Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-39

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
व्यास उवाच ।
भद्रे द्रक्ष्यसि गान्धारि पुत्रान्भ्रातॄन्सखींस्तथा ।
वधूश्च पतिभिः सार्धं निशि सुप्तोत्थिता इव ॥१॥
1. vyāsa uvāca ,
bhadre drakṣyasi gāndhāri putrānbhrātṝnsakhīṁstathā ,
vadhūśca patibhiḥ sārdhaṁ niśi suptotthitā iva.
1. vyāsa uvāca bhadre drakṣyasi gāndhāri putrān bhrātṝn sakhīn
tathā vadhūḥ ca patibhiḥ sārdham niśi suptotthitāḥ iva
1. vyāsa uvāca bhadre gāndhāri tvaṁ putrān bhrātṝn tathā sakhīn
vadhūḥ ca patibhiḥ sārdham niśi suptotthitāḥ iva drakṣyasi
1. Vyāsa said: "O revered Gāndhārī, you will see your sons, brothers, friends, and daughters-in-law along with their husbands, as if they have just awakened from sleep at night."
कर्णं द्रक्ष्यति कुन्ती च सौभद्रं चापि यादवी ।
द्रौपदी पञ्च पुत्रांश्च पितॄन्भ्रातॄंस्तथैव च ॥२॥
2. karṇaṁ drakṣyati kuntī ca saubhadraṁ cāpi yādavī ,
draupadī pañca putrāṁśca pitṝnbhrātṝṁstathaiva ca.
2. karṇam drakṣyati kuntī ca saubhadram ca api yādavī
draupadī pañca putrān ca pitṝn bhrātṝn tathā eva ca
2. kuntī ca karṇam drakṣyati yādavī ca api saubhadram
draupadī pañca putrān ca pitṝn bhrātṝn tathā eva ca
2. Kuntī will also see Karṇa, and the Yādavī (Subhadrā) will also see Saubhadra (Abhimanyu). Draupadī will see her five sons, and also her fathers-in-law and brothers.
पूर्वमेवैष हृदये व्यवसायोऽभवन्मम ।
यथास्मि चोदितो राज्ञा भवत्या पृथयैव च ॥३॥
3. pūrvamevaiṣa hṛdaye vyavasāyo'bhavanmama ,
yathāsmi codito rājñā bhavatyā pṛthayaiva ca.
3. pūrvam eva eṣa hṛdaye vyavasāyaḥ abhavat mama
yathā asmi coditaḥ rājñā bhavatyā pṛthayā eva ca
3. eṣa vyavasāyaḥ pūrvam eva mama hṛdaye abhavat
yathā asmi rājñā bhavatyā pṛthayā eva ca coditaḥ
3. This resolve was already in my heart, just as I have been urged by the king (Dhṛtarāṣṭra), by you (Gāndhārī), and by Pṛthā (Kuntī).
न ते शोच्या महात्मानः सर्व एव नरर्षभाः ।
क्षत्रधर्मपराः सन्तस्तथा हि निधनं गताः ॥४॥
4. na te śocyā mahātmānaḥ sarva eva nararṣabhāḥ ,
kṣatradharmaparāḥ santastathā hi nidhanaṁ gatāḥ.
4. na te śocyāḥ mahātmānaḥ sarve eva nararṣabhāḥ
kṣatradharmaparāḥ santaḥ tathā hi nidhanam gatāḥ
4. te mahātmānaḥ nararṣabhāḥ sarve eva na śocyāḥ hi
kṣatradharmaparāḥ santaḥ tathā nidhanam gatāḥ
4. Those great souls, all of them the best among men, are not to be mourned. For, dedicated to the intrinsic nature of the warrior (kṣatra-dharma), they have indeed met their end.
भवितव्यमवश्यं तत्सुरकार्यमनिन्दिते ।
अवतेरुस्ततः सर्वे देवभागैर्महीतलम् ॥५॥
5. bhavitavyamavaśyaṁ tatsurakāryamanindite ,
avaterustataḥ sarve devabhāgairmahītalam.
5. bhavitavyam avaśyam tat surakāryam anindite
avateruḥ tataḥ sarve devabhāgaiḥ mahītalam
5. O blameless one, that divine task must certainly be accomplished. Consequently, all of them descended to the surface of the earth, embodying parts of the gods.
गन्धर्वाप्सरसश्चैव पिशाचा गुह्यराक्षसाः ।
तथा पुण्यजनाश्चैव सिद्धा देवर्षयोऽपि च ॥६॥
6. gandharvāpsarasaścaiva piśācā guhyarākṣasāḥ ,
tathā puṇyajanāścaiva siddhā devarṣayo'pi ca.
6. gandharvāpsarasaḥ ca eva piśācāḥ guhyarākṣasāḥ
tathā puṇyajanāḥ ca eva siddhāḥ devarṣayaḥ api ca
6. Both Gandharvas and Apsaras, Piśācas, Guhyakas, and Rākṣasas; similarly, Puṇyajanas, Siddhas, and also the divine sages (devarṣis).
देवाश्च दानवाश्चैव तथा ब्रह्मर्षयोऽमलाः ।
त एते निधनं प्राप्ताः कुरुक्षेत्रे रणाजिरे ॥७॥
7. devāśca dānavāścaiva tathā brahmarṣayo'malāḥ ,
ta ete nidhanaṁ prāptāḥ kurukṣetre raṇājire.
7. devāḥ ca dānavāḥ ca eva tathā brahmarṣayaḥ amalāḥ
te ete nidhanam prāptāḥ kurukṣetre raṇājire
7. The gods and the Dānavas, and similarly the pure Brahmarṣis – all these attained their end (death) on the battlefield of Kurukṣetra.
गन्धर्वराजो यो धीमान्धृतराष्ट्र इति श्रुतः ।
स एव मानुषे लोके धृतराष्ट्रः पतिस्तव ॥८॥
8. gandharvarājo yo dhīmāndhṛtarāṣṭra iti śrutaḥ ,
sa eva mānuṣe loke dhṛtarāṣṭraḥ patistava.
8. gandharvarājaḥ yaḥ dhīmān dhṛtarāṣṭraḥ iti śrutaḥ
saḥ eva mānuṣe loke dhṛtarāṣṭraḥ patiḥ tava
8. The intelligent king of the Gandharvas, who is known as Dhṛtarāṣṭra, is indeed that very Dhṛtarāṣṭra, your husband, in the human world.
पाण्डुं मरुद्गणं विद्धि विशिष्टतममच्युतम् ।
धर्मस्यांशोऽभवत्क्षत्ता राजा चायं युधिष्ठिरः ॥९॥
9. pāṇḍuṁ marudgaṇaṁ viddhi viśiṣṭatamamacyutam ,
dharmasyāṁśo'bhavatkṣattā rājā cāyaṁ yudhiṣṭhiraḥ.
9. pāṇḍum marudgaṇam viddhi viśiṣṭatamam acyutam dharmasya
aṃśaḥ abhavat kṣattā rājā ca ayam yudhiṣṭhiraḥ
9. pāṇḍum marudgaṇam viśiṣṭatamam acyutam viddhi.
kṣattā dharmasya aṃśaḥ abhavat.
ca ayam rājā yudhiṣṭhiraḥ (api dharmasya aṃśaḥ abhavat).
9. Know Pāṇḍu to be the Maruts, the most distinguished and unwavering. Kṣattā (Vidura) was an aspect of natural law (dharma), and this King Yudhiṣṭhira is also an aspect of natural law (dharma).
कलिं दुर्योधनं विद्धि शकुनिं द्वापरं तथा ।
दुःशासनादीन्विद्धि त्वं राक्षसाञ्शुभदर्शने ॥१०॥
10. kaliṁ duryodhanaṁ viddhi śakuniṁ dvāparaṁ tathā ,
duḥśāsanādīnviddhi tvaṁ rākṣasāñśubhadarśane.
10. kalim duryodhanam viddhi śakunim dvāparam tathā
duḥśāsanādīn viddhi tvam rākṣasān śubhadarśane
10. śubhadarśane,
tvam duryodhanam kalim viddhi,
tathā śakunim dvāparam (viddhi).
(tvam) duḥśāsanādīn rākṣasān viddhi.
10. Know Duryodhana as Kali, and likewise Śakuni as Dvāpara. O lady of auspicious appearance, know Duḥśāsana and the others as rākṣasas (demons).
मरुद्गणाद्भीमसेनं बलवन्तमरिंदमम् ।
विद्धि च त्वं नरमृषिमिमं पार्थं धनंजयम् ।
नारायणं हृषीकेशमश्विनौ यमजावुभौ ॥११॥
11. marudgaṇādbhīmasenaṁ balavantamariṁdamam ,
viddhi ca tvaṁ naramṛṣimimaṁ pārthaṁ dhanaṁjayam ,
nārāyaṇaṁ hṛṣīkeśamaśvinau yamajāvubhau.
11. marudgaṇāt bhīmasenam balavantam
ariṃdamam viddhi ca tvam nararṣim
imam pārtham dhanañjayam nārāyaṇam
hṛṣīkeśam aśvinau yamajau ubhau
11. tvam marudgaṇāt bhīmasenam balavantam ariṃdamam viddhi.
ca tvam imam pārtham dhanañjayam nararṣim viddhi.
(tvam) nārāyaṇam hṛṣīkeśam (viddhi),
ca aśvinau ubhau yamajau (viddhi).
11. Know Bhīmasena, the mighty and enemy-subduer, to be from the Maruts. And you, know this Pārtha Dhanañjaya to be the sage Nara. (Also understand that) Nārāyaṇa is Hṛṣīkeśa (Kṛṣṇa), and the two Aśvinīs are the twins.
द्विधा कृत्वात्मनो देहमादित्यं तपतां वरम् ।
लोकांश्च तापयानं वै विद्धि कर्णं च शोभने ।
यश्च वैरार्थमुद्भूतः संघर्षजननस्तथा ॥१२॥
12. dvidhā kṛtvātmano dehamādityaṁ tapatāṁ varam ,
lokāṁśca tāpayānaṁ vai viddhi karṇaṁ ca śobhane ,
yaśca vairārthamudbhūtaḥ saṁgharṣajananastathā.
12. dvidhā kṛtvā ātmanaḥ deham ādityam
tapatām varam lokān ca tāpayānam vai
viddhi karṇam ca śobhane yaḥ ca
vairārtham udbhūtaḥ saṃgharṣajananaḥ tathā
12. śobhane,
tvam karṇam viddhi.
yaḥ ātmanaḥ deham dvidhā kṛtvā,
tapatām varam ādityam (asti),
ca vai lokān tāpayānam (asti).
ca yaḥ vairārtham udbhūtaḥ tathā saṃgharṣajananaḥ (asti).
12. O beautiful one, know Karṇa to be the Aditya (Sun god), the best among those who give heat, who, having divided his own body (ātman) into two, indeed heats the worlds. And he was born for the sake of enmity and is, likewise, the generator of conflict.
यश्च पाण्डवदायादो हतः षड्भिर्महारथैः ।
स सोम इह सौभद्रो योगादेवाभवद्द्विधा ॥१३॥
13. yaśca pāṇḍavadāyādo hataḥ ṣaḍbhirmahārathaiḥ ,
sa soma iha saubhadro yogādevābhavaddvidhā.
13. yaḥ ca pāṇḍava-dāyādaḥ hataḥ ṣaḍbhiḥ mahārathaiḥ
saḥ somaḥ iha saubhadraḥ yogāt eva abhavat dvidhā
13. And he, the heir of the Pāṇḍavas, the son of Subhadrā, who was killed by six great warriors, was indeed Soma (the moon deity) on earth, who, through a divine mystical union (yoga), became twofold.
द्रौपद्या सह संभूतं धृष्टद्युम्नं च पावकात् ।
अग्नेर्भागं शुभं विद्धि राक्षसं तु शिखण्डिनम् ॥१४॥
14. draupadyā saha saṁbhūtaṁ dhṛṣṭadyumnaṁ ca pāvakāt ,
agnerbhāgaṁ śubhaṁ viddhi rākṣasaṁ tu śikhaṇḍinam.
14. draupadyā saha saṃbhūtam dhṛṣṭadyumnaṃ ca pāvakāt
agneḥ bhāgam śubham viddhi rākṣasam tu śikhaṇḍinam
14. And know that Dhṛṣṭadyumna, who was born from fire along with Draupadī, is an auspicious portion of Agni (the fire god), while Śikhaṇḍin is indeed a Rākṣasa.
द्रोणं बृहस्पतेर्भागं विद्धि द्रौणिं च रुद्रजम् ।
भीष्मं च विद्धि गाङ्गेयं वसुं मानुषतां गतम् ॥१५॥
15. droṇaṁ bṛhaspaterbhāgaṁ viddhi drauṇiṁ ca rudrajam ,
bhīṣmaṁ ca viddhi gāṅgeyaṁ vasuṁ mānuṣatāṁ gatam.
15. droṇam bṛhaspateḥ bhāgam viddhi drauṇim ca rudrajam
bhīṣmam ca viddhi gāṅgeyam vasum mānuṣatām gatam
15. Know Droṇa to be a portion of Bṛhaspati, and Droṇi (Aśvatthāmā) as born from Rudra. And know Bhīṣma, the son of Gaṅgā, to be a Vasu who attained human existence.
एवमेते महाप्राज्ञे देवा मानुष्यमेत्य हि ।
ततः पुनर्गताः स्वर्गं कृते कर्मणि शोभने ॥१६॥
16. evamete mahāprājñe devā mānuṣyametya hi ,
tataḥ punargatāḥ svargaṁ kṛte karmaṇi śobhane.
16. evam ete mahāprājñe devāḥ mānuṣyam etya hi
tataḥ punar gatāḥ svargam kṛte karmaṇi śobhane
16. Thus, O greatly wise one, these deities, having indeed come to the human state, then returned to heaven when their auspicious mission (karma) was accomplished.
यच्च वो हृदि सर्वेषां दुःखमेनच्चिरं स्थितम् ।
तदद्य व्यपनेष्यामि परलोककृताद्भयात् ॥१७॥
17. yacca vo hṛdi sarveṣāṁ duḥkhamenacciraṁ sthitam ,
tadadya vyapaneṣyāmi paralokakṛtādbhayāt.
17. yat ca vaḥ hṛdi sarveṣām duḥkham enat ciram
sthitam tat adya vyapaneṣyāmi paralokakṛtāt bhayāt
17. vaḥ sarveṣām hṛdi ciram sthitam yat etat duḥkham
ca tat adya paralokakṛtāt bhayāt vyapaneṣyāmi
17. I will now remove today that sorrow which has long resided in the hearts of all of you, arising from the fear concerning the afterlife.
सर्वे भवन्तो गच्छन्तु नदीं भागीरथीं प्रति ।
तत्र द्रक्ष्यथ तान्सर्वान्ये हतास्मिन्रणाजिरे ॥१८॥
18. sarve bhavanto gacchantu nadīṁ bhāgīrathīṁ prati ,
tatra drakṣyatha tānsarvānye hatāsminraṇājire.
18. sarve bhavantaḥ gacchantu nadīm bhāgīrathīm prati
tatra drakṣyatha tān sarvān ye hatāḥ asmin raṇājire
18. bhavantaḥ sarve bhāgīrathīm nadīm prati gacchantu
tatra ye asmin raṇājire hatāḥ tān sarvān drakṣyatha
18. All of you should go to the river Bhagirathi. There, you will see everyone who was slain in this battleground.
वैशंपायन उवाच ।
इति व्यासस्य वचनं श्रुत्वा सर्वो जनस्तदा ।
महता सिंहनादेन गङ्गामभिमुखो ययौ ॥१९॥
19. vaiśaṁpāyana uvāca ,
iti vyāsasya vacanaṁ śrutvā sarvo janastadā ,
mahatā siṁhanādena gaṅgāmabhimukho yayau.
19. vaiśaṃpāyana uvāca iti vyāsasya vacanam śrutvā sarvaḥ
janaḥ tadā mahatā siṃhanādena gaṅgām abhimukhaḥ yayau
19. vaiśaṃpāyana uvāca iti vyāsasya vacanam śrutvā tadā
sarvaḥ janaḥ mahatā siṃhanādena gaṅgām abhimukhaḥ yayau
19. Vaiśampāyana said: Having heard Vyasa's words, all the people then, with a mighty roar like a lion's, proceeded towards the Ganges.
धृतराष्ट्रश्च सामात्यः प्रययौ सह पाण्डवैः ।
सहितो मुनिशार्दूलैर्गन्धर्वैश्च समागतैः ॥२०॥
20. dhṛtarāṣṭraśca sāmātyaḥ prayayau saha pāṇḍavaiḥ ,
sahito muniśārdūlairgandharvaiśca samāgataiḥ.
20. dhṛtarāṣṭraḥ ca sa-amātyaḥ prayayau saha pāṇḍavaiḥ
sahitaḥ muniśārdūlaiḥ gandharvaiḥ ca samāgataiḥ
20. ca dhṛtarāṣṭraḥ sa-amātyaḥ pāṇḍavaiḥ saha prayayau
muniśārdūlaiḥ ca samāgataiḥ gandharvaiḥ sahitaḥ
20. And Dhritarashtra, along with his ministers, proceeded with the Pandavas, accompanied by eminent ascetics (muni) and by the assembled Gandharvas.
ततो गङ्गां समासाद्य क्रमेण स जनार्णवः ।
निवासमकरोत्सर्वो यथाप्रीति यथासुखम् ॥२१॥
21. tato gaṅgāṁ samāsādya krameṇa sa janārṇavaḥ ,
nivāsamakarotsarvo yathāprīti yathāsukham.
21. tataḥ gaṅgām samāsādya krameṇa sa janārṇavaḥ
nivāsam akarot sarvaḥ yathāprīti yathāsukham
21. saḥ janārṇavaḥ krameṇa gaṅgām samāsādya tataḥ sarvaḥ yathāprīti yathāsukham nivāsam akarot.
21. Thereafter, that ocean of people, having gradually reached the Ganga, all made their dwelling there, each according to their pleasure and comfort.
राजा च पाण्डवैः सार्धमिष्टे देशे सहानुगः ।
निवासमकरोद्धीमान्सस्त्रीवृद्धपुरःसरः ॥२२॥
22. rājā ca pāṇḍavaiḥ sārdhamiṣṭe deśe sahānugaḥ ,
nivāsamakaroddhīmānsastrīvṛddhapuraḥsaraḥ.
22. rājā ca pāṇḍavaiḥ sārdham iṣṭe deśe sahānugaḥ
nivāsam akarot dhīmān sastrīvṛddhapuraḥsaraḥ
22. ca dhīmān rājā pāṇḍavaiḥ sārdham sahānugaḥ sastrīvṛddhapuraḥsaraḥ iṣṭe deśe nivāsam akarot.
22. And the wise king, along with the Pāṇḍavas and his retinue, with women and elders leading the way, established their residence in a chosen place.
जगाम तदहश्चापि तेषां वर्षशतं यथा ।
निशां प्रतीक्षमाणानां दिदृक्षूणां मृतान्नृपान् ॥२३॥
23. jagāma tadahaścāpi teṣāṁ varṣaśataṁ yathā ,
niśāṁ pratīkṣamāṇānāṁ didṛkṣūṇāṁ mṛtānnṛpān.
23. jagāma tad ahaḥ ca api teṣām varṣaśatam yathā
niśām pratīkṣamāṇānām didṛkṣūṇām mṛtān nṛpān
23. ca api teṣām tad ahaḥ niśām pratīkṣamāṇānām mṛtān nṛpān didṛkṣūṇām varṣaśatam yathā jagāma.
23. And that day passed for them as if it were a hundred years, for those who were waiting for the night, desirous of seeing the dead kings.
अथ पुण्यं गिरिवरमस्तमभ्यगमद्रविः ।
ततः कृताभिषेकास्ते नैशं कर्म समाचरन् ॥२४॥
24. atha puṇyaṁ girivaramastamabhyagamadraviḥ ,
tataḥ kṛtābhiṣekāste naiśaṁ karma samācaran.
24. atha puṇyam girivaram astam abhyagamat raviḥ
tataḥ kṛtābhiṣekāḥ te naiśam karma samācaran
24. atha raviḥ puṇyam girivaram astam abhyagamat.
tataḥ te kṛtābhiṣekāḥ naiśam karma samācaran.
24. Then the sun went to its setting behind the sacred, excellent mountain. Thereafter, having performed their purificatory baths, they all carried out the nocturnal rituals (karma).