayaḥ ,
pañcabhya iva bhūtebhyo lokasaṁvidhayastrayaḥ.
pañcabhya iva bhūtebhyo lokasaṁvidhayastrayaḥ.
237.
itihāsa uttamāt asmāt jāyante kavibuddhayaḥ |
pañcabhyaḥ iva bhūtebhyaḥ lokasaṃvidhayaḥ trayaḥ
pañcabhyaḥ iva bhūtebhyaḥ lokasaṃvidhayaḥ trayaḥ
237.
From this excellent history, poetic intellects arise, just as the three arrangements of the worlds (or three types of creation) arise from the five great elements.
अस्याख्यानस्य विषये पुराणं वर्तते द्विजाः ।
अन्तरिक्षस्य विषये प्रजा इव चतुर्विधाः ॥२३८॥
अन्तरिक्षस्य विषये प्रजा इव चतुर्विधाः ॥२३८॥
238. asyākhyānasya viṣaye purāṇaṁ vartate dvijāḥ ,
antarikṣasya viṣaye prajā iva caturvidhāḥ.
antarikṣasya viṣaye prajā iva caturvidhāḥ.
238.
asya ākhyānasya viṣaye purāṇam vartate dvijāḥ
antarikṣasya viṣaye prajāḥ iva caturvidhāḥ
antarikṣasya viṣaye prajāḥ iva caturvidhāḥ
238.
O twice-born ones, a Purāṇa exists concerning this narrative, just as there are four kinds of beings existing in relation to space.
क्रियागुणानां सर्वेषामिदमाख्यानमाश्रयः ।
इन्द्रियाणां समस्तानां चित्रा इव मनःक्रियाः ॥२३९॥
इन्द्रियाणां समस्तानां चित्रा इव मनःक्रियाः ॥२३९॥
239. kriyāguṇānāṁ sarveṣāmidamākhyānamāśrayaḥ ,
indriyāṇāṁ samastānāṁ citrā iva manaḥkriyāḥ.
indriyāṇāṁ samastānāṁ citrā iva manaḥkriyāḥ.
239.
kriyāguṇānām sarveṣām idam ākhyānam āśrayaḥ
indriyāṇām samastānām citrāḥ iva manaḥkriyāḥ
indriyāṇām samastānām citrāḥ iva manaḥkriyāḥ
239.
This narrative is the foundation for all actions and qualities, just as diverse mental activities are the foundation for all the senses.
अनाश्रित्यैतदाख्यानं कथा भुवि न विद्यते ।
आहारमनपाश्रित्य शरीरस्येव धारणम् ॥२४०॥
आहारमनपाश्रित्य शरीरस्येव धारणम् ॥२४०॥
240. anāśrityaitadākhyānaṁ kathā bhuvi na vidyate ,
āhāramanapāśritya śarīrasyeva dhāraṇam.
āhāramanapāśritya śarīrasyeva dhāraṇam.
240.
anāśritya etat ākhyānam kathā bhuvi na vidyate
āhāram anapāśritya śarīrasya iva dhāraṇam
āhāram anapāśritya śarīrasya iva dhāraṇam
240.
No story on earth exists without relying on this narrative, just as the body's maintenance is impossible without relying on food.
इदं सर्वैः कविवरैराख्यानमुपजीव्यते ।
उदयप्रेप्सुभिर्भृत्यैरभिजात इवेश्वरः ॥२४१॥
उदयप्रेप्सुभिर्भृत्यैरभिजात इवेश्वरः ॥२४१॥
241. idaṁ sarvaiḥ kavivarairākhyānamupajīvyate ,
udayaprepsubhirbhṛtyairabhijāta iveśvaraḥ.
udayaprepsubhirbhṛtyairabhijāta iveśvaraḥ.
241.
idam sarvaiḥ kavivaraiḥ ākhyānam upajīvyate
udayaprepsubhiḥ bhṛtyaiḥ abhijātaḥ iva īśvaraḥ
udayaprepsubhiḥ bhṛtyaiḥ abhijātaḥ iva īśvaraḥ
241.
This narrative is relied upon by all excellent poets, just as a noble lord is by servants who desire advancement.
द्वैपायनौष्ठपुटनिःसृतमप्रमेयं पुण्यं पवित्रमथ पापहरं शिवं च ।
यो भारतं समधिगच्छति वाच्यमानं किं तस्य पुष्करजलैरभिषेचनेन ॥२४२॥
यो भारतं समधिगच्छति वाच्यमानं किं तस्य पुष्करजलैरभिषेचनेन ॥२४२॥
242. dvaipāyanauṣṭhapuṭaniḥsṛtamaprameyaṁ; puṇyaṁ pavitramatha pāpaharaṁ śivaṁ ca ,
yo bhārataṁ samadhigacchati vācyamānaṁ; kiṁ tasya puṣkarajalairabhiṣecanena.
yo bhārataṁ samadhigacchati vācyamānaṁ; kiṁ tasya puṣkarajalairabhiṣecanena.
242.
dvaipāyana auṣṭhapuṭa niḥsṛtam aprameyam
puṇyam pavitram atha pāpaharam śivam
ca yaḥ bhāratam samadhigacchati vācyamānam
kim tasya puṣkarajalaiḥ abhiṣecanena
puṇyam pavitram atha pāpaharam śivam
ca yaḥ bhāratam samadhigacchati vācyamānam
kim tasya puṣkarajalaiḥ abhiṣecanena
242.
This Mahābhārata, which has emanated from the lips of Dvaipāyana (Vyāsa), is immeasurable, virtuous, sacred, and also destructive of sins and auspicious. For the person who listens to this Mahābhārata being recited, what need is there for a ritual bath with the waters of Pushkara?
आख्यानं तदिदमनुत्तमं महार्थं विन्यस्तं महदिह पर्वसंग्रहेण ।
श्रुत्वादौ भवति नृणां सुखावगाहं विस्तीर्णं लवणजलं यथा प्लवेन ॥२४३॥
श्रुत्वादौ भवति नृणां सुखावगाहं विस्तीर्णं लवणजलं यथा प्लवेन ॥२४३॥
243. ākhyānaṁ tadidamanuttamaṁ mahārthaṁ; vinyastaṁ mahadiha parvasaṁgraheṇa ,
śrutvādau bhavati nṛṇāṁ sukhāvagāhaṁ; vistīrṇaṁ lavaṇajalaṁ yathā plavena.
śrutvādau bhavati nṛṇāṁ sukhāvagāhaṁ; vistīrṇaṁ lavaṇajalaṁ yathā plavena.
243.
ākhyānam tat idam anuttamam mahārtham
vinyastam mahat iha parvasaṅgraheṇa
śrutvā ādau bhavati nṛṇām sukhāvāgāham
vistīrṇam lavaṇajalam yathā plavena
vinyastam mahat iha parvasaṅgraheṇa
śrutvā ādau bhavati nṛṇām sukhāvāgāham
vistīrṇam lavaṇajalam yathā plavena
243.
This excellent narration, rich in profound meaning, is extensively presented here through a collection of sections. When heard initially, it becomes easily comprehensible for people, just as a vast saltwater ocean becomes easily traversable by means of a boat.
Links to all chapters:
ādi parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2 (current chapter)
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47