Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-91

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
तस्मिन्महति संक्रन्दे राजा दुर्योधनस्तदा ।
गाङ्गेयमुपसंगम्य विनयेनाभिवाद्य च ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tasminmahati saṁkrande rājā duryodhanastadā ,
gāṅgeyamupasaṁgamya vinayenābhivādya ca.
1. sañjaya uvāca tasmin mahati saṃkrande rājā duryodhanaḥ
tadā gāṅgeyam upasaṃgamya vinayena abhivādya ca
1. sañjaya uvāca tadā rājā duryodhanaḥ tasmin mahati
saṃkrande gāṅgeyam upasaṃgamya ca vinayena abhivādya
1. Sañjaya said: In the midst of that great clamor, King Duryodhana then, having approached the son of Gaṅgā (Bhīṣma) and having respectfully saluted him...
तस्य सर्वं यथावृत्तमाख्यातुमुपचक्रमे ।
घटोत्कचस्य विजयमात्मनश्च पराजयम् ॥२॥
2. tasya sarvaṁ yathāvṛttamākhyātumupacakrame ,
ghaṭotkacasya vijayamātmanaśca parājayam.
2. tasya sarvam yathāvṛttam ākhyātum upacakrame
ghaṭotkacasya vijayam ātmanaḥ ca parājayam
2. tasya sarvam yathāvṛttam ākhyātum upacakrame
ghaṭotkacasya vijayam ca ātmanaḥ parājayam
2. He began to narrate all that had transpired: the victory of Ghaṭotkaca and his own defeat.
कथयामास दुर्धर्षो विनिःश्वस्य पुनः पुनः ।
अब्रवीच्च तदा राजन्भीष्मं कुरुपितामहम् ॥३॥
3. kathayāmāsa durdharṣo viniḥśvasya punaḥ punaḥ ,
abravīcca tadā rājanbhīṣmaṁ kurupitāmaham.
3. kathayāmāsa durdharṣaḥ viniḥśvasya punaḥ punaḥ
abravīt ca tadā rājan bhīṣmam kurupitāmaham
3. durdharṣaḥ viniḥśvasya punaḥ punaḥ kathayāmāsa
tadā ca rājan bhīṣmam kurupitāmaham abravīt
3. The invincible one, sighing repeatedly, narrated everything. And then, O King, he addressed Bhīṣma, the grandfather of the Kurus.
भवन्तं समुपाश्रित्य वासुदेवं यथा परैः ।
पाण्डवैर्विग्रहो घोरः समारब्धो मया प्रभो ॥४॥
4. bhavantaṁ samupāśritya vāsudevaṁ yathā paraiḥ ,
pāṇḍavairvigraho ghoraḥ samārabdho mayā prabho.
4. bhavantam samupāśritya vāsudevam yathā paraiḥ
pāṇḍavaiḥ vigrahaḥ ghoraḥ samārabdhaḥ mayā prabho
4. prabho mayā bhavantam vāsudevam yathā paraiḥ (iva)
samupāśritya pāṇḍavaiḥ ghoraḥ vigrahaḥ samārabdhaḥ
4. O Lord (prabho), having relied upon you and Vāsudeva (Krishna) as if by enemies, a terrible conflict has been initiated by me with the Pāṇḍavas.
एकादश समाख्याता अक्षौहिण्यश्च या मम ।
निदेशे तव तिष्ठन्ति मया सार्धं परंतप ॥५॥
5. ekādaśa samākhyātā akṣauhiṇyaśca yā mama ,
nideśe tava tiṣṭhanti mayā sārdhaṁ paraṁtapa.
5. ekādaśa samākhyātāḥ akṣauhiṇyaḥ ca yāḥ mama
nideśe tava tiṣṭhanti mayā sārdham paraṃtapa
5. paraṃtapa mama yāḥ ekādaśa akṣauhiṇyaḥ samākhyātāḥ
(santi) tāḥ tava nideśe mayā sārdham tiṣṭhanti
5. O tormentor of foes (paraṃtapa), the eleven akshauhinis that belong to me are reckoned (as stationed) under your command, along with myself.
सोऽहं भरतशार्दूल भीमसेनपुरोगमैः ।
घटोत्कचं समाश्रित्य पाण्डवैर्युधि निर्जितः ॥६॥
6. so'haṁ bharataśārdūla bhīmasenapurogamaiḥ ,
ghaṭotkacaṁ samāśritya pāṇḍavairyudhi nirjitaḥ.
6. saḥ aham bharataśārdūla bhīmasenapurōgamaiḥ
ghaṭotkacaṃ samāśritya pāṇḍavaiḥ yudhi nirjitaḥ
6. bharataśārdūla saḥ aham bhīmasenapurōgamaiḥ
pāṇḍavaiḥ ghaṭotkacaṃ samāśritya yudhi nirjitaḥ
6. O tiger among the Bharatas, I have been defeated in battle by the Pāṇḍavas, who, led by Bhīmasena, relied upon Ghaṭotkaca.
तन्मे दहति गात्राणि शुष्कवृक्षमिवानलः ।
तदिच्छामि महाभाग त्वत्प्रसादात्परंतप ॥७॥
7. tanme dahati gātrāṇi śuṣkavṛkṣamivānalaḥ ,
tadicchāmi mahābhāga tvatprasādātparaṁtapa.
7. tat me dahati gātrāṇi śuṣkavṛkṣam iva analaḥ
tat icchāmi mahābhāga tvatprasādāt paraṃtapa
7. mahābhāga paraṃtapa tat me gātrāṇi analaḥ
śuṣkavṛkṣam iva dahati tat tvatprasādāt icchāmi
7. That (defeat) burns my limbs, just as fire (anala) consumes a dry tree. Therefore, O greatly fortunate one, O tormentor of foes, by your grace, I desire (to achieve) that.
राक्षसापसदं हन्तुं स्वयमेव पितामह ।
त्वां समाश्रित्य दुर्धर्षं तन्मे कर्तुं त्वमर्हसि ॥८॥
8. rākṣasāpasadaṁ hantuṁ svayameva pitāmaha ,
tvāṁ samāśritya durdharṣaṁ tanme kartuṁ tvamarhasi.
8. rākṣasāpasadaṃ hantuṃ svayam eva pitāmaha tvāṃ
samāśritya durdharṣaṃ tat me kartuṃ tvam arhasi
8. pitāmaha durdharṣaṃ tvāṃ samāśritya svayam eva
rākṣasāpasadaṃ hantuṃ tat me kartuṃ tvam arhasi
8. O grandfather (pitāmaha), relying on you, the unassailable, I desire to kill that lowest of Rākṣasas myself. You ought to do that for me.
एतच्छ्रुत्वा तु वचनं राज्ञो भरतसत्तम ।
दुर्योधनमिदं वाक्यं भीष्मः शांतनवोऽब्रवीत् ॥९॥
9. etacchrutvā tu vacanaṁ rājño bharatasattama ,
duryodhanamidaṁ vākyaṁ bhīṣmaḥ śāṁtanavo'bravīt.
9. etat śrutvā tu vacanaṃ rājñaḥ bharatasattama
duryodhanaṃ idaṃ vākyaṃ bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ abravīt
9. bharatasattama rājñaḥ etat vacanaṃ śrutvā tu
bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ duryodhanaṃ idaṃ vākyaṃ abravīt
9. O best among the Bharatas (bharatasattama), having heard this speech of the king (Duryodhana), Bhīṣma, the son of Śāntanu, spoke these words to Duryodhana.
शृणु राजन्मम वचो यत्त्वा वक्ष्यामि कौरव ।
यथा त्वया महाराज वर्तितव्यं परंतप ॥१०॥
10. śṛṇu rājanmama vaco yattvā vakṣyāmi kaurava ,
yathā tvayā mahārāja vartitavyaṁ paraṁtapa.
10. śṛṇu rājan mama vacaḥ yat tvā vakṣyāmi kaurava
yathā tvayā mahārāja vartitavyam paraṃtapa
10. rājan kaurava mama vacaḥ śṛṇu yat tvā vakṣyāmi
mahārāja paraṃtapa yathā tvayā vartitavyam
10. O King, O Kaurava, listen to my words which I shall speak to you, O great king, O tormentor of foes, concerning how you should conduct yourself.
आत्मा रक्ष्यो रणे तात सर्वावस्थास्वरिंदम ।
धर्मराजेन संग्रामस्त्वया कार्यः सदानघ ॥११॥
11. ātmā rakṣyo raṇe tāta sarvāvasthāsvariṁdama ,
dharmarājena saṁgrāmastvayā kāryaḥ sadānagha.
11. ātmā rakṣyaḥ raṇe tāta sarvāvasthāsu ariṃdama
dharmarājena saṃgrāmaḥ tvayā kāryaḥ sadā anagha
11. tāta ariṃdama raṇe sarvāvasthāsu ātmā rakṣyaḥ
anagha tvayā sadā dharmarājena saṃgrāmaḥ kāryaḥ
11. O dear one, O subduer of enemies, your very self (ātman) must be protected in all circumstances in battle. O sinless one, you must always conduct your affairs and struggles alongside Dharmaraja (Yudhiṣṭhira).
अर्जुनेन यमाभ्यां वा भीमसेनेन वा पुनः ।
राजधर्मं पुरस्कृत्य राजा राजानमृच्छति ॥१२॥
12. arjunena yamābhyāṁ vā bhīmasenena vā punaḥ ,
rājadharmaṁ puraskṛtya rājā rājānamṛcchati.
12. arjunena yamābhyām vā bhīmasenena vā punaḥ
rājadharmam puraskṛtya rājā rājānam ṛcchati
12. punaḥ rājā rājadharmam puraskṛtya arjunena vā
yamābhyām vā bhīmasenena vā rājānam ṛcchati
12. Moreover, a king should approach another king, observing the principles of the king's constitution (rājadharma), either through Arjuna, or through the two Yamas (Nakula and Sahadeva), or through Bhimasena.
अहं द्रोणः कृपो द्रौणिः कृतवर्मा च सात्वतः ।
शल्यश्च सौमदत्तिश्च विकर्णश्च महारथः ॥१३॥
13. ahaṁ droṇaḥ kṛpo drauṇiḥ kṛtavarmā ca sātvataḥ ,
śalyaśca saumadattiśca vikarṇaśca mahārathaḥ.
13. aham droṇaḥ kṛpaḥ drauṇiḥ kṛtavarmā ca sātvataḥ
śalyaḥ ca saumadattiḥ ca vikarṇaḥ ca mahārathaḥ
13. aham droṇaḥ kṛpaḥ drauṇiḥ kṛtavarmā ca sātvataḥ
śalyaḥ ca saumadattiḥ ca vikarṇaḥ ca mahārathaḥ
13. I, Drona, Kripa, Drauni (Aśvatthāman), Kṛtavarman of the Sātvata clan, and Shalya, and Saumadatti (Bhuriśravas), and Vikarṇa, the great warrior (mahāratha, are here / among us).
तव च भ्रातरः शूरा दुःशासनपुरोगमाः ।
त्वदर्थं प्रतियोत्स्यामो राक्षसं तं महाबलम् ॥१४॥
14. tava ca bhrātaraḥ śūrā duḥśāsanapurogamāḥ ,
tvadarthaṁ pratiyotsyāmo rākṣasaṁ taṁ mahābalam.
14. tava ca bhrātaraḥ śūrāḥ duḥśāsanapurogamāḥ
tvadartham pratiyotsyāmaḥ rākṣasam tam mahābalam
14. ca tava śūrāḥ duḥśāsanapurogamāḥ bhrātaraḥ
tvadartham tam mahābalam rākṣasam pratiyotsyāmaḥ
14. And your brave brothers, led by Duḥśāsana, will fight against that exceedingly powerful Rākṣasa for your sake.
तस्मिन्रौद्रे राक्षसेन्द्रे यदि ते हृच्छयो महान् ।
अयं वा गच्छतु रणे तस्य युद्धाय दुर्मतेः ।
भगदत्तो महीपालः पुरंदरसमो युधि ॥१५॥
15. tasminraudre rākṣasendre yadi te hṛcchayo mahān ,
ayaṁ vā gacchatu raṇe tasya yuddhāya durmateḥ ,
bhagadatto mahīpālaḥ puraṁdarasamo yudhi.
15. tasmin raudre rākṣasendre yadi te
hṛcchayaḥ mahān ayam vā gacchatu
raṇe tasya yuddhāya durmateḥ bhagadattaḥ
mahīpālaḥ purandarasamaḥ yudhi
15. yadi te tasmin raudre rākṣasendre
mahān hṛcchayaḥ (asti) vā ayam mahīpālaḥ
bhagadattaḥ yudhi purandarasamaḥ
durmateḥ tasya yuddhāya raṇe gacchatu
15. If you have a great concern regarding that fierce lord of Rākṣasas, then let this King Bhagadatta, who is equal to Purandara (Indra) in battle, go to the fight against that evil-minded one.
एतावदुक्त्वा राजानं भगदत्तमथाब्रवीत् ।
समक्षं पार्थिवेन्द्रस्य वाक्यं वाक्यविशारदः ॥१६॥
16. etāvaduktvā rājānaṁ bhagadattamathābravīt ,
samakṣaṁ pārthivendrasya vākyaṁ vākyaviśāradaḥ.
16. etāvat uktvā rājānam bhagadattam atha abravīt
samakṣam pārthivendrasya vākyam vākyaviśāradaḥ
16. vākyaviśāradaḥ etāvat uktvā atha pārthivendrasya
samakṣam rājānam bhagadattam vākyam abravīt
16. Having said this much, the expert in speech then spoke these words to King Bhagadatta in the presence of the lord of kings.
गच्छ शीघ्रं महाराज हैडिम्बं युद्धदुर्मदम् ।
वारयस्व रणे यत्तो मिषतां सर्वधन्विनाम् ।
राक्षसं क्रूरकर्माणं यथेन्द्रस्तारकं पुरा ॥१७॥
17. gaccha śīghraṁ mahārāja haiḍimbaṁ yuddhadurmadam ,
vārayasva raṇe yatto miṣatāṁ sarvadhanvinām ,
rākṣasaṁ krūrakarmāṇaṁ yathendrastārakaṁ purā.
17. gaccha śīghram mahārāja haiḍimbam
yuddhadurmadam vārayasva raṇe yattaḥ
miṣatām sarvadhanvinām rākṣasam
krūrakarmāṇam yathā indraḥ tārakam purā
17. mahārāja śīghram gaccha,
yattaḥ rāṇe sarvadhanvinām miṣatām yuddhadurmadam krūrakarmāṇam rākṣasam haiḍimbam vārayasva,
yathā purā indraḥ tārakam (avārayat)
17. O great King, go quickly and, striving intently in battle while all the archers watch, restrain Hidiṁba's son (Ghaṭotkaca), that Rākṣasa who is arrogant in battle and performs cruel deeds, just as Indra restrained Tāraka long ago.
तव दिव्यानि चास्त्राणि विक्रमश्च परंतप ।
समागमश्च बहुभिः पुराभूदसुरैः सह ॥१८॥
18. tava divyāni cāstrāṇi vikramaśca paraṁtapa ,
samāgamaśca bahubhiḥ purābhūdasuraiḥ saha.
18. tava divyāni ca astrāṇi vikramaḥ ca parantapa
samāgamaḥ ca bahubhiḥ purā abhūt asuraiḥ saha
18. parantapa tava divyāni ca astrāṇi vikramaḥ ca
bahubhiḥ asuraiḥ saha samāgamaḥ ca purā abhūt
18. O tormentor of foes, your divine weapons, your valor, and your encounters with numerous asuras have all occurred previously.
त्वं तस्य राजशार्दूल प्रतियोद्धा महाहवे ।
स्वबलेन वृतो राजञ्जहि राक्षसपुंगवम् ॥१९॥
19. tvaṁ tasya rājaśārdūla pratiyoddhā mahāhave ,
svabalena vṛto rājañjahi rākṣasapuṁgavam.
19. tvam tasya rājaśārdūla pratiyoddhā mahāhave
svabalena vṛtaḥ rājan jahi rākṣasapuṅgavam
19. rājaśārdūla rājan tvam tasya mahāhave
pratiyoddhā svabalena vṛtaḥ rākṣasapuṅgavam jahi
19. O tiger among kings, you are his opponent in this great battle. O king, surrounded by your own strength, destroy that foremost of Rākṣasas.
एतच्छ्रुत्वा तु वचनं भीष्मस्य पृतनापतेः ।
प्रययौ सिंहनादेन परानभिमुखो द्रुतम् ॥२०॥
20. etacchrutvā tu vacanaṁ bhīṣmasya pṛtanāpateḥ ,
prayayau siṁhanādena parānabhimukho drutam.
20. etat śrutvā tu vacanam bhīṣmasya pṛtanāpateḥ
prayayau siṃhanādena parān abhimukhaḥ drutam
20. pṛtanāpateḥ bhīṣmasya etat vacanam śrutvā tu
(saḥ) siṃhanādena parān abhimukhaḥ drutam prayayau
20. Having heard this speech of Bhīṣma, the army commander, he swiftly advanced facing the enemies with a lion's roar.
तमाद्रवन्तं संप्रेक्ष्य गर्जन्तमिव तोयदम् ।
अभ्यवर्तन्त संक्रुद्धाः पाण्डवानां महारथाः ॥२१॥
21. tamādravantaṁ saṁprekṣya garjantamiva toyadam ,
abhyavartanta saṁkruddhāḥ pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ.
21. tam ādravantam samprekṣya garjantam iva toyadam
abhyavartanta saṃkruddhāḥ pāṇḍavānāṃ mahārathāḥ
21. tam toyadam iva garjantam ādravantam samprekṣya,
saṃkruddhāḥ pāṇḍavānāṃ mahārathāḥ abhyavartanta
21. Seeing him rushing forward, roaring like a cloud, the enraged great charioteers of the Pāṇḍavas turned to confront him.
भीमसेनोऽभिमन्युश्च राक्षसश्च घटोत्कचः ।
द्रौपदेयाः सत्यधृतिः क्षत्रदेवश्च मारिष ॥२२॥
22. bhīmaseno'bhimanyuśca rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ ,
draupadeyāḥ satyadhṛtiḥ kṣatradevaśca māriṣa.
22. bhīmasenaḥ abhimanyuḥ ca rākṣasaḥ ca ghaṭotkacaḥ
| draupadeyāḥ satyadhṛtiḥ kṣatradevaḥ ca māriṣa
22. māriṣa bhīmasenaḥ abhimanyuḥ ca rākṣasaḥ ghaṭotkacaḥ
ca draupadeyāḥ satyadhṛtiḥ kṣatradevaḥ ca (santi)
22. Bhimasena, Abhimanyu, and the demon Ghatotkaca; the sons of Draupadi, Satyadhriti, and Kṣatradeva (are also present), O respected one.
चेदिपो वसुदानश्च दशार्णाधिपतिस्तथा ।
सुप्रतीकेन तांश्चापि भगदत्तोऽप्युपाद्रवत् ॥२३॥
23. cedipo vasudānaśca daśārṇādhipatistathā ,
supratīkena tāṁścāpi bhagadatto'pyupādravat.
23. cedipaḥ vasudānaḥ ca daśārṇādhipatiḥ tathā |
supratīkena tān ca api bhagadattaḥ api upādravat
23. cedipaḥ vasudānaḥ ca tathā daśārṇādhipatiḥ (āsan)
bhagadattaḥ api supratīkena tān ca api upādravat
23. The king of Chedi, Vasudana, and also the lord of Daśārṇa, and also Bhagadatta, with (his elephant) Supratika, rushed upon them.
ततः समभवद्युद्धं घोररूपं भयानकम् ।
पाण्डूनां भगदत्तेन यमराष्ट्रविवर्धनम् ॥२४॥
24. tataḥ samabhavadyuddhaṁ ghorarūpaṁ bhayānakam ,
pāṇḍūnāṁ bhagadattena yamarāṣṭravivardhanam.
24. tataḥ samabhavat yuddham ghorarūpam bhayānakam
| pāṇḍūnām bhagadattena yamarāṣṭravivardhanam
24. tataḥ pāṇḍūnām bhagadattena (saha) ghorarūpam
bhayānakam yamarāṣṭravivardhanam yuddham samabhavat
24. Then a dreadful and terrifying battle arose, increasing the realm of Yama (god of death), between the Pandavas and Bhagadatta.
प्रमुक्ता रथिभिर्बाणा भीमवेगाः सुतेजनाः ।
ते निपेतुर्महाराज नागेषु च रथेषु च ॥२५॥
25. pramuktā rathibhirbāṇā bhīmavegāḥ sutejanāḥ ,
te nipeturmahārāja nāgeṣu ca ratheṣu ca.
25. pramuktāḥ rathibhiḥ bāṇāḥ bhīmavegāḥ sutejanāḥ
| te nipetuḥ mahārāja nāgeṣu ca ratheṣu ca
25. mahārāja rathibhiḥ pramuktāḥ bhīmavegāḥ
sutejanāḥ bāṇāḥ te nāgeṣu ca ratheṣu ca nipetuḥ
25. O great king, arrows of terrible speed and very sharp, discharged by the charioteers, fell upon both the elephants and the chariots.
प्रभिन्नाश्च महानागा विनीता हस्तिसादिभिः ।
परस्परं समासाद्य संनिपेतुरभीतवत् ॥२६॥
26. prabhinnāśca mahānāgā vinītā hastisādibhiḥ ,
parasparaṁ samāsādya saṁnipeturabhītavat.
26. prabhinnāḥ ca mahānāgāḥ vinītāḥ hastisādibhiḥ
parasparam samāsādya sannipetuḥ abhītavat
26. mahānāgāḥ prabhinnāḥ hastisādibhiḥ vinītāḥ
ca parasparam samāsādya abhītavat sannipetuḥ
26. The great elephants, infuriated and controlled by their riders, approached each other and clashed fearlessly.
मदान्धा रोषसंरब्धा विषाणाग्रैर्महाहवे ।
बिभिदुर्दन्तमुसलैः समासाद्य परस्परम् ॥२७॥
27. madāndhā roṣasaṁrabdhā viṣāṇāgrairmahāhave ,
bibhidurdantamusalaiḥ samāsādya parasparam.
27. madāndhāḥ roṣasaṃrabdhāḥ viṣāṇāgraiḥ mahāhave
bibhiduḥ dantamusalaiḥ samāsādya parasparam
27. madāndhāḥ roṣasaṃrabdhāḥ (te) mahāhave parasparam
samāsādya viṣāṇāgraiḥ dantamusalaiḥ bibhiduḥ
27. Blinded by rut and enraged by fury, in that great battle, they approached each other and tore them apart with the tips of their tusks and their tusks acting as maces.
हयाश्च चामरापीडाः प्रासपाणिभिरास्थिताः ।
चोदिताः सादिभिः क्षिप्रं निपेतुरितरेतरम् ॥२८॥
28. hayāśca cāmarāpīḍāḥ prāsapāṇibhirāsthitāḥ ,
coditāḥ sādibhiḥ kṣipraṁ nipeturitaretaram.
28. hayāḥ ca cāmarāpīḍāḥ prāsapāṇibhiḥ āsthitāḥ
coditāḥ sādibhiḥ kṣipram nipetuḥ itaretaram
28. ca cāmarāpīḍāḥ hayāḥ prāsapāṇibhiḥ āsthitāḥ
sādibhiḥ coditāḥ kṣipram itaretaram nipetuḥ
28. The horses, adorned with chowries, ridden by those with lances in hand, were swiftly impelled by their riders and clashed with each other.
पादाताश्च पदात्योघैस्ताडिताः शक्तितोमरैः ।
न्यपतन्त तदा भूमौ शतशोऽथ सहस्रशः ॥२९॥
29. pādātāśca padātyoghaistāḍitāḥ śaktitomaraiḥ ,
nyapatanta tadā bhūmau śataśo'tha sahasraśaḥ.
29. pādātāḥ ca padātyoghāiḥ tāḍitāḥ śaktitomarāiḥ
nyapatanta tadā bhūmāu śataśaḥ atha sahasraśaḥ
29. ca pādātāḥ padātyoghāiḥ śaktitomarāiḥ tāḍitāḥ
tadā bhūmāu śataśaḥ atha sahasraśaḥ nyapatanta
29. The foot soldiers, struck by overwhelming numbers of other foot soldiers with lances and javelins, then fell to the ground by hundreds and thousands.
रथिनश्च तथा राजन्कर्णिनालीकसायकैः ।
निहत्य समरे वीरान्सिंहनादान्विनेदिरे ॥३०॥
30. rathinaśca tathā rājankarṇinālīkasāyakaiḥ ,
nihatya samare vīrānsiṁhanādānvinedire.
30. rathinaḥ ca tathā rājan karṇinālīkasāyakaiḥ
nihatya samare vīrān siṃhanādān vinedire
30. rājan tathā rathinaḥ ca karṇinālīkasāyakaiḥ
samare vīrān nihatya siṃhanādān vinedire
30. O King, similarly, the charioteers, having slain heroes in battle with broad-headed and tubular arrows, let out lion-like roars.
तस्मिंस्तथा वर्तमाने संग्रामे लोमहर्षणे ।
भगदत्तो महेष्वासो भीमसेनमथाद्रवत् ॥३१॥
31. tasmiṁstathā vartamāne saṁgrāme lomaharṣaṇe ,
bhagadatto maheṣvāso bhīmasenamathādravat.
31. tasmin tathā vartamāne saṃgrāme lomaharṣaṇe
bhagadattaḥ maheṣvāsaḥ bhīmasenam atha adravat
31. tasmin tathā lomaharṣaṇe saṃgrāme vartamāne
atha maheṣvāsaḥ bhagadattaḥ bhīmasenam adravat
31. As that hair-raising battle was thus proceeding, Bhagadatta, a great archer, then rushed towards Bhimasena.
कुञ्जरेण प्रभिन्नेन सप्तधा स्रवता मदम् ।
पर्वतेन यथा तोयं स्रवमाणेन सर्वतः ॥३२॥
32. kuñjareṇa prabhinnena saptadhā sravatā madam ,
parvatena yathā toyaṁ sravamāṇena sarvataḥ.
32. kuñjareṇa prabhinnena saptadhā sravatā madam
parvatena yathā toyam sravamāṇena sarvataḥ
32. yathā sarvataḥ sravamāṇena parvatena toyam (sravati),
(tathā) madam saptadhā sravatā prabhinnena kuñjareṇa (madam sravati)
32. Just as water flows from a mountain in every direction, so was it by the elephant, its temples burst open and secreting ichor in seven streams.
किरञ्शरसहस्राणि सुप्रतीकशिरोगतः ।
ऐरावतस्थो मघवान्वारिधारा इवानघ ॥३३॥
33. kirañśarasahasrāṇi supratīkaśirogataḥ ,
airāvatastho maghavānvāridhārā ivānagha.
33. kiran śarasahasrāṇi supratīkaśirogataḥ
airāvatasthaḥ maghavān vāridhārāḥ iva anagha
33. anagha,
supratīkaśirogataḥ śarasahasrāṇi kiran (saḥ) airāvatasthaḥ maghavān vāridhārāḥ iva (bhāti)
33. O sinless one, (Bhagadatta,) mounted on Supratīka's head, showering thousands of arrows, was like Indra, situated on Airāvata, showering streams of rain.
स भीमं शरधाराभिस्ताडयामास पार्थिवः ।
पर्वतं वारिधाराभिः प्रावृषीव बलाहकः ॥३४॥
34. sa bhīmaṁ śaradhārābhistāḍayāmāsa pārthivaḥ ,
parvataṁ vāridhārābhiḥ prāvṛṣīva balāhakaḥ.
34. sa bhīmam śaradhārābhiḥ tāḍayāmāsa pārthivaḥ
parvatam vāridhārābhiḥ prāvṛṣi iva balāhakaḥ
34. sa pārthivaḥ bhīmam śaradhārābhiḥ tāḍayāmāsa
balāhakaḥ prāvṛṣi iva vāridhārābhiḥ parvatam
34. That king struck Bhima with torrents of arrows, just as a cloud in the rainy season showers a mountain with streams of water.
भीमसेनस्तु संक्रुद्धः पादरक्षान्परःशतान् ।
निजघान महेष्वासः संक्रुद्धः शरवृष्टिभिः ॥३५॥
35. bhīmasenastu saṁkruddhaḥ pādarakṣānparaḥśatān ,
nijaghāna maheṣvāsaḥ saṁkruddhaḥ śaravṛṣṭibhiḥ.
35. bhīmasenaḥ tu saṃkruddhaḥ pādaraksṣān paraḥśatān
nijaghāna maheṣvāsaḥ saṃkruddhaḥ śaravṛṣṭibhiḥ
35. tu saṃkruddhaḥ maheṣvāsaḥ bhīmasenaḥ
śaravṛṣṭibhiḥ paraḥśatān pādaraksṣān nijaghāna
35. But Bhimasena, greatly enraged and a mighty archer, slew hundreds of foot-soldiers with volleys of arrows.
तान्दृष्ट्वा निहतान्क्रुद्धो भगदत्तः प्रतापवान् ।
चोदयामास नागेन्द्रं भीमसेनरथं प्रति ॥३६॥
36. tāndṛṣṭvā nihatānkruddho bhagadattaḥ pratāpavān ,
codayāmāsa nāgendraṁ bhīmasenarathaṁ prati.
36. tān dṛṣṭvā nihatān kruddhaḥ bhagadattaḥ pratāpavān
codayāmāsa nāgendram bhīmasenaratham prati
36. pratāpavān kruddhaḥ bhagadattaḥ tān nihatān
dṛṣṭvā nāgendram bhīmasenaratham prati codayāmāsa
36. Having seen those (soldiers) killed, the powerful and enraged Bhagadatta directed his magnificent elephant towards Bhimasena's chariot.
स नागः प्रेषितस्तेन बाणो ज्याचोदितो यथा ।
अभ्यधावत वेगेन भीमसेनमरिंदमम् ॥३७॥
37. sa nāgaḥ preṣitastena bāṇo jyācodito yathā ,
abhyadhāvata vegena bhīmasenamariṁdamam.
37. sa nāgaḥ preṣitaḥ tena bāṇaḥ jyācoditaḥ
yathā abhyadhāvata vegena bhīmasenarimaṃdamam
37. tena preṣitaḥ sa nāgaḥ vegena bhīmasenarimaṃdamam
abhyadhāvata yathā jyācoditaḥ bāṇaḥ
37. That elephant, dispatched by him (Bhagadatta), rushed with great speed towards Bhimasena, the subduer of enemies, just as an arrow, propelled by a bowstring, (rushes).
तमापतन्तं संप्रेक्ष्य पाण्डवानां महारथाः ।
अभ्यवर्तन्त वेगेन भीमसेनपुरोगमाः ॥३८॥
38. tamāpatantaṁ saṁprekṣya pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ ,
abhyavartanta vegena bhīmasenapurogamāḥ.
38. tam āpatantam saṃprekṣya pāṇḍavānām mahārathāḥ
abhyavartanta vegena bhīmasenapurōgamāḥ
38. pāṇḍavānām mahārathāḥ bhīmasenapurōgamāḥ tam
āpatantam saṃprekṣya vegena abhyavartanta
38. Upon seeing him (the elephant) approaching, the great charioteers of the Pandavas, with Bhīmasena at the forefront, swiftly advanced against it.
केकयाश्चाभिमन्युश्च द्रौपदेयाश्च सर्वशः ।
दशार्णाधिपतिः शूरः क्षत्रदेवश्च मारिष ।
चेदिपश्चित्रकेतुश्च संक्रुद्धाः सर्व एव ते ॥३९॥
39. kekayāścābhimanyuśca draupadeyāśca sarvaśaḥ ,
daśārṇādhipatiḥ śūraḥ kṣatradevaśca māriṣa ,
cedipaścitraketuśca saṁkruddhāḥ sarva eva te.
39. kekayāḥ ca abhimanyuḥ ca draupadeyāḥ
ca sarvaśaḥ daśārṇādhipatiḥ śūraḥ
kṣatradevaḥ ca māriṣa cedipaḥ
citraketuḥ ca saṃkruddhāḥ sarve eva te
39. māriṣa,
kekayāḥ ca abhimanyuḥ ca draupadeyāḥ ca sarvaśaḥ,
śūraḥ daśārṇādhipatiḥ ca kṣatradevaḥ ca cedipaḥ ca citraketuḥ ca,
te sarve eva saṃkruddhāḥ
39. And the Kekayas, Abhimanyu, and all the sons of Draupadi, along with the valiant lord of Daśārṇa, Kṣatradeva (O revered one), and Citraketu, the lord of Cedis - all of them were greatly enraged.
उत्तमास्त्राणि दिव्यानि दर्शयन्तो महाबलाः ।
तमेकं कुञ्जरं क्रुद्धाः समन्तात्पर्यवारयन् ॥४०॥
40. uttamāstrāṇi divyāni darśayanto mahābalāḥ ,
tamekaṁ kuñjaraṁ kruddhāḥ samantātparyavārayan.
40. uttamāstrāṇi divyāni darśayantaḥ mahābalāḥ tam
ekam kuñjaram kruddhāḥ samantāt paryavārayan
40. mahābalāḥ kruddhāḥ (santaḥ) divyāni uttamāstrāṇi
darśayantaḥ tam ekam kuñjaram samantāt paryavārayan
40. The mighty warriors, enraged and displaying their divine and excellent weapons, surrounded that single elephant from all sides.
स विद्धो बहुभिर्बाणैर्व्यरोचत महाद्विपः ।
संजातरुधिरोत्पीडो धातुचित्र इवाद्रिराट् ॥४१॥
41. sa viddho bahubhirbāṇairvyarocata mahādvipaḥ ,
saṁjātarudhirotpīḍo dhātucitra ivādrirāṭ.
41. saḥ viddhaḥ bahubhiḥ bāṇaiḥ vyarocata mahādvipaḥ
saṃjātarudhirotpīḍaḥ dhātucitraḥ iva adrirāṭ
41. saḥ mahādvipaḥ bahubhiḥ bāṇaiḥ viddhaḥ (san)
saṃjātarudhirotpīḍaḥ adrirāṭ dhātucitraḥ iva vyarocata
41. That great elephant, pierced by many arrows, shone splendidly, with gushing streams of blood, like a majestic mountain variegated with minerals.
दशार्णाधिपतिश्चापि गजं भूमिधरोपमम् ।
समास्थितोऽभिदुद्राव भगदत्तस्य वारणम् ॥४२॥
42. daśārṇādhipatiścāpi gajaṁ bhūmidharopamam ,
samāsthito'bhidudrāva bhagadattasya vāraṇam.
42. daśārṇādhipatiḥ ca api gajam bhūmidharopamam
samāsthitaḥ abhidudrāva bhagadattasya vāraṇam
42. daśārṇādhipatiḥ ca api bhūmidharopamam gajam
samāsthitaḥ bhagadattasya vāraṇam abhidudrāva
42. And the lord of Daśārṇa, mounted on an elephant resembling a mountain, charged towards Bhagadatta's elephant.
तमापतन्तं समरे गजं गजपतिः स च ।
दधार सुप्रतीकोऽपि वेलेव मकरालयम् ॥४३॥
43. tamāpatantaṁ samare gajaṁ gajapatiḥ sa ca ,
dadhāra supratīko'pi veleva makarālayam.
43. tam āpatantam samare gajam gajapatiḥ saḥ ca
dadhāra supratīkaḥ api velā iva makarālayam
43. saḥ gajapatiḥ supratīkaḥ api samare āpatantam
tam gajam velā iva makarālayam ca dadhāra
43. And that lord of elephants, Supratīka, indeed withstood the elephant (of Daśārṇa) that was approaching in battle, just as a shore holds back the ocean (makarālaya).
वारितं प्रेक्ष्य नागेन्द्रं दशार्णस्य महात्मनः ।
साधु साध्विति सैन्यानि पाण्डवेयान्यपूजयन् ॥४४॥
44. vāritaṁ prekṣya nāgendraṁ daśārṇasya mahātmanaḥ ,
sādhu sādhviti sainyāni pāṇḍaveyānyapūjayan.
44. vāritam prekṣya nāgendram daśārṇasya mahātmanaḥ
sādhu sādhu iti sainyāni pāṇḍaveyāni apūjayan
44. pāṇḍaveyāni sainyāni mahātmanaḥ daśārṇasya
nāgendram vāritam prekṣya sādhu sādhu iti apūjayan
44. Seeing the lord of elephants (nāgendra) belonging to the great-souled Daśārṇa repelled, the Pāṇḍava armies praised [Bhagadatta's elephant], exclaiming, "Excellent! Excellent!"
ततः प्राग्ज्योतिषः क्रुद्धस्तोमरान्वै चतुर्दश ।
प्राहिणोत्तस्य नागस्य प्रमुखे नृपसत्तम ॥४५॥
45. tataḥ prāgjyotiṣaḥ kruddhastomarānvai caturdaśa ,
prāhiṇottasya nāgasya pramukhe nṛpasattama.
45. tataḥ prāgjyotiṣaḥ kruddhaḥ tomarān vai caturdaśa
prāhiṇot tasya nāgasya pramukhe nṛpasattama
45. nṛpasattama tataḥ kruddhaḥ prāgjyotiṣaḥ vai
tasya nāgasya pramukhe caturdaśa tomarān prāhiṇot
45. Then, the enraged king of Prāgjyotiṣa (Bhagadatta) indeed hurled fourteen javelins in front of that elephant (of Daśārṇa), O best of kings.
तस्य वर्म मुखत्राणं शातकुम्भपरिष्कृतम् ।
विदार्य प्राविशन्क्षिप्रं वल्मीकमिव पन्नगाः ॥४६॥
46. tasya varma mukhatrāṇaṁ śātakumbhapariṣkṛtam ,
vidārya prāviśankṣipraṁ valmīkamiva pannagāḥ.
46. tasya varma mukhatrāṇam śātakumbhapariṣkṛtam
vidārya prāviśan kṣipram valmīkam iva pannagāḥ
46. pannagāḥ tasya śātakumbhapariṣkṛtam mukhatrāṇam
varma ca vidārya kṣipram valmīkam iva prāviśan
46. Having quickly torn through his helmet, which was adorned with pure gold, and his armor, they entered him like snakes entering an anthill.
स गाढविद्धो व्यथितो नागो भरतसत्तम ।
उपावृत्तमदः क्षिप्रं स न्यवर्तत वेगतः ॥४७॥
47. sa gāḍhaviddho vyathito nāgo bharatasattama ,
upāvṛttamadaḥ kṣipraṁ sa nyavartata vegataḥ.
47. sa gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ nāgaḥ bharatasattama
upāvṛttamadaḥ kṣipram sa nyavartata vegataḥ
47. bharatasattama saḥ nāgaḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ
upāvṛttamadaḥ saḥ kṣipram vegataḥ nyavartata
47. O best of Bharatas, that elephant, deeply wounded and distressed, quickly retreated with speed as its rut subsided.
प्रदुद्राव च वेगेन प्रणदन्भैरवं स्वनम् ।
स मर्दमानः स्वबलं वायुर्वृक्षानिवौजसा ॥४८॥
48. pradudrāva ca vegena praṇadanbhairavaṁ svanam ,
sa mardamānaḥ svabalaṁ vāyurvṛkṣānivaujasā.
48. pradudrāva ca vegena praṇadan bhairavam svanam
sa mardamānaḥ svabalam vāyuḥ vṛkṣān iva ojasā
48. sa ca vegena bhairavam svanam praṇadan vāyuḥ
ojasā vṛkṣān iva svabalam mardamānaḥ pradudrāva
48. And he fled forward with speed, letting out a terrifying roar, trampling his own forces, just as the wind, with its might, crushes trees.
तस्मिन्पराजिते नागे पाण्डवानां महारथाः ।
सिंहनादं विनद्योच्चैर्युद्धायैवोपतस्थिरे ॥४९॥
49. tasminparājite nāge pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ ,
siṁhanādaṁ vinadyoccairyuddhāyaivopatasthire.
49. tasmin parājite nāge pāṇḍavānām mahārathāḥ
siṃhanādam vinadya uccaiḥ yuddhāya eva upatasthire
49. tasmin nāge parājite pāṇḍavānām mahārathāḥ uccaiḥ
siṃhanādam vinadya yuddhāya eva upatasthire
49. When that Nāga (elephant) was defeated, the great warriors of the Pāṇḍavas, having roared a loud lion's roar, then prepared themselves for battle.
ततो भीमं पुरस्कृत्य भगदत्तमुपाद्रवन् ।
किरन्तो विविधान्बाणाञ्शस्त्राणि विविधानि च ॥५०॥
50. tato bhīmaṁ puraskṛtya bhagadattamupādravan ,
kiranto vividhānbāṇāñśastrāṇi vividhāni ca.
50. tataḥ bhīmam puraskṛtya bhagadattam upādravan
kirantaḥ vividhān bāṇān śastrāṇi vividhāni ca
50. tataḥ bhīmam puraskṛtya vividhān bāṇān vividhāni
ca śastrāṇi kirantaḥ bhagadattam upādravan
50. Then, with Bhima leading the way, they rushed upon Bhagadatta, showering him with various arrows and weapons.
तेषामापततां राजन्संक्रुद्धानाममर्षिणाम् ।
श्रुत्वा स निनदं घोरममर्षाद्गतसाध्वसः ।
भगदत्तो महेष्वासः स्वनागं प्रत्यचोदयत् ॥५१॥
51. teṣāmāpatatāṁ rājansaṁkruddhānāmamarṣiṇām ,
śrutvā sa ninadaṁ ghoramamarṣādgatasādhvasaḥ ,
bhagadatto maheṣvāsaḥ svanāgaṁ pratyacodayat.
51. teṣām āpatatām rājan saṃkruddhānām
amarṣiṇām śrutvā saḥ ninadam ghoram
amarṣāt gatasaadhvasaḥ bhagadattaḥ
maheṣvāsaḥ svanāgam pratyacodayat
51. rājan,
saṃkruddhānām amarṣiṇām teṣām āpatatām ghoram ninadam śrutvā,
saḥ bhagadattaḥ maheṣvāsaḥ amarṣāt gatasaadhvasaḥ svanāgam pratyacodayat
51. O King, upon hearing the terrible roar of those enraged and indignant attackers, Bhagadatta, the great archer, became fearless out of indignation and urged his own elephant forward.
अङ्कुशाङ्गुष्ठनुदितः स गजप्रवरो युधि ।
तस्मिन्क्षणे समभवत्संवर्तक इवानलः ॥५२॥
52. aṅkuśāṅguṣṭhanuditaḥ sa gajapravaro yudhi ,
tasminkṣaṇe samabhavatsaṁvartaka ivānalaḥ.
52. aṅkuśāṅguṣṭhanuditaḥ saḥ gajapravaraḥ yudhi
tasmin kṣaṇe samabhavat saṃvartakaḥ iva analaḥ
52. aṅkuśāṅguṣṭhanuditaḥ saḥ gajapravaraḥ yudhi
tasmin kṣaṇe saṃvartakaḥ analaḥ iva samabhavat
52. That excellent elephant, spurred on by the goad and the mahout's thumb, instantly became like the fire of cosmic dissolution (saṃvartaka) in battle.
रथसंघांस्तथा नागान्हयांश्च सह सादिभिः ।
पादातांश्च सुसंक्रुद्धः शतशोऽथ सहस्रशः ।
अमृद्नात्समरे राजन्संप्रधावंस्ततस्ततः ॥५३॥
53. rathasaṁghāṁstathā nāgānhayāṁśca saha sādibhiḥ ,
pādātāṁśca susaṁkruddhaḥ śataśo'tha sahasraśaḥ ,
amṛdnātsamare rājansaṁpradhāvaṁstatastataḥ.
53. rathasaṃghān tathā nāgān hayān ca
saha sādibhiḥ pādātān ca susaṃkruddhaḥ
śataśaḥ atha sahasraśaḥ amṛdnāt
samare rājan saṃpradhāvan tatastataḥ
53. rājan,
atha susaṃkruddhaḥ saṃpradhāvan samare tatas tataḥ,
rathasaṃghān tathā nāgān ca sādibhiḥ saha hayān ca pādātān ca śataśaḥ sahasraśaḥ amṛdnāt
53. O King, then, rushing here and there in the battle, that greatly enraged one crushed hundreds and thousands of chariots, elephants, horses with their riders, and foot soldiers.
तेन संलोड्यमानं तु पाण्डूनां तद्बलं महत् ।
संचुकोच महाराज चर्मेवाग्नौ समाहितम् ॥५४॥
54. tena saṁloḍyamānaṁ tu pāṇḍūnāṁ tadbalaṁ mahat ,
saṁcukoca mahārāja carmevāgnau samāhitam.
54. tena saṃloḍyamānam tu pāṇḍūnām tat balam mahat
saṃcukoca mahārāja carma iva agnau samāhitam
54. mahārāja pāṇḍūnām tat mahat balam tena
saṃloḍyamānam saṃcukoca carma iva agnau samāhitam
54. O great king, that mighty army of the Pandavas, being agitated by him (Bhagadatta), shrank like hide placed in fire.
भग्नं तु स्वबलं दृष्ट्वा भगदत्तेन धीमता ।
घटोत्कचोऽथ संक्रुद्धो भगदत्तमुपाद्रवत् ॥५५॥
55. bhagnaṁ tu svabalaṁ dṛṣṭvā bhagadattena dhīmatā ,
ghaṭotkaco'tha saṁkruddho bhagadattamupādravat.
55. bhagnam tu svabalam dṛṣṭvā bhagadattena dhīmatā
ghaṭotkacaḥ atha saṃkruddhaḥ bhagadattam upādravat
55. atha ghaṭotkacaḥ svabalam bhagnam dhīmatā
bhagadattena dṛṣṭvā saṃkruddhaḥ bhagadattam upādravat
55. When Ghatotkacha saw his own army being routed by the intelligent Bhagadatta, he became greatly enraged and then rushed towards Bhagadatta.
विकटः पुरुषो राजन्दीप्तास्यो दीप्तलोचनः ।
रूपं विभीषणं कृत्वा रोषेण प्रज्वलन्निव ॥५६॥
56. vikaṭaḥ puruṣo rājandīptāsyo dīptalocanaḥ ,
rūpaṁ vibhīṣaṇaṁ kṛtvā roṣeṇa prajvalanniva.
56. vikaṭaḥ puruṣaḥ rājan dīptāsyaḥ dīptalocanaḥ
rūpam vibhīṣaṇam kṛtvā roṣeṇa prajvalan iva
56. rājan vikaṭaḥ puruṣaḥ dīptāsyaḥ dīptalocanaḥ
vibhīṣaṇam rūpam kṛtvā roṣeṇa prajvalan iva
56. O king, that formidable being (puruṣa) (Ghatotkacha), with a blazing face and fiery eyes, assumed a terrifying form and seemed to blaze with anger.
जग्राह विपुलं शूलं गिरीणामपि दारणम् ।
नागं जिघांसुः सहसा चिक्षेप च महाबलः ।
सविष्फुलिङ्गज्वालाभिः समन्तात्परिवेष्टितम् ॥५७॥
57. jagrāha vipulaṁ śūlaṁ girīṇāmapi dāraṇam ,
nāgaṁ jighāṁsuḥ sahasā cikṣepa ca mahābalaḥ ,
saviṣphuliṅgajvālābhiḥ samantātpariveṣṭitam.
57. jagrāha vipulam śūlam girīṇām api
dāraṇam nāgam jighāṃsuḥ sahasā
cikṣepa ca mahābalaḥ
saviṣphuliṅgajvālābhiḥ samantāt pariveṣṭitam
57. mahābalaḥ vipulam śūlam girīṇām
api dāraṇam jagrāha nāgam jighāṃsuḥ
sahasā ca cikṣepa
saviṣphuliṅgajvālābhiḥ samantāt pariveṣṭitam
57. The mighty one (Ghatotkacha) seized a massive spear, capable of splitting even mountains. Intending to kill the elephant (Supratika), he suddenly hurled it (the spear), which was enveloped on all sides by sparks and flames.
तमापतन्तं सहसा दृष्ट्वा ज्वालाकुलं रणे ।
चिक्षेप रुचिरं तीक्ष्णमर्धचन्द्रं स पार्थिवः ।
चिच्छेद सुमहच्छूलं तेन बाणेन वेगवत् ॥५८॥
58. tamāpatantaṁ sahasā dṛṣṭvā jvālākulaṁ raṇe ,
cikṣepa ruciraṁ tīkṣṇamardhacandraṁ sa pārthivaḥ ,
ciccheda sumahacchūlaṁ tena bāṇena vegavat.
58. tam āpatantam sahasā dṛṣṭvā jvālāākulam
raṇe | cikṣepa ruciram tīkṣṇam
ardhacandram sa pārthivaḥ | ciccheda
sumahat śūlam tena bāṇena vegavat
58. raṇe jvālāākulam tam sahasā dṛṣṭvā,
sa pārthivaḥ ruciram tīkṣṇam ardhacandram cikṣepa tena vegavat bāṇena sumahat śūlam ciccheda
58. Seeing him suddenly approaching and ablaze in the battle, that king (pārthiva) hurled a beautiful, sharp, crescent-shaped arrow. With that swift arrow, he quickly severed the very great spear.
निपपात द्विधा छिन्नं शूलं हेमपरिष्कृतम् ।
महाशनिर्यथा भ्रष्टा शक्रमुक्ता नभोगता ॥५९॥
59. nipapāta dvidhā chinnaṁ śūlaṁ hemapariṣkṛtam ,
mahāśaniryathā bhraṣṭā śakramuktā nabhogatā.
59. nipapāta dvidhā chinnam śūlam hemapariṣkṛtam
| mahāśaniḥ yathā bhraṣṭā śakramuktā nabhogatā
59. dvidhā chinnam hemapariṣkṛtam śūlam nipapāta yathā
śakramuktā nabhogatā bhraṣṭā mahāśaniḥ (nipapāta)
59. The gold-adorned spear, severed into two, fell to the ground, just as a great thunderbolt, released by Indra, falls from the sky.
शूलं निपतितं दृष्ट्वा द्विधा कृत्तं स पार्थिवः ।
रुक्मदण्डां महाशक्तिं जग्राहाग्निशिखोपमाम् ।
चिक्षेप तां राक्षसस्य तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥६०॥
60. śūlaṁ nipatitaṁ dṛṣṭvā dvidhā kṛttaṁ sa pārthivaḥ ,
rukmadaṇḍāṁ mahāśaktiṁ jagrāhāgniśikhopamām ,
cikṣepa tāṁ rākṣasasya tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt.
60. śūlam nipatitam dṛṣṭvā dvidhā kṛttam
sa pārthivaḥ | rukmadaṇḍām mahāśaktim
jagrāha agniśikhopamām | cikṣepa tām
rākṣasasya tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
60. dvidhā kṛttam nipatitam śūlam dṛṣṭvā,
sa pārthivaḥ rukmadaṇḍām agniśikhopamām mahāśaktim jagrāha tām rākṣasasya cikṣepa,
tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
60. Seeing the spear fallen and severed into two, that king (pārthiva) grasped a great missile (śakti) with a golden staff, resembling a flame of fire. He hurled it at the demon, saying, "Stop! Stop!"
तामापतन्तीं संप्रेक्ष्य वियत्स्थामशनीमिव ।
उत्पत्य राक्षसस्तूर्णं जग्राह च ननाद च ॥६१॥
61. tāmāpatantīṁ saṁprekṣya viyatsthāmaśanīmiva ,
utpatya rākṣasastūrṇaṁ jagrāha ca nanāda ca.
61. tām āpatantīm samprekṣya viyatsthām aśanīm iva
| utpatya rākṣasaḥ tūrṇam jagrāha ca nanāda ca
61. viyatsthām aśanīm iva tām āpatantīm samprekṣya,
rākṣasaḥ tūrṇam utpatya jagrāha ca nanāda ca
61. Upon seeing that (śakti) approaching, poised in the sky like a thunderbolt, the demon quickly leaped up, caught it, and roared.
बभञ्ज चैनां त्वरितो जानुन्यारोप्य भारत ।
पश्यतः पार्थिवेन्द्रस्य तदद्भुतमिवाभवत् ॥६२॥
62. babhañja caināṁ tvarito jānunyāropya bhārata ,
paśyataḥ pārthivendrasya tadadbhutamivābhavat.
62. babhañja ca enām tvaritaḥ jānuni āropya bhārata
paśyataḥ pārthivendrasya tat adbhutam iva abhavat
62. bhārata tvaritaḥ jānuni enām āropya ca babhañja
pārthivendrasya paśyataḥ tat adbhutam iva abhavat
62. O scion of Bharata, he quickly placed it on his knee and broke it. To the king of kings who was watching, that act seemed like a miracle.
तदवेक्ष्य कृतं कर्म राक्षसेन बलीयसा ।
दिवि देवाः सगन्धर्वा मुनयश्चापि विस्मिताः ॥६३॥
63. tadavekṣya kṛtaṁ karma rākṣasena balīyasā ,
divi devāḥ sagandharvā munayaścāpi vismitāḥ.
63. tat avekṣya kṛtam karma rākṣasena balīyasā divi
devāḥ sagandharvāḥ munayaḥ ca api vismitāḥ
63. balīyasā rākṣasena kṛtam tat karma avekṣya divi
devāḥ sagandharvāḥ ca munayaḥ api vismitāḥ
63. Seeing that deed (karma) performed by the mighty rākṣasa, the gods, along with the gandharvas and sages, were astonished in heaven.
पाण्डवाश्च महेष्वासा भीमसेनपुरोगमाः ।
साधु साध्विति नादेन पृथिवीमनुनादयन् ॥६४॥
64. pāṇḍavāśca maheṣvāsā bhīmasenapurogamāḥ ,
sādhu sādhviti nādena pṛthivīmanunādayan.
64. pāṇḍavāḥ ca maheṣvāsāḥ bhīmasenapurógamāḥ
sādhu sādhu iti nādena pṛthivīm anunādayan
64. bhīmasenapurógamāḥ maheṣvāsāḥ ca pāṇḍavāḥ
sādhu sādhu iti nādena pṛthivīm anunādayan
64. And the Pāṇḍavas, great archers with Bhīmasena leading them, made the earth resound with cries of 'bravo! bravo!'
तं तु श्रुत्वा महानादं प्रहृष्टानां महात्मनाम् ।
नामृष्यत महेष्वासो भगदत्तः प्रतापवान् ॥६५॥
65. taṁ tu śrutvā mahānādaṁ prahṛṣṭānāṁ mahātmanām ,
nāmṛṣyata maheṣvāso bhagadattaḥ pratāpavān.
65. tam tu śrutvā mahānādam prahṛṣṭānām mahātmanām
na amṛṣyata maheṣvāsaḥ bhagadattaḥ pratāpavān
65. tu prahṛṣṭānām mahātmanām tam mahānādam śrutvā
pratāpavān maheṣvāsaḥ bhagadattaḥ na amṛṣyata
65. But, having heard that great roar from the greatly delighted and great-souled ones (mahātman), the powerful great archer Bhagadatta could not tolerate it.
स विस्फार्य महच्चापमिन्द्राशनिसमस्वनम् ।
अभिदुद्राव वेगेन पाण्डवानां महारथान् ।
विसृजन्विमलांस्तीक्ष्णान्नाराचाञ्ज्वलनप्रभान् ॥६६॥
66. sa visphārya mahaccāpamindrāśanisamasvanam ,
abhidudrāva vegena pāṇḍavānāṁ mahārathān ,
visṛjanvimalāṁstīkṣṇānnārācāñjvalanaprabhān.
66. saḥ visphārya mahat cāpam
indrāśanisamāsanam abhidudrāva vegena
pāṇḍavānām mahārathān visṛjan vimalān
tīkṣṇān nārācān jvalanaprabhān
66. saḥ mahat indrāśanisamāsanam cāpam
visphārya vegena pāṇḍavānām
mahārathān vimalān tīkṣṇān jvalanaprabhān
nārācān visṛjan abhidudrāva
66. He stretched his mighty bow, which thundered like Indra's thunderbolt, and swiftly charged towards the great charioteers of the Pandavas, unleashing immaculate, sharp arrows that shone like flames.
भीममेकेन विव्याध राक्षसं नवभिः शरैः ।
अभिमन्युं त्रिभिश्चैव केकयान्पञ्चभिस्तथा ॥६७॥
67. bhīmamekena vivyādha rākṣasaṁ navabhiḥ śaraiḥ ,
abhimanyuṁ tribhiścaiva kekayānpañcabhistathā.
67. bhīmam ekena vivyādha rākṣasam navabhiḥ śaraiḥ
abhimanyum tribhiḥ ca eva kekayān pañcabhiḥ tathā
67. ekena bhīmam vivyādha,
navabhiḥ śaraiḥ rākṣasam (vivyādha); tribhiḥ ca eva abhimanyum (vivyādha),
tathā pañcabhiḥ kekayān (vivyādha)
67. With one arrow he pierced Bhima, and with nine arrows he struck the Rākṣasa (demon); he hit Abhimanyu with three, and likewise the Kekayas with five.
पूर्णायतविसृष्टेन स्वर्णपुङ्खेन पत्रिणा ।
बिभेद दक्षिणं बाहुं क्षत्रदेवस्य चाहवे ।
पपात सहसा तस्य सशरं धनुरुत्तमम् ॥६८॥
68. pūrṇāyatavisṛṣṭena svarṇapuṅkhena patriṇā ,
bibheda dakṣiṇaṁ bāhuṁ kṣatradevasya cāhave ,
papāta sahasā tasya saśaraṁ dhanuruttamam.
68. pūrṇāyatavisṛṣṭena svarṇapuṅkhena
patriṇā bibheda dakṣiṇam bāhum
kṣatradevasya ca āhave papāta
sahasā tasya saśaram dhanuḥ uttamam
68. pūrṇāyatavisṛṣṭena svarṇapuṅkhena patriṇā āhave kṣatradevasya dakṣiṇam bāhum bibheda.
tasya uttamam dhanuḥ saśaram sahasā papāta.
68. With a golden-feathered arrow released with a full draw, he pierced Kṣatradeva's right arm in battle. Suddenly, his excellent bow, along with its arrow, fell to the ground.
द्रौपदेयांस्ततः पञ्च पञ्चभिः समताडयत् ।
भीमसेनस्य च क्रोधान्निजघान तुरंगमान् ॥६९॥
69. draupadeyāṁstataḥ pañca pañcabhiḥ samatāḍayat ,
bhīmasenasya ca krodhānnijaghāna turaṁgamān.
69. draupadeyān tataḥ pañca pañcabhiḥ samatāḍayat
bhīmasenasya ca krodhāt nijaghāna turaṅgamān
69. tataḥ pañca draupadeyān pañcabhiḥ samatāḍayat.
ca krodhāt bhīmasenasya turaṅgamān nijaghāna.
69. Then he struck the five sons of Draupadi with five arrows. And out of anger, he killed Bhimasena's horses.
ध्वजं केसरिणं चास्य चिच्छेद विशिखैस्त्रिभिः ।
निर्बिभेद त्रिभिश्चान्यैः सारथिं चास्य पत्रिभिः ॥७०॥
70. dhvajaṁ kesariṇaṁ cāsya ciccheda viśikhaistribhiḥ ,
nirbibheda tribhiścānyaiḥ sārathiṁ cāsya patribhiḥ.
70. dhvajaṃ kesariṇaṃ ca asya ciccheda viśikhaiḥ tribhiḥ
nirbibheda tribhiḥ ca anyaiḥ sārathiṃ ca asya patribhiḥ
70. saḥ asya kesariṇam dhvajam tribhiḥ viśikhaiḥ ciccheda
ca anyaiḥ tribhiḥ patribhiḥ asya sārathiṃ ca nirbibheda
70. He severed his (Bhagadatta's) lion-emblazoned banner with three arrows, and with three other feathered arrows, he pierced his charioteer.
स गाढविद्धो व्यथितो रथोपस्थ उपाविशत् ।
विशोको भरतश्रेष्ठ भगदत्तेन संयुगे ॥७१॥
71. sa gāḍhaviddho vyathito rathopastha upāviśat ,
viśoko bharataśreṣṭha bhagadattena saṁyuge.
71. saḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ rathopasthe upāviśat
viśokaḥ bharataśreṣṭha bhagadattena saṃyuge
71. bharataśreṣṭha saḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ
rathopasthe upāviśat bhagadattena saṃyuge viśokaḥ
71. Deeply wounded and distressed, he (Bhagadatta's charioteer) sat down upon the chariot platform. Yet, the undaunted (viśoka) one (Bhima), O best of Bharatas, continued to fight Bhagadatta in battle.
ततो भीमो महाराज विरथो रथिनां वरः ।
गदां प्रगृह्य वेगेन प्रचस्कन्द महारथात् ॥७२॥
72. tato bhīmo mahārāja viratho rathināṁ varaḥ ,
gadāṁ pragṛhya vegena pracaskanda mahārathāt.
72. tataḥ bhīmaḥ mahārāja virathaḥ rathināṃ varaḥ
gadāṃ pragṛhya vegena pracaskanda mahārathāt
72. mahārāja tataḥ rathināṃ varaḥ bhīmaḥ virathaḥ
gadāṃ pragṛhya vegena mahārathāt pracaskanda
72. Then Bhima, O great king, the foremost among charioteers, dismounted his chariot. Grasping his mace, he swiftly leapt down from his great chariot.
तमुद्यतगदं दृष्ट्वा सशृङ्गमिव पर्वतम् ।
तावकानां भयं घोरं समपद्यत भारत ॥७३॥
73. tamudyatagadaṁ dṛṣṭvā saśṛṅgamiva parvatam ,
tāvakānāṁ bhayaṁ ghoraṁ samapadyata bhārata.
73. taṃ udyatagadaṃ dṛṣṭvā saśṛṅgaṃ iva parvatam
tāvakānāṃ bhayaṃ ghoraṃ samapadyata bhārata
73. bhārata,
udyatagadaṃ tam saśṛṅgam parvatam iva dṛṣṭvā tāvakānāṃ ghoraṃ bhayaṃ samapadyata
73. Upon seeing him (Bhima) with upraised mace, like a peaked mountain, a terrible fear seized your warriors, O Bharata.
एतस्मिन्नेव काले तु पाण्डवः कृष्णसारथिः ।
आजगाम महाराज निघ्नञ्शत्रून्सहस्रशः ॥७४॥
74. etasminneva kāle tu pāṇḍavaḥ kṛṣṇasārathiḥ ,
ājagāma mahārāja nighnañśatrūnsahasraśaḥ.
74. etasmin eva kāle tu pāṇḍavaḥ kṛṣṇasārathiḥ
ājagāma mahārāja nighnan śatrūn sahasraśaḥ
74. mahārāja etasmin eva kāle tu kṛṣṇasārathiḥ
pāṇḍavaḥ sahasraśaḥ śatrūn nighnan ājagāma
74. O great king, at that very time, Arjuna (Pāṇḍava), whose charioteer was Kṛṣṇa, arrived, striking down enemies by the thousands.
यत्र तौ पुरुषव्याघ्रौ पितापुत्रौ परंतपौ ।
प्राग्ज्योतिषेण संसक्तौ भीमसेनघटोत्कचौ ॥७५॥
75. yatra tau puruṣavyāghrau pitāputrau paraṁtapau ,
prāgjyotiṣeṇa saṁsaktau bhīmasenaghaṭotkacau.
75. yatra tau puruṣavyāghrau pitāputrau paraṃtapau
prāgjyotiṣeṇa saṃsaktāu bhīmasenaghaṭotkacāu
75. yatra prāgjyotiṣeṇa saṃsaktāu tau puruṣavyāghrau
paraṃtapau pitāputrau bhīmasenaghaṭotkacāu
75. Where those two heroes, the father and son (Bhīmasena and Ghaṭotkaca), who torment their enemies, were engaged in battle with the king of Prāgjyotiṣa (Bhagadatta).
दृष्ट्वा तु पाण्डवो राजन्युध्यमानान्महारथान् ।
त्वरितो भरतश्रेष्ठ तत्रायाद्विकिरञ्शरान् ॥७६॥
76. dṛṣṭvā tu pāṇḍavo rājanyudhyamānānmahārathān ,
tvarito bharataśreṣṭha tatrāyādvikirañśarān.
76. dṛṣṭvā tu pāṇḍavaḥ rājan yudhyamānān mahārathān
tvaritaḥ bharataśreṣṭha tatra ayāt vikiran śarān
76. rājan bharataśreṣṭha pāṇḍavaḥ tu yudhyamānān
mahārathān dṛṣṭvā tvaritaḥ tatra śarān vikiran ayāt
76. O King, O best of the Bhāratas, having seen the great charioteers engaged in battle, Arjuna (Pāṇḍava) hastened there, scattering his arrows.
ततो दुर्योधनो राजा त्वरमाणो महारथः ।
सेनामचोदयत्क्षिप्रं रथनागाश्वसंकुलाम् ॥७७॥
77. tato duryodhano rājā tvaramāṇo mahārathaḥ ,
senāmacodayatkṣipraṁ rathanāgāśvasaṁkulām.
77. tataḥ duryodhanaḥ rājā tvaramāṇaḥ mahārathaḥ
senām acodayat kṣipram rathanāgāśvasaṃkulām
77. tataḥ rājā mahārathaḥ duryodhanaḥ tvaramāṇaḥ
rathanāgāśvasaṃkulām senām kṣipram acodayat
77. Then, King Duryodhana, a great charioteer, hastened to swiftly urge his army, which was teeming with chariots, elephants, and horses.
तामापतन्तीं सहसा कौरवाणां महाचमूम् ।
अभिदुद्राव वेगेन पाण्डवः श्वेतवाहनः ॥७८॥
78. tāmāpatantīṁ sahasā kauravāṇāṁ mahācamūm ,
abhidudrāva vegena pāṇḍavaḥ śvetavāhanaḥ.
78. tām āpatantīm sahasā kauravāṇām mahācamūm
abhidudrāva vegena pāṇḍavaḥ śvetavāhanaḥ
78. pāṇḍavaḥ śvetavāhanaḥ vegena sahasā kauravāṇām
tām āpatantīm mahācamūm abhidudrāva
78. The Pāṇḍava, Arjuna (śvetavāhanaḥ), with great speed, rushed towards that vast Kaurava army that was suddenly advancing.
भगदत्तोऽपि समरे तेन नागेन भारत ।
विमृद्नन्पाण्डवबलं युधिष्ठिरमुपाद्रवत् ॥७९॥
79. bhagadatto'pi samare tena nāgena bhārata ,
vimṛdnanpāṇḍavabalaṁ yudhiṣṭhiramupādravat.
79. bhagadattaḥ api samare tena nāgena bhārata
vimṛdnan pāṇḍavabalam yudhiṣṭhiram upādravat
79. bhārata,
bhagadattaḥ api samare tena nāgena pāṇḍavabalam vimṛdnan yudhiṣṭhiram upādravat
79. O Bhārata, Bhagadatta too, in battle, using that elephant, trampled the Pāṇḍava forces and rushed towards Yudhiṣṭhira.
तदासीत्तुमुलं युद्धं भगदत्तस्य मारिष ।
पाञ्चालैः सृञ्जयैश्चैव केकयैश्चोद्यतायुधैः ॥८०॥
80. tadāsīttumulaṁ yuddhaṁ bhagadattasya māriṣa ,
pāñcālaiḥ sṛñjayaiścaiva kekayaiścodyatāyudhaiḥ.
80. tad āsīt tumulam yuddham bhagadattasya māriṣa
pāñcālaiḥ sṛñjayaiḥ ca eva kekayaiḥ ca udyatāyudhaiḥ
80. māriṣa,
tad bhagadattasya tumulam yuddham āsīt udyatāyudhaiḥ pāñcālaiḥ ca eva sṛñjayaiḥ ca kekayaiḥ
80. O venerable one (māriṣa), then there was a tumultuous battle for Bhagadatta against the Pāñcālas, and indeed the Sañjayas and the Kekayas, who had their weapons raised.
भीमसेनोऽपि समरे तावुभौ केशवार्जुनौ ।
आश्रावयद्यथावृत्तमिरावद्वधमुत्तमम् ॥८१॥
81. bhīmaseno'pi samare tāvubhau keśavārjunau ,
āśrāvayadyathāvṛttamirāvadvadhamuttamam.
81. bhīmasenaḥ api samare tau ubhau keśavārjunau
āśrāvayat yathāvṛttam irāvadvadham uttamam
81. bhīmasenaḥ api samare tau ubhau keśavārjunau
uttamam yathāvṛttam irāvadvadham āśrāvayat
81. Bhīmasena also, amidst the battle, recounted to both Kṛṣṇa (keśava) and Arjuna the excellent events of Irāvat's slaying, just as they had occurred.