Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-158

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ते प्रतस्थुः पुरस्कृत्य मातरं पुरुषर्षभाः ।
समैरुदङ्मुखैर्मार्गैर्यथोद्दिष्टं परंतपाः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
te pratasthuḥ puraskṛtya mātaraṁ puruṣarṣabhāḥ ,
samairudaṅmukhairmārgairyathoddiṣṭaṁ paraṁtapāḥ.
1. vaiśaṃpāyana uvāca te pratasthuḥ puraskṛtya mātaram puruṣarṣabhāḥ
samaiḥ udaṅmukhaiḥ mārgaiḥ yathā uddiṣṭam paraṃtapāḥ
1. Vaiśaṃpāyana said: Those foremost of men (puruṣarṣabhāḥ), subduers of foes, departed, placing their mother in front, by even, northward-facing paths, as instructed.
ते गच्छन्तस्त्वहोरात्रं तीर्थं सोमश्रवायणम् ।
आसेदुः पुरुषव्याघ्रा गङ्गायां पाण्डुनन्दनाः ॥२॥
2. te gacchantastvahorātraṁ tīrthaṁ somaśravāyaṇam ,
āseduḥ puruṣavyāghrā gaṅgāyāṁ pāṇḍunandanāḥ.
2. te gacchantas tu ahorātram tīrtham somaśravāyaṇam
āseduḥ puruṣavyāghrāḥ gaṅgāyām pāṇḍunandanāḥ
2. As they journeyed day and night, those tigers among men (puruṣavyāghrāḥ), the sons of Pāṇḍu (pāṇḍunandanāḥ), reached the sacred bathing place (tīrtha) of Somaśravas on the Ganga.
उल्मुकं तु समुद्यम्य तेषामग्रे धनंजयः ।
प्रकाशार्थं ययौ तत्र रक्षार्थं च महायशाः ॥३॥
3. ulmukaṁ tu samudyamya teṣāmagre dhanaṁjayaḥ ,
prakāśārthaṁ yayau tatra rakṣārthaṁ ca mahāyaśāḥ.
3. ulmukam tu samudyamya teṣām agre dhanaṃjayaḥ
prakāśārtham yayau tatra rakṣārtham ca mahāyaśāḥ
3. The greatly famous Dhanañjaya (Arjuna), holding a firebrand, went ahead of them both for illumination and for protection.
तत्र गङ्गाजले रम्ये विविक्ते क्रीडयन्स्त्रियः ।
ईर्ष्युर्गन्धर्वराजः स्म जलक्रीडामुपागतः ॥४॥
4. tatra gaṅgājale ramye vivikte krīḍayanstriyaḥ ,
īrṣyurgandharvarājaḥ sma jalakrīḍāmupāgataḥ.
4. tatra gaṅgājale ramye vivikte krīḍayan striyaḥ
īrṣyuḥ gandharvarājaḥ sma jalakrīḍām upāgataḥ
4. There, in the beautiful, secluded waters of the Ganga, the jealous king of the gandharvas, who was engaging in water sports with women, had arrived.
शब्दं तेषां स शुश्राव नदीं समुपसर्पताम् ।
तेन शब्देन चाविष्टश्चुक्रोध बलवद्बली ॥५॥
5. śabdaṁ teṣāṁ sa śuśrāva nadīṁ samupasarpatām ,
tena śabdena cāviṣṭaścukrodha balavadbalī.
5. śabdam teṣām sa śuśrāva nadīm samupasarpantām
tena śabdena ca āviṣṭaḥ cukrodha balavat balī
5. He heard their sound as they approached the river. Overwhelmed by that noise, the mighty one became extremely angry.
स दृष्ट्वा पाण्डवांस्तत्र सह मात्रा परंतपान् ।
विस्फारयन्धनुर्घोरमिदं वचनमब्रवीत् ॥६॥
6. sa dṛṣṭvā pāṇḍavāṁstatra saha mātrā paraṁtapān ,
visphārayandhanurghoramidaṁ vacanamabravīt.
6. sa dṛṣṭvā pāṇḍavān tatra saha mātrā paraṃtapan
visphārayan dhanuḥ ghoram idam vacanam abravīt
6. Seeing the Pāṇḍavas, tormentors of enemies, there with their mother, he strung his dreadful bow and spoke these words.
संध्या संरज्यते घोरा पूर्वरात्रागमेषु या ।
अशीतिभिस्त्रुटैर्हीनं तं मुहूर्तं प्रचक्षते ॥७॥
7. saṁdhyā saṁrajyate ghorā pūrvarātrāgameṣu yā ,
aśītibhistruṭairhīnaṁ taṁ muhūrtaṁ pracakṣate.
7. sandhyā saṃrajyate ghorā pūrvarātrāgameṣu yā
aśītibhiḥ truṭaiḥ hīnam tam muhūrtam pracakṣate
7. They declare that the dreadful twilight, which appears at the onset of early night, constitutes a specific auspicious moment (muhūrta) that is eighty truṭis shorter (than its usual duration).
विहितं कामचाराणां यक्षगन्धर्वरक्षसाम् ।
शेषमन्यन्मनुष्याणां कामचारमिह स्मृतम् ॥८॥
8. vihitaṁ kāmacārāṇāṁ yakṣagandharvarakṣasām ,
śeṣamanyanmanuṣyāṇāṁ kāmacāramiha smṛtam.
8. vihitam kāmacārāṇām yakṣagandharvarakṣasām
śeṣam anyat manuṣyāṇām kāmacāram iha smṛtam
8. This freedom of movement (kāmacāra) is prescribed for Yaksas, Gandharvas, and Raksasas. However, for other beings, specifically humans, it is considered permissible (kāmacāra) here.
लोभात्प्रचारं चरतस्तासु वेलासु वै नरान् ।
उपक्रान्ता निगृह्णीमो राक्षसैः सह बालिशान् ॥९॥
9. lobhātpracāraṁ caratastāsu velāsu vai narān ,
upakrāntā nigṛhṇīmo rākṣasaiḥ saha bāliśān.
9. lobhāt pracāram carataḥ tāsu velāsu vai narān
upakrāntāḥ nigṛhṇīmaḥ rākṣasaiḥ saha bāliśān
9. We (Rākṣasas), being on the offensive, seize those foolish humans, along with (other) Rākṣasas, who wander about during those times out of greed.
ततो रात्रौ प्राप्नुवतो जलं ब्रह्मविदो जनाः ।
गर्हयन्ति नरान्सर्वान्बलस्थान्नृपतीनपि ॥१०॥
10. tato rātrau prāpnuvato jalaṁ brahmavido janāḥ ,
garhayanti narānsarvānbalasthānnṛpatīnapi.
10. tataḥ rātrau prāpnuvataḥ jalam brahmavidaḥ janāḥ
garhayanti narān sarvān balasthān nṛpatīn api
10. Therefore, at night, people who understand the ultimate reality (brahman) (brahmavid) censure all powerful men, even kings, who come to obtain water (in such a manner).
आरात्तिष्ठत मा मह्यं समीपमुपसर्पत ।
कस्मान्मां नाभिजानीत प्राप्तं भागीरथीजलम् ॥११॥
11. ārāttiṣṭhata mā mahyaṁ samīpamupasarpata ,
kasmānmāṁ nābhijānīta prāptaṁ bhāgīrathījalam.
11. ārāt tiṣṭhata mā mahyam samīpam upasarapata
kasmāt mām na abhijānīta prāptam bhāgīrathījalam
11. Stay far away! Do not come near me! Why do you not recognize me, who has obtained the water of the Gaṅgā?
अङ्गारपर्णं गन्धर्वं वित्त मां स्वबलाश्रयम् ।
अहं हि मानी चेर्ष्युश्च कुबेरस्य प्रियः सखा ॥१२॥
12. aṅgāraparṇaṁ gandharvaṁ vitta māṁ svabalāśrayam ,
ahaṁ hi mānī cerṣyuśca kuberasya priyaḥ sakhā.
12. aṅgāraparṇam gandharvam vitta mām svabalāśrayam
aham hi mānī ca īrṣyuḥ ca kuberasya priyaḥ sakhā
12. Know me to be Angāraparṇa, a (gandharva) (gandharva) who relies on his own strength. Indeed, I am proud and jealous, and a dear friend of Kubera.
अङ्गारपर्णमिति च ख्यातं वनमिदं मम ।
अनु गङ्गां च वाकां च चित्रं यत्र वसाम्यहम् ॥१३॥
13. aṅgāraparṇamiti ca khyātaṁ vanamidaṁ mama ,
anu gaṅgāṁ ca vākāṁ ca citraṁ yatra vasāmyaham.
13. aṅgāraparṇam iti ca khyātam vanam idam mama
anu gaṅgām ca vākām ca citram yatra vasāmi aham
13. And this forest of mine is renowned as Angāraparṇa, a beautiful place where I dwell along the Gaṅgā and the Vākā rivers.
न कुणपाः शृङ्गिणो वा न देवा न च मानुषाः ।
इदं समुपसर्पन्ति तत्किं समुपसर्पथ ॥१४॥
14. na kuṇapāḥ śṛṅgiṇo vā na devā na ca mānuṣāḥ ,
idaṁ samupasarpanti tatkiṁ samupasarpatha.
14. na kuṇapāḥ śṛṅgiṇaḥ vā na devāḥ na ca mānuṣāḥ
idam samupasarapanti tat kim samupasarapatha
14. Neither corpses, nor horned beings, nor gods, nor even humans approach this place. Why then do you approach?
अर्जुन उवाच ।
समुद्रे हिमवत्पार्श्वे नद्यामस्यां च दुर्मते ।
रात्रावहनि संधौ च कस्य कॢप्तः परिग्रहः ॥१५॥
15. arjuna uvāca ,
samudre himavatpārśve nadyāmasyāṁ ca durmate ,
rātrāvahani saṁdhau ca kasya kḷptaḥ parigrahaḥ.
15. arjunaḥ uvāca samudre himavat-pārśve nadyām asyām ca
durmate rātrau ahani saṃdhau ca kasya kḷptaḥ parigrahaḥ
15. Arjuna said: O foolish one, who has established dominion over the ocean, the Himalayan region, and this river? And whose is it both at night, during the day, and at twilight?
वयं च शक्तिसंपन्ना अकाले त्वामधृष्णुमः ।
अशक्ता हि क्षणे क्रूरे युष्मानर्चन्ति मानवाः ॥१६॥
16. vayaṁ ca śaktisaṁpannā akāle tvāmadhṛṣṇumaḥ ,
aśaktā hi kṣaṇe krūre yuṣmānarcanti mānavāḥ.
16. vayam ca śakti-sampannāḥ akāle tvām adhṛṣṇumaḥ
aśaktāḥ hi kṣaṇe krūre yuṣmān arcanti mānavāḥ
16. And we, endowed with power (śakti), assail you at an untimely moment. For it is the helpless human beings who worship you in a cruel moment (of crisis).
पुरा हिमवतश्चैषा हेमशृङ्गाद्विनिःसृता ।
गङ्गा गत्वा समुद्राम्भः सप्तधा प्रतिपद्यते ॥१७॥
17. purā himavataścaiṣā hemaśṛṅgādviniḥsṛtā ,
gaṅgā gatvā samudrāmbhaḥ saptadhā pratipadyate.
17. purā himavataḥ ca eṣā hema-śṛṅgāt viniḥsṛtā
gaṅgā gatvā samudra-ambhaḥ saptadhā pratipadyate
17. Long ago, this Gaṅgā emerged from the golden peaks of the Himalayas; having flowed, she reaches the ocean's waters, branching into seven streams.
इयं भूत्वा चैकवप्रा शुचिराकाशगा पुनः ।
देवेषु गङ्गा गन्धर्व प्राप्नोत्यलकनन्दताम् ॥१८॥
18. iyaṁ bhūtvā caikavaprā śucirākāśagā punaḥ ,
deveṣu gaṅgā gandharva prāpnotyalakanandatām.
18. iyam bhūtvā ca eka-vapra śuciḥ ākāśa-gā punaḥ
deveṣu gaṅgā gandharva prāpnoti alakanandatām
18. And this Gaṅgā, O Gandharva, having once flowed as a single-banked (single-streamed) and pure river through the sky, again attains the state of Alakanandā among the gods.
तथा पितॄन्वैतरणी दुस्तरा पापकर्मभिः ।
गङ्गा भवति गन्धर्व यथा द्वैपायनोऽब्रवीत् ॥१९॥
19. tathā pitṝnvaitaraṇī dustarā pāpakarmabhiḥ ,
gaṅgā bhavati gandharva yathā dvaipāyano'bravīt.
19. tathā pitṝn vaitaraṇī dustarā pāpa-karmabhiḥ
gaṅgā bhavati gandharva yathā dvaipāyanaḥ abravīt
19. Similarly, O Gandharva, the Gaṅgā becomes the Vaitaraṇī river for the ancestors (pitṛ), difficult for sinners (pāpa-karman) to cross, just as Dvaipāyana (Vyāsa) has declared.
असंबाधा देवनदी स्वर्गसंपादनी शुभा ।
कथमिच्छसि तां रोद्धुं नैष धर्मः सनातनः ॥२०॥
20. asaṁbādhā devanadī svargasaṁpādanī śubhā ,
kathamicchasi tāṁ roddhuṁ naiṣa dharmaḥ sanātanaḥ.
20. asaṃbādhā devanadī svargasaṃpādanī śubhā katham
icchasi tām roddhum na eṣaḥ dharmaḥ sanātanaḥ
20. How can you wish to obstruct that unobstructed, auspicious divine river which leads to heaven? This is not an eternal natural law (dharma).
अनिवार्यमसंबाधं तव वाचा कथं वयम् ।
न स्पृशेम यथाकामं पुण्यं भागीरथीजलम् ॥२१॥
21. anivāryamasaṁbādhaṁ tava vācā kathaṁ vayam ,
na spṛśema yathākāmaṁ puṇyaṁ bhāgīrathījalam.
21. anivāryam asaṃbādham tava vācā katham vayam
na spṛśema yathākāmam puṇyam bhāgīrathījalam
21. How can we, by your word, not touch the irresistible, unobstructed, sacred water of the Bhāgīrathī (Ganges) as we wish?
वैशंपायन उवाच ।
अङ्गारपर्णस्तच्छ्रुत्वा क्रुद्ध आनम्य कार्मुकम् ।
मुमोच सायकान्दीप्तानहीनाशीविषानिव ॥२२॥
22. vaiśaṁpāyana uvāca ,
aṅgāraparṇastacchrutvā kruddha ānamya kārmukam ,
mumoca sāyakāndīptānahīnāśīviṣāniva.
22. vaiśaṃpāyana uvāca aṅgāraparṇaḥ tat śrutvā kruddhaḥ
ānamya kārmukam mumoca sāyakān dīptān ahīn āśīviṣān iva
22. Vaiśampāyana said: Angāraparṇa, having heard that, became enraged. He bent his bow and released blazing arrows like venomous snakes.
उल्मुकं भ्रामयंस्तूर्णं पाण्डवश्चर्म चोत्तमम् ।
व्यपोवाह शरांस्तस्य सर्वानेव धनंजयः ॥२३॥
23. ulmukaṁ bhrāmayaṁstūrṇaṁ pāṇḍavaścarma cottamam ,
vyapovāha śarāṁstasya sarvāneva dhanaṁjayaḥ.
23. ulmukam bhrāmayan tūrṇam pāṇḍavaḥ ca carma ca
uttamam vyapovāha śarān tasya sarvān eva dhanañjayaḥ
23. Whirling a firebrand swiftly and his excellent shield, Dhanañjaya (Arjuna), the son of Pāṇḍu, warded off all of his (Angāraparṇa's) arrows.
अर्जुन उवाच ।
बिभीषिकैषा गन्धर्व नास्त्रज्ञेषु प्रयुज्यते ।
अस्त्रज्ञेषु प्रयुक्तैषा फेनवत्प्रविलीयते ॥२४॥
24. arjuna uvāca ,
bibhīṣikaiṣā gandharva nāstrajñeṣu prayujyate ,
astrajñeṣu prayuktaiṣā phenavatpravilīyate.
24. arjuna uvāca bibhīṣikā eṣā gandharva na astrajñeṣu
prayujyate astrajñeṣu prayuktā eṣā phenavat pravilīyate
24. Arjuna said: 'O Gandharva, this kind of intimidation is not effective among those skilled in weapons. When used against those who know weapons, it dissolves like foam.'
मानुषानति गन्धर्वान्सर्वान्गन्धर्व लक्षये ।
तस्मादस्त्रेण दिव्येन योत्स्येऽहं न तु मायया ॥२५॥
25. mānuṣānati gandharvānsarvāngandharva lakṣaye ,
tasmādastreṇa divyena yotsye'haṁ na tu māyayā.
25. mānuṣān ati gandharvān sarvān gandharvān lakṣaye
tasmāt astreṇa divyena yotsye aham na tu māyayā
25. I consider all Gandharvas to be superior to humans. Therefore, I will fight with a divine weapon, not with illusion (māyā).
पुरास्त्रमिदमाग्नेयं प्रादात्किल बृहस्पतिः ।
भरद्वाजस्य गन्धर्व गुरुपुत्रः शतक्रतोः ॥२६॥
26. purāstramidamāgneyaṁ prādātkila bṛhaspatiḥ ,
bharadvājasya gandharva guruputraḥ śatakratoḥ.
26. purā astram idam āgneyaṃ prādāt kila bṛhaspatiḥ
bharadvājasya gandharva guruputraḥ śatakratoḥ
26. Formerly, O Gandharva, Brihaspati - who is both the son of a preceptor (guru) and the preceptor (guru) of Indra (Śatakratu) - indeed gave this Agneya weapon to Bharadvaja.
भरद्वाजादग्निवेश्यो अग्निवेश्याद्गुरुर्मम ।
स त्विदं मह्यमददाद्द्रोणो ब्राह्मणसत्तमः ॥२७॥
27. bharadvājādagniveśyo agniveśyādgururmama ,
sa tvidaṁ mahyamadadāddroṇo brāhmaṇasattamaḥ.
27. bharadvājāt agniveśyaḥ agniveśyāt guruḥ mama saḥ
tu idam mahyam adadāt droṇaḥ brāhmaṇasattamaḥ
27. From Bharadvaja, Agniveśya received it. From Agniveśya, my preceptor (guru) received it. That Drona, the most excellent of Brahmins, then gave this (weapon) to me.
वैशंपायन उवाच ।
इत्युक्त्वा पाण्डवः क्रुद्धो गन्धर्वाय मुमोच ह ।
प्रदीप्तमस्त्रमाग्नेयं ददाहास्य रथं तु तत् ॥२८॥
28. vaiśaṁpāyana uvāca ,
ityuktvā pāṇḍavaḥ kruddho gandharvāya mumoca ha ,
pradīptamastramāgneyaṁ dadāhāsya rathaṁ tu tat.
28. vaiśaṃpāyana uvāca iti uktvā pāṇḍavaḥ kruddhaḥ gandharvāya
mumoca ha pradīptam astram āgneyaṃ dadāha asya ratham tu tat
28. Vaiśampāyana said: Having spoken thus, the angry Pandava indeed released the blazing Agneya weapon towards the Gandharva. It then burned his chariot.
विरथं विप्लुतं तं तु स गन्धर्वं महाबलम् ।
अस्त्रतेजःप्रमूढं च प्रपतन्तमवाङ्मुखम् ॥२९॥
29. virathaṁ viplutaṁ taṁ tu sa gandharvaṁ mahābalam ,
astratejaḥpramūḍhaṁ ca prapatantamavāṅmukham.
29. viratham viplutam tam tu saḥ gandharvam mahābalam
astratejaḥpramūḍham ca prapatantam avāṅmukham
29. That mighty Gandharva, however, deprived of his chariot, disoriented and bewildered by the weapon's power, fell downwards, face first.
शिरोरुहेषु जग्राह माल्यवत्सु धनंजयः ।
भ्रातॄन्प्रति चकर्षाथ सोऽस्त्रपातादचेतसम् ॥३०॥
30. śiroruheṣu jagrāha mālyavatsu dhanaṁjayaḥ ,
bhrātṝnprati cakarṣātha so'strapātādacetasam.
30. śiroruheṣu jagrāha mālyavatsu dhanaṃjayaḥ bhrātṝn
prati cakarṣa atha saḥ astrapātāt acetasam
30. Arjuna (Dhanaṃjaya) seized him by his garlanded hair and then dragged him, unconscious from the impact of weapons, towards his brothers.
युधिष्ठिरं तस्य भार्या प्रपेदे शरणार्थिनी ।
नाम्ना कुम्भीनसी नाम पतित्राणमभीप्सती ॥३१॥
31. yudhiṣṭhiraṁ tasya bhāryā prapede śaraṇārthinī ,
nāmnā kumbhīnasī nāma patitrāṇamabhīpsatī.
31. yudhiṣṭhiraṃ tasya bhāryā prapede śaraṇārthinī
nāmnā kumbhīnasī nāma patitrāṇam abhīpsatī
31. His wife, named Kumbhīnasi, approached Yudhishthira, seeking refuge and desiring her husband's protection.
गन्धर्व्युवाच ।
त्राहि त्वं मां महाराज पतिं चेमं विमुञ्च मे ।
गन्धर्वीं शरणं प्राप्तां नाम्ना कुम्बीनसीं प्रभो ॥३२॥
32. gandharvyuvāca ,
trāhi tvaṁ māṁ mahārāja patiṁ cemaṁ vimuñca me ,
gandharvīṁ śaraṇaṁ prāptāṁ nāmnā kumbīnasīṁ prabho.
32. gandharvī uvāca trāhi tvaṃ māṃ mahārāja patiṃ ca imaṃ vimuñca
me gandharvīṃ śaraṇaṃ prāptāṃ nāmnā kumbhīnasīṃ prabho
32. The Gandharvi said: "O great king, protect me and release this husband for me! O Lord, I am Kumbhīnasi by name, a Gandharvi who has come to you for refuge."
युधिष्ठिर उवाच ।
युद्धे जितं यशोहीनं स्त्रीनाथमपराक्रमम् ।
को नु हन्याद्रिपुं त्वादृङ्मुञ्चेमं रिपुसूदन ॥३३॥
33. yudhiṣṭhira uvāca ,
yuddhe jitaṁ yaśohīnaṁ strīnāthamaparākramam ,
ko nu hanyādripuṁ tvādṛṅmuñcemaṁ ripusūdana.
33. yudhiṣṭhiraḥ uvāca yuddhe jitaṃ yaśohīnaṃ strīnātham
aparākramam kaḥ nu hanyāt ripuṃ tvādṛk muñca imaṃ ripusūdana
33. Yudhishthira said: "O slayer of enemies (ripusūdana), who like you would kill an adversary who is defeated in battle, stripped of glory, now dependent on a woman for protection, and completely powerless? Release him!"
अर्जुन उवाच ।
अङ्गेमं प्रतिपद्यस्व गच्छ गन्धर्व मा शुचः ।
प्रदिशत्यभयं तेऽद्य कुरुराजो युधिष्ठिरः ॥३४॥
34. arjuna uvāca ,
aṅgemaṁ pratipadyasva gaccha gandharva mā śucaḥ ,
pradiśatyabhayaṁ te'dya kururājo yudhiṣṭhiraḥ.
34. arjunaḥ uvāca aṅga imaṃ pratipadyasva gaccha gandharva mā
śucaḥ pradiśati abhayaṃ te adya kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
34. Arjuna said: "O friend, accept this (mercy). Go, O Gandharva, do not grieve! Yudhishthira, the King of the Kurus, grants you safety (abhaya) today."
गन्धर्व उवाच ।
जितोऽहं पूर्वकं नाम मुञ्चाम्यङ्गारपर्णताम् ।
न च श्लाघे बलेनाद्य न नाम्ना जनसंसदि ॥३५॥
35. gandharva uvāca ,
jito'haṁ pūrvakaṁ nāma muñcāmyaṅgāraparṇatām ,
na ca ślāghe balenādya na nāmnā janasaṁsadi.
35. gandharvaḥ uvāca jitaḥ aham pūrvakam nāma muñcāmi
aṅgāraparṇatām na ca ślāghe balena adya na nāmnā janasaṃsadi
35. The Gandharva said, "I am defeated (jitaḥ), as I was formerly known (by reputation). Therefore, I abandon the name Aṅgāraparṇa. Today, I do not boast of my strength, nor of my reputation among people."
साध्विमं लब्धवाँल्लाभं योऽहं दिव्यास्त्रधारिणम् ।
गान्धर्व्या मायया योद्धुमिच्छामि वयसा वरम् ॥३६॥
36. sādhvimaṁ labdhavāँllābhaṁ yo'haṁ divyāstradhāriṇam ,
gāndharvyā māyayā yoddhumicchāmi vayasā varam.
36. sādhu imam labdhavān lābham yaḥ aham divyāstradhāriṇam
gāndharvyā māyayā yoddhum icchāmi vayasā varam
36. What a fine advantage I have gained! I, who desired to fight (yoddhum) with my Gandharva (māyā) illusion against one wielding divine weapons and who is superior (vara) in age!
अस्त्राग्निना विचित्रोऽयं दग्धो मे रथ उत्तमः ।
सोऽहं चित्ररथो भूत्वा नाम्ना दग्धरथोऽभवम् ॥३७॥
37. astrāgninā vicitro'yaṁ dagdho me ratha uttamaḥ ,
so'haṁ citraratho bhūtvā nāmnā dagdharatho'bhavam.
37. astrāgninā vicitraḥ ayam dagdhaḥ me rathaḥ uttamaḥ
saḥ aham citrarathaḥ bhūtvā nāmnā dagdharathaḥ abhavam
37. My excellent, splendid chariot has been burned by the fire of (your) weapons. I, who was known as Citraratha (one with a splendid chariot), have now by name become Dagdharatha (one with a burned chariot).
संभृता चैव विद्येयं तपसेह पुरा मया ।
निवेदयिष्ये तामद्य प्राणदाया महात्मने ॥३८॥
38. saṁbhṛtā caiva vidyeyaṁ tapaseha purā mayā ,
nivedayiṣye tāmadya prāṇadāyā mahātmane.
38. saṃbhṛtā ca eva vidyā iyam tapasā iha purā
mayā nivedayiṣye tām adya prāṇadāya mahātmane
38. And this knowledge (vidyā), which was acquired by me here previously through spiritual discipline (tapas), I will offer today to the great-souled one (mahātman) who granted me life.
संस्तम्भितं हि तरसा जितं शरणमागतम् ।
योऽरिं संयोजयेत्प्राणैः कल्याणं किं न सोऽर्हति ॥३९॥
39. saṁstambhitaṁ hi tarasā jitaṁ śaraṇamāgatam ,
yo'riṁ saṁyojayetprāṇaiḥ kalyāṇaṁ kiṁ na so'rhati.
39. saṃstambhitam hi tarasā jitam śaraṇamāgatam yaḥ
arim saṃyojayet prāṇaiḥ kalyāṇam kim na saḥ arhati
39. Indeed, what good (kalyāṇa) does he not deserve who spares the life (prāṇa) of an enemy (ari) who has been forcefully subdued, conquered, and has sought refuge?
चक्षुषी नाम विद्येयं यां सोमाय ददौ मनुः ।
ददौ स विश्वावसवे मह्यं विश्वावसुर्ददौ ॥४०॥
40. cakṣuṣī nāma vidyeyaṁ yāṁ somāya dadau manuḥ ,
dadau sa viśvāvasave mahyaṁ viśvāvasurdadau.
40. cakṣuṣī nāma vidyā iyam yām somāya dadau manuḥ
dadau saḥ viśvāvasave mahyam viśvāvasuḥ dadau
40. This is the lore called Cakṣuṣī, which Manu imparted to Soma. Soma then gave it to Viśvāvasu, and Viśvāvasu, in turn, gave it to me.
सेयं कापुरुषं प्राप्ता गुरुदत्ता प्रणश्यति ।
आगमोऽस्या मया प्रोक्तो वीर्यं प्रतिनिबोध मे ॥४१॥
41. seyaṁ kāpuruṣaṁ prāptā gurudattā praṇaśyati ,
āgamo'syā mayā prokto vīryaṁ pratinibodha me.
41. sā iyam kāpuruṣam prāptā gurudattā praṇaśyati
āgamaḥ asyā mayā proktaḥ vīryam pratinibodha me
41. If this (lore), imparted by a spiritual teacher (guru), reaches an unworthy person, it is lost. Its origin has been explained by me; now understand its power from me.
यच्चक्षुषा द्रष्टुमिच्छेत्त्रिषु लोकेषु किंचन ।
तत्पश्येद्यादृशं चेच्छेत्तादृषं द्रष्टुमर्हति ॥४२॥
42. yaccakṣuṣā draṣṭumicchettriṣu lokeṣu kiṁcana ,
tatpaśyedyādṛśaṁ cecchettādṛṣaṁ draṣṭumarhati.
42. yat cakṣuṣā draṣṭum icchet triṣu lokeṣu kim cana tat
paśyet yādṛśam ca it icchet tādṛśam draṣṭum arhati
42. With this lore, one can see anything in the three worlds that one wishes to perceive with the eye. Indeed, whatever form one desires to see, one is able to see it in that very form.
समानपद्ये षण्मासान्स्थितो विद्यां लभेदिमाम् ।
अनुनेष्याम्यहं विद्यां स्वयं तुभ्यं व्रते कृते ॥४३॥
43. samānapadye ṣaṇmāsānsthito vidyāṁ labhedimām ,
anuneṣyāmyahaṁ vidyāṁ svayaṁ tubhyaṁ vrate kṛte.
43. samānapadye ṣaṭ māsān sthitaḥ vidyām labhet imām
anuneṣyāmi aham vidyām svayam tubhyam vrate kṛte
43. One who steadfastly maintains the same vow (vrata) for six months will acquire this lore. I myself will bestow this knowledge upon you once your vow (vrata) is completed.
विद्यया ह्यनया राजन्वयं नृभ्यो विशेषिताः ।
अविशिष्टाश्च देवानामनुभावप्रवर्तिताः ॥४४॥
44. vidyayā hyanayā rājanvayaṁ nṛbhyo viśeṣitāḥ ,
aviśiṣṭāśca devānāmanubhāvapravartitāḥ.
44. vidyayā hi anayā rājan vayam nṛbhyaḥ viśeṣitāḥ
aviśiṣṭāḥ ca devānām anubhāvapravartitāḥ
44. O King, by means of this very lore, we are distinguished from ordinary humans. Moreover, we are no different from the gods, as we are directed by its potent influence.
गन्धर्वजानामश्वानामहं पुरुषसत्तम ।
भ्रातृभ्यस्तव पञ्चभ्यः पृथग्दाता शतं शतम् ॥४५॥
45. gandharvajānāmaśvānāmahaṁ puruṣasattama ,
bhrātṛbhyastava pañcabhyaḥ pṛthagdātā śataṁ śatam.
45. gandharvajānām aśvānām aham puruṣasattama
bhrātṛbhyaḥ tava pañcabhyaḥ pṛthak dātā śatam śatam
45. O best among men (puruṣasattama), I will give a hundred horses separately to each of your five brothers from among the horses born of Gandharvas.
देवगन्धर्ववाहास्ते दिव्यगन्धा मनोगमाः ।
क्षीणाः क्षीणा भवन्त्येते न हीयन्ते च रंहसः ॥४६॥
46. devagandharvavāhāste divyagandhā manogamāḥ ,
kṣīṇāḥ kṣīṇā bhavantyete na hīyante ca raṁhasaḥ.
46. devagandharvavāhāḥ te divyagandhāḥ manogamāḥ
kṣīṇāḥ kṣīṇāḥ bhavanti ete na hīyante ca raṃhasaḥ
46. Those horses, the vehicles of gods and Gandharvas, possess divine fragrance and move as swiftly as thought. Even when they become exhausted, these horses do not diminish their speed.
पुरा कृतं महेन्द्रस्य वज्रं वृत्रनिबर्हणे ।
दशधा शतधा चैव तच्छीर्णं वृत्रमूर्धनि ॥४७॥
47. purā kṛtaṁ mahendrasya vajraṁ vṛtranibarhaṇe ,
daśadhā śatadhā caiva tacchīrṇaṁ vṛtramūrdhani.
47. purā kṛtam mahendrasya vajram vṛtranibarhaṇe
daśadhā śatadhā ca eva tat śīrṇam vṛtramūrdhani
47. Long ago, the thunderbolt (vajra) of the great Indra, fashioned for slaying Vṛtra, shattered into ten, and even a hundred, pieces upon Vṛtra's head.
ततो भागीकृतो देवैर्वज्रभाग उपास्यते ।
लोके यत्साधनं किंचित्सा वै वज्रतनुः स्मृता ॥४८॥
48. tato bhāgīkṛto devairvajrabhāga upāsyate ,
loke yatsādhanaṁ kiṁcitsā vai vajratanuḥ smṛtā.
48. tataḥ bhāgīkṛtaḥ devaiḥ vajrabhāgaḥ upāsyate
loke yat sādhanam kiṃcit sā vai vajratanuḥ smṛtā
48. Therefore, having been portioned by the gods, a part of the thunderbolt (vajra) is worshipped. Whatever instrument exists in the world, that indeed is considered to have the essence of the thunderbolt (vajra).
वज्रपाणिर्ब्राह्मणः स्यात्क्षत्रं वज्ररथं स्मृतम् ।
वैश्या वै दानवज्राश्च कर्मवज्रा यवीयसः ॥४९॥
49. vajrapāṇirbrāhmaṇaḥ syātkṣatraṁ vajrarathaṁ smṛtam ,
vaiśyā vai dānavajrāśca karmavajrā yavīyasaḥ.
49. vajrapāṇiḥ brāhmaṇaḥ syāt kṣatram vajraratham smṛtam
vaiśyā vai dānavajrāḥ ca karmavajrāḥ yavīyasaḥ
49. A Brahmin (brāhmaṇa) should possess the thunderbolt (vajra) in hand (i.e., be resolute and firm). The warrior class (kṣatra) is considered to have a thunderbolt (vajra) as its chariot (i.e., be formidable and unyielding). Vaishyas (vaiśya) are indeed like a thunderbolt (vajra) in their giving (dāna), and the youngest (yavīyasaḥ - referring to śūdras) are like a thunderbolt (vajra) in their actions (karma).
वज्रं क्षत्रस्य वाजिनो अवध्या वाजिनः स्मृताः ।
रथाङ्गं वडवा सूते सूताश्चाश्वेषु ये मताः ॥५०॥
50. vajraṁ kṣatrasya vājino avadhyā vājinaḥ smṛtāḥ ,
rathāṅgaṁ vaḍavā sūte sūtāścāśveṣu ye matāḥ.
50. vajram kṣatrasya vājinaḥ avadhyāḥ vājinaḥ smṛtāḥ
ratha-aṅgam vaḍavā sūte sūtāḥ ca aśveṣu ye matāḥ
50. The thunderbolt represents the might of the warrior (kṣatra) class. Swift horses are considered invincible. A mare produces horses that are like chariot-components, and those horses are regarded as charioteers among their kind due to their skill.
कामवर्णाः कामजवाः कामतः समुपस्थिताः ।
इमे गन्धर्वजाः कामं पूरयिष्यन्ति ते हयाः ॥५१॥
51. kāmavarṇāḥ kāmajavāḥ kāmataḥ samupasthitāḥ ,
ime gandharvajāḥ kāmaṁ pūrayiṣyanti te hayāḥ.
51. kāma-varṇāḥ kāma-javāḥ kāmataḥ samupasthitāḥ
ime gandharva-jāḥ kāmam pūrayiṣyanti te hayāḥ
51. These horses, born of Gandharvas, possess desired colors and desired speed, and have appeared here according to your wishes. They will fulfill your desire.
अर्जुन उवाच ।
यदि प्रीतेन वा दत्तं संशये जीवितस्य वा ।
विद्या वित्तं श्रुतं वापि न तद्गन्धर्व कामये ॥५२॥
52. arjuna uvāca ,
yadi prītena vā dattaṁ saṁśaye jīvitasya vā ,
vidyā vittaṁ śrutaṁ vāpi na tadgandharva kāmaye.
52. arjuna uvāca yadi prītena vā dattam saṃśaye jīvitasya
vā vidyā vittam śrutam vā api na tat gandharva kāmaye
52. Arjuna said: "O Gandharva, I do not desire that knowledge (vidyā), wealth, or learning which is given either out of pleasure or when one's life is in danger."
गन्धर्व उवाच ।
संयोगो वै प्रीतिकरः संसत्सु प्रतिदृश्यते ।
जीवितस्य प्रदानेन प्रीतो विद्यां ददामि ते ॥५३॥
53. gandharva uvāca ,
saṁyogo vai prītikaraḥ saṁsatsu pratidṛśyate ,
jīvitasya pradānena prīto vidyāṁ dadāmi te.
53. gandharva uvāca saṃyogaḥ vai prīti-karaḥ saṃsatsu
pratidṛśyate jīvitasya pradānena prītaḥ vidyām dadāmi te
53. The Gandharva said: "Indeed, association is pleasing, and it is observed in assemblies. Pleased by the preservation of my life, I give knowledge (vidyā) to you."
त्वत्तो ह्यहं ग्रहीष्यामि अस्त्रमाग्नेयमुत्तमम् ।
तथैव सख्यं बीभत्सो चिराय भरतर्षभ ॥५४॥
54. tvatto hyahaṁ grahīṣyāmi astramāgneyamuttamam ,
tathaiva sakhyaṁ bībhatso cirāya bharatarṣabha.
54. tvattaḥ hi aham grahīṣyāmi astram āgneyam uttamam
tathā eva sakhyam bībhatso cirāya bharata-ṛṣabha
54. "Indeed, from you, O Bibhatsu (Arjuna), O best of Bharatas, I shall take the supreme fire-weapon, and likewise (I shall establish) a lasting friendship with you."
अर्जुन उवाच ।
त्वत्तोऽस्त्रेण वृणोम्यश्वान्संयोगः शाश्वतोऽस्तु नौ ।
सखे तद्ब्रूहि गन्धर्व युष्मभ्यो यद्भयं त्यजेत् ॥५५॥
55. arjuna uvāca ,
tvatto'streṇa vṛṇomyaśvānsaṁyogaḥ śāśvato'stu nau ,
sakhe tadbrūhi gandharva yuṣmabhyo yadbhayaṁ tyajet.
55. arjunaḥ uvāca | tvattaḥ astreṇa
vṛṇomi aśvān saṃyogaḥ śāśvataḥ
astu nau | sakhe tat brūhi gandharva
yuṣmabhyaḥ yat bhayam tyajet
55. Arjuna said, "I desire horses from you, [obtained] by means of a charm. Let our bond be eternal. O friend, O Gandharva, please tell me how one may be free from fear of you all."