Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-14, chapter-69

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ब्रह्मास्त्रं तु यदा राजन्कृष्णेन प्रतिसंहृतम् ।
तदा तद्वेश्म ते पित्रा तेजसाभिविदीपितम् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
brahmāstraṁ tu yadā rājankṛṣṇena pratisaṁhṛtam ,
tadā tadveśma te pitrā tejasābhividīpitam.
1. vaiśaṃpāyana uvāca brahmāstram tu yadā rājan kṛṣṇena
pratisaṃhṛtam tadā tat veśma te pitrā tejasā abhividīpitam
1. vaiśaṃpāyana uvāca.
rājan,
yadā kṛṣṇena brahmāstram tu pratisaṃhṛtam,
tadā te pitrā tat veśma tejasā abhividīpitam
1. Vaiśampāyana said: 'O king, when the brahmāstra was indeed withdrawn by Krishna, then that house of your father was brilliantly illuminated by a divine radiance.'
ततो रक्षांसि सर्वाणि नेशुस्त्यक्त्वा गृहं तु तत् ।
अन्तरिक्षे च वागासीत्साधु केशव साध्विति ॥२॥
2. tato rakṣāṁsi sarvāṇi neśustyaktvā gṛhaṁ tu tat ,
antarikṣe ca vāgāsītsādhu keśava sādhviti.
2. tataḥ rakṣāṃsi sarvāṇi neśuḥ tyaktvā gṛham tu
tat antarikṣe ca vāk āsīt sādhu keśava sādhu iti
2. tataḥ sarvāṇi rakṣāṃsi tu tat gṛham tyaktvā neśuḥ.
ca antarikṣe "sādhu keśava sādhu" iti vāk āsīt
2. Then all the demons (rakṣas) abandoned that house and perished. And a voice in the sky proclaimed, 'Excellent, Keśava, excellent!'
तदस्त्रं ज्वलितं चापि पितामहमगात्तदा ।
ततः प्राणान्पुनर्लेभे पिता तव जनेश्वर ।
व्यचेष्टत च बालोऽसौ यथोत्साहं यथाबलम् ॥३॥
3. tadastraṁ jvalitaṁ cāpi pitāmahamagāttadā ,
tataḥ prāṇānpunarlebhe pitā tava janeśvara ,
vyaceṣṭata ca bālo'sau yathotsāhaṁ yathābalam.
3. tat astram jvalitam ca api pitāmaham
agāt tadā | tataḥ prāṇān punaḥ
lebhe pitā tava janeśvara | vyaceṣṭata
ca bālaḥ asau yathotsāham yathābalam
3. tadā jvalitam tat astram api pitāmaham
agāt tataḥ janeśvara tava pitā
punaḥ prāṇān lebhe ca asau bālaḥ
yathotsāham yathābalam vyaceṣṭata
3. That blazing weapon also approached the venerable protector (Kṛṣṇa). Then, O lord of men (Yudhiṣṭhira), the lineage of your father (Abhimanyu) regained life. And that child (Parikṣit) struggled with full enthusiasm and strength.
बभूवुर्मुदिता राजंस्ततस्ता भरतस्त्रियः ।
ब्राह्मणान्वाचयामासुर्गोविन्दस्य च शासनात् ॥४॥
4. babhūvurmuditā rājaṁstatastā bharatastriyaḥ ,
brāhmaṇānvācayāmāsurgovindasya ca śāsanāt.
4. babhūvuḥ muditāḥ rājan tataḥ tāḥ bharatastriyaḥ
| brāhmaṇān vācayāmāsuḥ govindasya ca śāsanāt
4. rājan tataḥ tāḥ bharatastriyaḥ muditāḥ babhūvuḥ
ca govindasya śāsanāt brāhmaṇān vācayāmāsuḥ
4. Then, O king (Yudhiṣṭhira), those women of the Bharata lineage became delighted. And they had the Brahmins recite blessings by the command of Govinda (Kṛṣṇa).
ततस्ता मुदिताः सर्वाः प्रशशंसुर्जनार्दनम् ।
स्त्रियो भरतसिंहानां नावं लब्ध्वेव पारगाः ॥५॥
5. tatastā muditāḥ sarvāḥ praśaśaṁsurjanārdanam ,
striyo bharatasiṁhānāṁ nāvaṁ labdhveva pāragāḥ.
5. tataḥ tāḥ muditāḥ sarvāḥ praśaśaṃsuḥ janārdanam |
striyaḥ bharatasiṃhānām nāvam labdhvā iva pāragāḥ
5. tataḥ bharatasiṃhānām tāḥ sarvāḥ muditāḥ striyaḥ
nāvam labdhvā pāragāḥ iva janārdanam praśaśaṃsuḥ
5. Then, all those delighted women, the wives of the lion-like Bharatas (the Pāṇḍavas), praised Janārdana (Kṛṣṇa) as if they had found a boat to cross to the other shore.
कुन्ती द्रुपदपुत्री च सुभद्रा चोत्तरा तथा ।
स्त्रियश्चान्या नृसिंहानां बभूवुर्हृष्टमानसाः ॥६॥
6. kuntī drupadaputrī ca subhadrā cottarā tathā ,
striyaścānyā nṛsiṁhānāṁ babhūvurhṛṣṭamānasāḥ.
6. kuntī drupadaputrī ca subhadrā ca uttarā tathā |
striyaḥ ca anyāḥ nṛsiṃhānām babhūvuḥ hṛṣṭamānasāḥ
6. kuntī ca drupadaputrī ca subhadrā ca uttarā tathā
ca nṛsiṃhānām anyāḥ striyaḥ hṛṣṭamānasāḥ babhūvuḥ
6. Kuntī, and Draupadī (Drupada's daughter), and Subhadrā, and Uttarā, as well as other wives of the lion-like men (the Pāṇḍavas), became gladdened in heart.
तत्र मल्ला नटा झल्ला ग्रन्थिकाः सौखशायिकाः ।
सूतमागधसंघाश्चाप्यस्तुवन्वै जनार्दनम् ।
कुरुवंशस्तवाख्याभिराशीर्भिर्भरतर्षभ ॥७॥
7. tatra mallā naṭā jhallā granthikāḥ saukhaśāyikāḥ ,
sūtamāgadhasaṁghāścāpyastuvanvai janārdanam ,
kuruvaṁśastavākhyābhirāśīrbhirbharatarṣabha.
7. tatra mallāḥ naṭāḥ jhallāḥ granthikāḥ
saukhaśāyikāḥ sūtamāgadhasaṅghāḥ ca
api astuvan vai janārdanam
kuruvaṃśastavākhyābhiḥ āśīrbhiḥ bharatarṣabha
7. There, wrestlers, actors, acrobats, storytellers, and royal bards, along with groups of bards and eulogists, all indeed praised Janardana (Kṛṣṇa) with descriptions of the Kuru dynasty and with blessings, O best of Bharatas.
उत्थाय तु यथाकालमुत्तरा यदुनन्दनम् ।
अभ्यवादयत प्रीता सह पुत्रेण भारत ।
ततस्तस्यै ददौ प्रीतो बहुरत्नं विशेषतः ॥८॥
8. utthāya tu yathākālamuttarā yadunandanam ,
abhyavādayata prītā saha putreṇa bhārata ,
tatastasyai dadau prīto bahuratnaṁ viśeṣataḥ.
8. utthāya tu yathākālam uttarā
yadunandanam abhyavādayata prītā saha
putreṇa bhārata tataḥ tasyai
dadau prītaḥ bahuratnam viśeṣataḥ
8. Having risen at the proper time, Uttara, delighted, respectfully greeted Kṛṣṇa, the joy of the Yadus, along with her son, O Bharata. Then, Kṛṣṇa, being pleased, gave her many jewels in particular.
तथान्ये वृष्णिशार्दूला नाम चास्याकरोत्प्रभुः ।
पितुस्तव महाराज सत्यसंधो जनार्दनः ॥९॥
9. tathānye vṛṣṇiśārdūlā nāma cāsyākarotprabhuḥ ,
pitustava mahārāja satyasaṁdho janārdanaḥ.
9. tathā anye vṛṣṇiśārdūlāḥ nāma ca asya akarot
prabhuḥ pituḥ tava mahārāja satyasaṃdhaḥ janārdanaḥ
9. Similarly, O great king, other chief Vṛṣṇis, and Lord Janardana (Kṛṣṇa), who is true to his word, gave him (Parikṣit) a name, after your father.
परिक्षीणे कुले यस्माज्जातोऽयमभिमन्युजः ।
परिक्षिदिति नामास्य भवत्वित्यब्रवीत्तदा ॥१०॥
10. parikṣīṇe kule yasmājjāto'yamabhimanyujaḥ ,
parikṣiditi nāmāsya bhavatvityabravīttadā.
10. parikṣīṇe kule yasmāt jātaḥ ayam abhimanyujaḥ
parikṣit iti nāma asya bhavatu iti abravīt tadā
10. Because this son of Abhimanyu was born when the lineage was nearly destroyed, he then declared, 'Let his name be Parikṣit!'
सोऽवर्धत यथाकालं पिता तव नराधिप ।
मनःप्रह्लादनश्चासीत्सर्वलोकस्य भारत ॥११॥
11. so'vardhata yathākālaṁ pitā tava narādhipa ,
manaḥprahlādanaścāsītsarvalokasya bhārata.
11. saḥ avardhata yathākālam pitā tava narādhipa
manaḥprahlādanah ca āsīt sarvalokasya bhārata
11. O ruler of men (narādhipa), your father grew up in due course. And, O Bhārata, he was a delight to the hearts of all people.
मासजातस्तु ते वीर पिता भवति भारत ।
अथाजग्मुः सुबहुलं रत्नमादाय पाण्डवाः ॥१२॥
12. māsajātastu te vīra pitā bhavati bhārata ,
athājagmuḥ subahulaṁ ratnamādāya pāṇḍavāḥ.
12. māsajātaḥ tu te vīra pitā bhavati bhārata
atha ājagmuḥ subahulaṃ ratnam ādāya pāṇḍavāḥ
12. O hero (vīra), O Bhārata, your father is just one month old. Then the Pāṇḍavas arrived, bringing a great many jewels.
तान्समीपगताञ्श्रुत्वा निर्ययुर्वृष्णिपुंगवाः ।
अलंचक्रुश्च माल्यौघैः पुरुषा नागसाह्वयम् ॥१३॥
13. tānsamīpagatāñśrutvā niryayurvṛṣṇipuṁgavāḥ ,
alaṁcakruśca mālyaughaiḥ puruṣā nāgasāhvayam.
13. tān samīpagatān śrutvā niryayuḥ vṛṣṇipuṅgavāḥ
alaṃcakruḥ ca mālyaughaiḥ puruṣāḥ nāgasāhvayam
13. Having heard that they had arrived nearby, the chief Vṛṣṇis went forth. And the people decorated Hastināpura with abundant garlands.
पताकाभिर्विचित्राभिर्ध्वजैश्च विविधैरपि ।
वेश्मानि समलंचक्रुः पौराश्चापि जनाधिप ॥१४॥
14. patākābhirvicitrābhirdhvajaiśca vividhairapi ,
veśmāni samalaṁcakruḥ paurāścāpi janādhipa.
14. patākābhiḥ vicitrābhiḥ dhvajaiḥ ca vividhaiḥ api
veśmāni samalaṃcakruḥ paurāḥ ca api janādhipa
14. O ruler of men (janādhipa), the citizens also beautifully decorated the houses with diverse colorful banners and various flags.
देवतायतनानां च पूजा बहुविधास्तथा ।
संदिदेशाथ विदुरः पाण्डुपुत्रप्रियेप्सया ॥१५॥
15. devatāyatanānāṁ ca pūjā bahuvidhāstathā ,
saṁdideśātha viduraḥ pāṇḍuputrapriyepsayā.
15. devatāyatanānām ca pūjā bahuvidhāḥ tathā
saṃdideśa atha viduraḥ pāṇḍuputrapriyepsayā
15. Then, desiring to please the sons of Pāṇḍu, Vidura gave instructions for various kinds of worship and offerings to be performed in the temples of the deities.
राजमार्गाश्च तत्रासन्सुमनोभिरलंकृताः ।
शुशुभे तत्पुरं चापि समुद्रौघनिभस्वनम् ॥१६॥
16. rājamārgāśca tatrāsansumanobhiralaṁkṛtāḥ ,
śuśubhe tatpuraṁ cāpi samudraughanibhasvanam.
16. rājamārgāḥ ca tatra āsan sumanobhiḥ alaṃkṛtāḥ
śuśubhe tat puram ca api samudrāughanibhasvanam
16. The main thoroughfares there were adorned with flowers. That city also shone splendidly, its sound resembling the roar of the ocean waves.
नर्तकैश्चापि नृत्यद्भिर्गायनानां च निस्वनैः ।
आसीद्वैश्रवणस्येव निवासस्तत्पुरं तदा ॥१७॥
17. nartakaiścāpi nṛtyadbhirgāyanānāṁ ca nisvanaiḥ ,
āsīdvaiśravaṇasyeva nivāsastatpuraṁ tadā.
17. nartakaiḥ ca api nṛtyadbhiḥ gāyanānām ca nisvanaiḥ
āsīt vaiśravaṇasya iva nivāsaḥ tat puram tadā
17. With dancing performers and the melodies of singers, that city then appeared like the dwelling of Vaiśravaṇa (Kubera).
बन्दिभिश्च नरै राजन्स्त्रीसहायैः सहस्रशः ।
तत्र तत्र विविक्तेषु समन्तादुपशोभितम् ॥१८॥
18. bandibhiśca narai rājanstrīsahāyaiḥ sahasraśaḥ ,
tatra tatra vivikteṣu samantādupaśobhitam.
18. bandibhiḥ ca naraiḥ rājan strīsahāyaiḥ sahasraśaḥ
tatra tatra vivikteṣu samantāt upaśobhitam
18. O king, that place was splendidly adorned everywhere, in various clean and secluded spots, by thousands of bards and men accompanied by women.
पताका धूयमानाश्च श्वसता मातरिश्वना ।
अदर्शयन्निव तदा कुरून्वै दक्षिणोत्तरान् ॥१९॥
19. patākā dhūyamānāśca śvasatā mātariśvanā ,
adarśayanniva tadā kurūnvai dakṣiṇottarān.
19. patākā dhūyamānāḥ ca śvasatā mātariśvanā
adarśayan iva tadā kurūn vai dakṣiṇottarān
19. At that time, the banners, being swayed by the blowing wind, seemed to indicate the Kurus' positions to the south and north.
अघोषयत्तदा चापि पुरुषो राजधूर्गतः ।
सर्वरात्रिविहारोऽद्य रत्नाभरणलक्षणः ॥२०॥
20. aghoṣayattadā cāpi puruṣo rājadhūrgataḥ ,
sarvarātrivihāro'dya ratnābharaṇalakṣaṇaḥ.
20. aghoṣayat tadā ca api puruṣaḥ rājadūrgataḥ
sarvarātrivihāraḥ adya ratnābharaṇalakṣaṇaḥ
20. A royal official then also proclaimed, "Tonight's entertainment will feature jewels and ornaments."