Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-210

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
काश्यपो ह्यथ वासिष्ठः प्राणश्च प्राणपुत्रकः ।
अग्निराङ्गिरसश्चैव च्यवनस्त्रिषुवर्चकः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca ,
kāśyapo hyatha vāsiṣṭhaḥ prāṇaśca prāṇaputrakaḥ ,
agnirāṅgirasaścaiva cyavanastriṣuvarcakaḥ.
1. mārkaṇḍeyaḥ uvāca kāśyapaḥ hi atha vāsiṣṭhaḥ prāṇaḥ ca
prāṇaputrakaḥ agniḥ āṅgirasaḥ ca eva cyavanaḥ triṣuvarcakaḥ
1. Mārkaṇḍeya said: Indeed, then, Kāśyapa, Vāsiṣṭha, Prāṇa, Prāṇaputraka, Agni, Āṅgirasa, and also Cyavana and Triṣuvarcaka (were present).
अचरन्त तपस्तीव्रं पुत्रार्थे बहुवार्षिकम् ।
पुत्रं लभेम धर्मिष्ठं यशसा ब्रह्मणा समम् ॥२॥
2. acaranta tapastīvraṁ putrārthe bahuvārṣikam ,
putraṁ labhema dharmiṣṭhaṁ yaśasā brahmaṇā samam.
2. acaranta tapaḥ tīvram putrārthe bahuvārṣikam
putram labhema dharmiṣṭham yaśasā brahmaṇā samam
2. They undertook intense asceticism (tapas) for many years, for the sake of a son, (praying,) 'May we obtain a son who is most devoted to natural law (dharma) and equal to Brahman in renown.'
महाव्याहृतिभिर्ध्यातः पञ्चभिस्तैस्तदा त्वथ ।
जज्ञे तेजोमयोऽर्चिष्मान्पञ्चवर्णः प्रभावनः ॥३॥
3. mahāvyāhṛtibhirdhyātaḥ pañcabhistaistadā tvatha ,
jajñe tejomayo'rciṣmānpañcavarṇaḥ prabhāvanaḥ.
3. mahāvyāhṛtibhiḥ dhyātaḥ pañcabhiḥ taiḥ tadā tu atha
jajñe tejomayaḥ arciṣmān pañcavarṇaḥ prabhāvanaḥ
3. Then, indeed, the son was meditated upon by those five (sages) with the great utterances (Mahāvyāhṛtis). He was born full of splendor, effulgent, five-colored, and radiating power.
समिद्धोऽग्निः शिरस्तस्य बाहू सूर्यनिभौ तथा ।
त्वङ्नेत्रे च सुवर्णाभे कृष्णे जङ्घे च भारत ॥४॥
4. samiddho'gniḥ śirastasya bāhū sūryanibhau tathā ,
tvaṅnetre ca suvarṇābhe kṛṣṇe jaṅghe ca bhārata.
4. samiddhaḥ agniḥ śiraḥ tasya bāhū sūryanibhau tathā
tvak netre ca suvarṇābhe kṛṣṇe jaṅghe ca bhārata
4. O Bhārata, his head was like a blazing fire, and likewise, his two arms resembled the sun. His skin and two eyes were golden-hued, and his two shanks were dark.
पञ्चवर्णः स तपसा कृतस्तैः पञ्चभिर्जनैः ।
पाञ्चजन्यः श्रुतो वेदे पञ्चवंशकरस्तु सः ॥५॥
5. pañcavarṇaḥ sa tapasā kṛtastaiḥ pañcabhirjanaiḥ ,
pāñcajanyaḥ śruto vede pañcavaṁśakarastu saḥ.
5. pañcavarṇaḥ sa tapasā kṛtaḥ taiḥ pañcabhiḥ janaiḥ
pāñcajanyaḥ śrutaḥ vede pañcavaṃśakaraḥ tu saḥ
5. He, who is five-colored, was created by the asceticism (tapas) of those five people. He is known in the Veda as Pāñcajanya and is indeed the progenitor of the five races.
दश वर्षसहस्राणि तपस्तप्त्वा महातपाः ।
जनयत्पावकं घोरं पितॄणां स प्रजाः सृजन् ॥६॥
6. daśa varṣasahasrāṇi tapastaptvā mahātapāḥ ,
janayatpāvakaṁ ghoraṁ pitṝṇāṁ sa prajāḥ sṛjan.
6. daśa varṣasahasrāṇi tapaḥ taptvā mahātapaḥ
janayat pāvakaṃ ghoraṃ pitṝṇām sa prajāḥ sṛjan
6. Having performed great asceticism (tapas) for ten thousand years, that great ascetic (mahātapas) generated a terrible fire while creating the progeny for the ancestors (pitṛs).
बृहद्रथंतरं मूर्ध्नो वक्त्राच्च तरसाहरौ ।
शिवं नाभ्यां बलादिन्द्रं वाय्वग्नी प्राणतोऽसृजत् ॥७॥
7. bṛhadrathaṁtaraṁ mūrdhno vaktrācca tarasāharau ,
śivaṁ nābhyāṁ balādindraṁ vāyvagnī prāṇato'sṛjat.
7. bṛhadrathaṃtaram mūrdhnaḥ vaktrāt ca tarasā aharau
śivam nābhyām balāt indram vāyvagnī prāṇataḥ asṛjat
7. From his head and from his mouth, he swiftly created Bṛhat and Rathantara (Sāmans) along with two luminous principles. From his navel, he created Śiva, and by force, Indra. From his breath, he created Vāyu and Agni.
बाहुभ्यामनुदात्तौ च विश्वे भूतानि चैव ह ।
एतान्सृष्ट्वा ततः पञ्च पितॄणामसृजत्सुतान् ॥८॥
8. bāhubhyāmanudāttau ca viśve bhūtāni caiva ha ,
etānsṛṣṭvā tataḥ pañca pitṝṇāmasṛjatsutān.
8. bāhubhyām anudāttau ca viśve bhūtāni ca eva ha
| etān sṛṣṭvā tataḥ pañca pitṝṇām asṛjat sutān
8. And with the two arms, he created two Anudāttas, as well as all beings. Having created these, he then produced five sons for the Pitṛs (ancestors).
बृहदूर्जस्य प्रणिधिः काश्यपस्य बृहत्तरः ।
भानुरङ्गिरसो वीरः पुत्रो वर्चस्य सौभरः ॥९॥
9. bṛhadūrjasya praṇidhiḥ kāśyapasya bṛhattaraḥ ,
bhānuraṅgiraso vīraḥ putro varcasya saubharaḥ.
9. bṛhadūrjasya praṇidhiḥ kāśyapasya bṛhattaraḥ |
bhānuḥ aṅgirasaḥ vīraḥ putraḥ varcasya saubharaḥ
9. Praṇidhi (the agent) belonged to Bṛhadūrja, and Bṛhattara belonged to Kaśyapa. Bhānu was of the Aṅgirasa lineage, Vīra, and Saubhara, the son of Varcas.
प्राणस्य चानुदात्तश्च व्याख्याताः पञ्च वंशजाः ।
देवान्यज्ञमुषश्चान्यान्सृजन्पञ्चदशोत्तरान् ॥१०॥
10. prāṇasya cānudāttaśca vyākhyātāḥ pañca vaṁśajāḥ ,
devānyajñamuṣaścānyānsṛjanpañcadaśottarān.
10. prāṇasya ca anudāttaḥ ca vyākhyātāḥ pañca vaṃśajāḥ
devān yajñamuṣaḥ ca anyān sṛjan pañcadaśa-uttarān
10. pañca vaṃśajāḥ prāṇasya ca anudāttaḥ ca vyākhyātāḥ (santi).
(saḥ) devān ca anyān yajñamuṣaḥ pañcadaśa-uttarān sṛjan (bhavati).
10. The five lineage-born (vaṃśajāḥ) are explained as related to prāṇa (vital air) and anudātta (low tone). (A creator), creating gods and other destroyers of Vedic rituals (yajñamuṣaḥ), makes them (the total number of these creations) exceed fifteen.
अभीममतिभीमं च भीमं भीमबलाबलम् ।
एतान्यज्ञमुषः पञ्च देवानभ्यसृजत्तपः ॥११॥
11. abhīmamatibhīmaṁ ca bhīmaṁ bhīmabalābalam ,
etānyajñamuṣaḥ pañca devānabhyasṛjattapaḥ.
11. abhīmam atibhīmam ca bhīmam bhīmabalābalam
etān yajñamuṣaḥ pañca devān abhyasṛjat tapaḥ
11. tapaḥ abhīmam ca atibhīmam ca bhīmam ca
bhīmabalābalam etān pañca yajñamuṣaḥ devān abhyasṛjat
11. Austerity (tapas) created these five gods, who are destroyers of Vedic rituals (yajñamuṣaḥ): Abhīma, Atibhīma, Bhīma, and Bhīmabalābala.
सुमित्रं मित्रवन्तं च मित्रज्ञं मित्रवर्धनम् ।
मित्रधर्माणमित्येतान्देवानभ्यसृजत्तपः ॥१२॥
12. sumitraṁ mitravantaṁ ca mitrajñaṁ mitravardhanam ,
mitradharmāṇamityetāndevānabhyasṛjattapaḥ.
12. sumitram mitravantam ca mitrajñam mitravardhanam
mitradharmāṇam iti etān devān abhyasṛjat tapaḥ
12. Penance (tapas) created these gods: one who has good friends, one who has many friends, one who recognizes friends, one who increases friendships, and one whose intrinsic nature (dharma) is friendship.
सुरप्रवीरं वीरं च सुकेशं च सुवर्चसम् ।
सुराणामपि हन्तारं पञ्चैतानसृजत्तपः ॥१३॥
13. surapravīraṁ vīraṁ ca sukeśaṁ ca suvarcasam ,
surāṇāmapi hantāraṁ pañcaitānasṛjattapaḥ.
13. surapravīram vīram ca sukeśam ca suvarcasam
surāṇām api hantāram pañca etān asṛjat tapaḥ
13. Penance (tapas) created these five: the chief hero among the gods, the brave one, the one with beautiful hair, the glorious one, and also the killer of even the gods.
त्रिविधं संस्थिता ह्येते पञ्च पञ्च पृथक्पृथक् ।
मुष्णन्त्यत्र स्थिता ह्येते स्वर्गतो यज्ञयाजिनः ॥१४॥
14. trividhaṁ saṁsthitā hyete pañca pañca pṛthakpṛthak ,
muṣṇantyatra sthitā hyete svargato yajñayājinaḥ.
14. trividham saṃsthitāḥ hi ete pañca pañca pṛthak pṛthak
muṣṇanti atra sthitāḥ hi ete svargataḥ yajñayājinaḥ
14. These (beings), indeed, are established in three distinct ways, in groups of five, each group separately. These (beings), abiding here (on earth), certainly plunder the sacrificers (yajñayājin) from heaven.
तेषामिष्टं हरन्त्येते निघ्नन्ति च महद्भुवि ।
स्पर्धया हव्यवाहानां निघ्नन्त्येते हरन्ति च ॥१५॥
15. teṣāmiṣṭaṁ harantyete nighnanti ca mahadbhuvi ,
spardhayā havyavāhānāṁ nighnantyete haranti ca.
15. teṣām iṣṭam haranti ete nighnanti ca mahat bhuvi
spardhayā havyavāhānām nighnanti ete haranti ca
15. These (entities) seize their (the sacrificers') desired offerings, and they greatly strike down (beings) on earth. Out of rivalry with the oblation-bearers (havyavāha), these (entities) strike down and seize (things).
हविर्वेद्यां तदादानं कुशलैः संप्रवर्तितम् ।
तदेते नोपसर्पन्ति यत्र चाग्निः स्थितो भवेत् ॥१६॥
16. havirvedyāṁ tadādānaṁ kuśalaiḥ saṁpravartitam ,
tadete nopasarpanti yatra cāgniḥ sthito bhavet.
16. haviḥ vedyām tad ādānam kuśalaiḥ saṃpravartitam tat
ete na upasarpanti yatra ca agniḥ sthitaḥ bhavet
16. When the offering (havis) is properly placed and accepted on the altar by experts, then (unwanted entities) do not approach the place where the ritual fire (agni) is situated.
चितोऽग्निरुद्वहन्यज्ञं पक्षाभ्यां तान्प्रबाधते ।
मन्त्रैः प्रशमिता ह्येते नेष्टं मुष्णन्ति यज्ञियम् ॥१७॥
17. cito'gnirudvahanyajñaṁ pakṣābhyāṁ tānprabādhate ,
mantraiḥ praśamitā hyete neṣṭaṁ muṣṇanti yajñiyam.
17. citaḥ agniḥ udvahan yajñam pakṣābhyām tān prabādhate
mantraiḥ praśamitāḥ hi ete na iṣṭam muṣṇanti yajñiyam
17. The consecrated fire (agni), by performing the Vedic ritual (yajña) with its (metaphorical) two wings, repels those (unwanted entities). Indeed, these (entities), when appeased by sacred chants (mantras), do not steal the valuable sacrificial (offerings).
बृहदुक्थतपस्यैव पुत्रो भूमिमुपाश्रितः ।
अग्निहोत्रे हूयमाने पृथिव्यां सद्भिरिज्यते ॥१८॥
18. bṛhadukthatapasyaiva putro bhūmimupāśritaḥ ,
agnihotre hūyamāne pṛthivyāṁ sadbhirijyate.
18. bṛhadukthatapasyāḥ eva putraḥ bhūmim upāśritaḥ
agnihotre hūyamāne pṛthivyām sadbhiḥ ijyate
18. The son of Bṛhadukthatapas himself resides on earth. When the Agnihotra ritual is being performed with offerings on earth, he is worshipped by the virtuous.
रथंतरश्च तपसः पुत्रोऽग्निः परिपठ्यते ।
मित्रविन्दाय वै तस्य हविरध्वर्यवो विदुः ।
मुमुदे परमप्रीतः सह पुत्रैर्महायशाः ॥१९॥
19. rathaṁtaraśca tapasaḥ putro'gniḥ paripaṭhyate ,
mitravindāya vai tasya haviradhvaryavo viduḥ ,
mumude paramaprītaḥ saha putrairmahāyaśāḥ.
19. rathantaraḥ ca tapasaḥ putraḥ agniḥ
paripaṭhyate mitravindāya vai
tasya haviḥ adhvaryavaḥ viduḥ mumude
paramaprītaḥ saha putraiḥ mahāyaśāḥ
19. And Rathantara, the son of (the sage) Tapas, is proclaimed as Agni. Indeed, the Adhvaryu priests know his offering (havis) for Mitravinda. The highly renowned (Mitravinda), greatly pleased, rejoiced with his sons.