Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-131

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
उमोवाच ।
भगवन्भगनेत्रघ्न पूष्णो दशनपातन ।
दक्षक्रतुहर त्र्यक्ष संशयो मे महानयम् ॥१॥
1. umovāca ,
bhagavanbhaganetraghna pūṣṇo daśanapātana ,
dakṣakratuhara tryakṣa saṁśayo me mahānayam.
1. umā uvāca bhagavan bhaganetraghna pūṣṇaḥ daśanapātana
dakṣakratuhara tryakṣa saṃśayaḥ me mahān ayam
1. umā uvāca bhagavan bhaganetraghna pūṣṇaḥ daśanapātana
dakṣakratuhara tryakṣa ayam mahān saṃśayaḥ me
1. Uma said: O Lord, slayer of Bhaga's eye, feller of Pūṣan's teeth, destroyer of Dakṣa's ritual, O three-eyed one! This great doubt is mine.
चातुर्वर्ण्यं भगवता पूर्वं सृष्टं स्वयंभुवा ।
केन कर्मविपाकेन वैश्यो गच्छति शूद्रताम् ॥२॥
2. cāturvarṇyaṁ bhagavatā pūrvaṁ sṛṣṭaṁ svayaṁbhuvā ,
kena karmavipākena vaiśyo gacchati śūdratām.
2. cāturvarṇyam bhagavatā pūrvam sṛṣṭam svayambhuvā
kena karmavipākena vaiśyaḥ gacchati śūdratām
2. pūrvam svayambhuvā bhagavatā cāturvarṇyam sṛṣṭam
kena karmavipākena vaiśyaḥ śūdratām gacchati
2. The four social classes (cāturvarṇyam) were formerly created by the Self-Existent Lord (Bhagavān). By what ripening of actions (karma-vipāka) does a vaiśya attain the state of a śūdra?
वैश्यो वा क्षत्रियः केन द्विजो वा क्षत्रियो भवेत् ।
प्रतिलोमः कथं देव शक्यो धर्मो निषेवितुम् ॥३॥
3. vaiśyo vā kṣatriyaḥ kena dvijo vā kṣatriyo bhavet ,
pratilomaḥ kathaṁ deva śakyo dharmo niṣevitum.
3. vaiśyaḥ vā kṣatriyaḥ kena dvijaḥ vā kṣatriyaḥ bhavet
pratilomaḥ katham deva śakyaḥ dharmaḥ niṣevitum
3. deva kena vaiśyaḥ vā dvijaḥ vā kṣatriyaḥ bhavet
katham pratilomaḥ dharmaḥ niṣevitum śakyaḥ
3. O divine one, by what means can a Vaiśya or a Brahmin (dvija) become a Kṣatriya? How is it possible to follow such an irregular (pratiloma) natural law (dharma)?
केन वा कर्मणा विप्रः शूद्रयोनौ प्रजायते ।
क्षत्रियः शूद्रतामेति केन वा कर्मणा विभो ॥४॥
4. kena vā karmaṇā vipraḥ śūdrayonau prajāyate ,
kṣatriyaḥ śūdratāmeti kena vā karmaṇā vibho.
4. kena vā karmaṇā vipraḥ śūdra-yonau prajāyate
kṣatriyaḥ śūdratām eti kena vā karmaṇā vibho
4. vibho kena vā karmaṇā vipraḥ śūdra-yonau
prajāyate kena vā karmaṇā kṣatriyaḥ śūdratām eti
4. O all-pervading one (vibhu), by what action (karma) does a Brahmin (vipra) take birth in the womb of a śūdra? And by what action (karma) does a Kṣatriya attain the state of a śūdra?
एतं मे संशयं देव वद भूतपतेऽनघ ।
त्रयो वर्णाः प्रकृत्येह कथं ब्राह्मण्यमाप्नुयुः ॥५॥
5. etaṁ me saṁśayaṁ deva vada bhūtapate'nagha ,
trayo varṇāḥ prakṛtyeha kathaṁ brāhmaṇyamāpnuyuḥ.
5. etam me saṃśayam deva vada bhūtapate anagha trayaḥ
varṇāḥ prakṛtyā iha katham brāhmaṇyam āpnuyuḥ
5. deva anagha bhūtapate etam me saṃśayam vada iha
prakṛtyā trayaḥ varṇāḥ katham brāhmaṇyam āpnuyuḥ
5. O sinless one, lord of beings (bhūtapati), O divine one, tell me this doubt (saṃśaya). How can the three social classes (varṇas) here, by their nature, attain the state of a Brahmin?
महेश्वर उवाच ।
ब्राह्मण्यं देवि दुष्प्रापं निसर्गाद्ब्राह्मणः शुभे ।
क्षत्रियो वैश्यशूद्रौ वा निसर्गादिति मे मतिः ॥६॥
6. maheśvara uvāca ,
brāhmaṇyaṁ devi duṣprāpaṁ nisargādbrāhmaṇaḥ śubhe ,
kṣatriyo vaiśyaśūdrau vā nisargāditi me matiḥ.
6. maheśvaraḥ uvāca brāhmaṇyam devi duṣprāpam nisargāt brāhmaṇaḥ
śubhe kṣatriyaḥ vaiśyaśūdrau vā nisargāt iti me matiḥ
6. maheśvaraḥ uvāca devi śubhe brāhmaṇyam duṣprāpam.
brāhmaṇaḥ nisargāt (bhavati).
kṣatriyaḥ vaiśyaśūdrau vā nisargāt iti me matiḥ.
6. Maheśvara said: 'O Goddess (devī), O auspicious one (śubhe), the state of being a Brahmin is difficult to attain. A Brahmin is such by birth (nisarga). It is my opinion that a Kṣatriya, a Vaiśya and a Śūdra are also so by birth.'
कर्मणा दुष्कृतेनेह स्थानाद्भ्रश्यति वै द्विजः ।
ज्येष्ठं वर्णमनुप्राप्य तस्माद्रक्षेत वै द्विजः ॥७॥
7. karmaṇā duṣkṛteneha sthānādbhraśyati vai dvijaḥ ,
jyeṣṭhaṁ varṇamanuprāpya tasmādrakṣeta vai dvijaḥ.
7. karmaṇā duṣkṛtena iha sthānāt bhraśyati vai dvijaḥ
jyeṣṭham varṇam anuprāpya tasmāt rakṣeta vai dvijaḥ
7. dvijaḥ iha duṣkṛtena karmaṇā sthānāt vai bhraśyati
jyeṣṭham varṇam anuprāpya tasmāt dvijaḥ vai rakṣeta
7. Here, due to a wrongful action (karma), a twice-born (dvija) certainly falls from his position. Having attained the highest social class (varna), therefore, a twice-born (dvija) should indeed protect himself.
स्थितो ब्राह्मणधर्मेण ब्राह्मण्यमुपजीवति ।
क्षत्रियो वाथ वैश्यो वा ब्रह्मभूयाय गच्छति ॥८॥
8. sthito brāhmaṇadharmeṇa brāhmaṇyamupajīvati ,
kṣatriyo vātha vaiśyo vā brahmabhūyāya gacchati.
8. sthitaḥ brāhmaṇadharmeṇa brāhmaṇyam upajīvati
kṣatriyaḥ vā atha vaiśyaḥ vā brahmabhūyāya gacchati
8. kṣatriyaḥ vā atha vaiśyaḥ vā brāhmaṇadharmeṇa
sthitaḥ brāhmaṇyam upajīvati brahmabhūyāya gacchati
8. When a kṣatriya or vaiśya, adhering to the intrinsic nature (dharma) characteristic of a brahmin, lives by brahminhood, he progresses towards becoming a brahmin.
यस्तु विप्रत्वमुत्सृज्य क्षात्रं धर्मं निषेवते ।
ब्राह्मण्यात्स परिभ्रष्टः क्षत्रयोनौ प्रजायते ॥९॥
9. yastu vipratvamutsṛjya kṣātraṁ dharmaṁ niṣevate ,
brāhmaṇyātsa paribhraṣṭaḥ kṣatrayonau prajāyate.
9. yaḥ tu vipratvam utsṛjya kṣātram dharmam niṣevate
brāhmaṇyāt saḥ paribhraṣṭaḥ kṣatrayonau prajāyate
9. yaḥ tu vipratvam utsṛjya kṣātram dharmam niṣevate,
saḥ brāhmaṇyāt paribhraṣṭaḥ kṣatrayonau prajāyate
9. But whoever abandons his brahminhood and adopts the natural law (dharma) of a warrior, falls from his brahmin status and is reborn into the kṣatriya class.
वैश्यकर्म च यो विप्रो लोभमोहव्यपाश्रयः ।
ब्राह्मण्यं दुर्लभं प्राप्य करोत्यल्पमतिः सदा ॥१०॥
10. vaiśyakarma ca yo vipro lobhamohavyapāśrayaḥ ,
brāhmaṇyaṁ durlabhaṁ prāpya karotyalpamatiḥ sadā.
10. vaiśyakarma ca yaḥ vipraḥ lobhamohavyapāśrayaḥ
brāhmaṇyam durlabham prāpya karoti alpamatiḥ sadā
10. ca yaḥ alpamatiḥ vipraḥ lobhamohavyapāśrayaḥ,
durlabham brāhmaṇyam prāpya sadā vaiśyakarma karoti
10. And whichever brahmin, being of little understanding and always driven by greed and delusion, performs the work of a vaiśya, even after having attained the brahminhood that is so difficult to achieve.
स द्विजो वैश्यतामेति वैश्यो वा शूद्रतामियात् ।
स्वधर्मात्प्रच्युतो विप्रस्ततः शूद्रत्वमाप्नुते ॥११॥
11. sa dvijo vaiśyatāmeti vaiśyo vā śūdratāmiyāt ,
svadharmātpracyuto viprastataḥ śūdratvamāpnute.
11. sa dvijaḥ vaiśyatām eti vaiśyaḥ vā śūdratām iyāt
svadharmāt pracyutaḥ vipraḥ tataḥ śūdratvam āpnute
11. That twice-born (dvija) attains the state of a vaiśya, or a vaiśya may attain the state of a śūdra. A brāhmaṇa (vipra) who has fallen from his own intrinsic nature (dharma) then attains the state of a śūdra.
तत्रासौ निरयं प्राप्तो वर्णभ्रष्टो बहिष्कृतः ।
ब्रह्मलोकपरिभ्रष्टः शूद्रः समुपजायते ॥१२॥
12. tatrāsau nirayaṁ prāpto varṇabhraṣṭo bahiṣkṛtaḥ ,
brahmalokaparibhraṣṭaḥ śūdraḥ samupajāyate.
12. tatra asau nirayam prāptaḥ varṇabhraṣṭaḥ bahiṣkṛtaḥ
brahmalokaparibhraṣṭaḥ śūdraḥ samupajāyate
12. There, having fallen from his social class and been expelled, that person, having reached hell and completely deviated from the realm of Brahma, is born as a śūdra.
क्षत्रियो वा महाभागे वैश्यो वा धर्मचारिणि ।
स्वानि कर्माण्यपाहाय शूद्रकर्माणि सेवते ॥१३॥
13. kṣatriyo vā mahābhāge vaiśyo vā dharmacāriṇi ,
svāni karmāṇyapāhāya śūdrakarmāṇi sevate.
13. kṣatriyaḥ vā mahābhāge vaiśyaḥ vā dharmacāriṇi
svāni karmāṇi apāhāya śūdrakarmāṇi sevate
13. Or a kṣatriya, O most fortunate one, or a vaiśya, O performer of intrinsic nature (dharma), abandoning their own actions (karma), engages in the actions of a śūdra.
स्वस्थानात्स परिभ्रष्टो वर्णसंकरतां गतः ।
ब्राह्मणः क्षत्रियो वैश्यः शूद्रत्वं याति तादृशः ॥१४॥
14. svasthānātsa paribhraṣṭo varṇasaṁkaratāṁ gataḥ ,
brāhmaṇaḥ kṣatriyo vaiśyaḥ śūdratvaṁ yāti tādṛśaḥ.
14. svasthānāt sa paribhraṣṭaḥ varṇasaṅkaratām gataḥ
brāhmaṇaḥ kṣatriyaḥ vaiśyaḥ śūdratvam yāti tādṛśaḥ
14. That person, fallen from their own position, having reached a state of mixed social classes (varṇasaṅkara), whether a brāhmaṇa, kṣatriya, or vaiśya, such a one attains the state of a śūdra.
यस्तु शुद्धः स्वधर्मेण ज्ञानविज्ञानवाञ्शुचिः ।
धर्मज्ञो धर्मनिरतः स धर्मफलमश्नुते ॥१५॥
15. yastu śuddhaḥ svadharmeṇa jñānavijñānavāñśuciḥ ,
dharmajño dharmanirataḥ sa dharmaphalamaśnute.
15. yaḥ tu śuddhaḥ sva-dharmeṇa jñāna-vijñānavān śuciḥ
dharma-jñaḥ dharma-nirataḥ saḥ dharma-phalam aśnute
15. yaḥ tu sva-dharmeṇa śuddhaḥ jñāna-vijñānavān śuciḥ
dharma-jñaḥ dharma-nirataḥ saḥ dharma-phalam aśnute
15. Indeed, whoever is pure by their own intrinsic nature (dharma), possesses both knowledge and realization, is truly clean, understands natural law (dharma), and is devoted to it - that person truly enjoys the results of adherence to natural law (dharma).
इदं चैवापरं देवि ब्रह्मणा समुदीरितम् ।
अध्यात्मं नैष्ठिकं सद्भिर्धर्मकामैर्निषेव्यते ॥१६॥
16. idaṁ caivāparaṁ devi brahmaṇā samudīritam ,
adhyātmaṁ naiṣṭhikaṁ sadbhirdharmakāmairniṣevyate.
16. idam ca eva aparam devi brahmaṇā sam-udīritam
adhyātman naiṣṭhikam sadbhiḥ dharma-kāmaiḥ niṣevyate
16. devi,
ca eva idam aparam brahmaṇā samudīritam.
adhyātman naiṣṭhikam sadbhiḥ dharma-kāmaiḥ niṣevyate.
16. And this other teaching, O Goddess, was proclaimed by Brahmā: This ultimate spiritual wisdom (adhyātman) is practiced by the virtuous and by those who long for natural law (dharma).
उग्रान्नं गर्हितं देवि गणान्नं श्राद्धसूतकम् ।
घुष्टान्नं नैव भोक्तव्यं शूद्रान्नं नैव कर्हिचित् ॥१७॥
17. ugrānnaṁ garhitaṁ devi gaṇānnaṁ śrāddhasūtakam ,
ghuṣṭānnaṁ naiva bhoktavyaṁ śūdrānnaṁ naiva karhicit.
17. ugra-annam garhitam devi gaṇa-annam śrāddha-sūtakām
ghuṣṭa-annam na eva bhoktavyam śūdra-annam na eva karhicit
17. devi,
ugra-annam garhitam,
gaṇa-annam [ca] śrāddha-sūtakām [ca garhitam].
ghuṣṭa-annam na eva bhoktavyam.
śūdra-annam na eva karhicit [bhoktavyam].
17. O Goddess, food from cruel individuals, food served in large gatherings, and food from *śrāddha* (ancestor rituals) or from a period of impurity (*sūtaka*) are all condemned. Publicly announced food should never be eaten, nor should the food of a *śūdra* ever be consumed.
शूद्रान्नं गर्हितं देवि देवदेवैर्महात्मभिः ।
पितामहमुखोत्सृष्टं प्रमाणमिति मे मतिः ॥१८॥
18. śūdrānnaṁ garhitaṁ devi devadevairmahātmabhiḥ ,
pitāmahamukhotsṛṣṭaṁ pramāṇamiti me matiḥ.
18. śūdra-annam garhitam devi deva-devaiḥ mahā-ātmabhiḥ
pitāmaha-mukha-utsṛṣṭam pramāṇam iti me matiḥ
18. devi,
śūdra-annam deva-devaiḥ mahā-ātmabhiḥ garhitam.
pitāmaha-mukha-utsṛṣṭam [iti] pramāṇam.
iti me matiḥ.
18. O Goddess, the food of a śūdra is censured even by the chief deities and by great souls (mahātmans). My conviction is that this instruction, declared from the mouth of the Grandfather (Brahmā), is authoritative.
शूद्रान्नेनावशेषेण जठरे यो म्रियेत वै ।
आहिताग्निस्तथा यज्वा स शूद्रगतिभाग्भवेत् ॥१९॥
19. śūdrānnenāvaśeṣeṇa jaṭhare yo mriyeta vai ,
āhitāgnistathā yajvā sa śūdragatibhāgbhavet.
19. śūdrānena avaśeṣeṇa jaṭhare yaḥ mriyeta vai
āhitāgniḥ tathā yajvā saḥ śūdragatibhāg bhavet
19. yaḥ āhitāgniḥ tathā yajvā śūdrānena avaśeṣeṇa
jaṭhare vai mriyeta saḥ śūdragatibhāg bhavet
19. If an āhitāgni (one who maintains the sacred fires) and a performer of Vedic rituals (yajvā) were to die with their stomach full of the remnants of a śūdra's food, that person would indeed attain the status of a śūdra.
तेन शूद्रान्नशेषेण ब्रह्मस्थानादपाकृतः ।
ब्राह्मणः शूद्रतामेति नास्ति तत्र विचारणा ॥२०॥
20. tena śūdrānnaśeṣeṇa brahmasthānādapākṛtaḥ ,
brāhmaṇaḥ śūdratāmeti nāsti tatra vicāraṇā.
20. tena śūdrānnaśeṣeṇa brahmasthānāt apākṛtaḥ
brāhmaṇaḥ śūdratām eti na asti tatra vicāraṇā
20. tena śūdrānnaśeṣeṇa apākṛtaḥ brāhmaṇaḥ
brahmasthānāt śūdratām eti tatra vicāraṇā na asti
20. Due to such a remnant of a śūdra's food, a brahmin, dislodged from their sacred status, attains the state of a śūdra. There is no doubt in this matter.
यस्यान्नेनावशेषेण जठरे यो म्रियेत वै ।
तां तां योनिं व्रजेद्विप्रो यस्यान्नमुपजीवति ॥२१॥
21. yasyānnenāvaśeṣeṇa jaṭhare yo mriyeta vai ,
tāṁ tāṁ yoniṁ vrajedvipro yasyānnamupajīvati.
21. yasya annena avaśeṣeṇa jaṭhare yaḥ mriyeta vai
tām tām yonim vrajet vipraḥ yasya annam upajīvati
21. yaḥ vipraḥ yasya annena avaśeṣeṇa jaṭhare vai mriyeta
saḥ yasya annam upajīvati tām tām yonim vrajet
21. If a brahmin were to die with their stomach full of the remnants of someone's food, they would indeed attain the very birth (yoni) of the person whose food they subsist upon.
ब्राह्मणत्वं शुभं प्राप्य दुर्लभं योऽवमन्यते ।
अभोज्यान्नानि चाश्नाति स द्विजत्वात्पतेत वै ॥२२॥
22. brāhmaṇatvaṁ śubhaṁ prāpya durlabhaṁ yo'vamanyate ,
abhojyānnāni cāśnāti sa dvijatvātpateta vai.
22. brāhmaṇatvam śubham prāpya durlabham yaḥ avamanyate
abhojyānnāni ca aśnāti saḥ dvijatvāt pateta vai
22. yaḥ śubham durlabham brāhmaṇatvam prāpya avamanyate
ca abhojyānnāni aśnāti saḥ dvijatvāt vai pateta
22. Whoever, having attained the auspicious and rare state of brahminhood, disrespects it and eats forbidden foods, that person indeed falls from their status as a twice-born (dvija).
सुरापो ब्रह्महा क्षुद्रश्चौरो भग्नव्रतोऽशुचिः ।
स्वाध्यायवर्जितः पापो लुब्धो नैकृतिकः शठः ॥२३॥
23. surāpo brahmahā kṣudraścauro bhagnavrato'śuciḥ ,
svādhyāyavarjitaḥ pāpo lubdho naikṛtikaḥ śaṭhaḥ.
23. surāpaḥ brahmahā kṣudraḥ cauraḥ bhagnavrataḥ aśuciḥ
svādhyāyavarjitaḥ pāpaḥ lubdhaḥ naikṛtikaḥ śaṭhaḥ
23. One who drinks alcohol, a slayer of a brahmin, a petty person, a thief, one who has broken their vows, an impure person, one who neglects their personal Vedic study (svādhyāya), a sinful person, a greedy person, a deceitful person, and a rogue.
अव्रती वृषलीभर्ता कुण्डाशी सोमविक्रयी ।
निहीनसेवी विप्रो हि पतति ब्रह्मयोनितः ॥२४॥
24. avratī vṛṣalībhartā kuṇḍāśī somavikrayī ,
nihīnasevī vipro hi patati brahmayonitaḥ.
24. avratī vṛṣalībhartā kuṇḍāśī somavikrayī
nihīnasevī vipraḥ hi patati brahmayonitaḥ
24. One who does not observe vows, the husband of a śūdra woman, one who eats the food of an illegitimate son (kuṇḍa), a seller of Soma, and one who associates with lowly individuals - a brahmin (brāhmaṇa) indeed falls from their brahminical origin.
गुरुतल्पी गुरुद्वेषी गुरुकुत्सारतिश्च यः ।
ब्रह्मद्विट्चापि पतति ब्राह्मणो ब्रह्मयोनितः ॥२५॥
25. gurutalpī gurudveṣī gurukutsāratiśca yaḥ ,
brahmadviṭcāpi patati brāhmaṇo brahmayonitaḥ.
25. gurutalpī gurudveṣī gurukutsāratiḥ ca yaḥ
brahmadviṭ ca api patati brāhmaṇaḥ brahmayonitaḥ
25. And whoever defiles the guru's bed, hates the guru, or delights in slandering the guru, and also one who despises brahmins or the sacred knowledge (brahman) - that brahmin (brāhmaṇa) falls from their brahminical origin.
एभिस्तु कर्मभिर्देवि शुभैराचरितैस्तथा ।
शूद्रो ब्राह्मणतां गच्छेद्वैश्यः क्षत्रियतां व्रजेत् ॥२६॥
26. ebhistu karmabhirdevi śubhairācaritaistathā ,
śūdro brāhmaṇatāṁ gacchedvaiśyaḥ kṣatriyatāṁ vrajet.
26. ebhiḥ tu karmabhiḥ devi śubhaiḥ ācaritaiḥ tathā
śūdraḥ brāhmaṇatām gacchet vaiśyaḥ kṣatriyatām vrajet
26. But, O Goddess, through such auspicious and well-performed actions (karma), a śūdra may attain brahminhood, and a vaiśya may achieve kṣatriya-hood.
शूद्रकर्माणि सर्वाणि यथान्यायं यथाविधि ।
शुश्रूषां परिचर्यां च ज्येष्ठे वर्णे प्रयत्नतः ।
कुर्यादविमनाः शूद्रः सततं सत्पथे स्थितः ॥२७॥
27. śūdrakarmāṇi sarvāṇi yathānyāyaṁ yathāvidhi ,
śuśrūṣāṁ paricaryāṁ ca jyeṣṭhe varṇe prayatnataḥ ,
kuryādavimanāḥ śūdraḥ satataṁ satpathe sthitaḥ.
27. śūdrakarmāṇi sarvāṇi yathānyāyaṃ
yathāvidhi śuśrūṣām paricaryām ca
jyeṣṭhe varṇe prayatnataḥ kuryāt avimanāḥ
śūdraḥ satataṃ satpathe sthitaḥ
27. śūdraḥ avimanāḥ satataṃ satpathe
sthitaḥ yathānyāyaṃ yathāvidhi prayatnataḥ
jyeṣṭhe varṇe sarvāṇi śūdrakarmāṇi
śuśrūṣām ca paricaryām kuryāt
27. A śūdra, steadfastly abiding on the virtuous path and without mental reservations, should diligently perform all the duties of his class, appropriately and according to prescribed rules, offering service and attendance to the highest (varṇa).
दैवतद्विजसत्कर्ता सर्वातिथ्यकृतव्रतः ।
ऋतुकालाभिगामी च नियतो नियताशनः ॥२८॥
28. daivatadvijasatkartā sarvātithyakṛtavrataḥ ,
ṛtukālābhigāmī ca niyato niyatāśanaḥ.
28. daivatadvijasatkartā sarvātithyakṛtavrataḥ
ṛtukālābhigāmī ca niyataḥ niyatāśanaḥ
28. daivatadvijasatkartā sarvātithyakṛtavrataḥ
ṛtukālābhigāmī ca niyataḥ niyatāśanaḥ
28. He who honors deities and the twice-born (dvija), observes the vow of hospitality towards all guests, approaches his wife at the appropriate season, is self-controlled, and moderate in his diet.
चौक्षश्चौक्षजनान्वेषी शेषान्नकृतभोजनः ।
वृथामांसान्यभुञ्जानः शूद्रो वैश्यत्वमृच्छति ॥२९॥
29. caukṣaścaukṣajanānveṣī śeṣānnakṛtabhojanaḥ ,
vṛthāmāṁsānyabhuñjānaḥ śūdro vaiśyatvamṛcchati.
29. caukṣaḥ caukṣajanānveṣī śeṣānṇakṛtabhojanaḥ
vṛthāmāṃsāni abhuñjānaḥ śūdraḥ vaiśyatvam ṛcchati
29. śūdraḥ caukṣaḥ caukṣajanānveṣī śeṣānṇakṛtabhojanaḥ
vṛthāmāṃsāni abhuñjānaḥ vaiśyatvam ṛcchati
29. A śūdra who is pure, seeks the company of pure people, eats only food that remains after offerings (śeṣānna), and abstains from eating meat not consecrated by a (Vedic) ritual (vṛthāmāṃsāni), attains the status of a vaiśya.
ऋतवागनहंवादी निर्द्वंद्वः शमकोविदः ।
यजते नित्ययज्ञैश्च स्वाध्यायपरमः शुचिः ॥३०॥
30. ṛtavāganahaṁvādī nirdvaṁdvaḥ śamakovidaḥ ,
yajate nityayajñaiśca svādhyāyaparamaḥ śuciḥ.
30. ṛtavāk anahaṃvādī nirdvandvaḥ śamakovidaḥ
yajate nityayajñaiḥ ca svādhyāyaparamaḥ śuciḥ
30. ṛtavāk anahaṃvādī nirdvandvaḥ śamakovidaḥ
svādhyāyaparamaḥ śuciḥ ca nityayajñaiḥ yajate
30. One who speaks truth, is not boastful, free from dualities (nirdvandva), skilled in tranquility, performs daily (Vedic rituals) (yajña), is supremely devoted to self-study (svādhyāya), and is pure.
दान्तो ब्राह्मणसत्कर्ता सर्ववर्णबुभूषकः ।
गृहस्थव्रतमातिष्ठन्द्विकालकृतभोजनः ॥३१॥
31. dānto brāhmaṇasatkartā sarvavarṇabubhūṣakaḥ ,
gṛhasthavratamātiṣṭhandvikālakṛtabhojanaḥ.
31. dāntaḥ brāhmaṇasatkāartā sarvavarṇabubhūṣakaḥ
gṛhasthavratam ātiṣṭhan dvikālakṛtabhojanaḥ
31. dāntaḥ brāhmaṇasatkāartā sarvavarṇabubhūṣakaḥ
gṛhasthavratam ātiṣṭhan dvikālakṛtabhojanaḥ
31. A self-controlled person who honors brahmins, desires to support all social classes, observes the householder's (gṛhastha) vow, and takes meals twice a day.
शेषाशी विजिताहारो निष्कामो निरहंवदः ।
अग्निहोत्रमुपासंश्च जुह्वानश्च यथाविधि ॥३२॥
32. śeṣāśī vijitāhāro niṣkāmo nirahaṁvadaḥ ,
agnihotramupāsaṁśca juhvānaśca yathāvidhi.
32. śeṣāśī vijitāhāraḥ niṣkāmaḥ nirahaṃvadaḥ
agnihotram upāsan ca juhvānaḥ ca yathāvidhi
32. śeṣāśī vijitāhāraḥ niṣkāmaḥ nirahaṃvadaḥ ca
agnihotram upāsan ca yathāvidhi juhvānaḥ
32. Consuming only remnants (after offerings), having controlled his diet, free from desire, devoid of egoism (ahaṅkāra), and regularly performing the Agnihotra (Vedic fire ritual), offering oblations according to prescribed rules.
सर्वातिथ्यमुपातिष्ठञ्शेषान्नकृतभोजनः ।
त्रेताग्निमन्त्रविहितो वैश्यो भवति वै यदि ।
स वैश्यः क्षत्रियकुले शुचौ महति जायते ॥३३॥
33. sarvātithyamupātiṣṭhañśeṣānnakṛtabhojanaḥ ,
tretāgnimantravihito vaiśyo bhavati vai yadi ,
sa vaiśyaḥ kṣatriyakule śucau mahati jāyate.
33. sarvātithyam upātiṣṭhan
śeṣānnekṛtabhojanaḥ tretāgnimantravihitaḥ
vaiśyaḥ bhavati vai yadi saḥ vaiśyaḥ
kṣatriyakule śucau mahati jāyate
33. yadi vai vaiśyaḥ sarvātithyam
upātiṣṭhan śeṣānnekṛtabhojanaḥ
tretāgnimantravihitaḥ bhavati saḥ vaiśyaḥ
śucau mahati kṣatriyakule jāyate
33. Observing hospitality (ātithya) towards all, eating meals made from remnants (after offerings), consecrated by the mantras of the three sacred fires, if such a person is indeed a vaiśya, then that vaiśya is reborn into a pure, great kṣatriya family.
स वैश्यः क्षत्रियो जातो जन्मप्रभृति संस्कृतः ।
उपनीतो व्रतपरो द्विजो भवति सत्कृतः ॥३४॥
34. sa vaiśyaḥ kṣatriyo jāto janmaprabhṛti saṁskṛtaḥ ,
upanīto vrataparo dvijo bhavati satkṛtaḥ.
34. saḥ vaiśyaḥ kṣatriyaḥ jātaḥ janmaprabhṛti saṃskṛtaḥ
upanītaḥ vrataparaḥ dvijaḥ bhavati satkṛtaḥ
34. saḥ vaiśyaḥ kṣatriyaḥ jātaḥ janmaprabhṛti saṃskṛtaḥ
upanītaḥ vrataparaḥ satkṛtaḥ dvijaḥ bhavati
34. That vaiśya, having been born as a kṣatriya, is consecrated from birth, initiated (upanīta), and devoted to vows, thus becoming a respected twice-born (dvija).
ददाति यजते यज्ञैः संस्कृतैराप्तदक्षिणैः ।
अधीते स्वर्गमन्विच्छंस्त्रेताग्निशरणः सदा ॥३५॥
35. dadāti yajate yajñaiḥ saṁskṛtairāptadakṣiṇaiḥ ,
adhīte svargamanvicchaṁstretāgniśaraṇaḥ sadā.
35. dadāti yajate yajñaiḥ saṃskṛtaiḥ āptadakṣiṇaiḥ
adhīte svargam anvicchan tretāgniśaraṇaḥ sadā
35. One who always gives, performs well-prepared (Vedic rituals) (yajña) with appropriate fees, studies (the Vedas) desiring heaven, and constantly maintains the three sacred fires.
आर्तहस्तप्रदो नित्यं प्रजा धर्मेण पालयन् ।
सत्यः सत्यानि कुरुते नित्यं यः सुखदर्शनः ॥३६॥
36. ārtahastaprado nityaṁ prajā dharmeṇa pālayan ,
satyaḥ satyāni kurute nityaṁ yaḥ sukhadarśanaḥ.
36. ārtahastapradaḥ nityam prajāḥ dharmeṇa pālayan
satyaḥ satyāni kurute nityam yaḥ sukhadarśanaḥ
36. One who always offers help to the distressed, protecting the people according to (natural law) (dharma), is truthful, always performs righteous acts, and is pleasant to behold.
धर्मदण्डो न निर्दण्डो धर्मकार्यानुशासकः ।
यन्त्रितः कार्यकरणे षड्भागकृतलक्षणः ॥३७॥
37. dharmadaṇḍo na nirdaṇḍo dharmakāryānuśāsakaḥ ,
yantritaḥ kāryakaraṇe ṣaḍbhāgakṛtalakṣaṇaḥ.
37. dharmadaṇḍaḥ na nirdaṇḍaḥ dharmakāryānuśāsakaḥ
yantritaḥ kāryakaraṇe ṣaḍbhāgakṛtalakṣaṇaḥ
37. He is one who administers punishment according to (natural law) (dharma), not one without authority; he is an instructor in (dharma)-related actions, self-controlled in performing his duties, and is characterized by taking a sixth part (as tax).
ग्राम्यधर्मान्न सेवेत स्वच्छन्देनार्थकोविदः ।
ऋतुकाले तु धर्मात्मा पत्नीं सेवेत नित्यदा ॥३८॥
38. grāmyadharmānna seveta svacchandenārthakovidaḥ ,
ṛtukāle tu dharmātmā patnīṁ seveta nityadā.
38. grāmyadharmān na seveta svaicchandena arthakovidaḥ
ṛtukāle tu dharmātmā patnīm seveta nityadā
38. An expert in beneficial matters should not indulge in worldly practices by his own arbitrary will. But a person whose nature is (dharma) (dharmātmā) should always approach his wife during the proper season.
सर्वोपवासी नियतः स्वाध्यायपरमः शुचिः ।
बर्हिष्कान्तरिते नित्यं शयानोऽग्निगृहे सदा ॥३९॥
39. sarvopavāsī niyataḥ svādhyāyaparamaḥ śuciḥ ,
barhiṣkāntarite nityaṁ śayāno'gnigṛhe sadā.
39. sarvopavāsī niyataḥ svādhyāyaparamaḥ śuciḥ
barhiṣkāntarite nityaṃ śayānaḥ agnigṛhe sadā
39. niyataḥ śuciḥ sarvopavāsī svādhyāyaparamaḥ
nityaṃ sadā barhiṣkāntarite agnigṛhe śayānaḥ
39. Always observing complete fasts, self-controlled, supremely devoted to sacred study, and pure, he constantly lies on sacred grass within the fire-house.
सर्वातिथ्यं त्रिवर्गस्य कुर्वाणः सुमनाः सदा ।
शूद्राणां चान्नकामानां नित्यं सिद्धमिति ब्रुवन् ॥४०॥
40. sarvātithyaṁ trivargasya kurvāṇaḥ sumanāḥ sadā ,
śūdrāṇāṁ cānnakāmānāṁ nityaṁ siddhamiti bruvan.
40. sarvātithyaṃ trivargasya kurvāṇaḥ sumanāḥ sadā
śūdrāṇāṃ ca annakāmānāṃ nityaṃ siddhaṃ iti bruvan
40. sadā sumanāḥ trivargasya sarvātithyaṃ kurvāṇaḥ ca
annakāmānāṃ śūdrāṇāṃ nityaṃ siddhaṃ iti bruvan
40. Always cheerful, he extends hospitality to all three classes, and constantly says 'It is ready!' to those śūdras desiring food.
स्वार्थाद्वा यदि वा कामान्न किंचिदुपलक्षयेत् ।
पितृदेवातिथिकृते साधनं कुरुते च यः ॥४१॥
41. svārthādvā yadi vā kāmānna kiṁcidupalakṣayet ,
pitṛdevātithikṛte sādhanaṁ kurute ca yaḥ.
41. svārthāt vā yadi vā kāmāt na kiṃcit upalakṣayet
pitṛdevātithikṛte sādhanaṃ kurute ca yaḥ
41. yaḥ svārthāt vā yadi vā kāmāt kiṃcit na
upalakṣayet ca pitṛdevātithikṛte sādhanaṃ kurute
41. And he who aims for nothing out of self-interest or desires, but rather provides the means for ancestors, gods, and guests.
स्ववेश्मनि यथान्यायमुपास्ते भैक्षमेव च ।
त्रिकालमग्निहोत्रं च जुह्वानो वै यथाविधि ॥४२॥
42. svaveśmani yathānyāyamupāste bhaikṣameva ca ,
trikālamagnihotraṁ ca juhvāno vai yathāvidhi.
42. svaveśmani yathānyāyam upāste bhaikṣam eva ca
trikālam agnihotraṃ ca juhvānaḥ vai yathāvidhi
42. svaveśmani yathānyāyam bhaikṣam eva ca upāste
ca vai trikālam agnihotraṃ yathāvidhi juhvānaḥ
42. And in his own house, he properly subsists only on alms, and indeed, performing the (Vedic ritual of) agnihotra three times daily according to the rules.
गोब्राह्मणहितार्थाय रणे चाभिमुखो हतः ।
त्रेताग्निमन्त्रपूतं वा समाविश्य द्विजो भवेत् ॥४३॥
43. gobrāhmaṇahitārthāya raṇe cābhimukho hataḥ ,
tretāgnimantrapūtaṁ vā samāviśya dvijo bhavet.
43. go-brāhmaṇa-hitārthāya raṇe ca abhimukhaḥ hataḥ
tretāgnimantrapūtam vā samāviśya dvijaḥ bhavet
43. raṇe go-brāhmaṇa-hitārthāya abhimukhaḥ ca hataḥ
vā tretāgnimantrapūtam samāviśya dvijaḥ bhavet
43. One who is killed while facing the enemy in battle for the welfare of cows and brahmins, or one who has become purified by the mantras of the three (Vedic) fires, becomes a twice-born (dvija).
ज्ञानविज्ञानसंपन्नः संस्कृतो वेदपारगः ।
विप्रो भवति धर्मात्मा क्षत्रियः स्वेन कर्मणा ॥४४॥
44. jñānavijñānasaṁpannaḥ saṁskṛto vedapāragaḥ ,
vipro bhavati dharmātmā kṣatriyaḥ svena karmaṇā.
44. jñānavijñānasaṃpannaḥ saṃskṛtaḥ vedapāragaḥ
vipraḥ bhavati dharmātmā kṣatriyaḥ svena karmaṇā
44. kṣatriyaḥ svena karmaṇā jñānavijñānasaṃpannaḥ
saṃskṛtaḥ vedapāragaḥ dharmātmā vipraḥ bhavati
44. A kshatriya becomes a brahmin (vipra) whose intrinsic nature (dharma) is righteous, endowed with spiritual knowledge and worldly wisdom, cultivated, and proficient in the Vedas, through his own actions (karma).
एतैः कर्मफलैर्देवि न्यूनजातिकुलोद्भवः ।
शूद्रोऽप्यागमसंपन्नो द्विजो भवति संस्कृतः ॥४५॥
45. etaiḥ karmaphalairdevi nyūnajātikulodbhavaḥ ,
śūdro'pyāgamasaṁpanno dvijo bhavati saṁskṛtaḥ.
45. etaiḥ karmaphalaiḥ devi nyūnajātīkulodbhavaḥ
śūdraḥ api āgamasaṃpannaḥ dvijaḥ bhavati saṃskṛtaḥ
45. devi etaiḥ karmaphalaiḥ nyūnajātīkulodbhavaḥ
śūdraḥ api āgamasaṃpannaḥ saṃskṛtaḥ dvijaḥ bhavati
45. O Goddess, even a śūdra born into a low social class or family, by means of these fruits of action (karma), becomes a cultivated twice-born (dvija) who is well-versed in traditional knowledge (āgama).
ब्राह्मणो वाप्यसद्वृत्तः सर्वसंकरभोजनः ।
ब्राह्मण्यं पुण्यमुत्सृज्य शूद्रो भवति तादृशः ॥४६॥
46. brāhmaṇo vāpyasadvṛttaḥ sarvasaṁkarabhojanaḥ ,
brāhmaṇyaṁ puṇyamutsṛjya śūdro bhavati tādṛśaḥ.
46. brāhmaṇaḥ vā api asadvṛttaḥ sarvasaṃkarabhojanaḥ
brāhmaṇyam puṇyam utsṛjya śūdraḥ bhavati tādṛśaḥ
46. brāhmaṇaḥ vā api asadvṛttaḥ sarvasaṃkarabhojanaḥ
puṇyam brāhmaṇyam utsṛjya śūdraḥ tādṛśaḥ bhavati
46. Conversely, a brahmin of bad conduct who partakes of all mixed (impure) foods, having abandoned the sacred status of a brahmin (brāhmaṇya), becomes a śūdra of that nature.
कर्मभिः शुचिभिर्देवि शुद्धात्मा विजितेन्द्रियः ।
शूद्रोऽपि द्विजवत्सेव्य इति ब्रह्माब्रवीत्स्वयम् ॥४७॥
47. karmabhiḥ śucibhirdevi śuddhātmā vijitendriyaḥ ,
śūdro'pi dvijavatsevya iti brahmābravītsvayam.
47. karmabhiḥ śucibhiḥ devi śuddhātmā vijitendriyaḥ
śūdraḥ api dvijavat sevyaḥ iti brahmā abravīt svayam
47. devi śūdraḥ api śucibhiḥ karmabhiḥ śuddhātmā
vijitendriyaḥ dvijavat sevyaḥ iti brahmā svayam abravīt
47. O goddess, even a śūdra, through pure deeds (karma), with a purified inner self (ātman) and controlled senses, should be honored like a twice-born (dvija). This was declared by Brahmā himself.
स्वभावकर्म च शुभं यत्र शूद्रेऽपि तिष्ठति ।
विशुद्धः स द्विजातिर्वै विज्ञेय इति मे मतिः ॥४८॥
48. svabhāvakarma ca śubhaṁ yatra śūdre'pi tiṣṭhati ,
viśuddhaḥ sa dvijātirvai vijñeya iti me matiḥ.
48. svabhāvakarma ca śubham yatra śūdre api tiṣṭhati
viśuddhaḥ saḥ dvijātiḥ vai vijñeyaḥ iti me matiḥ
48. yatra śubham svabhāvakarma ca śūdre api tiṣṭhati
saḥ viśuddhaḥ dvijātiḥ vai vijñeyaḥ iti me matiḥ
48. Where good conduct (karma) and intrinsic nature (svabhāva) reside even in a śūdra, he should be recognized as a truly pure, twice-born (dvijāti). This is my considered opinion.
न योनिर्नापि संस्कारो न श्रुतं न च संनतिः ।
कारणानि द्विजत्वस्य वृत्तमेव तु कारणम् ॥४९॥
49. na yonirnāpi saṁskāro na śrutaṁ na ca saṁnatiḥ ,
kāraṇāni dvijatvasya vṛttameva tu kāraṇam.
49. na yoniḥ na api saṃskāraḥ na śrutam na ca sannatiḥ
kāraṇāni dvijatvasya vṛttam eva tu kāraṇam
49. yoniḥ na api saṃskāraḥ na śrutam na ca sannatiḥ
dvijatvasya kāraṇāni vṛttam eva tu kāraṇam
49. Neither birth, nor ritual purification (saṃskāra), nor sacred learning, nor humility are the reasons for twice-born status (dvijatva). Rather, good conduct (vṛtta) alone is the true reason.
सर्वोऽयं ब्राह्मणो लोके वृत्तेन तु विधीयते ।
वृत्ते स्थितश्च सुश्रोणि ब्राह्मणत्वं निगच्छति ॥५०॥
50. sarvo'yaṁ brāhmaṇo loke vṛttena tu vidhīyate ,
vṛtte sthitaśca suśroṇi brāhmaṇatvaṁ nigacchati.
50. sarvaḥ ayam brāhmaṇaḥ loke vṛttena tu vidhīyate
vṛtte sthitaḥ ca suśroṇi brāhmaṇatvam nigacchati
50. loke sarvaḥ ayam brāhmaṇaḥ tu vṛttena vidhīyate
ca suśroṇi vṛtte sthitaḥ brāhmaṇatvam nigacchati
50. In this world, everyone is identified as a Brahmin by their conduct (vṛtta). And, O beautiful lady, one who is steadfast in good conduct (vṛtta) attains the status of a Brahmin.
ब्राह्मः स्वभावः कल्याणि समः सर्वत्र मे मतिः ।
निर्गुणं निर्मलं ब्रह्म यत्र तिष्ठति स द्विजः ॥५१॥
51. brāhmaḥ svabhāvaḥ kalyāṇi samaḥ sarvatra me matiḥ ,
nirguṇaṁ nirmalaṁ brahma yatra tiṣṭhati sa dvijaḥ.
51. brāhmaḥ svabhāvaḥ kalyāṇi samaḥ sarvatra me matiḥ
nirguṇam nirmalam brahma yatra tiṣṭhati saḥ dvijaḥ
51. kalyāṇi me matiḥ brāhmaḥ svabhāvaḥ sarvatra samaḥ
yatra nirguṇam nirmalam brahma tiṣṭhati saḥ dvijaḥ
51. O auspicious one, it is my understanding that the intrinsic nature (svabhāva) related to (brahman) is to be impartial everywhere. He who dwells in the pure, attributeless ultimate reality (brahman) is a true twice-born.
एते योनिफला देवि स्थानभागनिदर्शकाः ।
स्वयं च वरदेनोक्ता ब्रह्मणा सृजता प्रजाः ॥५२॥
52. ete yoniphalā devi sthānabhāganidarśakāḥ ,
svayaṁ ca varadenoktā brahmaṇā sṛjatā prajāḥ.
52. ete yoniphalāḥ devi sthānabhāganidarśakāḥ
svayam ca varadena uktāḥ brahmaṇā sṛjatā prajāḥ
52. devi ete yoniphalāḥ sthānabhāganidarśakāḥ ca
svayam varadena prajāḥ sṛjatā brahmaṇā uktāḥ
52. O goddess, these are the results of births, which indicate one's station and portion. And they were personally declared by the boon-bestowing creator (brahman) himself, while he was creating the creatures.
ब्राह्मणो हि महत्क्षेत्रं लोके चरति पादवत् ।
यत्तत्र बीजं वपति सा कृषिः पारलौकिकी ॥५३॥
53. brāhmaṇo hi mahatkṣetraṁ loke carati pādavat ,
yattatra bījaṁ vapati sā kṛṣiḥ pāralaukikī.
53. brāhmaṇaḥ hi mahat kṣetram loke carati pādavat
yat tatra bījam vapati sā kṛṣiḥ pāralaukikī
53. hi brāhmaṇaḥ loke mahat pādavat kṣetram carati
yat bījam tatra vapati sā pāralaukikī kṛṣiḥ
53. Indeed, a (brāhmaṇa) is a great field (kṣetram) in the world, ever moving. Whatever seed one sows in it, that cultivation (kṛṣi) leads to the other world.
मिताशिना सदा भाव्यं सत्पथालम्बिना सदा ।
ब्राह्ममार्गमतिक्रम्य वर्तितव्यं बुभूषता ॥५४॥
54. mitāśinā sadā bhāvyaṁ satpathālambinā sadā ,
brāhmamārgamatikramya vartitavyaṁ bubhūṣatā.
54. mitāśinā sadā bhāvyam satpathālambinā sadā
brāhmamārgam atikramya vartitavyam bubhūṣatā
54. sadā mitāśinā bhāvyam sadā satpathālambinā
bubhūṣatā brāhmamārgam atikramya vartitavyam
54. One should always be moderate in eating and always adhere to the virtuous path. One who desires to truly exist (bubhūṣatā) should conduct oneself without transgressing the path of (brahman).
संहिताध्यायिना भाव्यं गृहे वै गृहमेधिना ।
नित्यं स्वाध्याययुक्तेन दानाध्ययनजीविना ॥५५॥
55. saṁhitādhyāyinā bhāvyaṁ gṛhe vai gṛhamedhinā ,
nityaṁ svādhyāyayuktena dānādhyayanajīvinā.
55. saṃhitādhyāyinā bhāvyaṃ gṛhe vai gṛhamedhinā
nityaṃ svādhyāyayuktena dānādhyayanajīvinā
55. gṛhamedhinā vai gṛhe saṃhitādhyāyinā nityaṃ
svādhyāyayuktena dānādhyayanajīvinā bhāvyaṃ
55. A householder (gṛhamedhin) should indeed be one who studies the sacred texts (saṃhitā), always dedicated to self-study (svādhyāya), and sustains himself through giving donations (dāna) and scriptural study (adhyayana).
एवंभूतो हि यो विप्रः सततं सत्पथे स्थितः ।
आहिताग्निरधीयानो ब्रह्मभूयाय कल्पते ॥५६॥
56. evaṁbhūto hi yo vipraḥ satataṁ satpathe sthitaḥ ,
āhitāgniradhīyāno brahmabhūyāya kalpate.
56. evaṃbhūtaḥ hi yaḥ vipraḥ satataṃ satpathe
sthitaḥ āhitāgniḥ adhīyānaḥ brahmabhūyāya kalpate
56. hi yaḥ evaṃbhūtaḥ vipraḥ satataṃ satpathe
sthitaḥ āhitāgniḥ adhīyānaḥ brahmabhūyāya kalpate
56. Indeed, such a Brahmin (vipra) who constantly remains on the righteous path, maintains the sacred fires (āhitāgni), and studies the scriptures, becomes qualified for the attainment of brahman.
ब्राह्मण्यमेव संप्राप्य रक्षितव्यं यतात्मभिः ।
योनिप्रतिग्रहादानैः कर्मभिश्च शुचिस्मिते ॥५७॥
57. brāhmaṇyameva saṁprāpya rakṣitavyaṁ yatātmabhiḥ ,
yonipratigrahādānaiḥ karmabhiśca śucismite.
57. brāhmaṇyam eva samprāpya rakṣitavyaṃ yatātmabhiḥ
yonipratigrahādānaiḥ karmabhiḥ ca śucismite
57. śucismite brāhmaṇyam eva samprāpya yatātmabhiḥ
yonipratigrahādānaiḥ ca karmabhiḥ rakṣitavyaṃ
57. Having attained Brahminhood, it must be carefully guarded by those with controlled selves (yatātman), through maintaining purity of lineage (yoni), proper acceptance of gifts (pratigraha), appropriate transactions (ādāna), and righteous deeds (karma), O pure-smiling one.
एतत्ते सर्वमाख्यातं यथा शूद्रो भवेद्द्विजः ।
ब्राह्मणो वा च्युतो धर्माद्यथा शूद्रत्वमाप्नुते ॥५८॥
58. etatte sarvamākhyātaṁ yathā śūdro bhaveddvijaḥ ,
brāhmaṇo vā cyuto dharmādyathā śūdratvamāpnute.
58. etat te sarvam ākhyātaṃ yathā śūdraḥ bhavet dvijaḥ
brāhmaṇaḥ vā cyutaḥ dharmāt yathā śūdratvam āpnute
58. etat sarvam te ākhyātaṃ yathā śūdraḥ dvijaḥ bhavet
vā yathā brāhmaṇaḥ dharmāt cyutaḥ śūdratvam āpnute
58. All this has been explained to you: how a śūdra may become a twice-born (dvija), and conversely, how a Brahmin who has deviated from his natural law (dharma) attains the state of a śūdra.