Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-170

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
दुर्योधन उवाच ।
किमर्थं भरतश्रेष्ठ न हन्यास्त्वं शिखण्डिनम् ।
उद्यतेषुमथो दृष्ट्वा समरेष्वाततायिनम् ॥१॥
1. duryodhana uvāca ,
kimarthaṁ bharataśreṣṭha na hanyāstvaṁ śikhaṇḍinam ,
udyateṣumatho dṛṣṭvā samareṣvātatāyinam.
1. duryodhana uvāca kimartham bharataśreṣṭha na hanyāḥ tvam
śikhaṇḍinam udyateṣum atho dṛṣṭvā samareṣu ātatāyinam
1. duryodhana uvāca bharataśreṣṭha tvam kimartham samareṣu
udyateṣum ātatāyinam śikhaṇḍinam dṛṣṭvā atho na hanyāḥ
1. Duryodhana said: "O best among the Bharatas, why do you not slay Shikhandin, even though you see him in battles as an aggressor (ātatāyin) with his arrows raised?"
पूर्वमुक्त्वा महाबाहो पाण्डवान्सह सोमकैः ।
वधिष्यामीति गाङ्गेय तन्मे ब्रूहि पितामह ॥२॥
2. pūrvamuktvā mahābāho pāṇḍavānsaha somakaiḥ ,
vadhiṣyāmīti gāṅgeya tanme brūhi pitāmaha.
2. pūrvam uktvā mahābāho pāṇḍavān saha somakaiḥ
vadhiṣyāmi iti gāṅgeya tat me brūhi pitāmaha
2. mahābāho gāṅgeya pitāmaha pūrvam pāṇḍavān
somakaiḥ saha vadhiṣyāmi iti uktvā tat me brūhi
2. O mighty-armed one, O son of Gaṅgā, O Grandsire, tell me that (reason), since you previously declared, 'I will slay the Pāṇḍavas along with the Somakas.'
भीष्म उवाच ।
शृणु दुर्योधन कथां सहैभिर्वसुधाधिपैः ।
यदर्थं युधि संप्रेक्ष्य नाहं हन्यां शिखण्डिनम् ॥३॥
3. bhīṣma uvāca ,
śṛṇu duryodhana kathāṁ sahaibhirvasudhādhipaiḥ ,
yadarthaṁ yudhi saṁprekṣya nāhaṁ hanyāṁ śikhaṇḍinam.
3. bhīṣma uvāca śṛṇu duryodhana kathām saha ebhiḥ vasudhādhipaiḥ
yadartham yudhi samprekṣya na aham hanyām śikhaṇḍinam
3. bhīṣma uvāca duryodhana ebhiḥ vasudhādhipaiḥ saha kathām
śṛṇu yadartham yudhi samprekṣya aham na hanyām śikhaṇḍinam
3. Bhishma said: "O Duryodhana, listen to this account, along with these rulers of the earth, regarding the reason why, even when seeing Shikhandin in battle, I will not slay him."
महाराजो मम पिता शंतनुर्भरतर्षभः ।
दिष्टान्तं प्राप धर्मात्मा समये पुरुषर्षभ ॥४॥
4. mahārājo mama pitā śaṁtanurbharatarṣabhaḥ ,
diṣṭāntaṁ prāpa dharmātmā samaye puruṣarṣabha.
4. mahārājaḥ mama pitā śaṃtanuḥ bharatarṣabhaḥ
diṣṭāntam prāpa dharmātmā samaye puruṣarṣabha
4. puruṣarṣabha mama pitā mahārājaḥ śaṃtanuḥ
bharatarṣabhaḥ dharmātmā samaye diṣṭāntam prāpa
4. O bull among men (puruṣa), my father, the great king Śāntanu, a bull among the Bharatas, whose soul was righteous (dharma), reached his destined end in due time.
ततोऽहं भरतश्रेष्ठ प्रतिज्ञां परिपालयन् ।
चित्राङ्गदं भ्रातरं वै महाराज्येऽभ्यषेचयम् ॥५॥
5. tato'haṁ bharataśreṣṭha pratijñāṁ paripālayan ,
citrāṅgadaṁ bhrātaraṁ vai mahārājye'bhyaṣecayam.
5. tataḥ aham bharataśreṣṭha pratijñām paripālayan
citrāṅgadam bhrātaram vai mahārājye abhyaṣecayam
5. bharataśreṣṭha tataḥ aham pratijñām paripālayan
vai bhrātaram citrāṅgadam mahārājye abhyaṣecayam
5. O best of Bharatas, then I, fulfilling my vow, consecrated my brother Citrāṅgada on the great throne.
तस्मिंश्च निधनं प्राप्ते सत्यवत्या मते स्थितः ।
विचित्रवीर्यं राजानमभ्यषिञ्चं यथाविधि ॥६॥
6. tasmiṁśca nidhanaṁ prāpte satyavatyā mate sthitaḥ ,
vicitravīryaṁ rājānamabhyaṣiñcaṁ yathāvidhi.
6. tasmin ca nidhanam prāpte satyavatyā mate sthitaḥ
vicitravīryam rājānam abhyaṣiñcam yathāvidhi
6. ca tasmin nidhanam prāpte satyavatyā mate sthitaḥ
rājānam vicitravīryam yathāvidhi abhyaṣiñcam
6. And when he (Citrāṅgada) met his end, I remained steadfast in Satyavatī's wish and consecrated King Vicitravīrya according to the prescribed rites.
मयाभिषिक्तो राजेन्द्र यवीयानपि धर्मतः ।
विचित्रवीर्यो धर्मात्मा मामेव समुदैक्षत ॥७॥
7. mayābhiṣikto rājendra yavīyānapi dharmataḥ ,
vicitravīryo dharmātmā māmeva samudaikṣata.
7. mayā abhiṣiktaḥ rājendra yavīyān api dharmataḥ
vicitravīryaḥ dharmātmā mām eva samudaikṣata
7. rājendra mayā abhiṣiktaḥ dharmātmā vicitravīryaḥ
api yavīyān dharmataḥ mām eva samudaikṣata
7. O lord of kings, Vicitravīrya, whose inner being (ātman) was righteousness (dharma), though younger and consecrated by me according to natural law (dharma), looked upon me alone.
तस्य दारक्रियां तात चिकीर्षुरहमप्युत ।
अनुरूपादिव कुलादिति चिन्त्य मनो दधे ॥८॥
8. tasya dārakriyāṁ tāta cikīrṣurahamapyuta ,
anurūpādiva kulāditi cintya mano dadhe.
8. tasya dārakriyām tāta cikīrṣuḥ aham api uta
anurūpāt iva kulāt iti cintya manaḥ dadhe
8. tāta api uta aham tasya dārakriyām cikīrṣuḥ
anurūpāt iva kulāt iti cintya manaḥ dadhe
8. O dear one, I too, desiring his marriage, considered applying my mind to (finding a bride) 'as if from a suitable family'.
तथाश्रौषं महाबाहो तिस्रः कन्याः स्वयंवरे ।
रूपेणाप्रतिमाः सर्वाः काशिराजसुतास्तदा ।
अम्बा चैवाम्बिका चैव तथैवाम्बालिकापरा ॥९॥
9. tathāśrauṣaṁ mahābāho tisraḥ kanyāḥ svayaṁvare ,
rūpeṇāpratimāḥ sarvāḥ kāśirājasutāstadā ,
ambā caivāmbikā caiva tathaivāmbālikāparā.
9. tathā aśrauṣam mahābāho tisraḥ kanyāḥ
svayaṃvare rūpeṇa apratimāḥ sarvāḥ
kāśirājasutāḥ tadā Ambā ca eva
Ambikā ca eva tathā eva Ambālikā aparā
9. mahābāho tathā aśrauṣam tadā tisraḥ
kāśirājasutāḥ kanyāḥ svayaṃvare
sarvāḥ rūpeṇa apratimāḥ Ambā ca eva
Ambikā ca eva tathā eva aparā Ambālikā
9. O mighty-armed one, I heard about three daughters of the King of Kashi who were holding a self-choice ceremony (svayaṃvara). All of them were of unrivaled beauty. They were Ambā, Ambikā, and the other, Ambālikā.
राजानश्च समाहूताः पृथिव्यां भरतर्षभ ।
अम्बा ज्येष्ठाभवत्तासामम्बिका त्वथ मध्यमा ।
अम्बालिका च राजेन्द्र राजकन्या यवीयसी ॥१०॥
10. rājānaśca samāhūtāḥ pṛthivyāṁ bharatarṣabha ,
ambā jyeṣṭhābhavattāsāmambikā tvatha madhyamā ,
ambālikā ca rājendra rājakanyā yavīyasī.
10. rājānaḥ ca samāhūtāḥ pṛthivyām
bharatarṣabha Ambā jyeṣṭhā abhavat
tāsām Ambikā tu atha madhyamā
Ambālikā ca rājendra rājakanyā yavīyasī
10. bharatarṣabha rājānaḥ ca pṛthivyām
samāhūtāḥ tāsām Ambā jyeṣṭhā
abhavat Ambikā tu atha madhyamā
rājendra Ambālikā ca rājakanyā yavīyasī
10. O bull among Bharatas, kings from all over the earth were invited. Among those daughters, Ambā was the eldest, Ambikā was the middle one, and Ambālikā, O king of kings, was the youngest princess.
सोऽहमेकरथेनैव गतः काशिपतेः पुरीम् ।
अपश्यं ता महाबाहो तिस्रः कन्याः स्वलंकृताः ।
राज्ञश्चैव समावृत्तान्पार्थिवान्पृथिवीपते ॥११॥
11. so'hamekarathenaiva gataḥ kāśipateḥ purīm ,
apaśyaṁ tā mahābāho tisraḥ kanyāḥ svalaṁkṛtāḥ ,
rājñaścaiva samāvṛttānpārthivānpṛthivīpate.
11. saḥ aham ekarathena eva gataḥ
kāśipateḥ purīm apaśyam tāḥ mahābāho
tisraḥ kanyāḥ svalaṅkṛtāḥ rājñaḥ ca
eva samāvṛttān pārthivān pṛthivīpate
11. mahābāho pṛthivīpate saḥ aham
ekarathena eva gataḥ kāśipateḥ purīm
apaśyam tāḥ tisraḥ svalaṅkṛtāḥ kanyāḥ
ca eva rājñaḥ samāvṛttān pārthivān
11. O mighty-armed one, I went by myself in a single chariot to the city of the King of Kashi. There, O lord of the earth, I saw those three well-adorned maidens, as well as the assembled rulers (pārthivān) around the king.
ततोऽहं तान्नृपान्सर्वानाहूय समरे स्थितान् ।
रथमारोपयां चक्रे कन्यास्ता भरतर्षभ ॥१२॥
12. tato'haṁ tānnṛpānsarvānāhūya samare sthitān ,
rathamāropayāṁ cakre kanyāstā bharatarṣabha.
12. tataḥ aham tān nṛpān sarvān āhūya samare sthitān
ratham āropayām cakre kanyāḥ tāḥ bharatarṣabha
12. bharatarṣabha tataḥ aham sarvān tān nṛpān samare
sthitān āhūya tāḥ kanyāḥ ratham āropayām cakre
12. Then I, O bull among Bharatas, having challenged all those kings who were present in the assembly (samara), placed those maidens (the princesses) onto the chariot.
वीर्यशुल्काश्च ता ज्ञात्वा समारोप्य रथं तदा ।
अवोचं पार्थिवान्सर्वानहं तत्र समागतान् ।
भीष्मः शांतनवः कन्या हरतीति पुनः पुनः ॥१३॥
13. vīryaśulkāśca tā jñātvā samāropya rathaṁ tadā ,
avocaṁ pārthivānsarvānahaṁ tatra samāgatān ,
bhīṣmaḥ śāṁtanavaḥ kanyā haratīti punaḥ punaḥ.
13. vīryaśulkāḥ ca tāḥ jñātvā samāropya
ratham tadā avocam pārthivān sarvān
aham tatra samāgatān bhīṣmaḥ
śāntanavaḥ kanyāḥ harati iti punaḥ punaḥ
13. aham vīryaśulkāḥ tāḥ jñātvā tadā
ratham samāropya tatra samāgatān
sarvān pārthivān avocam bhīṣmaḥ
śāntanavaḥ kanyāḥ harati iti punaḥ punaḥ
13. Knowing that these maidens were to be won by valor, I then placed them on my chariot. I repeatedly declared to all the kings assembled there, "Bhishma, the son of Shantanu, is carrying away the maidens!"
ते यतध्वं परं शक्त्या सर्वे मोक्षाय पार्थिवाः ।
प्रसह्य हि नयाम्येष मिषतां वो नराधिपाः ॥१४॥
14. te yatadhvaṁ paraṁ śaktyā sarve mokṣāya pārthivāḥ ,
prasahya hi nayāmyeṣa miṣatāṁ vo narādhipāḥ.
14. te yatadhvam param śaktyā sarve mokṣāya pārthivāḥ
prasahya hi nayāmi eṣaḥ miṣatām vaḥ narādhipāḥ
14. he pārthivāḥ,
he narādhipāḥ,
sarve te śaktyā param mokṣāya yatadhvam.
hi eṣaḥ vaḥ miṣatām prasahya nayāmi.
14. "O kings, all of you, strive with your utmost strength (śakti) for your release (mokṣa)!" (Bhishma declared). "For I am indeed taking these (maidens) by force, O rulers of men, while you stand by watching!"
ततस्ते पृथिवीपालाः समुत्पेतुरुदायुधाः ।
योगो योग इति क्रुद्धाः सारथींश्चाप्यचोदयन् ॥१५॥
15. tataste pṛthivīpālāḥ samutpeturudāyudhāḥ ,
yogo yoga iti kruddhāḥ sārathīṁścāpyacodayan.
15. tataḥ te pṛthivīpālāḥ samutpetuḥ udāyudhāḥ yogaḥ
yogaḥ iti kruddhāḥ sārathīn ca api acodayan
15. tataḥ te kruddhāḥ pṛthivīpālāḥ udāyudhāḥ samutpetuḥ.
yogaḥ yogaḥ iti (vadantaḥ) ca api sārathīn acodayan.
15. Then, those enraged kings, the protectors of the earth, rose up with uplifted weapons, crying, "Exertion (yoga)! Exertion (yoga)!" and they also urged on their charioteers.
ते रथैर्मेघसंकाशैर्गजैश्च गजयोधिनः ।
पृष्ठ्यैश्चाश्वैर्महीपालाः समुत्पेतुरुदायुधाः ॥१६॥
16. te rathairmeghasaṁkāśairgajaiśca gajayodhinaḥ ,
pṛṣṭhyaiścāśvairmahīpālāḥ samutpeturudāyudhāḥ.
16. te rathaiḥ meghasaṃkāśaiḥ gajaiḥ ca gajayodhinaḥ
pṛṣṭhyaiḥ ca aśvaiḥ mahīpālāḥ samutpetuḥ udāyudhāḥ
16. te mahīpālāḥ gajayodhinaḥ udāyudhāḥ meghasaṃkāśaiḥ rathaiḥ ca gajaiḥ ca pṛṣṭhyaiḥ aśvaiḥ samutpetuḥ.
16. Those kings, the protectors of the earth, who were also skilled elephant-warriors, rose up with uplifted weapons, using their cloud-like chariots, elephants, and steeds.
ततस्ते मां महीपालाः सर्व एव विशां पते ।
रथव्रातेन महता सर्वतः पर्यवारयन् ॥१७॥
17. tataste māṁ mahīpālāḥ sarva eva viśāṁ pate ,
rathavrātena mahatā sarvataḥ paryavārayan.
17. tataḥ te mām mahīpālāḥ sarve eva viśām pate
rathavrātena mahatā sarvataḥ paryavārayan
17. he viśām pate,
tataḥ te sarve eva mahīpālāḥ mahatā rathavrātena sarvataḥ mām paryavārayan.
17. O lord of the people, all those kings then surrounded me from all sides with a vast multitude of chariots.
तानहं शरवर्षेण महता प्रत्यवारयम् ।
सर्वान्नृपांश्चाप्यजयं देवराडिव दानवान् ॥१८॥
18. tānahaṁ śaravarṣeṇa mahatā pratyavārayam ,
sarvānnṛpāṁścāpyajayaṁ devarāḍiva dānavān.
18. tān aham śaravarṣeṇa mahatā prati avārayam
sarvān nṛpān ca api ajayam devarāṭ iva dānavān
18. aham tān mahatā śaravarṣeṇa prati avārayam,
ca api sarvān nṛpān devarāṭ dānavān iva ajayam.
18. I repelled them with a great shower of arrows, and I conquered all the kings, just as Indra, the king of gods, conquered the Dānavas.
तेषामापततां चित्रान्ध्वजान्हेमपरिष्कृतान् ।
एकैकेन हि बाणेन भूमौ पातितवानहम् ॥१९॥
19. teṣāmāpatatāṁ citrāndhvajānhemapariṣkṛtān ,
ekaikena hi bāṇena bhūmau pātitavānaham.
19. teṣām āpatatām citrān dhvajān hemipariṣkṛtān
ekaikena hi bāṇena bhūmau pātitavān aham
19. aham teṣām āpatatām citrān hemipariṣkṛtān dhvajān ekaikena bāṇena hi bhūmau pātitavān.
19. Indeed, with a single arrow for each, I made their colorful banners, adorned with gold, fall to the ground as they charged towards me.
हयांश्चैषां गजांश्चैव सारथींश्चाप्यहं रणे ।
अपातयं शरैर्दीप्तैः प्रहसन्पुरुषर्षभ ॥२०॥
20. hayāṁścaiṣāṁ gajāṁścaiva sārathīṁścāpyahaṁ raṇe ,
apātayaṁ śarairdīptaiḥ prahasanpuruṣarṣabha.
20. hayān ca eṣām gajān ca eva sārathīn ca api aham
raṇe apātayam śaraiḥ dīptaiḥ prahasan puruṣarṣabha
20. he puruṣarṣabha,
aham raṇe prahasan eṣām hayān ca gajān ca eva sārathīn ca api dīptaiḥ śaraiḥ apātayam.
20. O best among men, smiling, I felled their horses, elephants, and charioteers in battle with my blazing arrows.
ते निवृत्ताश्च भग्नाश्च दृष्ट्वा तल्लाघवं मम ।
अथाहं हास्तिनपुरमायां जित्वा महीक्षितः ॥२१॥
21. te nivṛttāśca bhagnāśca dṛṣṭvā tallāghavaṁ mama ,
athāhaṁ hāstinapuramāyāṁ jitvā mahīkṣitaḥ.
21. te nivṛttāḥ ca bhagnāḥ ca dṛṣṭvā tat lāghavam mama
| atha aham hāstinapuramāyām jitvā mahīkṣitaḥ
21. te mama tat lāghavam dṛṣṭvā nivṛttāḥ ca bhagnāḥ
ca atha aham mahīkṣitaḥ jitvā hāstinapuramāyām
21. They, having observed my swiftness (lāghava), turned back and were defeated. Then I, having conquered the kings, [brought the princesses] in the course of the journey to Hastinapura.
अतोऽहं ताश्च कन्या वै भ्रातुरर्थाय भारत ।
तच्च कर्म महाबाहो सत्यवत्यै न्यवेदयम् ॥२२॥
22. ato'haṁ tāśca kanyā vai bhrāturarthāya bhārata ,
tacca karma mahābāho satyavatyai nyavedayam.
22. ataḥ aham tāḥ ca kanyāḥ vai bhrātuḥ arthāya bhārata
| tat ca karma mahābāho satyavatyai nyavedayam
22. bhārata,
ataḥ aham bhrātuḥ arthāya tāḥ kanyāḥ vai ca mahābāho,
tat karma satyavatyai nyavedayam
22. Therefore, O Bhārata, I indeed [brought] those maidens for my brother's sake. And, O mighty-armed one, I reported that deed (karma) to Satyavatī.