महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-6, chapter-58
धृतराष्ट्र उवाच ।
दैवमेव परं मन्ये पौरुषादपि संजय ।
यत्सैन्यं मम पुत्रस्य पाण्डुसैन्येन वध्यते ॥१॥
दैवमेव परं मन्ये पौरुषादपि संजय ।
यत्सैन्यं मम पुत्रस्य पाण्डुसैन्येन वध्यते ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
daivameva paraṁ manye pauruṣādapi saṁjaya ,
yatsainyaṁ mama putrasya pāṇḍusainyena vadhyate.
daivameva paraṁ manye pauruṣādapi saṁjaya ,
yatsainyaṁ mama putrasya pāṇḍusainyena vadhyate.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca | daivam eva param manye pauruṣāt api
sañjaya | yat sainyam mama putrasya pāṇḍu-sainyena vadhyate
sañjaya | yat sainyam mama putrasya pāṇḍu-sainyena vadhyate
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca sañjaya,
yat mama putrasya sainyam pāṇḍu-sainyena vadhyate,
(tasmāt) pauruṣāt api daivam eva param manye.
yat mama putrasya sainyam pāṇḍu-sainyena vadhyate,
(tasmāt) pauruṣāt api daivam eva param manye.
1.
Dhṛtarāṣṭra said: Sañjaya, I consider fate (daiva) alone to be supreme, even above human effort (puruṣakāra), because my son's army is being killed by the Pāṇḍavas' army.
नित्यं हि मामकांस्तात हतानेव हि शंससि ।
अव्यग्रांश्च प्रहृष्टांश्च नित्यं शंससि पाण्डवान् ॥२॥
अव्यग्रांश्च प्रहृष्टांश्च नित्यं शंससि पाण्डवान् ॥२॥
2. nityaṁ hi māmakāṁstāta hatāneva hi śaṁsasi ,
avyagrāṁśca prahṛṣṭāṁśca nityaṁ śaṁsasi pāṇḍavān.
avyagrāṁśca prahṛṣṭāṁśca nityaṁ śaṁsasi pāṇḍavān.
2.
nityam hi māmakān tāta hatān eva hi śaṃsasi |
avyagrān ca prahr̥ṣṭān ca nityam śaṃsasi pāṇḍavān
avyagrān ca prahr̥ṣṭān ca nityam śaṃsasi pāṇḍavān
2.
tāta,
hi nityam eva māmakān hatān hi śaṃsasi ca nityam avyagrān ca prahr̥ṣṭān pāṇḍavān śaṃsasi
hi nityam eva māmakān hatān hi śaṃsasi ca nityam avyagrān ca prahr̥ṣṭān pāṇḍavān śaṃsasi
2.
Dear one (tāta), you always report my men as slain, and you always report the Pāṇḍavas as undisturbed and joyful.
हीनान्पुरुषकारेण मामकानद्य संजय ।
पतितान्पात्यमानांश्च हतानेव च शंससि ॥३॥
पतितान्पात्यमानांश्च हतानेव च शंससि ॥३॥
3. hīnānpuruṣakāreṇa māmakānadya saṁjaya ,
patitānpātyamānāṁśca hatāneva ca śaṁsasi.
patitānpātyamānāṁśca hatāneva ca śaṁsasi.
3.
hīnān puruṣakāreṇa māmakān adya sañjaya |
patitān pātyamānān ca hatān eva ca śaṃsasi
patitān pātyamānān ca hatān eva ca śaṃsasi
3.
sañjaya,
adya (tvam) māmakān puruṣakāreṇa hīnān,
patitān,
ca pātyamānān,
ca hatān eva śaṃsasi.
adya (tvam) māmakān puruṣakāreṇa hīnān,
patitān,
ca pātyamānān,
ca hatān eva śaṃsasi.
3.
Sañjaya, today you report my men as lacking in human effort (puruṣakāra), fallen, being felled, and indeed slain.
युध्यमानान्यथाशक्ति घटमानाञ्जयं प्रति ।
पाण्डवा विजयन्त्येव जीयन्ते चैव मामकाः ॥४॥
पाण्डवा विजयन्त्येव जीयन्ते चैव मामकाः ॥४॥
4. yudhyamānānyathāśakti ghaṭamānāñjayaṁ prati ,
pāṇḍavā vijayantyeva jīyante caiva māmakāḥ.
pāṇḍavā vijayantyeva jīyante caiva māmakāḥ.
4.
yudhyamānān yathāśakti ghaṭamānān jayam prati
| pāṇḍavāḥ vijayanti eva jīyante ca eva māmakāḥ
| pāṇḍavāḥ vijayanti eva jīyante ca eva māmakāḥ
4.
yathāśakti yudhyamānān jayam prati ghaṭamānān (api),
pāṇḍavāḥ eva vijayanti ca eva māmakāḥ jīyante.
pāṇḍavāḥ eva vijayanti ca eva māmakāḥ jīyante.
4.
Though my men are fighting according to their strength and striving for victory, the Pāṇḍavas are indeed conquering, and my men are indeed being defeated.
सोऽहं तीव्राणि दुःखानि दुर्योधनकृतानि च ।
अश्रौषं सततं तात दुःसहानि बहूनि च ॥५॥
अश्रौषं सततं तात दुःसहानि बहूनि च ॥५॥
5. so'haṁ tīvrāṇi duḥkhāni duryodhanakṛtāni ca ,
aśrauṣaṁ satataṁ tāta duḥsahāni bahūni ca.
aśrauṣaṁ satataṁ tāta duḥsahāni bahūni ca.
5.
saḥ aham tīvrāṇi duḥkhāni duryodhanakṛtāni
ca aśrauṣam satatam tāta duḥsahāni bahūni ca
ca aśrauṣam satatam tāta duḥsahāni bahūni ca
5.
tāta,
saḥ aham duḥkhāni duḥsahanāni tīvrāṇi duryodhanakṛtāni ca bahūni ca satatam aśrauṣam
saḥ aham duḥkhāni duḥsahanāni tīvrāṇi duryodhanakṛtāni ca bahūni ca satatam aśrauṣam
5.
O father, I constantly heard about those many unbearable and intense sufferings caused by Duryodhana.
तमुपायं न पश्यामि जीयेरन्येन पाण्डवाः ।
मामका वा जयं युद्धे प्राप्नुयुर्येन संजय ॥६॥
मामका वा जयं युद्धे प्राप्नुयुर्येन संजय ॥६॥
6. tamupāyaṁ na paśyāmi jīyeranyena pāṇḍavāḥ ,
māmakā vā jayaṁ yuddhe prāpnuyuryena saṁjaya.
māmakā vā jayaṁ yuddhe prāpnuyuryena saṁjaya.
6.
tam upāyam na paśyāmi jīyeran yena pāṇḍavāḥ
māmakāḥ vā jayam yuddhe prāpnuyuḥ yena sañjaya
māmakāḥ vā jayam yuddhe prāpnuyuḥ yena sañjaya
6.
sanjaya,
aham tam upāyam na paśyāmi yena pāṇḍavāḥ jīyeran vā yena māmakāḥ yuddhe jayam prāpnuyuḥ
aham tam upāyam na paśyāmi yena pāṇḍavāḥ jīyeran vā yena māmakāḥ yuddhe jayam prāpnuyuḥ
6.
O Sañjaya, I do not see any way by which the Pāṇḍavas might be defeated, or by which my sons could achieve victory in battle.
संजय उवाच ।
क्षयं मनुष्यदेहानां गजवाजिरथक्षयम् ।
शृणु राजन्स्थिरो भूत्वा तवैवापनयो महान् ॥७॥
क्षयं मनुष्यदेहानां गजवाजिरथक्षयम् ।
शृणु राजन्स्थिरो भूत्वा तवैवापनयो महान् ॥७॥
7. saṁjaya uvāca ,
kṣayaṁ manuṣyadehānāṁ gajavājirathakṣayam ,
śṛṇu rājansthiro bhūtvā tavaivāpanayo mahān.
kṣayaṁ manuṣyadehānāṁ gajavājirathakṣayam ,
śṛṇu rājansthiro bhūtvā tavaivāpanayo mahān.
7.
sanjaya uvāca kṣayam manuṣyadehānām gajavājirathakṣayam
śṛṇu rājan sthiraḥ bhūtvā tava eva apanayaḥ mahān
śṛṇu rājan sthiraḥ bhūtvā tava eva apanayaḥ mahān
7.
sanjaya uvāca: rājan,
sthiraḥ bhūtvā,
manuṣyadehānām gajavājirathakṣayam kṣayam śṛṇu.
tava eva mahān apanayaḥ [asti].
sthiraḥ bhūtvā,
manuṣyadehānām gajavājirathakṣayam kṣayam śṛṇu.
tava eva mahān apanayaḥ [asti].
7.
Sañjaya said: O King, compose yourself and listen to the destruction of human bodies, and the annihilation of elephants, horses, and chariots. Indeed, this great error is entirely your own.
धृष्टद्युम्नस्तु शल्येन पीडितो नवभिः शरैः ।
पीडयामास संक्रुद्धो मद्राधिपतिमायसैः ॥८॥
पीडयामास संक्रुद्धो मद्राधिपतिमायसैः ॥८॥
8. dhṛṣṭadyumnastu śalyena pīḍito navabhiḥ śaraiḥ ,
pīḍayāmāsa saṁkruddho madrādhipatimāyasaiḥ.
pīḍayāmāsa saṁkruddho madrādhipatimāyasaiḥ.
8.
dhṛṣṭadyumnaḥ tu śalyena pīḍitaḥ navabhiḥ śaraiḥ
pīḍayāmāsa saṃkruddhaḥ madrādhipatim āyasaiḥ
pīḍayāmāsa saṃkruddhaḥ madrādhipatim āyasaiḥ
8.
tu śalyena navabhiḥ śaraiḥ pīḍitaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ
saṃkruddhaḥ [san] madrādhipatim āyasaiḥ pīḍayāmāsa
saṃkruddhaḥ [san] madrādhipatim āyasaiḥ pīḍayāmāsa
8.
However, Dhṛṣṭadyumna, having been afflicted by Śalya with nine arrows, became greatly enraged and afflicted the lord of the Madras (Śalya) with iron arrows.
तत्राद्भुतमपश्याम पार्षतस्य पराक्रमम् ।
न्यवारयत यत्तूर्णं शल्यं समितिशोभनम् ॥९॥
न्यवारयत यत्तूर्णं शल्यं समितिशोभनम् ॥९॥
9. tatrādbhutamapaśyāma pārṣatasya parākramam ,
nyavārayata yattūrṇaṁ śalyaṁ samitiśobhanam.
nyavārayata yattūrṇaṁ śalyaṁ samitiśobhanam.
9.
tatra adbhutam apaśyāma pārṣatasya parākramam
nyavārayata yat tūrṇam śalyam samitiśobhanam
nyavārayata yat tūrṇam śalyam samitiśobhanam
9.
tatra vayam pārṣatasya adbhutam parākramam apaśyāma
yat samitiśobhanam śalyam tūrṇam nyavārayata
yat samitiśobhanam śalyam tūrṇam nyavārayata
9.
There, we witnessed the astonishing prowess of Dhrṣṭadyumna (Pārṣata), who quickly repelled Śalya, a warrior glorious in battle.
नान्तरं ददृशे कश्चित्तयोः संरब्धयो रणे ।
मुहूर्तमिव तद्युद्धं तयोः सममिवाभवत् ॥१०॥
मुहूर्तमिव तद्युद्धं तयोः सममिवाभवत् ॥१०॥
10. nāntaraṁ dadṛśe kaścittayoḥ saṁrabdhayo raṇe ,
muhūrtamiva tadyuddhaṁ tayoḥ samamivābhavat.
muhūrtamiva tadyuddhaṁ tayoḥ samamivābhavat.
10.
na antaram dadṛśe kaścit tayoḥ saṃrabdhayoḥ raṇe
muhūrtam iva tat yuddham tayoḥ samam iva abhavat
muhūrtam iva tat yuddham tayoḥ samam iva abhavat
10.
raṇe saṃrabdhayoḥ tayoḥ kaścit antaram na dadṛśe.
muhūrtam iva tayoḥ tat yuddham samam iva abhavat
muhūrtam iva tayoḥ tat yuddham samam iva abhavat
10.
No one could perceive any gap or advantage between those two enraged warriors in battle. For a moment, that battle between them seemed equally matched.
ततः शल्यो महाराज धृष्टद्युम्नस्य संयुगे ।
धनुश्चिच्छेद भल्लेन पीतेन निशितेन च ॥११॥
धनुश्चिच्छेद भल्लेन पीतेन निशितेन च ॥११॥
11. tataḥ śalyo mahārāja dhṛṣṭadyumnasya saṁyuge ,
dhanuściccheda bhallena pītena niśitena ca.
dhanuściccheda bhallena pītena niśitena ca.
11.
tataḥ śalyaḥ mahārāja dhṛṣṭadyumnasya saṃyuge
dhanuḥ ciccheda bhallena pītena niśitena ca
dhanuḥ ciccheda bhallena pītena niśitena ca
11.
mahārāja,
tataḥ śalyaḥ saṃyuge dhṛṣṭadyumnasya dhanuḥ pītena niśitena ca bhallena ciccheda
tataḥ śalyaḥ saṃyuge dhṛṣṭadyumnasya dhanuḥ pītena niśitena ca bhallena ciccheda
11.
Then, O great king, Śalya, in that battle, cut Dhrṣṭadyumna's bow with a polished and sharpened arrow.
अथैनं शरवर्षेण छादयामास भारत ।
गिरिं जलागमे यद्वज्जलदा जलधारिणः ॥१२॥
गिरिं जलागमे यद्वज्जलदा जलधारिणः ॥१२॥
12. athainaṁ śaravarṣeṇa chādayāmāsa bhārata ,
giriṁ jalāgame yadvajjaladā jaladhāriṇaḥ.
giriṁ jalāgame yadvajjaladā jaladhāriṇaḥ.
12.
atha enam śaravarṣeṇa chādayāmāsa bhārata
girim jalāgame yadvat jaladāḥ jaladhāriṇaḥ
girim jalāgame yadvat jaladāḥ jaladhāriṇaḥ
12.
bhārata,
atha enam śaravarṣeṇa chādayāmāsa,
yadvat jalāgame jaladhāriṇaḥ jaladāḥ girim
atha enam śaravarṣeṇa chādayāmāsa,
yadvat jalāgame jaladhāriṇaḥ jaladāḥ girim
12.
Then, O descendant of Bharata, he covered him with a shower of arrows, just as water-bearing clouds cover a mountain during the rainy season.
अभिमन्युस्तु संक्रुद्धो धृष्टद्युम्ने निपीडिते ।
अभिदुद्राव वेगेन मद्रराजरथं प्रति ॥१३॥
अभिदुद्राव वेगेन मद्रराजरथं प्रति ॥१३॥
13. abhimanyustu saṁkruddho dhṛṣṭadyumne nipīḍite ,
abhidudrāva vegena madrarājarathaṁ prati.
abhidudrāva vegena madrarājarathaṁ prati.
13.
Abhimanyuḥ tu saṃkruddhaḥ dhṛṣṭadyumne nipīḍite
abhidudrāva vegena madrarājaratham prati
abhidudrāva vegena madrarājaratham prati
13.
dhṛṣṭadyumne nipīḍite Abhimanyuḥ tu saṃkruddhaḥ
vegena madrarājaratham prati abhidudrāva
vegena madrarājaratham prati abhidudrāva
13.
Abhimanyu, greatly enraged when Dhṛṣṭadyumna was being oppressed, swiftly rushed towards the chariot of the Madra king.
ततो मद्राधिपरथं कार्ष्णिः प्राप्यातिकोपनः ।
आर्तायनिममेयात्मा विव्याध विशिखैस्त्रिभिः ॥१४॥
आर्तायनिममेयात्मा विव्याध विशिखैस्त्रिभिः ॥१४॥
14. tato madrādhiparathaṁ kārṣṇiḥ prāpyātikopanaḥ ,
ārtāyanimameyātmā vivyādha viśikhaistribhiḥ.
ārtāyanimameyātmā vivyādha viśikhaistribhiḥ.
14.
tataḥ madrādhiparatham kārṣṇiḥ prāpya atikopanaḥ
ārtāyanim ameyātmā vivyādha viśikhaiḥ tribhiḥ
ārtāyanim ameyātmā vivyādha viśikhaiḥ tribhiḥ
14.
tataḥ atikopanaḥ ameyātmā kārṣṇiḥ madrādhiparatham
ārtāyanim prāpya tribhiḥ viśikhaiḥ vivyādha
ārtāyanim prāpya tribhiḥ viśikhaiḥ vivyādha
14.
Then, the immeasurable-souled Abhimanyu (Kārṣṇi), very wrathful, having reached the chariot of the Madra king (Ārtāyani/Śalya), pierced him with three arrows.
ततस्तु तावका राजन्परीप्सन्तोऽऽर्जुनिं रणे ।
मद्रराजरथं तूर्णं परिवार्यावतस्थिरे ॥१५॥
मद्रराजरथं तूर्णं परिवार्यावतस्थिरे ॥१५॥
15. tatastu tāvakā rājanparīpsanto''rjuniṁ raṇe ,
madrarājarathaṁ tūrṇaṁ parivāryāvatasthire.
madrarājarathaṁ tūrṇaṁ parivāryāvatasthire.
15.
tataḥ tu tāvakāḥ rājan parīpsantaḥ ārjunim raṇe
madrarājaratham tūrṇam parivārya avatastire
madrarājaratham tūrṇam parivārya avatastire
15.
rājan tataḥ tu tāvakāḥ raṇe ārjunim parīpsantaḥ
madrarājaratham tūrṇam parivārya avatastire
madrarājaratham tūrṇam parivārya avatastire
15.
Then, O King, your warriors, desiring to protect the son of Arjuna (Abhimanyu) in battle, swiftly surrounded the Madra king's chariot and arrayed themselves.
दुर्योधनो विकर्णश्च दुःशासनविविंशती ।
दुर्मर्षणो दुःसहश्च चित्रसेनश्च दुर्मुखः ॥१६॥
दुर्मर्षणो दुःसहश्च चित्रसेनश्च दुर्मुखः ॥१६॥
16. duryodhano vikarṇaśca duḥśāsanaviviṁśatī ,
durmarṣaṇo duḥsahaśca citrasenaśca durmukhaḥ.
durmarṣaṇo duḥsahaśca citrasenaśca durmukhaḥ.
16.
Duryodhanaḥ vikarṇaḥ ca duḥśāsanaḥ viviṃśatiḥ
durmarṣaṇaḥ duḥsahaḥ ca citrasenaḥ ca durmukhaḥ
durmarṣaṇaḥ duḥsahaḥ ca citrasenaḥ ca durmukhaḥ
16.
Duryodhanaḥ ca vikarṇaḥ ca duḥśāsanaḥ ca viviṃśatiḥ
ca durmarṣaṇaḥ ca duḥsahaḥ ca citrasenaḥ ca durmukhaḥ
ca durmarṣaṇaḥ ca duḥsahaḥ ca citrasenaḥ ca durmukhaḥ
16.
Duryodhana, Vikarṇa, Duḥśāsana, Viviṃśati, Durmarṣaṇa, Duḥsaha, Citrasena, and Durmukha (were among them).
सत्यव्रतश्च भद्रं ते पुरुमित्रश्च भारत ।
एते मद्राधिपरथं पालयन्तः स्थिता रणे ॥१७॥
एते मद्राधिपरथं पालयन्तः स्थिता रणे ॥१७॥
17. satyavrataśca bhadraṁ te purumitraśca bhārata ,
ete madrādhiparathaṁ pālayantaḥ sthitā raṇe.
ete madrādhiparathaṁ pālayantaḥ sthitā raṇe.
17.
satyavrataḥ ca bhadram te purumitraḥ ca bhārata
ete madrādhiparatham pālayantaḥ sthitāḥ raṇe
ete madrādhiparatham pālayantaḥ sthitāḥ raṇe
17.
bhārata te bhadram satyavrataḥ ca purumitraḥ ca
ete madrādhiparatham pālayantaḥ raṇe sthitāḥ
ete madrādhiparatham pālayantaḥ raṇe sthitāḥ
17.
O Bhārata, may good fortune be upon you. Satyavrata and Purumitra, these two stood in battle, protecting the chariot of the Madra king.
तान्भीमसेनः संक्रुद्धो धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ।
द्रौपदेयाभिमन्युश्च माद्रीपुत्रौ च पाण्डवौ ॥१८॥
द्रौपदेयाभिमन्युश्च माद्रीपुत्रौ च पाण्डवौ ॥१८॥
18. tānbhīmasenaḥ saṁkruddho dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ ,
draupadeyābhimanyuśca mādrīputrau ca pāṇḍavau.
draupadeyābhimanyuśca mādrīputrau ca pāṇḍavau.
18.
tān bhīmasenaḥ saṃkruddhaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
draupadeyāḥ abhimanyuḥ ca mādrīputrau ca pāṇḍavau
draupadeyāḥ abhimanyuḥ ca mādrīputrau ca pāṇḍavau
18.
tān saṃkruddhaḥ bhīmasenaḥ pārṣataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ ca
draupadeyāḥ abhimanyuḥ ca mādrīputrau pāṇḍavau ca
draupadeyāḥ abhimanyuḥ ca mādrīputrau pāṇḍavau ca
18.
Bhīmasena, greatly enraged, and Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, as well as the sons of Draupadī, Abhimanyu, and the two Pāṇḍavas, sons of Mādrī, (attacked) them.
नानारूपाणि शस्त्राणि विसृजन्तो विशां पते ।
अभ्यवर्तन्त संहृष्टाः परस्परवधैषिणः ।
ते वै समीयुः संग्रामे राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥१९॥
अभ्यवर्तन्त संहृष्टाः परस्परवधैषिणः ।
ते वै समीयुः संग्रामे राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥१९॥
19. nānārūpāṇi śastrāṇi visṛjanto viśāṁ pate ,
abhyavartanta saṁhṛṣṭāḥ parasparavadhaiṣiṇaḥ ,
te vai samīyuḥ saṁgrāme rājandurmantrite tava.
abhyavartanta saṁhṛṣṭāḥ parasparavadhaiṣiṇaḥ ,
te vai samīyuḥ saṁgrāme rājandurmantrite tava.
19.
nānārūpāṇi śastrāṇi visṛjantaḥ
viśām pate abhyavartanta saṃhṛṣṭāḥ
parasparavadhaiṣiṇaḥ te vai samīyuḥ
saṃgrāme rājan durmantrite tava
viśām pate abhyavartanta saṃhṛṣṭāḥ
parasparavadhaiṣiṇaḥ te vai samīyuḥ
saṃgrāme rājan durmantrite tava
19.
viśām pate te nānārūpāṇi śastrāṇi
visṛjantaḥ saṃhṛṣṭāḥ parasparavadhaiṣiṇaḥ
abhyavartanta rājan te vai
tava durmantrite saṃgrāme samīyuḥ
visṛjantaḥ saṃhṛṣṭāḥ parasparavadhaiṣiṇaḥ
abhyavartanta rājan te vai
tava durmantrite saṃgrāme samīyuḥ
19.
O lord of the people (viśāṃ pate), they (Bhīmasena and the others), discharging various weapons, advanced, greatly delighted and eager for each other's destruction. O king, they indeed met in battle, all due to your ill-counsel.
तस्मिन्दाशरथे युद्धे वर्तमाने भयावहे ।
तावकानां परेषां च प्रेक्षका रथिनोऽभवन् ॥२०॥
तावकानां परेषां च प्रेक्षका रथिनोऽभवन् ॥२०॥
20. tasmindāśarathe yuddhe vartamāne bhayāvahe ,
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca prekṣakā rathino'bhavan.
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca prekṣakā rathino'bhavan.
20.
tasmin dāśarathe yuddhe vartamāne bhayāvahe
tāvakānām pareṣām ca prekṣakāḥ rathinaḥ abhavan
tāvakānām pareṣām ca prekṣakāḥ rathinaḥ abhavan
20.
tasmin dāśarathe bhayāvahe vartamāne yuddhe
tāvakānām ca pareṣām ca rathinaḥ prekṣakāḥ abhavan
tāvakānām ca pareṣām ca rathinaḥ prekṣakāḥ abhavan
20.
In that dreadful, terrible, ongoing battle, the chariot-warriors on both your side and the enemy's side became mere spectators.
शस्त्राण्यनेकरूपाणि विसृजन्तो महारथाः ।
अन्योन्यमभिनर्दन्तः संप्रहारं प्रचक्रिरे ॥२१॥
अन्योन्यमभिनर्दन्तः संप्रहारं प्रचक्रिरे ॥२१॥
21. śastrāṇyanekarūpāṇi visṛjanto mahārathāḥ ,
anyonyamabhinardantaḥ saṁprahāraṁ pracakrire.
anyonyamabhinardantaḥ saṁprahāraṁ pracakrire.
21.
śastrāṇi anekarūpāṇi visṛjantaḥ mahārathāḥ
anyonnyam abhinardantaḥ samprahāram pracakrire
anyonnyam abhinardantaḥ samprahāram pracakrire
21.
mahārathāḥ anekarūpāṇi śastrāṇi visṛjantaḥ
anyonnyam abhinardantaḥ samprahāram pracakrire
anyonnyam abhinardantaḥ samprahāram pracakrire
21.
The great charioteers (mahārathas), unleashing various kinds of weapons and roaring at each other, engaged in a fierce battle.
ते यत्ता जातसंरम्भाः सर्वेऽन्योन्यं जिघांसवः ।
महास्त्राणि विमुञ्चन्तः समापेतुरमर्षणाः ॥२२॥
महास्त्राणि विमुञ्चन्तः समापेतुरमर्षणाः ॥२२॥
22. te yattā jātasaṁrambhāḥ sarve'nyonyaṁ jighāṁsavaḥ ,
mahāstrāṇi vimuñcantaḥ samāpeturamarṣaṇāḥ.
mahāstrāṇi vimuñcantaḥ samāpeturamarṣaṇāḥ.
22.
te yattāḥ jātasaṃrambhāḥ sarve anyonnyam jighāṃsavaḥ
mahāstrāṇi vimuñcantaḥ samāpetuḥ amarṣaṇāḥ
mahāstrāṇi vimuñcantaḥ samāpetuḥ amarṣaṇāḥ
22.
te sarve yattāḥ jātasaṃrambhāḥ anyonnyam jighāṃsavaḥ
mahāstrāṇi vimuñcantaḥ amarṣaṇāḥ samāpetuḥ
mahāstrāṇi vimuñcantaḥ amarṣaṇāḥ samāpetuḥ
22.
All of them, ready, filled with rage, desirous of killing each other, and unleashing powerful weapons, rushed together, intolerant of their foes.
दुर्योधनस्तु संक्रुद्धो धृष्टद्युम्नं महारणे ।
विव्याध निशितैर्बाणैश्चतुर्भिस्त्वरितो भृशम् ॥२३॥
विव्याध निशितैर्बाणैश्चतुर्भिस्त्वरितो भृशम् ॥२३॥
23. duryodhanastu saṁkruddho dhṛṣṭadyumnaṁ mahāraṇe ,
vivyādha niśitairbāṇaiścaturbhistvarito bhṛśam.
vivyādha niśitairbāṇaiścaturbhistvarito bhṛśam.
23.
duryodhanaḥ tu saṃkruddhaḥ dhṛṣṭadyumnam mahāraṇe
vivyādha niśitaiḥ bāṇaiḥ caturbhiḥ tvaritaḥ bhṛśam
vivyādha niśitaiḥ bāṇaiḥ caturbhiḥ tvaritaḥ bhṛśam
23.
tu duryodhanaḥ saṃkruddhaḥ tvaritaḥ bhṛśam mahāraṇe
dhṛṣṭadyumnam caturbhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ vivyādha
dhṛṣṭadyumnam caturbhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ vivyādha
23.
But Duryodhana, greatly enraged, swiftly and mightily struck Dhṛṣṭadyumna in the great battle with four sharp arrows.
दुर्मर्षणश्च विंशत्या चित्रसेनश्च पञ्चभिः ।
दुर्मुखो नवभिर्बाणैर्दुःसहश्चापि सप्तभिः ।
विविंशतिः पञ्चभिश्च त्रिभिर्दुःशासनस्तथा ॥२४॥
दुर्मुखो नवभिर्बाणैर्दुःसहश्चापि सप्तभिः ।
विविंशतिः पञ्चभिश्च त्रिभिर्दुःशासनस्तथा ॥२४॥
24. durmarṣaṇaśca viṁśatyā citrasenaśca pañcabhiḥ ,
durmukho navabhirbāṇairduḥsahaścāpi saptabhiḥ ,
viviṁśatiḥ pañcabhiśca tribhirduḥśāsanastathā.
durmukho navabhirbāṇairduḥsahaścāpi saptabhiḥ ,
viviṁśatiḥ pañcabhiśca tribhirduḥśāsanastathā.
24.
durmarṣaṇaḥ ca viṃśatyā citrasenaḥ ca
pañcabhiḥ durmukhaḥ navabhiḥ bāṇaiḥ
duḥsahaḥ ca api saptabhiḥ viviṃśatiḥ
pañcabhiḥ ca tribhiḥ duḥśāsanaḥ tathā
pañcabhiḥ durmukhaḥ navabhiḥ bāṇaiḥ
duḥsahaḥ ca api saptabhiḥ viviṃśatiḥ
pañcabhiḥ ca tribhiḥ duḥśāsanaḥ tathā
24.
durmarṣaṇaḥ ca viṃśatyā citrasenaḥ ca
pañcabhiḥ durmukhaḥ navabhiḥ bāṇaiḥ
duḥsahaḥ ca api saptabhiḥ viviṃśatiḥ
ca pañcabhiḥ duḥśāsanaḥ tathā tribhiḥ
pañcabhiḥ durmukhaḥ navabhiḥ bāṇaiḥ
duḥsahaḥ ca api saptabhiḥ viviṃśatiḥ
ca pañcabhiḥ duḥśāsanaḥ tathā tribhiḥ
24.
Durmarṣaṇa [struck] with twenty [arrows], Citrasena with five, Durmukha with nine arrows, and Duḥsaha also with seven. Viviṃśati with five, and Duḥśāsana likewise with three.
तान्प्रत्यविध्यद्राजेन्द्र पार्षतः शत्रुतापनः ।
एकैकं पञ्चविंशत्या दर्शयन्पाणिलाघवम् ॥२५॥
एकैकं पञ्चविंशत्या दर्शयन्पाणिलाघवम् ॥२५॥
25. tānpratyavidhyadrājendra pārṣataḥ śatrutāpanaḥ ,
ekaikaṁ pañcaviṁśatyā darśayanpāṇilāghavam.
ekaikaṁ pañcaviṁśatyā darśayanpāṇilāghavam.
25.
tān prati avidyat rājendra pārṣataḥ śatrutāpanaḥ
ekaikam pañcaviṃśatyā darśayan pāṇilāghavam
ekaikam pañcaviṃśatyā darśayan pāṇilāghavam
25.
rājendra,
śatrutāpanaḥ pārṣataḥ tān ekaikam pañcaviṃśatyā prati avidyat pāṇilāghavam darśayan.
śatrutāpanaḥ pārṣataḥ tān ekaikam pañcaviṃśatyā prati avidyat pāṇilāghavam darśayan.
25.
O king, the son of Pṛthā (Arjuna), who tormented his enemies, pierced each one of them with twenty-five arrows, displaying his swiftness of hand.
सत्यव्रतं तु समरे पुरुमित्रं च भारत ।
अभिमन्युरविध्यत्तौ दशभिर्दशभिः शरैः ॥२६॥
अभिमन्युरविध्यत्तौ दशभिर्दशभिः शरैः ॥२६॥
26. satyavrataṁ tu samare purumitraṁ ca bhārata ,
abhimanyuravidhyattau daśabhirdaśabhiḥ śaraiḥ.
abhimanyuravidhyattau daśabhirdaśabhiḥ śaraiḥ.
26.
satyavratam tu samare purumitram ca bhārata
abhimanyuḥ avidhyat tau daśabhiḥ daśabhiḥ śaraiḥ
abhimanyuḥ avidhyat tau daśabhiḥ daśabhiḥ śaraiḥ
26.
bhārata,
abhimanyuḥ tu samare satyavratam ca purumitram tau daśabhiḥ daśabhiḥ śaraiḥ avidhyat.
abhimanyuḥ tu samare satyavratam ca purumitram tau daśabhiḥ daśabhiḥ śaraiḥ avidhyat.
26.
O descendant of Bharata, Abhimanyu, however, pierced both Satyavrata and Purumitra in the battle with ten arrows each.
माद्रीपुत्रौ तु समरे मातुलं मातृनन्दनौ ।
छादयेतां शरव्रातैस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥२७॥
छादयेतां शरव्रातैस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥२७॥
27. mādrīputrau tu samare mātulaṁ mātṛnandanau ,
chādayetāṁ śaravrātaistadadbhutamivābhavat.
chādayetāṁ śaravrātaistadadbhutamivābhavat.
27.
mādrīputrau tu samare mātulam mātṛnandanau
chādayetām śaravrātāiḥ tat adbhutam iva abhavat
chādayetām śaravrātāiḥ tat adbhutam iva abhavat
27.
tu samare,
mātṛnandanau mādrīputrau śaravrātāiḥ mātulam chādayetām.
tat adbhutam iva abhavat.
mātṛnandanau mādrīputrau śaravrātāiḥ mātulam chādayetām.
tat adbhutam iva abhavat.
27.
But in the battle, the two sons of Mādrī (Nakula and Sahadeva), who brought joy to their mother, covered their maternal uncle (Śalya) with showers of arrows; that truly seemed wondrous.
ततः शल्यो महाराज स्वस्रीयौ रथिनां वरौ ।
शरैर्बहुभिरानर्छत्कृतप्रतिकृतैषिणौ ।
छाद्यमानौ ततस्तौ तु माद्रीपुत्रौ न चेलतुः ॥२८॥
शरैर्बहुभिरानर्छत्कृतप्रतिकृतैषिणौ ।
छाद्यमानौ ततस्तौ तु माद्रीपुत्रौ न चेलतुः ॥२८॥
28. tataḥ śalyo mahārāja svasrīyau rathināṁ varau ,
śarairbahubhirānarchatkṛtapratikṛtaiṣiṇau ,
chādyamānau tatastau tu mādrīputrau na celatuḥ.
śarairbahubhirānarchatkṛtapratikṛtaiṣiṇau ,
chādyamānau tatastau tu mādrīputrau na celatuḥ.
28.
tataḥ śalyaḥ mahārāja svasrīyau
rathinām varau śaraiḥ bahubhiḥ ānarćat
kṛtapratikṛtaiṣiṇau chādyamānau
tataḥ tau tu mādrīputrau na celatuḥ
rathinām varau śaraiḥ bahubhiḥ ānarćat
kṛtapratikṛtaiṣiṇau chādyamānau
tataḥ tau tu mādrīputrau na celatuḥ
28.
mahārāja,
tataḥ śalyaḥ rathinām varau svasrīyau bahubhiḥ śaraiḥ kṛtapratikṛtaiṣiṇau ānarćat.
tataḥ tu chādyamānau tau mādrīputrau na celatuḥ.
tataḥ śalyaḥ rathinām varau svasrīyau bahubhiḥ śaraiḥ kṛtapratikṛtaiṣiṇau ānarćat.
tataḥ tu chādyamānau tau mādrīputrau na celatuḥ.
28.
O great king, then Śalya shot many arrows at his two nephews, the best of charioteers, who were seeking to retaliate. Even while being covered, those two sons of Mādrī, however, did not stir.
अथ दुर्योधनं दृष्ट्वा भीमसेनो महाबलः ।
विधित्सुः कलहस्यान्तं गदां जग्राह पाण्डवः ॥२९॥
विधित्सुः कलहस्यान्तं गदां जग्राह पाण्डवः ॥२९॥
29. atha duryodhanaṁ dṛṣṭvā bhīmaseno mahābalaḥ ,
vidhitsuḥ kalahasyāntaṁ gadāṁ jagrāha pāṇḍavaḥ.
vidhitsuḥ kalahasyāntaṁ gadāṁ jagrāha pāṇḍavaḥ.
29.
atha duryodhanaṃ dṛṣṭvā bhīmasenaḥ mahābalaḥ
vidhitsur kalahasya antaṃ gadāṃ jagrāha pāṇḍavaḥ
vidhitsur kalahasya antaṃ gadāṃ jagrāha pāṇḍavaḥ
29.
atha mahābalaḥ pāṇḍavaḥ bhīmasenaḥ duryodhanaṃ
dṛṣṭvā kalahasya antaṃ vidhitsur gadāṃ jagrāha
dṛṣṭvā kalahasya antaṃ vidhitsur gadāṃ jagrāha
29.
Then, the mighty Bhimasena, a Pandava, seeing Duryodhana and intending to bring an end to the conflict, grasped his mace.
तमुद्यतगदं दृष्ट्वा कैलासमिव शृङ्गिणम् ।
भीमसेनं महाबाहुं पुत्रास्ते प्राद्रवन्भयात् ॥३०॥
भीमसेनं महाबाहुं पुत्रास्ते प्राद्रवन्भयात् ॥३०॥
30. tamudyatagadaṁ dṛṣṭvā kailāsamiva śṛṅgiṇam ,
bhīmasenaṁ mahābāhuṁ putrāste prādravanbhayāt.
bhīmasenaṁ mahābāhuṁ putrāste prādravanbhayāt.
30.
taṃ udyatagadaṃ dṛṣṭvā kailāsaṃ iva śṛṅgiṇam
bhīmasenaṃ mahābāhuṃ putrāḥ te prādravan bhayāt
bhīmasenaṃ mahābāhuṃ putrāḥ te prādravan bhayāt
30.
ca vṛkodaraḥ gadāpāṇiḥ āpatantaṃ taṃ gajānīkaṃ
dṛṣṭvā unnadan siṃhaḥ iva rathāt avārohat
dṛṣṭvā unnadan siṃhaḥ iva rathāt avārohat
30.
Seeing that mighty-armed Bhimasena with his mace uplifted, resembling a peaked Mount Kailasa, your sons fled in fear.
दुर्योधनस्तु संक्रुद्धो मागधं समचोदयत् ।
अनीकं दशसाहस्रं कुञ्जराणां तरस्विनाम् ।
मागधं पुरतः कृत्वा भीमसेनं समभ्ययात् ॥३१॥
अनीकं दशसाहस्रं कुञ्जराणां तरस्विनाम् ।
मागधं पुरतः कृत्वा भीमसेनं समभ्ययात् ॥३१॥
31. duryodhanastu saṁkruddho māgadhaṁ samacodayat ,
anīkaṁ daśasāhasraṁ kuñjarāṇāṁ tarasvinām ,
māgadhaṁ purataḥ kṛtvā bhīmasenaṁ samabhyayāt.
anīkaṁ daśasāhasraṁ kuñjarāṇāṁ tarasvinām ,
māgadhaṁ purataḥ kṛtvā bhīmasenaṁ samabhyayāt.
31.
duryodhanaḥ tu saṃkruddhaḥ māgadhaṃ
samacodayat anīkaṃ daśasāhasraṃ
kuñjarāṇāṃ tarasvinām māgadhaṃ
purataḥ kṛtvā bhīmasenaṃ samabhyayāt
samacodayat anīkaṃ daśasāhasraṃ
kuñjarāṇāṃ tarasvinām māgadhaṃ
purataḥ kṛtvā bhīmasenaṃ samabhyayāt
31.
tu saṃkruddhaḥ duryodhanaḥ māgadhaṃ samacodayat.
māgadhaṃ purataḥ kṛtvā daśasāhasraṃ tarasvinām kuñjarāṇāṃ anīkaṃ bhīmasenaṃ samabhyayāt.
māgadhaṃ purataḥ kṛtvā daśasāhasraṃ tarasvinām kuñjarāṇāṃ anīkaṃ bhīmasenaṃ samabhyayāt.
31.
But Duryodhana, greatly enraged, urged Magadha. Then, placing Magadha at the forefront, he advanced towards Bhimasena with a ten-thousand-strong army of mighty elephants.
आपतन्तं च तं दृष्ट्वा गजानीकं वृकोदरः ।
गदापाणिरवारोहद्रथात्सिंह इवोन्नदन् ॥३२॥
गदापाणिरवारोहद्रथात्सिंह इवोन्नदन् ॥३२॥
32. āpatantaṁ ca taṁ dṛṣṭvā gajānīkaṁ vṛkodaraḥ ,
gadāpāṇiravārohadrathātsiṁha ivonnadan.
gadāpāṇiravārohadrathātsiṁha ivonnadan.
32.
āpatantaṃ ca taṃ dṛṣṭvā gajānīkaṃ vṛkodaraḥ
gadāpāṇiḥ avārohat rathāt siṃhaḥ iva unnadan
gadāpāṇiḥ avārohat rathāt siṃhaḥ iva unnadan
32.
ca vṛkodaraḥ gadāpāṇiḥ āpatantaṃ taṃ gajānīkaṃ
dṛṣṭvā unnadan siṃhaḥ iva rathāt avārohat
dṛṣṭvā unnadan siṃhaḥ iva rathāt avārohat
32.
And seeing that approaching elephant army, Vrikodara (Bhimasena), holding his mace, dismounted from his chariot, roaring like a lion.
अद्रिसारमयीं गुर्वीं प्रगृह्य महतीं गदाम् ।
अभ्यधावद्गजानीकं व्यादितास्य इवान्तकः ॥३३॥
अभ्यधावद्गजानीकं व्यादितास्य इवान्तकः ॥३३॥
33. adrisāramayīṁ gurvīṁ pragṛhya mahatīṁ gadām ,
abhyadhāvadgajānīkaṁ vyāditāsya ivāntakaḥ.
abhyadhāvadgajānīkaṁ vyāditāsya ivāntakaḥ.
33.
adrisāramayīm gurvīm pragṛhya mahatīm gadām
abhyadhāvat gajānīkam vyāditāsyaḥ iva antakaḥ
abhyadhāvat gajānīkam vyāditāsyaḥ iva antakaḥ
33.
saḥ adrisāramayīm gurvīm mahatīm gadām pragṛhya
vyāditāsyaḥ antakaḥ iva gajānīkam abhyadhāvat
vyāditāsyaḥ antakaḥ iva gajānīkam abhyadhāvat
33.
Grasping a mighty, heavy, adamantine mace, he charged the elephant army like Death (Antaka) with a gaping mouth.
स गजान्गदया निघ्नन्व्यचरत्समरे बली ।
भीमसेनो महाबाहुः सवज्र इव वासवः ॥३४॥
भीमसेनो महाबाहुः सवज्र इव वासवः ॥३४॥
34. sa gajāngadayā nighnanvyacaratsamare balī ,
bhīmaseno mahābāhuḥ savajra iva vāsavaḥ.
bhīmaseno mahābāhuḥ savajra iva vāsavaḥ.
34.
saḥ gajān gadayā nighnan vyacarat samare balī
bhīmasenaḥ mahābāhuḥ savajraḥ iva vāsavaḥ
bhīmasenaḥ mahābāhuḥ savajraḥ iva vāsavaḥ
34.
saḥ mahābāhuḥ balī bhīmasenaḥ gajān gadayā
nighnan savajraḥ vāsavaḥ iva samare vyacarat
nighnan savajraḥ vāsavaḥ iva samare vyacarat
34.
That mighty-armed, powerful Bhīmasena, striking elephants with his mace, ranged about in battle like Indra (Vāsava) wielding his thunderbolt.
तस्य नादेन महता मनोहृदयकम्पिना ।
व्यत्यचेष्टन्त संहत्य गजा भीमस्य नर्दतः ॥३५॥
व्यत्यचेष्टन्त संहत्य गजा भीमस्य नर्दतः ॥३५॥
35. tasya nādena mahatā manohṛdayakampinā ,
vyatyaceṣṭanta saṁhatya gajā bhīmasya nardataḥ.
vyatyaceṣṭanta saṁhatya gajā bhīmasya nardataḥ.
35.
tasya nādena mahatā manohṛdayakampinā
vyatyaceṣṭanta saṃhatya gajāḥ bhīmasya nardataḥ
vyatyaceṣṭanta saṃhatya gajāḥ bhīmasya nardataḥ
35.
tasya bhīmasya nardataḥ mahatā manohṛdayakampinā
nādena gajāḥ saṃhatya vyatyaceṣṭanta
nādena gajāḥ saṃhatya vyatyaceṣṭanta
35.
At the roar of that mighty Bhīma, a roar that shook minds and hearts, the elephants, huddling together, struggled in great distress.
ततस्तु द्रौपदीपुत्राः सौभद्रश्च महारथः ।
नकुलः सहदेवश्च धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ॥३६॥
नकुलः सहदेवश्च धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ॥३६॥
36. tatastu draupadīputrāḥ saubhadraśca mahārathaḥ ,
nakulaḥ sahadevaśca dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ.
nakulaḥ sahadevaśca dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ.
36.
tataḥ tu draupadīputrāḥ saubhadraḥ ca mahārathaḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
36.
tataḥ tu draupadīputrāḥ ca mahārathaḥ saubhadraḥ
ca nakulaḥ ca sahadevaḥ ca pārṣataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ
ca nakulaḥ ca sahadevaḥ ca pārṣataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ
36.
Then, the sons of Draupadī, and Saubhadra (Abhimanyu), the great charioteer, as well as Nakula, Sahadeva, and Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, also...
पृष्ठं भीमस्य रक्षन्तः शरवर्षेण वारणान् ।
अभ्यधावन्त वर्षन्तो मेघा इव गिरीन्यथा ॥३७॥
अभ्यधावन्त वर्षन्तो मेघा इव गिरीन्यथा ॥३७॥
37. pṛṣṭhaṁ bhīmasya rakṣantaḥ śaravarṣeṇa vāraṇān ,
abhyadhāvanta varṣanto meghā iva girīnyathā.
abhyadhāvanta varṣanto meghā iva girīnyathā.
37.
pṛṣṭham bhīmasya rakṣantaḥ śaravarṣeṇa vāraṇān
abhyadhāvanta varṣantaḥ meghāḥ iva girīn yathā
abhyadhāvanta varṣantaḥ meghāḥ iva girīn yathā
37.
bhīmasya pṛṣṭham rakṣantaḥ śaravarṣeṇa varṣantaḥ
yathā meghāḥ girīn iva vāraṇān abhyadhāvanta
yathā meghāḥ girīn iva vāraṇān abhyadhāvanta
37.
Protecting Bhima's back, they rushed towards the elephants, showering them with arrows, just as clouds pour rain upon mountains.
क्षुरैः क्षुरप्रैर्भल्लैश्च पीतैरञ्जलिकैरपि ।
पातयन्तोत्तमाङ्गानि पाण्डवा गजयोधिनाम् ॥३८॥
पातयन्तोत्तमाङ्गानि पाण्डवा गजयोधिनाम् ॥३८॥
38. kṣuraiḥ kṣuraprairbhallaiśca pītairañjalikairapi ,
pātayantottamāṅgāni pāṇḍavā gajayodhinām.
pātayantottamāṅgāni pāṇḍavā gajayodhinām.
38.
kṣuraiḥ kṣurapraiḥ bhallaiḥ ca pītaiḥ añjalikaiḥ
api pātayantaḥ uttamāṅgāni pāṇḍavāḥ gajayodhinām
api pātayantaḥ uttamāṅgāni pāṇḍavāḥ gajayodhinām
38.
pāṇḍavāḥ kṣuraiḥ kṣurapraiḥ bhallaiḥ ca pītaiḥ
añjalikaiḥ api gajayodhinām uttamāṅgāni pātayantaḥ
añjalikaiḥ api gajayodhinām uttamāṅgāni pātayantaḥ
38.
The Pandavas, using razor-tipped arrows, broad-headed arrows, spears, and also yellow and crescent-shaped arrows, struck down the heads of the elephant warriors.
शिरोभिः प्रपतद्भिश्च बाहुभिश्च विभूषितैः ।
अश्मवृष्टिरिवाभाति पाणिभिश्च सहाङ्कुशैः ॥३९॥
अश्मवृष्टिरिवाभाति पाणिभिश्च सहाङ्कुशैः ॥३९॥
39. śirobhiḥ prapatadbhiśca bāhubhiśca vibhūṣitaiḥ ,
aśmavṛṣṭirivābhāti pāṇibhiśca sahāṅkuśaiḥ.
aśmavṛṣṭirivābhāti pāṇibhiśca sahāṅkuśaiḥ.
39.
śirobhiḥ prapatadbhiḥ ca bāhubhiḥ ca vibhūṣitaiḥ
aśmavṛṣṭiḥ iva ābhāti pāṇibhiḥ ca saha aṅkuśaiḥ
aśmavṛṣṭiḥ iva ābhāti pāṇibhiḥ ca saha aṅkuśaiḥ
39.
prapatadbhiḥ śirobhiḥ ca vibhūṣitaiḥ bāhubhiḥ ca
aṅkuśaiḥ saha pāṇibhiḥ ca aśmavṛṣṭiḥ iva ābhāti
aṅkuśaiḥ saha pāṇibhiḥ ca aśmavṛṣṭiḥ iva ābhāti
39.
The scene appeared like a shower of stones, composed of falling heads, ornamented arms, and hands along with their elephant goads.
हृतोत्तमाङ्गाः स्कन्धेषु गजानां गजयोधिनः ।
अदृश्यन्ताचलाग्रेषु द्रुमा भग्नशिखा इव ॥४०॥
अदृश्यन्ताचलाग्रेषु द्रुमा भग्नशिखा इव ॥४०॥
40. hṛtottamāṅgāḥ skandheṣu gajānāṁ gajayodhinaḥ ,
adṛśyantācalāgreṣu drumā bhagnaśikhā iva.
adṛśyantācalāgreṣu drumā bhagnaśikhā iva.
40.
hṛtottamāṅgāḥ skandheṣu gajānām gajayodhinaḥ
adṛśyanta acalāgreṣu drumāḥ bhagnaśikhāḥ iva
adṛśyanta acalāgreṣu drumāḥ bhagnaśikhāḥ iva
40.
hṛtottamāṅgāḥ gajayodhinaḥ gajānām skandheṣu
bhagnaśikhāḥ drumāḥ acalāgreṣu iva adṛśyanta
bhagnaśikhāḥ drumāḥ acalāgreṣu iva adṛśyanta
40.
The elephant warriors, with their heads severed, appeared on the shoulders of the elephants like trees with broken tops on mountain peaks.
धृष्टद्युम्नहतानन्यानपश्याम महागजान् ।
पतितान्पात्यमानांश्च पार्षतेन महात्मना ॥४१॥
पतितान्पात्यमानांश्च पार्षतेन महात्मना ॥४१॥
41. dhṛṣṭadyumnahatānanyānapaśyāma mahāgajān ,
patitānpātyamānāṁśca pārṣatena mahātmanā.
patitānpātyamānāṁśca pārṣatena mahātmanā.
41.
dhṛṣṭadyumna-hatān anyān apaśyāma mahāgajān
patitān pātyamānān ca pārṣatena mahātmanā
patitān pātyamānān ca pārṣatena mahātmanā
41.
vayam anyān dhṛṣṭadyumna-hatān patitān ca
pātyamānān mahāgajān mahātmanā pārṣatena apaśyāma
pātyamānān mahāgajān mahātmanā pārṣatena apaśyāma
41.
We also saw other great elephants, both those already fallen and those still being felled by the great-souled (mahātman) Dhṛṣṭadyumna.
मागधोऽथ महीपालो गजमैरावतोपमम् ।
प्रेषयामास समरे सौभद्रस्य रथं प्रति ॥४२॥
प्रेषयामास समरे सौभद्रस्य रथं प्रति ॥४२॥
42. māgadho'tha mahīpālo gajamairāvatopamam ,
preṣayāmāsa samare saubhadrasya rathaṁ prati.
preṣayāmāsa samare saubhadrasya rathaṁ prati.
42.
māgadhaḥ atha mahīpālaḥ gajam airāvata-upamam
preṣayāmāsa samare saubhadrasya ratham prati
preṣayāmāsa samare saubhadrasya ratham prati
42.
atha māgadhaḥ mahīpālaḥ samare airāvata-upamam
gajam saubhadrasya ratham prati preṣayāmāsa
gajam saubhadrasya ratham prati preṣayāmāsa
42.
Then the king (mahīpāla) of Magadha sent an elephant resembling Airāvata towards Saubhadra's chariot in battle.
तमापतन्तं संप्रेक्ष्य मागधस्य गजोत्तमम् ।
जघानैकेषुणा वीरः सौभद्रः परवीरहा ॥४३॥
जघानैकेषुणा वीरः सौभद्रः परवीरहा ॥४३॥
43. tamāpatantaṁ saṁprekṣya māgadhasya gajottamam ,
jaghānaikeṣuṇā vīraḥ saubhadraḥ paravīrahā.
jaghānaikeṣuṇā vīraḥ saubhadraḥ paravīrahā.
43.
tam āpatantam samprekṣya māgadhasya gaja-uttamam
jaghāna eka-iṣuṇā vīraḥ saubhadraḥ para-vīra-hā
jaghāna eka-iṣuṇā vīraḥ saubhadraḥ para-vīra-hā
43.
vīraḥ saubhadraḥ para-vīra-hā tam āpatantam
māgadhasya gaja-uttamam samprekṣya eka-iṣuṇā jaghāna
māgadhasya gaja-uttamam samprekṣya eka-iṣuṇā jaghāna
43.
Upon seeing that magnificent elephant of the Magadha king approaching, the heroic Saubhadra, the slayer of enemy heroes, struck it down with a single arrow.
तस्यावर्जितनागस्य कार्ष्णिः परपुरंजयः ।
राज्ञो रजतपुङ्खेन भल्लेनापहरच्छिरः ॥४४॥
राज्ञो रजतपुङ्खेन भल्लेनापहरच्छिरः ॥४४॥
44. tasyāvarjitanāgasya kārṣṇiḥ parapuraṁjayaḥ ,
rājño rajatapuṅkhena bhallenāpaharacchiraḥ.
rājño rajatapuṅkhena bhallenāpaharacchiraḥ.
44.
tasya āvarjita-nāgasya kārṣṇiḥ para-purañjayaḥ
rājñaḥ rajata-puṅkhena bhallena apaharat śiraḥ
rājñaḥ rajata-puṅkhena bhallena apaharat śiraḥ
44.
kārṣṇiḥ para-purañjayaḥ rajata-puṅkhena bhallena
rājñaḥ tasya āvarjita-nāgasya śiraḥ apaharat
rājñaḥ tasya āvarjita-nāgasya śiraḥ apaharat
44.
Kārṣṇi (Abhimanyu), the conqueror of enemy cities, severed the head (śiras) of that king's elephant, which had bent its head, with a broad-headed arrow (bhalla) that had a silver shaft.
विगाह्य तद्गजानीकं भीमसेनोऽपि पाण्डवः ।
व्यचरत्समरे मृद्नन्गजानिन्द्रो गिरीनिव ॥४५॥
व्यचरत्समरे मृद्नन्गजानिन्द्रो गिरीनिव ॥४५॥
45. vigāhya tadgajānīkaṁ bhīmaseno'pi pāṇḍavaḥ ,
vyacaratsamare mṛdnangajānindro girīniva.
vyacaratsamare mṛdnangajānindro girīniva.
45.
vigāhya tat gajānikam bhīmasenaḥ api pāṇḍavaḥ
vyacarat samare mṛdnan gajān indraḥ girīn iva
vyacarat samare mṛdnan gajān indraḥ girīn iva
45.
bhīmasenaḥ pāṇḍavaḥ api tat gajānikam vigāhya
samare gajān indraḥ girīn iva mṛdnan vyacarat
samare gajān indraḥ girīn iva mṛdnan vyacarat
45.
Bhimasena, the Pāṇḍava, having penetrated that elephant army, moved through the battle, crushing elephants just as Indra crushes mountains.
एकप्रहाराभिहतान्भीमसेनेन कुञ्जरान् ।
अपश्याम रणे तस्मिन्गिरीन्वज्रहतानिव ॥४६॥
अपश्याम रणे तस्मिन्गिरीन्वज्रहतानिव ॥४६॥
46. ekaprahārābhihatānbhīmasenena kuñjarān ,
apaśyāma raṇe tasmingirīnvajrahatāniva.
apaśyāma raṇe tasmingirīnvajrahatāniva.
46.
ekaprahārābhihatān bhīmasenena kuñjarān
apaśyāma raṇe tasmin girīn vajrahatān iva
apaśyāma raṇe tasmin girīn vajrahatān iva
46.
tasmin raṇe bhīmasenena ekaprahārābhihatān
kuñjarān vajrahatān girīn iva apaśyāma
kuñjarān vajrahatān girīn iva apaśyāma
46.
In that battle, we saw elephants struck by a single blow from Bhimasena, resembling mountains shattered by a thunderbolt.
भग्नदन्तान्भग्नकटान्भग्नसक्थांश्च वारणान् ।
भग्नपृष्ठान्भग्नकुम्भान्निहतान्पर्वतोपमान् ॥४७॥
भग्नपृष्ठान्भग्नकुम्भान्निहतान्पर्वतोपमान् ॥४७॥
47. bhagnadantānbhagnakaṭānbhagnasakthāṁśca vāraṇān ,
bhagnapṛṣṭhānbhagnakumbhānnihatānparvatopamān.
bhagnapṛṣṭhānbhagnakumbhānnihatānparvatopamān.
47.
bhagnadantān bhagnakaṭān bhagnasaktān ca vāraṇān
bhagnapṛṣṭhān bhagnakumbhān nihatān parvatopamān
bhagnapṛṣṭhān bhagnakumbhān nihatān parvatopamān
47.
bhagnadantān bhagnakaṭān bhagnasaktān ca bhagnapṛṣṭhān
bhagnakumbhān nihatān parvatopamān vāraṇān
bhagnakumbhān nihatān parvatopamān vāraṇān
47.
We saw elephants with broken tusks, shattered temples, and broken thighs; with fractured backs, crushed frontal bosses, lying slain, and resembling mountains.
नदतः सीदतश्चान्यान्विमुखान्समरे गजान् ।
विमूत्रान्भग्नसंविग्नांस्तथा विशकृतोऽपरान् ॥४८॥
विमूत्रान्भग्नसंविग्नांस्तथा विशकृतोऽपरान् ॥४८॥
48. nadataḥ sīdataścānyānvimukhānsamare gajān ,
vimūtrānbhagnasaṁvignāṁstathā viśakṛto'parān.
vimūtrānbhagnasaṁvignāṁstathā viśakṛto'parān.
48.
nadataḥ sīdataḥ ca anyān vimukhān samare gajān
vimūtrān bhagnasaṃvignān tathā viśakṛtaḥ aparān
vimūtrān bhagnasaṃvignān tathā viśakṛtaḥ aparān
48.
samare nadataḥ sīdataḥ ca anyān vimukhān gajān
vimūtrān bhagnasaṃvignān tathā aparān viśakṛtaḥ
vimūtrān bhagnasaṃvignān tathā aparān viśakṛtaḥ
48.
We also saw other elephants in the battle, roaring, sinking down, and turning away in flight; some were urinating, others were broken and utterly terrified, and still others were defecating.
भीमसेनस्य मार्गेषु गतासून्पर्वतोपमान् ।
अपश्याम हतान्नागान्निष्टनन्तस्तथापरे ॥४९॥
अपश्याम हतान्नागान्निष्टनन्तस्तथापरे ॥४९॥
49. bhīmasenasya mārgeṣu gatāsūnparvatopamān ,
apaśyāma hatānnāgānniṣṭanantastathāpare.
apaśyāma hatānnāgānniṣṭanantastathāpare.
49.
bhīmasenasya mārgeṣu gatāsūn parvatopamān
apaśyāma hatān nāgān niṣṭanantaḥ tathā apare
apaśyāma hatān nāgān niṣṭanantaḥ tathā apare
49.
vayam bhīmasenasya mārgeṣu gatāsūn parvatopamān
hatān nāgān apaśyāma tathā apare niṣṭanantaḥ
hatān nāgān apaśyāma tathā apare niṣṭanantaḥ
49.
On the paths (traversed by) Bhimasena, we saw slain elephants, as massive as mountains, their lives departed, while others were still roaring.
वमन्तो रुधिरं चान्ये भिन्नकुम्भा महागजाः ।
विह्वलन्तो गता भूमिं शैला इव धरातले ॥५०॥
विह्वलन्तो गता भूमिं शैला इव धरातले ॥५०॥
50. vamanto rudhiraṁ cānye bhinnakumbhā mahāgajāḥ ,
vihvalanto gatā bhūmiṁ śailā iva dharātale.
vihvalanto gatā bhūmiṁ śailā iva dharātale.
50.
vamantaḥ rudhiram ca anye bhinnakumbhāḥ mahāgajāḥ
vihvalantaḥ gatāḥ bhūmim śailāḥ iva dharātale
vihvalantaḥ gatāḥ bhūmim śailāḥ iva dharātale
50.
ca anye bhinnakumbhāḥ mahāgajāḥ rudhiram vamantaḥ
vihvalantaḥ dharātale śailāḥ iva bhūmim gatāḥ
vihvalantaḥ dharātale śailāḥ iva bhūmim gatāḥ
50.
And other great elephants, with shattered temples, vomiting blood and staggering, fell to the ground like mountains collapsing upon the earth.
मेदोरुधिरदिग्धाङ्गो वसामज्जासमुक्षितः ।
व्यचरत्समरे भीमो दण्डपाणिरिवान्तकः ॥५१॥
व्यचरत्समरे भीमो दण्डपाणिरिवान्तकः ॥५१॥
51. medorudhiradigdhāṅgo vasāmajjāsamukṣitaḥ ,
vyacaratsamare bhīmo daṇḍapāṇirivāntakaḥ.
vyacaratsamare bhīmo daṇḍapāṇirivāntakaḥ.
51.
medorudhiradigdhāṅgaḥ vasāmajjāsamukṣitaḥ vi
acarat samare bhīmaḥ daṇḍapāṇiḥ iva antakaḥ
acarat samare bhīmaḥ daṇḍapāṇiḥ iva antakaḥ
51.
medorudhiradigdhāṅgaḥ vasāmajjāsamukṣitaḥ
bhīmaḥ daṇḍapāṇiḥ antakaḥ iva samare vi acarat
bhīmaḥ daṇḍapāṇiḥ antakaḥ iva samare vi acarat
51.
With his limbs smeared with fat and blood, drenched in marrow and grease, Bhima roamed the battle, like Daṇḍapāṇi (Yama), the Antaka (Yama).
गजानां रुधिराक्तां तां गदां बिभ्रद्वृकोदरः ।
घोरः प्रतिभयश्चासीत्पिनाकीव पिनाकधृक् ॥५२॥
घोरः प्रतिभयश्चासीत्पिनाकीव पिनाकधृक् ॥५२॥
52. gajānāṁ rudhirāktāṁ tāṁ gadāṁ bibhradvṛkodaraḥ ,
ghoraḥ pratibhayaścāsītpinākīva pinākadhṛk.
ghoraḥ pratibhayaścāsītpinākīva pinākadhṛk.
52.
gajānām rudhirāktām tām gadām bibhrat vṛkodaraḥ
ghoraḥ pratibhayaḥ ca āsīt pinākī iva pinākadhṛk
ghoraḥ pratibhayaḥ ca āsīt pinākī iva pinākadhṛk
52.
gajānām rudhirāktām tām gadām bibhrat vṛkodaraḥ
pinākadhṛk pinākī iva ghoraḥ pratibhayaḥ ca āsīt
pinākadhṛk pinākī iva ghoraḥ pratibhayaḥ ca āsīt
52.
Bearing that mace, stained with the blood of elephants, Vṛkodara (Bhima) was dreadful and terrifying, like Pinākin (Shiva), the wielder of the Pināka bow.
निर्मथ्यमानाः क्रुद्धेन भीमसेनेन दन्तिनः ।
सहसा प्राद्रवञ्शिष्टा मृद्नन्तस्तव वाहिनीम् ॥५३॥
सहसा प्राद्रवञ्शिष्टा मृद्नन्तस्तव वाहिनीम् ॥५३॥
53. nirmathyamānāḥ kruddhena bhīmasenena dantinaḥ ,
sahasā prādravañśiṣṭā mṛdnantastava vāhinīm.
sahasā prādravañśiṣṭā mṛdnantastava vāhinīm.
53.
nirmathyamānāḥ kruddhena bhīmasenena dantinaḥ
sahasā prādravan śiṣṭāḥ mṛdnantaḥ tava vāhinīm
sahasā prādravan śiṣṭāḥ mṛdnantaḥ tava vāhinīm
53.
kruddhena bhīmasenena nirmathyamānāḥ dantinaḥ
śiṣṭāḥ sahasā tava vāhinīm mṛdnantaḥ prādravan
śiṣṭāḥ sahasā tava vāhinīm mṛdnantaḥ prādravan
53.
Being tormented by the enraged Bhimasena, the surviving elephants suddenly fled, trampling your army.
तं हि वीरं महेष्वासाः सौभद्रप्रमुखा रथाः ।
पर्यरक्षन्त युध्यन्तं वज्रायुधमिवामराः ॥५४॥
पर्यरक्षन्त युध्यन्तं वज्रायुधमिवामराः ॥५४॥
54. taṁ hi vīraṁ maheṣvāsāḥ saubhadrapramukhā rathāḥ ,
paryarakṣanta yudhyantaṁ vajrāyudhamivāmarāḥ.
paryarakṣanta yudhyantaṁ vajrāyudhamivāmarāḥ.
54.
tam hi vīram maheṣvāsāḥ saubhadrapramukhāḥ rathāḥ
paryarakṣanta yudhyantam vajrāyudham iva amarāḥ
paryarakṣanta yudhyantam vajrāyudham iva amarāḥ
54.
hi saubhadrapramukhāḥ maheṣvāsāḥ rathāḥ yudhyantam
tam vīram amarāḥ vajrāyudham iva paryarakṣanta
tam vīram amarāḥ vajrāyudham iva paryarakṣanta
54.
Indeed, the charioteers, with Saubhadra (Abhimanyu) foremost among them and being great archers, protected that hero as the gods protect the wielder of the thunderbolt (Indra) while he is fighting.
शोणिताक्तां गदां बिभ्रदुक्षितो गजशोणितैः ।
कृतान्त इव रौद्रात्मा भीमसेनो व्यदृश्यत ॥५५॥
कृतान्त इव रौद्रात्मा भीमसेनो व्यदृश्यत ॥५५॥
55. śoṇitāktāṁ gadāṁ bibhradukṣito gajaśoṇitaiḥ ,
kṛtānta iva raudrātmā bhīmaseno vyadṛśyata.
kṛtānta iva raudrātmā bhīmaseno vyadṛśyata.
55.
śoṇitāktām gadām bibhrat ukṣitaḥ gajaśoṇitaiḥ
kṛtāntaḥ iva raudrātmā bhīmasenaḥ vyadṛśyata
kṛtāntaḥ iva raudrātmā bhīmasenaḥ vyadṛśyata
55.
gajaśoṇitaiḥ ukṣitaḥ śoṇitāktām gadām bibhrat
raudrātmā bhīmasenaḥ kṛtāntaḥ iva vyadṛśyata
raudrātmā bhīmasenaḥ kṛtāntaḥ iva vyadṛśyata
55.
Bathed in the blood of elephants and wielding a mace smeared with blood, Bhimasena, with his terrifying nature, appeared like Yama (kṛtānta), the god of death.
व्यायच्छमानं गदया दिक्षु सर्वासु भारत ।
नृत्यमानमपश्याम नृत्यन्तमिव शंकरम् ॥५६॥
नृत्यमानमपश्याम नृत्यन्तमिव शंकरम् ॥५६॥
56. vyāyacchamānaṁ gadayā dikṣu sarvāsu bhārata ,
nṛtyamānamapaśyāma nṛtyantamiva śaṁkaram.
nṛtyamānamapaśyāma nṛtyantamiva śaṁkaram.
56.
vyāyacchamānam gadayā dikṣu sarvāsu bhārata
nṛtyamānam apaśyāma nṛtyantam iva śaṅkaram
nṛtyamānam apaśyāma nṛtyantam iva śaṅkaram
56.
bhārata dikṣu sarvāsu gadayā vyāyacchamānam
nṛtyamānam śaṅkaram iva nṛtyantam apaśyāma
nṛtyamānam śaṅkaram iva nṛtyantam apaśyāma
56.
O Bhārata (Dhṛtarāṣṭra), we saw him exerting himself with his mace in all directions, dancing as if he were Śaṅkara dancing.
यमदण्डोपमां गुर्वीमिन्द्राशनिसमस्वनाम् ।
अपश्याम महाराज रौद्रां विशसनीं गदाम् ॥५७॥
अपश्याम महाराज रौद्रां विशसनीं गदाम् ॥५७॥
57. yamadaṇḍopamāṁ gurvīmindrāśanisamasvanām ,
apaśyāma mahārāja raudrāṁ viśasanīṁ gadām.
apaśyāma mahārāja raudrāṁ viśasanīṁ gadām.
57.
yamadaṇḍopamām gurvīm indrāśanisamasvanām
apaśyāma mahārāja raudrām viśasanīm gadām
apaśyāma mahārāja raudrām viśasanīm gadām
57.
mahārāja yamadaṇḍopamām gurvīm indrāśanisamasvanām
raudrām viśasanīm gadām apaśyāma
raudrām viśasanīm gadām apaśyāma
57.
O great king, we saw a dreadful, destructive mace (gadā) that was heavy, resembled Yama's rod, and had a sound like Indra's thunderbolt.
विमिश्रां केशमज्जाभिः प्रदिग्धां रुधिरेण च ।
पिनाकमिव रुद्रस्य क्रुद्धस्याभिघ्नतः पशून् ॥५८॥
पिनाकमिव रुद्रस्य क्रुद्धस्याभिघ्नतः पशून् ॥५८॥
58. vimiśrāṁ keśamajjābhiḥ pradigdhāṁ rudhireṇa ca ,
pinākamiva rudrasya kruddhasyābhighnataḥ paśūn.
pinākamiva rudrasya kruddhasyābhighnataḥ paśūn.
58.
vimiśrām keśamajjābhiḥ pradigdhām rudhireṇa ca
pinākam iva rudrasya kruddhasya abhighnataḥ paśūn
pinākam iva rudrasya kruddhasya abhighnataḥ paśūn
58.
(sā gadā) keśamajjābhiḥ vimiśrām ca rudhireṇa pradigdhām (āsīt)
kruddhasya rudrasya paśūn abhighnataḥ pinākam iva (āsīt)
kruddhasya rudrasya paśūn abhighnataḥ pinākam iva (āsīt)
58.
It was mingled with hair and marrow, and smeared with blood, like the Pināka (bow) of enraged Rudra striking down animals (paśu).
यथा पशूनां संघातं यष्ट्या पालः प्रकालयेत् ।
तथा भीमो गजानीकं गदया पर्यकालयत् ॥५९॥
तथा भीमो गजानीकं गदया पर्यकालयत् ॥५९॥
59. yathā paśūnāṁ saṁghātaṁ yaṣṭyā pālaḥ prakālayet ,
tathā bhīmo gajānīkaṁ gadayā paryakālayat.
tathā bhīmo gajānīkaṁ gadayā paryakālayat.
59.
yathā paśūnām saṃghātam yaṣṭyā pālaḥ prakālayet
tathā bhīmaḥ gajāṇīkam gadayā paryakālayat
tathā bhīmaḥ gajāṇīkam gadayā paryakālayat
59.
yathā pālaḥ yaṣṭyā paśūnām saṃghātam prakālayet
tathā bhīmaḥ gadayā gajāṇīkam paryakālayat
tathā bhīmaḥ gadayā gajāṇīkam paryakālayat
59.
Just as a herdsman would drive a herd of animals (paśu) with a stick, similarly, Bhīma drove back the elephant army with his mace (gadā).
गदया वध्यमानास्ते मार्गणैश्च समन्ततः ।
स्वान्यनीकानि मृद्नन्तः प्राद्रवन्कुञ्जरास्तव ॥६०॥
स्वान्यनीकानि मृद्नन्तः प्राद्रवन्कुञ्जरास्तव ॥६०॥
60. gadayā vadhyamānāste mārgaṇaiśca samantataḥ ,
svānyanīkāni mṛdnantaḥ prādravankuñjarāstava.
svānyanīkāni mṛdnantaḥ prādravankuñjarāstava.
60.
gadayā vadhyamānāḥ te mārgaṇaiḥ ca samantataḥ
svāni anīkāni mṛdnantaḥ prādravan kuñjarāḥ tava
svāni anīkāni mṛdnantaḥ prādravan kuñjarāḥ tava
60.
tava te kuñjarāḥ gadayā ca mārgaṇaiḥ samantataḥ
vadhyamānāḥ svāni anīkāni mṛdnantaḥ prādravan
vadhyamānāḥ svāni anīkāni mṛdnantaḥ prādravan
60.
Your elephants, being struck by the mace (gadā) and by arrows (mārgaṇa) from all sides, crushing their own forces, fled.
महावात इवाभ्राणि विधमित्वा स वारणान् ।
अतिष्ठत्तुमुले भीमः श्मशान इव शूलभृत् ॥६१॥
अतिष्ठत्तुमुले भीमः श्मशान इव शूलभृत् ॥६१॥
61. mahāvāta ivābhrāṇi vidhamitvā sa vāraṇān ,
atiṣṭhattumule bhīmaḥ śmaśāna iva śūlabhṛt.
atiṣṭhattumule bhīmaḥ śmaśāna iva śūlabhṛt.
61.
mahāvātaḥ iva abhrāṇi vidhamitvā sa vāraṇān
atiṣṭhat tumule bhīmaḥ śmaśāne iva śūlabhṛt
atiṣṭhat tumule bhīmaḥ śmaśāne iva śūlabhṛt
61.
sa bhīmaḥ mahāvātaḥ abhrāṇi iva vāraṇān
vidhamitvā tumule atiṣṭhat śmaśāne śūlabhṛt iva
vidhamitvā tumule atiṣṭhat śmaśāne śūlabhṛt iva
61.
Bhima, having scattered those elephants like a mighty wind scatters clouds, stood in the terrible tumult, like Shiva (śūlabhṛt) in a cremation ground (śmaśāna).
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58 (current chapter)
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47