महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-143
संजय उवाच ।
शतानीकं शरैस्तूर्णं निर्दहन्तं चमूं तव ।
चित्रसेनस्तव सुतो वारयामास भारत ॥१॥
शतानीकं शरैस्तूर्णं निर्दहन्तं चमूं तव ।
चित्रसेनस्तव सुतो वारयामास भारत ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
śatānīkaṁ śaraistūrṇaṁ nirdahantaṁ camūṁ tava ,
citrasenastava suto vārayāmāsa bhārata.
śatānīkaṁ śaraistūrṇaṁ nirdahantaṁ camūṁ tava ,
citrasenastava suto vārayāmāsa bhārata.
1.
sañjaya uvāca śatānīkam śaraiḥ tūrṇam nirdahantam
camūm tava citrasenaḥ tava sutaḥ vārayāmāsa bhārata
camūm tava citrasenaḥ tava sutaḥ vārayāmāsa bhārata
1.
sañjaya uvāca: bhārata,
tava sutaḥ citrasenaḥ tava camūm śaraiḥ tūrṇam nirdahantam śatānīkam vārayāmāsa.
tava sutaḥ citrasenaḥ tava camūm śaraiḥ tūrṇam nirdahantam śatānīkam vārayāmāsa.
1.
Sañjaya said: O descendant of Bharata, your son Citrasena swiftly checked Śatānīka, who was consuming your army with his arrows.
नाकुलिश्चित्रसेनं तु नाराचेनार्दयद्भृशम् ।
स च तं प्रतिविव्याध दशभिर्निशितैः शरैः ॥२॥
स च तं प्रतिविव्याध दशभिर्निशितैः शरैः ॥२॥
2. nākuliścitrasenaṁ tu nārācenārdayadbhṛśam ,
sa ca taṁ prativivyādha daśabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
sa ca taṁ prativivyādha daśabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
2.
nākuliḥ citrasenam tu nārācena ardayat bhṛśam
saḥ ca tam prativivyādha daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
saḥ ca tam prativivyādha daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
2.
nākuliḥ tu citrasenam nārācena bhṛśam ardayat.
ca saḥ daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ tam prativivyādha.
ca saḥ daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ tam prativivyādha.
2.
But Nakula's son (Śatānīka) greatly tormented Citrasena with an iron arrow. And he (Citrasena), in turn, pierced him (Śatānīka) with ten sharp arrows.
चित्रसेनो महाराज शतानीकं पुनर्युधि ।
नवभिर्निशितैर्बाणैराजघान स्तनान्तरे ॥३॥
नवभिर्निशितैर्बाणैराजघान स्तनान्तरे ॥३॥
3. citraseno mahārāja śatānīkaṁ punaryudhi ,
navabhirniśitairbāṇairājaghāna stanāntare.
navabhirniśitairbāṇairājaghāna stanāntare.
3.
citrasenaḥ mahārāja śatānīkam punar yudhi
navabhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ ājaghāna stanāntare
navabhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ ājaghāna stanāntare
3.
mahārāja citrasenaḥ punar yudhi navabhiḥ
niśitaiḥ bāṇaiḥ śatānīkam stanāntare ājaghāna
niśitaiḥ bāṇaiḥ śatānīkam stanāntare ājaghāna
3.
O great king, Citrasena again struck Śatānīka in the chest with nine sharp arrows in battle.
नाकुलिस्तस्य विशिखैर्वर्म संनतपर्वभिः ।
गात्रात्संच्यावयामास तदद्भुतमिवाभवत् ॥४॥
गात्रात्संच्यावयामास तदद्भुतमिवाभवत् ॥४॥
4. nākulistasya viśikhairvarma saṁnataparvabhiḥ ,
gātrātsaṁcyāvayāmāsa tadadbhutamivābhavat.
gātrātsaṁcyāvayāmāsa tadadbhutamivābhavat.
4.
nākuliḥ tasya viśikhaiḥ varma sannataparvabhiḥ
gātrāt saṃcyāvayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
gātrāt saṃcyāvayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
4.
nākuliḥ sannataparvabhiḥ viśikhaiḥ tasya gātrāt
varma saṃcyāvayāmāsa; tat iva adbhutam abhavat
varma saṃcyāvayāmāsa; tat iva adbhutam abhavat
4.
Nakuli (Śatānīka), with his well-jointed arrows, caused his (Citrasena's) armor to fall from his body; that was truly a wonder.
सोऽपेतवर्मा पुत्रस्ते विरराज भृशं नृप ।
उत्सृज्य काले राजेन्द्र निर्मोकमिव पन्नगः ॥५॥
उत्सृज्य काले राजेन्द्र निर्मोकमिव पन्नगः ॥५॥
5. so'petavarmā putraste virarāja bhṛśaṁ nṛpa ,
utsṛjya kāle rājendra nirmokamiva pannagaḥ.
utsṛjya kāle rājendra nirmokamiva pannagaḥ.
5.
saḥ apetavarmā putraḥ te virarāja bhṛśam nṛpa
utsṛjya kāle rājendra nirmokam iva pannagaḥ
utsṛjya kāle rājendra nirmokam iva pannagaḥ
5.
nṛpa rājendra saḥ te putraḥ apetavarmā bhṛśam virarāja,
kāle nirmokam utsṛjya pannagaḥ iva
kāle nirmokam utsṛjya pannagaḥ iva
5.
O king, that son of yours, his armor removed, shone brightly, just like a snake casting off its old skin (nirmoka) at the right time, O lord of kings.
ततोऽस्य निशितैर्बाणैर्ध्वजं चिच्छेद नाकुलिः ।
धनुश्चैव महाराज यतमानस्य संयुगे ॥६॥
धनुश्चैव महाराज यतमानस्य संयुगे ॥६॥
6. tato'sya niśitairbāṇairdhvajaṁ ciccheda nākuliḥ ,
dhanuścaiva mahārāja yatamānasya saṁyuge.
dhanuścaiva mahārāja yatamānasya saṁyuge.
6.
tataḥ asya niśitaiḥ bāṇaiḥ dhvajam ciccheda
nākuliḥ dhanuḥ ca eva mahārāja yatamānasya saṃyuge
nākuliḥ dhanuḥ ca eva mahārāja yatamānasya saṃyuge
6.
tataḥ mahārāja nākuliḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ asya
saṃyuge yatamānasya dhvajam ca eva dhanuḥ ciccheda
saṃyuge yatamānasya dhvajam ca eva dhanuḥ ciccheda
6.
Then, O great king, Nakuli, with sharp arrows, cut down his (Citrasena's) banner and also his bow, while he (Citrasena) was striving in that combat.
स छिन्नधन्वा समरे विवर्मा च महारथः ।
धनुरन्यन्महाराज जग्राहारिविदारणम् ॥७॥
धनुरन्यन्महाराज जग्राहारिविदारणम् ॥७॥
7. sa chinnadhanvā samare vivarmā ca mahārathaḥ ,
dhanuranyanmahārāja jagrāhārividāraṇam.
dhanuranyanmahārāja jagrāhārividāraṇam.
7.
saḥ chinnadhanvā samare vivarmā ca mahārathaḥ
dhanuḥ anyat mahārāja jagrāha ari-vidāraṇam
dhanuḥ anyat mahārāja jagrāha ari-vidāraṇam
7.
mahārāja saḥ chinnadhanvā vivarmā ca mahārathaḥ
samare anyat ari-vidāraṇam dhanuḥ jagrāha
samare anyat ari-vidāraṇam dhanuḥ jagrāha
7.
O great king, that great warrior, whose bow was broken and who was without armor in battle, then seized another enemy-destroying bow.
ततस्तूर्णं चित्रसेनो नाकुलिं नवभिः शरैः ।
विव्याध समरे क्रुद्धो भरतानां महारथः ॥८॥
विव्याध समरे क्रुद्धो भरतानां महारथः ॥८॥
8. tatastūrṇaṁ citraseno nākuliṁ navabhiḥ śaraiḥ ,
vivyādha samare kruddho bharatānāṁ mahārathaḥ.
vivyādha samare kruddho bharatānāṁ mahārathaḥ.
8.
tataḥ tūrṇam chitrasenaḥ nākuliṃ navabhiḥ śaraiḥ
vivyādha samare kruddhaḥ bharatānām mahārathaḥ
vivyādha samare kruddhaḥ bharatānām mahārathaḥ
8.
tataḥ kruddhaḥ bharatānām mahārathaḥ chitrasenaḥ
samare nākuliṃ navabhiḥ śaraiḥ tūrṇam vivyādha
samare nākuliṃ navabhiḥ śaraiḥ tūrṇam vivyādha
8.
Then, the enraged great warrior of the Bharatas, Chitrasena, quickly pierced Nakula with nine arrows in battle.
शतानीकोऽथ संक्रुद्धश्चित्रसेनस्य मारिष ।
जघान चतुरो वाहान्सारथिं च नरोत्तमः ॥९॥
जघान चतुरो वाहान्सारथिं च नरोत्तमः ॥९॥
9. śatānīko'tha saṁkruddhaścitrasenasya māriṣa ,
jaghāna caturo vāhānsārathiṁ ca narottamaḥ.
jaghāna caturo vāhānsārathiṁ ca narottamaḥ.
9.
śatānīkaḥ atha saṃkruddhaḥ chitrasenasya māriṣa
jaghāna caturaḥ vāhān sārathiṃ ca narottamaḥ
jaghāna caturaḥ vāhān sārathiṃ ca narottamaḥ
9.
māriṣa atha saṃkruddhaḥ narottamaḥ śatānīkaḥ
chitrasenasya caturaḥ vāhān ca sārathiṃ jaghāna
chitrasenasya caturaḥ vāhān ca sārathiṃ jaghāna
9.
O venerable one, then Śatānīka, the best of men, greatly enraged, killed Chitrasena's four horses and his charioteer.
अवप्लुत्य रथात्तस्माच्चित्रसेनो महारथः ।
नाकुलिं पञ्चविंशत्या शराणामार्दयद्बली ॥१०॥
नाकुलिं पञ्चविंशत्या शराणामार्दयद्बली ॥१०॥
10. avaplutya rathāttasmāccitraseno mahārathaḥ ,
nākuliṁ pañcaviṁśatyā śarāṇāmārdayadbalī.
nākuliṁ pañcaviṁśatyā śarāṇāmārdayadbalī.
10.
avaplutya rathāt tasmāt chitrasenaḥ mahārathaḥ
nākuliṃ pañcaviṃśatyā śarāṇām ārdayat balī
nākuliṃ pañcaviṃśatyā śarāṇām ārdayat balī
10.
tasmāt rathāt avaplutya balī mahārathaḥ
chitrasenaḥ pañcaviṃśatyā śarāṇām nākuliṃ ārdayat
chitrasenaḥ pañcaviṃśatyā śarāṇām nākuliṃ ārdayat
10.
Having leaped down from that chariot, the powerful great warrior Chitrasena afflicted Nakula with twenty-five arrows.
तस्य तत्कुर्वतः कर्म नकुलस्य सुतो रणे ।
अर्धचन्द्रेण चिच्छेद चापं रत्नविभूषितम् ॥११॥
अर्धचन्द्रेण चिच्छेद चापं रत्नविभूषितम् ॥११॥
11. tasya tatkurvataḥ karma nakulasya suto raṇe ,
ardhacandreṇa ciccheda cāpaṁ ratnavibhūṣitam.
ardhacandreṇa ciccheda cāpaṁ ratnavibhūṣitam.
11.
tasya tat kurvataḥ karma nakulasya sutaḥ raṇe
ardha-candreṇa ciccheda cāpam ratna-vibhūṣitam
ardha-candreṇa ciccheda cāpam ratna-vibhūṣitam
11.
raṇe nakulasya sutaḥ tat karma kurvataḥ tasya
ratna-vibhūṣitam cāpam ardha-candreṇa ciccheda
ratna-vibhūṣitam cāpam ardha-candreṇa ciccheda
11.
In the battle, Nakula's son cut the gem-adorned bow of that one who was performing his action (karma), using a crescent-shaped arrow.
स छिन्नधन्वा विरथो हताश्वो हतसारथिः ।
आरुरोह रथं तूर्णं हार्दिक्यस्य महात्मनः ॥१२॥
आरुरोह रथं तूर्णं हार्दिक्यस्य महात्मनः ॥१२॥
12. sa chinnadhanvā viratho hatāśvo hatasārathiḥ ,
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ hārdikyasya mahātmanaḥ.
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ hārdikyasya mahātmanaḥ.
12.
saḥ chinna-dhanvā virathaḥ hatāśvaḥ hata-sārathiḥ
āruroha ratham tūrṇam hārdikyasya mahātmanaḥ
āruroha ratham tūrṇam hārdikyasya mahātmanaḥ
12.
saḥ chinna-dhanvā virathaḥ hatāśvaḥ hata-sārathiḥ
tūrṇam mahātmanaḥ hārdikyasya ratham āruroha
tūrṇam mahātmanaḥ hārdikyasya ratham āruroha
12.
With his bow broken, his chariot destroyed, his horses and charioteer killed, he quickly ascended the chariot of the great-souled Hārdikya.
द्रुपदं तु सहानीकं द्रोणप्रेप्सुं महारथम् ।
वृषसेनोऽभ्ययात्तूर्णं किरञ्शरशतैस्तदा ॥१३॥
वृषसेनोऽभ्ययात्तूर्णं किरञ्शरशतैस्तदा ॥१३॥
13. drupadaṁ tu sahānīkaṁ droṇaprepsuṁ mahāratham ,
vṛṣaseno'bhyayāttūrṇaṁ kirañśaraśataistadā.
vṛṣaseno'bhyayāttūrṇaṁ kirañśaraśataistadā.
13.
drupadaṃ tu sahānīkaṃ droṇa-prepsuṃ mahārathaṃ
vṛṣasenaḥ abhyayāt tūrṇam kiran śara-śataiḥ tadā
vṛṣasenaḥ abhyayāt tūrṇam kiran śara-śataiḥ tadā
13.
tu tadā vṛṣasenaḥ sahānīkam droṇa-prepsum mahāratham
drupadam tūrṇam śara-śataiḥ kiran abhyayāt
drupadam tūrṇam śara-śataiḥ kiran abhyayāt
13.
Vṛṣasena then quickly attacked Drupada, the great warrior (mahāratha), who was accompanied by his army and eager to reach Droṇa, showering him with hundreds of arrows.
यज्ञसेनस्तु समरे कर्णपुत्रं महारथम् ।
षष्ट्या शराणां विव्याध बाह्वोरुरसि चानघ ॥१४॥
षष्ट्या शराणां विव्याध बाह्वोरुरसि चानघ ॥१४॥
14. yajñasenastu samare karṇaputraṁ mahāratham ,
ṣaṣṭyā śarāṇāṁ vivyādha bāhvorurasi cānagha.
ṣaṣṭyā śarāṇāṁ vivyādha bāhvorurasi cānagha.
14.
yajñasenaḥ tu samare karṇa-putram mahāratham
ṣaṣṭyā śarāṇām vivyādha bāhvoḥ urasi ca anagha
ṣaṣṭyā śarāṇām vivyādha bāhvoḥ urasi ca anagha
14.
tu anagha yajñasenaḥ samare mahāratham karṇa-putram
ṣaṣṭyā śarāṇām bāhvoḥ urasi ca vivyādha
ṣaṣṭyā śarāṇām bāhvoḥ urasi ca vivyādha
14.
But Yajñasena, O sinless one, in battle pierced Karna's son, the great warrior (mahāratha), with sixty arrows on both his arms and on his chest.
वृषसेनस्तु संक्रुद्धो यज्ञसेनं रथे स्थितम् ।
बहुभिः सायकैस्तीक्ष्णैराजघान स्तनान्तरे ॥१५॥
बहुभिः सायकैस्तीक्ष्णैराजघान स्तनान्तरे ॥१५॥
15. vṛṣasenastu saṁkruddho yajñasenaṁ rathe sthitam ,
bahubhiḥ sāyakaistīkṣṇairājaghāna stanāntare.
bahubhiḥ sāyakaistīkṣṇairājaghāna stanāntare.
15.
vṛṣasenaḥ tu saṃkruddhaḥ yajñasenam rathe sthitam
bahubhiḥ sāyakaiḥ tīkṣṇaiḥ ājaghāna stanāntare
bahubhiḥ sāyakaiḥ tīkṣṇaiḥ ājaghāna stanāntare
15.
tu saṃkruddhaḥ vṛṣasenaḥ rathe sthitam yajñasenam
bahubhiḥ tīkṣṇaiḥ sāyakaiḥ stanāntare ājaghāna
bahubhiḥ tīkṣṇaiḥ sāyakaiḥ stanāntare ājaghāna
15.
But Vṛṣasena, highly enraged, struck Yajñasena (Dhṛṣṭadyumna), who was positioned in his chariot, directly in the chest with many sharp arrows.
तावुभौ शरनुन्नाङ्गौ शरकण्टकिनौ रणे ।
व्यभ्राजेतां महाराज श्वाविधौ शललैरिव ॥१६॥
व्यभ्राजेतां महाराज श्वाविधौ शललैरिव ॥१६॥
16. tāvubhau śaranunnāṅgau śarakaṇṭakinau raṇe ,
vyabhrājetāṁ mahārāja śvāvidhau śalalairiva.
vyabhrājetāṁ mahārāja śvāvidhau śalalairiva.
16.
tau ubhau śaranunna-aṅgau śarakaṇṭakinau raṇe
vyabhrājetām mahārāja śvāvidhau śalalaiḥ iva
vyabhrājetām mahārāja śvāvidhau śalalaiḥ iva
16.
mahārāja tau ubhau śaranunna-aṅgau śarakaṇṭakinau
raṇe śalalair iva śvāvidhau vyabhrājetām
raṇe śalalair iva śvāvidhau vyabhrājetām
16.
O great king, those two warriors, with their bodies pierced and bristling with arrows like quills, shone brilliantly in battle, just like two porcupines covered with their spines.
रुक्मपुङ्खैरजिह्माग्रैः शरैश्छिन्नतनुच्छदौ ।
रुधिरौघपरिक्लिन्नौ व्यभ्राजेतां महामृधे ॥१७॥
रुधिरौघपरिक्लिन्नौ व्यभ्राजेतां महामृधे ॥१७॥
17. rukmapuṅkhairajihmāgraiḥ śaraiśchinnatanucchadau ,
rudhiraughapariklinnau vyabhrājetāṁ mahāmṛdhe.
rudhiraughapariklinnau vyabhrājetāṁ mahāmṛdhe.
17.
rukmapuṅkhaiḥ ajihmāgraiḥ śaraiḥ chinnatanucchadau
rudhiraughapariklinnau vyabhrājetām mahāmṛdhe
rudhiraughapariklinnau vyabhrājetām mahāmṛdhe
17.
rukmapuṅkhaiḥ ajihmāgraiḥ śaraiḥ chinnatanucchadau
rudhiraughapariklinnau mahāmṛdhe vyabhrājetām
rudhiraughapariklinnau mahāmṛdhe vyabhrājetām
17.
With their body armor torn by golden-feathered, straight-tipped arrows, and drenched in streams of blood, those two shone brilliantly in the great battle.
तपनीयनिभौ चित्रौ कल्पवृक्षाविवाद्भुतौ ।
किंशुकाविव चोत्फुल्लौ व्यकाशेतां रणाजिरे ॥१८॥
किंशुकाविव चोत्फुल्लौ व्यकाशेतां रणाजिरे ॥१८॥
18. tapanīyanibhau citrau kalpavṛkṣāvivādbhutau ,
kiṁśukāviva cotphullau vyakāśetāṁ raṇājire.
kiṁśukāviva cotphullau vyakāśetāṁ raṇājire.
18.
tapanīyanibhau citrau kalpavṛkṣau iva adbhutau
kiṃśukau iva ca utphullau vyakāśetām raṇājire
kiṃśukau iva ca utphullau vyakāśetām raṇājire
18.
tapanīyanibhau citrau adbhutau kalpavṛkṣau iva
ca utphullau kiṃśukau iva raṇājire vyakāśetām
ca utphullau kiṃśukau iva raṇājire vyakāśetām
18.
Appearing like two extraordinary, variegated wish-fulfilling trees (kalpavṛkṣa) and like two fully blossomed kiṃśuka trees, they both shone brilliantly on the battlefield, radiant as refined gold.
वृषसेनस्ततो राजन्नवभिर्द्रुपदं शरैः ।
विद्ध्वा विव्याध सप्तत्या पुनश्चान्यैस्त्रिभिः शरैः ॥१९॥
विद्ध्वा विव्याध सप्तत्या पुनश्चान्यैस्त्रिभिः शरैः ॥१९॥
19. vṛṣasenastato rājannavabhirdrupadaṁ śaraiḥ ,
viddhvā vivyādha saptatyā punaścānyaistribhiḥ śaraiḥ.
viddhvā vivyādha saptatyā punaścānyaistribhiḥ śaraiḥ.
19.
vṛṣasenaḥ tataḥ rājan navabhiḥ drupadam śaraiḥ viddhvā
vivyādha saptatyā punaḥ ca anyaiḥ tribhiḥ śaraiḥ
vivyādha saptatyā punaḥ ca anyaiḥ tribhiḥ śaraiḥ
19.
rājan tataḥ vṛṣasenaḥ navabhiḥ śaraiḥ drupadam viddhvā
saptatyā ca punaḥ anyaiḥ tribhiḥ śaraiḥ vivyādha
saptatyā ca punaḥ anyaiḥ tribhiḥ śaraiḥ vivyādha
19.
Then, O king, Vṛṣasena, having pierced Drupada with nine arrows, struck him (again) with seventy arrows, and then again with three other arrows.
ततः शरसहस्राणि विमुञ्चन्विबभौ तदा ।
कर्णपुत्रो महाराज वर्षमाण इवाम्बुदः ॥२०॥
कर्णपुत्रो महाराज वर्षमाण इवाम्बुदः ॥२०॥
20. tataḥ śarasahasrāṇi vimuñcanvibabhau tadā ,
karṇaputro mahārāja varṣamāṇa ivāmbudaḥ.
karṇaputro mahārāja varṣamāṇa ivāmbudaḥ.
20.
tataḥ śarasahasrāṇi vimuñcan vibabhau tadā
karṇaputraḥ mahārāja varṣamāṇaḥ iva ambudaḥ
karṇaputraḥ mahārāja varṣamāṇaḥ iva ambudaḥ
20.
mahārāja tataḥ karṇaputraḥ śarasahasrāṇi
vimuñcan tadā varṣamāṇaḥ ambudaḥ iva vibabhau
vimuñcan tadā varṣamāṇaḥ ambudaḥ iva vibabhau
20.
Then, O great king, Karṇa's son, releasing thousands of arrows, then shone like a raining cloud.
ततस्तु द्रुपदानीकं शरैश्छिन्नतनुच्छदम् ।
संप्राद्रवद्रणे राजन्निशीथे भैरवे सति ॥२१॥
संप्राद्रवद्रणे राजन्निशीथे भैरवे सति ॥२१॥
21. tatastu drupadānīkaṁ śaraiśchinnatanucchadam ,
saṁprādravadraṇe rājanniśīthe bhairave sati.
saṁprādravadraṇe rājanniśīthe bhairave sati.
21.
tataḥ tu drupadānīkam śaraiḥ chinnatanucchadam
samprādravat raṇe rājan niśīthe bhairave sati
samprādravat raṇe rājan niśīthe bhairave sati
21.
rājan tataḥ tu śaraiḥ chinnatanucchadam drupadānīkam
bhairave niśīthe sati raṇe samprādravat
bhairave niśīthe sati raṇe samprādravat
21.
Then, O king, Drupada's army, whose armor (tanucchada) had been torn apart by arrows, fled in battle during that dreadful midnight.
प्रदीपैर्हि परित्यक्तैर्ज्वलद्भिस्तैः समन्ततः ।
व्यराजत मही राजन्वीताभ्रा द्यौरिव ग्रहैः ॥२२॥
व्यराजत मही राजन्वीताभ्रा द्यौरिव ग्रहैः ॥२२॥
22. pradīpairhi parityaktairjvaladbhistaiḥ samantataḥ ,
vyarājata mahī rājanvītābhrā dyauriva grahaiḥ.
vyarājata mahī rājanvītābhrā dyauriva grahaiḥ.
22.
pradīpaiḥ hi parityaktaiḥ jvaladbhiḥ taiḥ samantataḥ
vyarājata mahī rājan vītābhrā dyauḥ iva grahaiḥ
vyarājata mahī rājan vītābhrā dyauḥ iva grahaiḥ
22.
rājan hi mahī samantataḥ taiḥ parityaktaiḥ jvaladbhiḥ
pradīpaiḥ grahaiḥ vītābhrā dyauḥ iva vyarājata
pradīpaiḥ grahaiḥ vītābhrā dyauḥ iva vyarājata
22.
Indeed, O king, the earth shone all around with those abandoned, burning lamps, resembling the cloudless sky illuminated by planets.
तथाङ्गदैर्निपतितैर्व्यराजत वसुंधरा ।
प्रावृट्काले महाराज विद्युद्भिरिव तोयदः ॥२३॥
प्रावृट्काले महाराज विद्युद्भिरिव तोयदः ॥२३॥
23. tathāṅgadairnipatitairvyarājata vasuṁdharā ,
prāvṛṭkāle mahārāja vidyudbhiriva toyadaḥ.
prāvṛṭkāle mahārāja vidyudbhiriva toyadaḥ.
23.
tathā aṅgadaiḥ nipatitaiḥ vyarājata vasuṃdharā
prāvṛṭkāle mahārāja vidyudbhiḥ iva toyadaḥ
prāvṛṭkāle mahārāja vidyudbhiḥ iva toyadaḥ
23.
mahārāja vasuṃdharā nipatitaiḥ aṅgadaiḥ
vyarājata prāvṛṭkāle toyadaḥ vidyudbhiḥ iva
vyarājata prāvṛṭkāle toyadaḥ vidyudbhiḥ iva
23.
O great king, the earth appeared splendid with fallen armlets, just as a cloud shines with lightning flashes during the rainy season.
ततः कर्णसुतत्रस्ताः सोमका विप्रदुद्रुवुः ।
यथेन्द्रभयवित्रस्ता दानवास्तारकामये ॥२४॥
यथेन्द्रभयवित्रस्ता दानवास्तारकामये ॥२४॥
24. tataḥ karṇasutatrastāḥ somakā vipradudruvuḥ ,
yathendrabhayavitrastā dānavāstārakāmaye.
yathendrabhayavitrastā dānavāstārakāmaye.
24.
tataḥ karṇasutatrastāḥ somakāḥ vipradudruvuḥ
yathā indrabhayavitrastāḥ dānavāḥ tārakāmaye
yathā indrabhayavitrastāḥ dānavāḥ tārakāmaye
24.
tataḥ karṇasutatrastāḥ somakāḥ vipradudruvuḥ
yathā indrabhayavitrastāḥ dānavāḥ tārakāmaye
yathā indrabhayavitrastāḥ dānavāḥ tārakāmaye
24.
Then, the Somakas, terrified by Karṇa's son, fled in all directions, just as the Dānavas (demons), terrified by Indra, scattered during the war for Tārakā.
तेनार्द्यमानाः समरे द्रवमाणाश्च सोमकाः ।
व्यराजन्त महाराज प्रदीपैरवभासिताः ॥२५॥
व्यराजन्त महाराज प्रदीपैरवभासिताः ॥२५॥
25. tenārdyamānāḥ samare dravamāṇāśca somakāḥ ,
vyarājanta mahārāja pradīpairavabhāsitāḥ.
vyarājanta mahārāja pradīpairavabhāsitāḥ.
25.
tena ardyamānāḥ samare dravamāṇāḥ ca somakāḥ
vyarājanta mahārāja pradīpaiḥ avabhāsitāḥ
vyarājanta mahārāja pradīpaiḥ avabhāsitāḥ
25.
mahārāja tena samare ardyamāṇāḥ ca dravamāṇāḥ
somakāḥ pradīpaiḥ avabhāsitāḥ vyarājanta
somakāḥ pradīpaiḥ avabhāsitāḥ vyarājanta
25.
O great king, the Somakas, being oppressed by him (Karṇa's son) in battle and fleeing, appeared splendid, as if illuminated by lamps.
तांस्तु निर्जित्य समरे कर्णपुत्रो व्यरोचत ।
मध्यंदिनमनुप्राप्तो घर्मांशुरिव भारत ॥२६॥
मध्यंदिनमनुप्राप्तो घर्मांशुरिव भारत ॥२६॥
26. tāṁstu nirjitya samare karṇaputro vyarocata ,
madhyaṁdinamanuprāpto gharmāṁśuriva bhārata.
madhyaṁdinamanuprāpto gharmāṁśuriva bhārata.
26.
tān tu nirjitya samare karṇaputraḥ vyarocata
madhyaṃdinam anuprāptaḥ gharmāṃśuḥ iva bhārata
madhyaṃdinam anuprāptaḥ gharmāṃśuḥ iva bhārata
26.
bhārata tu karṇaputraḥ tān samare nirjitya
vyarocata madhyaṃdinam anuprāptaḥ gharmāṃśuḥ iva
vyarocata madhyaṃdinam anuprāptaḥ gharmāṃśuḥ iva
26.
But having conquered them (the Somakas) in battle, Karṇa's son shone gloriously, O Bhārata, like the sun having reached its zenith at midday.
तेषु राजसहस्रेषु तावकेषु परेषु च ।
एक एव ज्वलंस्तस्थौ वृषसेनः प्रतापवान् ॥२७॥
एक एव ज्वलंस्तस्थौ वृषसेनः प्रतापवान् ॥२७॥
27. teṣu rājasahasreṣu tāvakeṣu pareṣu ca ,
eka eva jvalaṁstasthau vṛṣasenaḥ pratāpavān.
eka eva jvalaṁstasthau vṛṣasenaḥ pratāpavān.
27.
teṣu rājasahasreṣu tāvakeṣu pareṣu ca ekaḥ
eva jvalan tasthau vṛṣasenaḥ pratāpavān
eva jvalan tasthau vṛṣasenaḥ pratāpavān
27.
vṛṣasenaḥ pratāpavān ekaḥ eva tāvakeṣu
pareṣu ca teṣu rājasahasreṣu jvalan tasthau
pareṣu ca teṣu rājasahasreṣu jvalan tasthau
27.
Among those thousands of kings, both belonging to your side and to others', only the mighty Vṛṣasena stood shining brightly.
स विजित्य रणे शूरान्सोमकानां महारथान् ।
जगाम त्वरितस्तत्र यत्र राजा युधिष्ठिरः ॥२८॥
जगाम त्वरितस्तत्र यत्र राजा युधिष्ठिरः ॥२८॥
28. sa vijitya raṇe śūrānsomakānāṁ mahārathān ,
jagāma tvaritastatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ.
jagāma tvaritastatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ.
28.
saḥ vijitya raṇe śūrān somakānām mahārathān
jagāma tvaritaḥ tatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
jagāma tvaritaḥ tatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
28.
saḥ raṇe somakānām śūrān mahārathān vijitya
tvaritaḥ tatra jagāma yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
tvaritaḥ tatra jagāma yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
28.
Having conquered the heroic great charioteers of the Somakas in battle, he quickly went to that place where King Yudhiṣṭhira was.
प्रतिविन्ध्यमथ क्रुद्धं प्रदहन्तं रणे रिपून् ।
दुःशासनस्तव सुतः प्रत्युद्गच्छन्महारथः ॥२९॥
दुःशासनस्तव सुतः प्रत्युद्गच्छन्महारथः ॥२९॥
29. prativindhyamatha kruddhaṁ pradahantaṁ raṇe ripūn ,
duḥśāsanastava sutaḥ pratyudgacchanmahārathaḥ.
duḥśāsanastava sutaḥ pratyudgacchanmahārathaḥ.
29.
prativindhyam atha kruddham pradahantam raṇe ripūn
duḥśāsanaḥ tava sutaḥ pratyudgacchan mahārathaḥ
duḥśāsanaḥ tava sutaḥ pratyudgacchan mahārathaḥ
29.
atha tava sutaḥ duḥśāsanaḥ mahārathaḥ kruddham raṇe
ripūn pradahantam prativindhyam pratyudgacchan
ripūn pradahantam prativindhyam pratyudgacchan
29.
Then, your son Duḥśāsana, a great charioteer, advanced to meet Prativindhya, who was enraged and fiercely burning his enemies in battle.
तयोः समागमो राजंश्चित्ररूपो बभूव ह ।
व्यपेतजलदे व्योम्नि बुधभार्गवयोरिव ॥३०॥
व्यपेतजलदे व्योम्नि बुधभार्गवयोरिव ॥३०॥
30. tayoḥ samāgamo rājaṁścitrarūpo babhūva ha ,
vyapetajalade vyomni budhabhārgavayoriva.
vyapetajalade vyomni budhabhārgavayoriva.
30.
tayoḥ samāgamaḥ rājan citrarūpaḥ babhūva ha
vyapetajalade vyomni budhabhārgavayoḥ iva
vyapetajalade vyomni budhabhārgavayoḥ iva
30.
rājan tayoḥ samāgamaḥ citrarūpaḥ babhūva ha,
vyapetajalade vyomni budhabhārgavayoḥ iva
vyapetajalade vyomni budhabhārgavayoḥ iva
30.
O King, the encounter between those two was indeed extraordinary, just like that of Budha (Mercury) and Bhārgava (Venus) in a sky devoid of clouds.
प्रतिविन्ध्यं तु समरे कुर्वाणं कर्म दुष्करम् ।
दुःशासनस्त्रिभिर्बाणैर्ललाटे समविध्यत ॥३१॥
दुःशासनस्त्रिभिर्बाणैर्ललाटे समविध्यत ॥३१॥
31. prativindhyaṁ tu samare kurvāṇaṁ karma duṣkaram ,
duḥśāsanastribhirbāṇairlalāṭe samavidhyata.
duḥśāsanastribhirbāṇairlalāṭe samavidhyata.
31.
prativindhyam tu samare kurvāṇam karma duṣkaram
duḥśāsanaḥ tribhiḥ bāṇaiḥ lalāṭe samavidhyata
duḥśāsanaḥ tribhiḥ bāṇaiḥ lalāṭe samavidhyata
31.
duḥśāsanaḥ tu samare duṣkaram karma kurvāṇam
prativindhyam tribhiḥ bāṇaiḥ lalāṭe samavidhyata
prativindhyam tribhiḥ bāṇaiḥ lalāṭe samavidhyata
31.
But Duśśāsana, with three arrows, pierced Prativindhya on the forehead while he was performing a difficult deed in battle.
सोऽतिविद्धो बलवता पुत्रेण तव धन्विना ।
विरराज महाबाहुः सशृङ्ग इव पर्वतः ॥३२॥
विरराज महाबाहुः सशृङ्ग इव पर्वतः ॥३२॥
32. so'tividdho balavatā putreṇa tava dhanvinā ,
virarāja mahābāhuḥ saśṛṅga iva parvataḥ.
virarāja mahābāhuḥ saśṛṅga iva parvataḥ.
32.
saḥ atividdhaḥ balavatā putreṇa tava dhanvinā
virarāja mahābāhuḥ saśṛṅgaḥ iva parvataḥ
virarāja mahābāhuḥ saśṛṅgaḥ iva parvataḥ
32.
saḥ mahābāhuḥ balavatā tava dhanvinā putreṇa
atividdhaḥ saśṛṅgaḥ parvataḥ iva virarāja
atividdhaḥ saśṛṅgaḥ parvataḥ iva virarāja
32.
Deeply pierced by your powerful son, the archer, that mighty-armed (Prativindhya) appeared splendid, like a mountain with its peaks.
दुःशासनं तु समरे प्रतिविन्ध्यो महारथः ।
नवभिः सायकैर्विद्ध्वा पुनर्विव्याध सप्तभिः ॥३३॥
नवभिः सायकैर्विद्ध्वा पुनर्विव्याध सप्तभिः ॥३३॥
33. duḥśāsanaṁ tu samare prativindhyo mahārathaḥ ,
navabhiḥ sāyakairviddhvā punarvivyādha saptabhiḥ.
navabhiḥ sāyakairviddhvā punarvivyādha saptabhiḥ.
33.
duḥśāsanam tu samare prativindhyaḥ mahārathaḥ
navabhiḥ sāyakaiḥ viddhvā punaḥ vivyādha saptabhiḥ
navabhiḥ sāyakaiḥ viddhvā punaḥ vivyādha saptabhiḥ
33.
prativindhyaḥ mahārathaḥ tu samare navabhiḥ sāyakaiḥ
viddhvā duḥśāsanam punaḥ saptabhiḥ vivyādha
viddhvā duḥśāsanam punaḥ saptabhiḥ vivyādha
33.
But Prativindhya, the great charioteer, having first pierced Duśśāsana in battle with nine arrows, then pierced him again with seven (arrows).
तत्र भारत पुत्रस्ते कृतवान्कर्म दुष्करम् ।
प्रतिविन्ध्यहयानुग्रैः पातयामास यच्छरैः ॥३४॥
प्रतिविन्ध्यहयानुग्रैः पातयामास यच्छरैः ॥३४॥
34. tatra bhārata putraste kṛtavānkarma duṣkaram ,
prativindhyahayānugraiḥ pātayāmāsa yaccharaiḥ.
prativindhyahayānugraiḥ pātayāmāsa yaccharaiḥ.
34.
tatra bhārata putraḥ te kṛtavān karma duṣkaram
prativindhyahayān ugraiḥ pātayāmāsa yat śaraiḥ
prativindhyahayān ugraiḥ pātayāmāsa yat śaraiḥ
34.
bhārata tatra te putraḥ duṣkaram karma kṛtavān
yat ugraiḥ śaraiḥ prativindhyahayān pātayāmāsa
yat ugraiḥ śaraiḥ prativindhyahayān pātayāmāsa
34.
O Bhārata, your son (Duśśāsana) performed a difficult deed there, because he struck down Prativindhya's horses with fierce arrows.
सारथिं चास्य भल्लेन ध्वजं च समपातयत् ।
रथं च शतशो राजन्व्यधमत्तस्य धन्विनः ॥३५॥
रथं च शतशो राजन्व्यधमत्तस्य धन्विनः ॥३५॥
35. sārathiṁ cāsya bhallena dhvajaṁ ca samapātayat ,
rathaṁ ca śataśo rājanvyadhamattasya dhanvinaḥ.
rathaṁ ca śataśo rājanvyadhamattasya dhanvinaḥ.
35.
sārathim ca asya bhallena dhvajam ca samapātayat
ratham ca śataśaḥ rājan vyadhamat tasya dhanvinaḥ
ratham ca śataśaḥ rājan vyadhamat tasya dhanvinaḥ
35.
rājan asya sārathim dhvajam ca bhallena samapātayat
ca tasya dhanvinaḥ ratham śataśaḥ vyadhamat
ca tasya dhanvinaḥ ratham śataśaḥ vyadhamat
35.
O King, he struck down his charioteer and his banner with an arrow. He also shattered that archer's chariot into hundreds of pieces.
पताकाश्च स तूणीरान्रश्मीन्योक्त्राणि चाभिभो ।
चिच्छेद तिलशः क्रुद्धः शरैः संनतपर्वभिः ॥३६॥
चिच्छेद तिलशः क्रुद्धः शरैः संनतपर्वभिः ॥३६॥
36. patākāśca sa tūṇīrānraśmīnyoktrāṇi cābhibho ,
ciccheda tilaśaḥ kruddhaḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
ciccheda tilaśaḥ kruddhaḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
36.
patākāḥ ca saḥ tūṇīrān raśmīn yoktrāṇi ca abhibho
ciccheda tilaśaḥ kruddhaḥ śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
ciccheda tilaśaḥ kruddhaḥ śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
36.
abhibho saḥ kruddhaḥ patākāḥ ca tūṇīrān raśmīn
yoktrāṇi ca saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ tilaśaḥ ciccheda
yoktrāṇi ca saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ tilaśaḥ ciccheda
36.
O lord, enraged, he cut his banners, quivers, reins, and harnesses into tiny pieces with arrows that had well-fitted joints.
विरथः स तु धर्मात्मा धनुष्पाणिरवस्थितः ।
अयोधयत्तव सुतं किरञ्शरशतान्बहून् ॥३७॥
अयोधयत्तव सुतं किरञ्शरशतान्बहून् ॥३७॥
37. virathaḥ sa tu dharmātmā dhanuṣpāṇiravasthitaḥ ,
ayodhayattava sutaṁ kirañśaraśatānbahūn.
ayodhayattava sutaṁ kirañśaraśatānbahūn.
37.
virathaḥ saḥ tu dharmātmā dhanuṣpāṇiḥ avasthitaḥ
ayodhayat tava sutam kiran śaraśatān bahūn
ayodhayat tava sutam kiran śaraśatān bahūn
37.
saḥ tu dharmātmā virathaḥ dhanuṣpāṇiḥ avasthitaḥ
tava sutam bahūn śaraśatān kiran ayodhayat
tava sutam bahūn śaraśatān kiran ayodhayat
37.
But that righteous-souled (dharma-ātman) warrior, dismounted and standing with a bow in hand, fought your son, showering many hundreds of arrows.
क्षुरप्रेण धनुस्तस्य चिच्छेद कृतहस्तवत् ।
अथैनं दशभिर्भल्लैश्छिन्नधन्वानमार्दयत् ॥३८॥
अथैनं दशभिर्भल्लैश्छिन्नधन्वानमार्दयत् ॥३८॥
38. kṣurapreṇa dhanustasya ciccheda kṛtahastavat ,
athainaṁ daśabhirbhallaiśchinnadhanvānamārdayat.
athainaṁ daśabhirbhallaiśchinnadhanvānamārdayat.
38.
kṣurapreṇa dhanuḥ tasya ciccheda kṛtahastavat atha
enam daśabhiḥ bhallaiḥ chinnadhanvānam ārdayat
enam daśabhiḥ bhallaiḥ chinnadhanvānam ārdayat
38.
kṣurapreṇa tasya dhanuḥ kṛtahastavat ciccheda atha
daśabhiḥ bhallaiḥ chinnadhanvānam enam ārdayat
daśabhiḥ bhallaiḥ chinnadhanvānam enam ārdayat
38.
With a razor-sharp arrow, he expertly cut his bow. Then, he afflicted that bowless (chinnadhanvan) warrior with ten darts.
तं दृष्ट्वा विरथं तत्र भ्रातरोऽस्य महारथाः ।
अन्ववर्तन्त वेगेन महत्या सेनया सह ॥३९॥
अन्ववर्तन्त वेगेन महत्या सेनया सह ॥३९॥
39. taṁ dṛṣṭvā virathaṁ tatra bhrātaro'sya mahārathāḥ ,
anvavartanta vegena mahatyā senayā saha.
anvavartanta vegena mahatyā senayā saha.
39.
tam dṛṣṭvā viratham tatra bhrātaraḥ asya
mahārathāḥ anvavartanta vegena mahatyā senayā saha
mahārathāḥ anvavartanta vegena mahatyā senayā saha
39.
tatra tam viratham dṛṣṭvā asya mahārathāḥ
bhrātaraḥ mahatyā senayā saha vegena anvavartanta
bhrātaraḥ mahatyā senayā saha vegena anvavartanta
39.
Seeing him without his chariot there, his brothers, who were great warriors (mahārathas), quickly rallied around him with a large army.
आप्लुतः स ततो यानं सुतसोमस्य भास्वरम् ।
धनुर्गृह्य महाराज विव्याध तनयं तव ॥४०॥
धनुर्गृह्य महाराज विव्याध तनयं तव ॥४०॥
40. āplutaḥ sa tato yānaṁ sutasomasya bhāsvaram ,
dhanurgṛhya mahārāja vivyādha tanayaṁ tava.
dhanurgṛhya mahārāja vivyādha tanayaṁ tava.
40.
āplutaḥ saḥ tataḥ yānam sutasomasya bhāsvaram
dhanuḥ gṛhya mahārāja vivyādha tanayam tava
dhanuḥ gṛhya mahārāja vivyādha tanayam tava
40.
mahārāja saḥ tataḥ sutasomasya bhāsvaram yānam
āplutaḥ dhanuḥ gṛhya tava tanayam vivyādha
āplutaḥ dhanuḥ gṛhya tava tanayam vivyādha
40.
O great king (mahārāja), he then leaped onto Sutasoma's brilliant chariot, and grasping his bow, struck your son.
ततस्तु तावकाः सर्वे परिवार्य सुतं तव ।
अभ्यवर्तन्त संग्रामे महत्या सेनया वृताः ॥४१॥
अभ्यवर्तन्त संग्रामे महत्या सेनया वृताः ॥४१॥
41. tatastu tāvakāḥ sarve parivārya sutaṁ tava ,
abhyavartanta saṁgrāme mahatyā senayā vṛtāḥ.
abhyavartanta saṁgrāme mahatyā senayā vṛtāḥ.
41.
tataḥ tu tāvakāḥ sarve parivārya sutam tava
abhyavartanta saṃgrāme mahatyā senayā vṛtāḥ
abhyavartanta saṃgrāme mahatyā senayā vṛtāḥ
41.
tataḥ tu sarve tāvakāḥ tava sutam parivārya
mahatyā senayā vṛtāḥ saṃgrāme abhyavartanta
mahatyā senayā vṛtāḥ saṃgrāme abhyavartanta
41.
Then, all your warriors (tāvakāḥ), encircling your son, advanced in the battle, enveloped by a vast army.
ततः प्रववृते युद्धं तव तेषां च भारत ।
निशीथे दारुणे काले यमराष्ट्रविवर्धनम् ॥४२॥
निशीथे दारुणे काले यमराष्ट्रविवर्धनम् ॥४२॥
42. tataḥ pravavṛte yuddhaṁ tava teṣāṁ ca bhārata ,
niśīthe dāruṇe kāle yamarāṣṭravivardhanam.
niśīthe dāruṇe kāle yamarāṣṭravivardhanam.
42.
tataḥ pravavṛte yuddham tava teṣām ca bhārata
niśīthe dāruṇe kāle yamarāṣṭravivardhanam
niśīthe dāruṇe kāle yamarāṣṭravivardhanam
42.
bhārata tataḥ niśīthe dāruṇe kāle
yamarāṣṭravivardhanam yuddham tava teṣām ca pravavṛte
yamarāṣṭravivardhanam yuddham tava teṣām ca pravavṛte
42.
Then, O descendant of Bharata (Bhārata), a battle commenced between your forces and theirs in the dreadful darkness of midnight, a conflict that expanded the dominion of Yama, the god of death.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143 (current chapter)
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47