Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-152

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
तूष्णींभूते तदा भीष्मे पटे चित्रमिवार्पितम् ।
मुहूर्तमिव च ध्यात्वा व्यासः सत्यवतीसुतः ।
नृपं शयानं गाङ्गेयमिदमाह वचस्तदा ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tūṣṇīṁbhūte tadā bhīṣme paṭe citramivārpitam ,
muhūrtamiva ca dhyātvā vyāsaḥ satyavatīsutaḥ ,
nṛpaṁ śayānaṁ gāṅgeyamidamāha vacastadā.
1. vaiśaṃpāyana uvāca tūṣṇīmbhūte tadā
bhīṣme paṭe citram iva arpitam muhūrtam
iva ca dhyātvā vyāsaḥ satyavatīsutaḥ
nṛpam śayānam gāṅgeyam idam āha vacaḥ tadā
1. Vaiśampāyana said: When Bhīṣma had fallen silent, appearing like a picture drawn on a canvas, Vyāsa, the son of Satyavatī, after contemplating for a moment, then spoke these words to the reclining king, the son of Gaṅgā.
राजन्प्रकृतिमापन्नः कुरुराजो युधिष्ठिरः ।
सहितो भ्रातृभिः सर्वैः पार्थिवैश्चानुयायिभिः ॥२॥
2. rājanprakṛtimāpannaḥ kururājo yudhiṣṭhiraḥ ,
sahito bhrātṛbhiḥ sarvaiḥ pārthivaiścānuyāyibhiḥ.
2. rājan prakṛtim āpannaḥ kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
sahitaḥ bhrātṛbhiḥ sarvaiḥ pārthivaiḥ ca anuyāyibhiḥ
2. O King, Yudhishthira, the king of the Kurus, having regained his natural state (prakṛti), is present with all his brothers and his allied kings and followers.
उपास्ते त्वां नरव्याघ्र सह कृष्णेन धीमता ।
तमिमं पुरयानाय त्वमनुज्ञातुमर्हसि ॥३॥
3. upāste tvāṁ naravyāghra saha kṛṣṇena dhīmatā ,
tamimaṁ purayānāya tvamanujñātumarhasi.
3. upāste tvām naravyāghra saha kṛṣṇena dhīmatā
tam imam purayānāya tvam anujñātum arhasi
3. O tiger among men (Bhīṣma), he is attending upon you, accompanied by the intelligent Kṛṣṇa. You ought to grant him permission for his journey to the city (Hastinapura).
एवमुक्तो भगवता व्यासेन पृथिवीपतिः ।
युधिष्ठिरं सहामात्यमनुजज्ञे नदीसुतः ॥४॥
4. evamukto bhagavatā vyāsena pṛthivīpatiḥ ,
yudhiṣṭhiraṁ sahāmātyamanujajñe nadīsutaḥ.
4. evam uktaḥ bhagavatā vyāsena pṛthivīpatiḥ
yudhiṣṭhiram saha amātyam anujajñe nadīsutaḥ
4. evam uktaḥ bhagavatā vyāsena nadīsutaḥ
pṛthivīpatiḥ yudhiṣṭhiram saha amātyam anujajñe
4. Thus addressed by the venerable Vyāsa, Bhīṣma, the son of the river, gave his assent to King Yudhiṣṭhira and his ministers.
उवाच चैनं मधुरं ततः शांतनवो नृपः ।
प्रविशस्व पुरं राजन्व्येतु ते मानसो ज्वरः ॥५॥
5. uvāca cainaṁ madhuraṁ tataḥ śāṁtanavo nṛpaḥ ,
praviśasva puraṁ rājanvyetu te mānaso jvaraḥ.
5. uvāca ca enam madhuram tataḥ śāntanavaḥ nṛpaḥ
praviśasva puram rājan vyetu te mānasaḥ jvaraḥ
5. tataḥ śāntanavaḥ nṛpaḥ ca enam madhuram uvāca
rājan puram praviśasva te mānasaḥ jvaraḥ vyetu
5. And then, the king, son of Śāntanu (Bhīṣma), spoke to him gently: "Enter the city, O King, and let your mental anguish (mānaso jvara) subside."
यजस्व विविधैर्यज्ञैर्बह्वन्नैः स्वाप्तदक्षिणैः ।
ययातिरिव राजेन्द्र श्रद्धादमपुरःसरः ॥६॥
6. yajasva vividhairyajñairbahvannaiḥ svāptadakṣiṇaiḥ ,
yayātiriva rājendra śraddhādamapuraḥsaraḥ.
6. yajasva vividhaiḥ yajñaiḥ bahvannaiḥ svāptadakṣiṇaiḥ
yayātiḥ iva rājendra śraddhādamapuraḥsaraḥ
6. rājendra śraddhādamapuraḥsaraḥ yayātiḥ iva
vividhaiḥ bahvannaiḥ svāptadakṣiṇaiḥ yajñaiḥ yajasva
6. Perform various Vedic rituals (yajña) with abundant food offerings and ample ritual gifts, O great king, just like Yayāti, with faith (śraddhā) and self-restraint (dama) as your guiding principles.
क्षत्रधर्मरतः पार्थ पितॄन्देवांश्च तर्पय ।
श्रेयसा योक्ष्यसे चैव व्येतु ते मानसो ज्वरः ॥७॥
7. kṣatradharmarataḥ pārtha pitṝndevāṁśca tarpaya ,
śreyasā yokṣyase caiva vyetu te mānaso jvaraḥ.
7. kṣatradharmarataḥ pārtha pitṝn devān ca tarpaya
śreyasā yokṣyase ca eva vyetu te mānasaḥ jvaraḥ
7. pārtha kṣatradharmarataḥ pitṝn devān ca tarpaya
ca eva śreyasā yokṣyase te mānasaḥ jvaraḥ vyetu
7. O Pārtha, adhere to the intrinsic nature (dharma) of a warrior, and satisfy the ancestors and the gods. You will achieve ultimate welfare, and let your mental anguish (mānaso jvara) subside.
रञ्जयस्व प्रजाः सर्वाः प्रकृतीः परिसान्त्वय ।
सुहृदः फलसत्कारैरभ्यर्चय यथार्हतः ॥८॥
8. rañjayasva prajāḥ sarvāḥ prakṛtīḥ parisāntvaya ,
suhṛdaḥ phalasatkārairabhyarcaya yathārhataḥ.
8. rañjayasva prajāḥ sarvāḥ prakṛtīḥ parikāntvaya
suhṛdaḥ phalasatkkāraiḥ abhyarcaya yathārhataḥ
8. sarvāḥ prajāḥ rañjayasva prakṛtīḥ parikāntvaya
suhṛdaḥ phalasatkkāraiḥ yathārhataḥ abhyarcaya
8. Delight all your people and conciliate your citizens. Honor your friends with appropriate gifts and hospitality, as is fitting.
अनु त्वां तात जीवन्तु मित्राणि सुहृदस्तथा ।
चैत्यस्थाने स्थितं वृक्षं फलवन्तमिव द्विजाः ॥९॥
9. anu tvāṁ tāta jīvantu mitrāṇi suhṛdastathā ,
caityasthāne sthitaṁ vṛkṣaṁ phalavantamiva dvijāḥ.
9. anu tvām tāta jīvantu mitrāṇi suhṛdaḥ tathā
caityasthāne sthitam vṛkṣam phalavantam iva dvijāḥ
9. tāta mitrāṇi tathā suhṛdaḥ tvām anu jīvantu dvijāḥ
caityasthāne sthitam phalavantam vṛkṣam iva
9. Dear one, may your friends and well-wishers live long after you, just as the twice-born (dvijāḥ) gather around a fruit-bearing tree standing in a sacred spot.
आगन्तव्यं च भवता समये मम पार्थिव ।
विनिवृत्ते दिनकरे प्रवृत्ते चोत्तरायणे ॥१०॥
10. āgantavyaṁ ca bhavatā samaye mama pārthiva ,
vinivṛtte dinakare pravṛtte cottarāyaṇe.
10. āgantavyam ca bhavatā samaye mama pārthiva
vinivṛtte dinakare pravṛtte ca uttarāyaṇe
10. pārthiva ca bhavatā mama samaye āgantavyam
dinakare vinivṛtte ca uttarāyaṇe pravṛtte
10. And you, O King, must come to me at the appointed time, when the sun has turned and the northern course (uttarāyaṇa) has commenced.
तथेत्युक्त्वा तु कौन्तेयः सोऽभिवाद्य पितामहम् ।
प्रययौ सपरीवारो नगरं नागसाह्वयम् ॥११॥
11. tathetyuktvā tu kaunteyaḥ so'bhivādya pitāmaham ,
prayayau saparīvāro nagaraṁ nāgasāhvayam.
11. tathā iti uktvā tu kaunteyaḥ saḥ abhivādya
pitāmaham prayayau saparīvāraḥ nagaram nāgasāhvayam
11. tu kaunteyaḥ saḥ tathā iti uktvā pitāmaham
abhivādya saparīvāraḥ nāgasāhvayam nagaram prayayau
11. Saying, 'So be it,' the son of Kunti (Kaunteya), after bowing to his grandfather, departed with his entire retinue for the city named Nāgasāhvaya.
धृतराष्ट्रं पुरस्कृत्य गान्धारीं च पतिव्रताम् ।
सह तैरृषिभिः सर्वैर्भ्रातृभिः केशवेन च ॥१२॥
12. dhṛtarāṣṭraṁ puraskṛtya gāndhārīṁ ca pativratām ,
saha tairṛṣibhiḥ sarvairbhrātṛbhiḥ keśavena ca.
12. dhṛtarāṣṭram puraskṛtya gāndhārīm ca pativratām
saha taiḥ ṛṣibhiḥ sarvaiḥ bhrātṛbhiḥ keśavena ca
12. puraskṛtya dhṛtarāṣṭram ca gāndhārīm pativratām
saha taiḥ sarvaiḥ ṛṣibhiḥ bhrātṛbhiḥ ca keśavena
12. Placing Dhṛtarāṣṭra in front, and with the chaste wife Gāndhārī, along with all those sages, his brothers, and Keshava (Kṛṣṇa).
पौरजानपदैश्चैव मन्त्रिवृद्धैश्च पार्थिवः ।
प्रविवेश कुरुश्रेष्ठ पुरं वारणसाह्वयम् ॥१३॥
13. paurajānapadaiścaiva mantrivṛddhaiśca pārthivaḥ ,
praviveśa kuruśreṣṭha puraṁ vāraṇasāhvayam.
13. paurajānapadaiḥ ca eva mantrivṛddhaiḥ ca pārthivaḥ
praviveśa kuruśreṣṭha puram vāraṇasāhvayam
13. ca eva paurajānapadaiḥ ca mantrivṛddhaiḥ
kuruśreṣṭha pārthivaḥ praviveśa puram vāraṇasāhvayam
13. And also with the city dwellers and country people, and the elder ministers, O best among Kurus, the king entered the city named Vāraṇasāhva (Varanasi).