Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-224

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
मार्कण्डेयादिभिर्विप्रैः पाण्डवैश्च महात्मभिः ।
कथाभिरनुकूलाभिः सहासित्वा जनार्दनः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
mārkaṇḍeyādibhirvipraiḥ pāṇḍavaiśca mahātmabhiḥ ,
kathābhiranukūlābhiḥ sahāsitvā janārdanaḥ.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca mārkaṇḍeyādibhiḥ vipraiḥ pāṇḍavaiḥ ca
mahātmabhiḥ kathābhiḥ anukūlābhiḥ sahāsitvā janārdanaḥ
1. Vaiśampāyana said: Janārdana (Kṛṣṇa), having sat together with Mārkaṇḍeya and other Brahmins, and with the great-souled Pāṇḍavas, engaged in agreeable conversations.
ततस्तैः संविदं कृत्वा यथावन्मधुसूदनः ।
आरुरुक्षू रथं सत्यामाह्वयामास केशवः ॥२॥
2. tatastaiḥ saṁvidaṁ kṛtvā yathāvanmadhusūdanaḥ ,
ārurukṣū rathaṁ satyāmāhvayāmāsa keśavaḥ.
2. tataḥ taiḥ saṃvidam kṛtvā yathāvat madhusūdanaḥ
ārurukṣuḥ ratham satyām āhvayāmāsa keśavaḥ
2. Thereafter, having duly made an agreement with them, Keśava (Keśava), the slayer of Madhu (Madhusūdana), who was desirous of mounting the chariot, summoned Satyā (Satyā).
सत्यभामा ततस्तत्र स्वजित्वा द्रुपदात्मजाम् ।
उवाच वचनं हृद्यं यथाभावसमाहितम् ॥३॥
3. satyabhāmā tatastatra svajitvā drupadātmajām ,
uvāca vacanaṁ hṛdyaṁ yathābhāvasamāhitam.
3. satyabhāmā tataḥ tatra svajitvā drupadātmajām
uvāca vacanam hṛdyam yathābhāvasamāhitam
3. Then, having overcome her own feelings, Satyabhāmā (Satyabhāmā) spoke to Drupada's daughter (Drupada's daughter) a pleasing speech, filled with appropriate sentiment.
कृष्णे मा भूत्तवोत्कण्ठा मा व्यथा मा प्रजागरः ।
भर्तृभिर्देवसंकाशैर्जितां प्राप्स्यसि मेदिनीम् ॥४॥
4. kṛṣṇe mā bhūttavotkaṇṭhā mā vyathā mā prajāgaraḥ ,
bhartṛbhirdevasaṁkāśairjitāṁ prāpsyasi medinīm.
4. kṛṣṇe mā bhūt tava utkaṇṭhā mā vyathā mā prajāgaraḥ
bhartṛbhiḥ devasaṃkāśaiḥ jitām prāpsyasi medinīm
4. O Kṛṣṇā, may you have no longing, no distress, and no sleeplessness. You will certainly regain the earth (medinī) that was conquered by your god-like husbands.
न ह्येवं शीलसंपन्ना नैवं पूजितलक्षणाः ।
प्राप्नुवन्ति चिरं क्लेशं यथा त्वमसितेक्षणे ॥५॥
5. na hyevaṁ śīlasaṁpannā naivaṁ pūjitalakṣaṇāḥ ,
prāpnuvanti ciraṁ kleśaṁ yathā tvamasitekṣaṇe.
5. na hi evam śīlasampannāḥ na evam pūjitalakṣaṇāḥ
prāpnuvanti ciram kleśam yathā tvam asitekṣaṇe
5. For indeed, women endowed with such excellent conduct and possessing such revered auspicious marks do not experience prolonged suffering, as you do, O dark-eyed one (asitekṣaṇā).
अवश्यं च त्वया भूमिरियं निहतकण्टका ।
भर्तृभिः सह भोक्तव्या निर्द्वंद्वेति श्रुतं मया ॥६॥
6. avaśyaṁ ca tvayā bhūmiriyaṁ nihatakaṇṭakā ,
bhartṛbhiḥ saha bhoktavyā nirdvaṁdveti śrutaṁ mayā.
6. avaśyam ca tvayā bhūmiḥ iyam nihatakaṇṭakā
bhartṛbhiḥ saha bhoktavyā nirdvandvā iti śrutam mayā
6. I have heard that this land, cleared of its enemies and free from conflict, will certainly be ruled by you along with your husbands.
धार्तराष्ट्रवधं कृत्वा वैराणि प्रतियात्य च ।
युधिष्ठिरस्थां पृथिवीं द्रष्टासि द्रुपदात्मजे ॥७॥
7. dhārtarāṣṭravadhaṁ kṛtvā vairāṇi pratiyātya ca ,
yudhiṣṭhirasthāṁ pṛthivīṁ draṣṭāsi drupadātmaje.
7. dhārtarāṣṭravadham kṛtvā vairāṇi pratiyātya ca
yudhiṣṭhirasthām pṛthivīm draṣṭā asi drupadātmaje
7. O daughter of Drupada, having effected the slaughter of Dhṛtarāṣṭra's sons and avenged your enmities, you will see the earth established under Yudhiṣṭhira's rule.
यास्ताः प्रव्राजमानां त्वां प्राहसन्दर्पमोहिताः ।
ताः क्षिप्रं हतसंकल्पा द्रक्ष्यसि त्वं कुरुस्त्रियः ॥८॥
8. yāstāḥ pravrājamānāṁ tvāṁ prāhasandarpamohitāḥ ,
tāḥ kṣipraṁ hatasaṁkalpā drakṣyasi tvaṁ kurustriyaḥ.
8. yāḥ tāḥ pravrājāmānām tvām prāhasan darpamohitāḥ
tāḥ kṣipram hatasaṅkalpāḥ drakṣyasi tvam kurustriyaḥ
8. You will soon see those Kuru women - who, deluded by arrogance, laughed at you while you were wandering in exile - with their resolves shattered.
तव दुःखोपपन्नाया यैराचरितमप्रियम् ।
विद्धि संप्रस्थितान्सर्वांस्तान्कृष्णे यमसादनम् ॥९॥
9. tava duḥkhopapannāyā yairācaritamapriyam ,
viddhi saṁprasthitānsarvāṁstānkṛṣṇe yamasādanam.
9. tava duḥkhopapannāyā yaiḥ ācaritam apriyam viddhi
samprasthitān sarvān tān kṛṣṇe yamasādanam
9. O Kṛṣṇā (Draupadī), know that all those who committed disagreeable acts against you when you were suffering are now gone to the abode of Yama.
पुत्रस्ते प्रतिविन्ध्यश्च सुतसोमस्तथा विभुः ।
श्रुतकर्मार्जुनिश्चैव शतानीकश्च नाकुलिः ।
सहदेवाच्च यो जातः श्रुतसेनस्तवात्मजः ॥१०॥
10. putraste prativindhyaśca sutasomastathā vibhuḥ ,
śrutakarmārjuniścaiva śatānīkaśca nākuliḥ ,
sahadevācca yo jātaḥ śrutasenastavātmajaḥ.
10. putraḥ te prativindhyaḥ ca sutasomaḥ
tathā vibhuḥ śrutakarmā arjuniḥ ca
eva śatānīkaḥ ca nākuliḥ sahadevāt
ca yaḥ jātaḥ śrutasenaḥ tava ātmajaḥ
10. Your (Draupadi's) son Prativindhya, and Sutasoma the mighty, and Śrutakarma, son of Arjuna, and Śatānīka, son of Nakula, and also Śrutasena, your son born from Sahadeva.
सर्वे कुशलिनो वीराः कृतास्त्राश्च सुतास्तव ।
अभिमन्युरिव प्रीता द्वारवत्यां रता भृशम् ॥११॥
11. sarve kuśalino vīrāḥ kṛtāstrāśca sutāstava ,
abhimanyuriva prītā dvāravatyāṁ ratā bhṛśam.
11. sarve kuśalinaḥ vīrāḥ kṛtāstrāḥ ca sutāḥ tava
abhimanyuḥ iva prītāḥ dvāravatyām ratāḥ bhṛśam
11. All your sons are well, brave, and skilled in weapons. They are exceedingly delighted and devoted in Dvārakā, just like Abhimanyu.
त्वमिवैषां सुभद्रा च प्रीत्या सर्वात्मना स्थिता ।
प्रीयते भावनिर्द्वंद्वा तेभ्यश्च विगतज्वरा ॥१२॥
12. tvamivaiṣāṁ subhadrā ca prītyā sarvātmanā sthitā ,
prīyate bhāvanirdvaṁdvā tebhyaśca vigatajvarā.
12. tvam iva eṣām subhadrā ca prītyā sarvātmanā sthitā
prīyate bhāvanirdvandvā tebhyaḥ ca vigatajvarā
12. Like you, Subhadrā also stays with them, devoting her whole self with affection (prīti). Free from emotional conflict and relieved of distress, she finds pleasure in them.
भेजे सर्वात्मना चैव प्रद्युम्नजननी तथा ।
भानुप्रभृतिभिश्चैनान्विशिनष्टि च केशवः ॥१३॥
13. bheje sarvātmanā caiva pradyumnajananī tathā ,
bhānuprabhṛtibhiścainānviśinaṣṭi ca keśavaḥ.
13. bheje sarvātmanā ca eva pradyumnajananī tathā
bhānuprabhṛtibhiḥ ca enān viśinaṣṭi ca keśavaḥ
13. Also, Pradyumna's mother (Rukmiṇī) devoted herself to them wholeheartedly. And Keśava (Krishna) especially singles them out along with Bhānu and other prominent figures.
भोजनाच्छादने चैषां नित्यं मे श्वशुरः स्थितः ।
रामप्रभृतयः सर्वे भजन्त्यन्धकवृष्णयः ।
तुल्यो हि प्रणयस्तेषां प्रद्युम्नस्य च भामिनि ॥१४॥
14. bhojanācchādane caiṣāṁ nityaṁ me śvaśuraḥ sthitaḥ ,
rāmaprabhṛtayaḥ sarve bhajantyandhakavṛṣṇayaḥ ,
tulyo hi praṇayasteṣāṁ pradyumnasya ca bhāmini.
14. bhojanācchādane ca eṣām nityam me
śvaśuraḥ sthitaḥ rāmaprabhṛtayaḥ sarve
bhajanti andhakavṛṣṇayaḥ tulyaḥ hi
praṇayaḥ teṣām pradyumnasya ca bhāmini
14. My father-in-law constantly provides food and clothing for them. All the Andhakas and Vṛṣṇis, headed by Rama (Balarama), serve (him). Indeed, O beautiful lady, their affection for him is equal to that of Pradyumna.
एवमादि प्रियं प्रीत्या हृद्यमुक्त्वा मनोनुगम् ।
गमनाय मनश्चक्रे वासुदेवरथं प्रति ॥१५॥
15. evamādi priyaṁ prītyā hṛdyamuktvā manonugam ,
gamanāya manaścakre vāsudevarathaṁ prati.
15. evamādi priyam prītyā hṛdyam uktvā manonugam
gamanāya manaḥ cakre vāsudevaratham prati
15. Having thus spoken such pleasant, heart-pleasing, and agreeable words with affection, she then set her mind on departing towards Vasudeva's chariot.
तां कृष्णां कृष्णमहिषी चकाराभिप्रदक्षिणम् ।
आरुरोह रथं शौरेः सत्यभामा च भामिनी ॥१६॥
16. tāṁ kṛṣṇāṁ kṛṣṇamahiṣī cakārābhipradakṣiṇam ,
āruroha rathaṁ śaureḥ satyabhāmā ca bhāminī.
16. tām kṛṣṇām kṛṣṇamahiṣī cakāra abhipradakṣiṇam
ārūroha ratham śaureḥ satyabhāmā ca bhāminī
16. Krishna's chief queen (Satyabhama) circumambulated that Draupadi (kṛṣṇā) out of respect. Then, Satyabhama, the beautiful lady, ascended Shauri's (Krishna's) chariot.
स्मयित्वा तु यदुश्रेष्ठो द्रौपदीं परिसान्त्व्य च ।
उपावर्त्य ततः शीघ्रैर्हयैः प्रायात्परंतपः ॥१७॥
17. smayitvā tu yaduśreṣṭho draupadīṁ parisāntvya ca ,
upāvartya tataḥ śīghrairhayaiḥ prāyātparaṁtapaḥ.
17. smayitvā tu yaduśreṣṭhaḥ draupadīm parisantvya ca
upāvartya tataḥ śīghraiḥ hayaiḥ prāyāt paraṃtapaḥ
17. Having smiled and then thoroughly comforted Draupadi, the foremost of the Yadus (Krishna), the tormentor of foes, turned back and departed from there with swift horses.