Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-51

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
नहुषस्तु ततः श्रुत्वा च्यवनं तं तथागतम् ।
त्वरितः प्रययौ तत्र सहामात्यपुरोहितः ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
nahuṣastu tataḥ śrutvā cyavanaṁ taṁ tathāgatam ,
tvaritaḥ prayayau tatra sahāmātyapurohitaḥ.
1. bhīṣmaḥ uvāca nahuṣaḥ tu tataḥ śrutvā cyavanam tam
tathāgatam tvaritaḥ prayayau tatra sahāmātyapurohitaḥ
1. bhīṣmaḥ uvāca nahuṣaḥ tu tataḥ tam cyavanam tathāgatam
śrutvā tvaritaḥ sahāmātyapurohitaḥ tatra prayayau
1. Bhishma said: Upon hearing that Chyavana had arrived, King Nahusha immediately went there with his ministers and priest.
शौचं कृत्वा यथान्यायं प्राञ्जलिः प्रयतो नृपः ।
आत्मानमाचचक्षे च च्यवनाय महात्मने ॥२॥
2. śaucaṁ kṛtvā yathānyāyaṁ prāñjaliḥ prayato nṛpaḥ ,
ātmānamācacakṣe ca cyavanāya mahātmane.
2. śaucam kṛtvā yathānyāyam prāñjaliḥ prayataḥ
nṛpaḥ ātmānam ācacarkṣe ca cyavanāya mahātmane
2. nṛpaḥ yathānyāyam śaucam kṛtvā prāñjaliḥ prayataḥ
ca mahātmane cyavanāya ātmānam ācacarkṣe
2. Having performed the purification rites appropriately, the king, composed and with folded hands, introduced himself (ātman) to the venerable Chyavana.
अर्चयामास तं चापि तस्य राज्ञः पुरोहितः ।
सत्यव्रतं महाभागं देवकल्पं विशां पते ॥३॥
3. arcayāmāsa taṁ cāpi tasya rājñaḥ purohitaḥ ,
satyavrataṁ mahābhāgaṁ devakalpaṁ viśāṁ pate.
3. arcayāmāsa tam ca api tasya rājñaḥ purohitaḥ
satyavratam mahābhāgam devakalpam viśām pate
3. viśām pate tasya rājñaḥ purohitaḥ ca api tam
satyavratam mahābhāgam devakalpam arcayāmāsa
3. And, O lord of men, the priest of that king also honored him (Chyavana), who was steadfast in his vows, highly revered, and god-like.
नहुष उवाच ।
करवाणि प्रियं किं ते तन्मे व्याख्यातुमर्हसि ।
सर्वं कर्तास्मि भगवन्यद्यपि स्यात्सुदुष्करम् ॥४॥
4. nahuṣa uvāca ,
karavāṇi priyaṁ kiṁ te tanme vyākhyātumarhasi ,
sarvaṁ kartāsmi bhagavanyadyapi syātsuduṣkaram.
4. nahuṣaḥ uvāca karavāṇi priyam kim te tat me vyākhyātum
arhasi sarvam kartā asmi bhagavan yadyapi syāt suduṣkaram
4. nahuṣaḥ uvāca te kim priyam karavāṇi tat me vyākhyātum
arhasi bhagavan sarvam kartā asmi yadyapi suduṣkaram syāt
4. Nahusha said: "What pleasing service may I render to you? Please explain that to me. O venerable one (bhagavan), I will do everything, even if it is exceedingly difficult."
च्यवन उवाच ।
श्रमेण महता युक्ताः कैवर्ता मत्स्यजीविनः ।
मम मूल्यं प्रयच्छैभ्यो मत्स्यानां विक्रयैः सह ॥५॥
5. cyavana uvāca ,
śrameṇa mahatā yuktāḥ kaivartā matsyajīvinaḥ ,
mama mūlyaṁ prayacchaibhyo matsyānāṁ vikrayaiḥ saha.
5. cyavana uvāca śrameṇa mahatā yuktāḥ kaivartā matsyajīvinaḥ
mama mūlyam prayaccha ebhyo matsyānām vikrayaiḥ saha
5. cyavana uvāca śrameṇa mahatā yuktāḥ kaivartāḥ matsyajīvinaḥ
mama mūlyam matsyānām vikrayaiḥ saha ebhyo prayaccha
5. Cyavana said: These fishermen, who are engaged in great labor, should be given my worth along with the proceeds from the sale of their fish.
नहुष उवाच ।
सहस्रं दीयतां मूल्यं निषादेभ्यः पुरोहित ।
निष्क्रयार्थं भगवतो यथाह भृगुनन्दनः ॥६॥
6. nahuṣa uvāca ,
sahasraṁ dīyatāṁ mūlyaṁ niṣādebhyaḥ purohita ,
niṣkrayārthaṁ bhagavato yathāha bhṛgunandanaḥ.
6. nahuṣa uvāca sahasram dīyatām mūlyam niṣādebhyah purohita
niṣkrayārtham bhagavatah yathā āha bhṛgunandanaḥ
6. nahuṣa uvāca purohita bhṛgunandanaḥ yathā āha bhagavatah
niṣkrayārtham niṣādebhyah sahasram mūlyam dīyatām
6. Nahusha said: O priest, let a thousand be given as compensation to these Nishadas, for the ransom of the revered one (Cyavana), as the son of Bhrigu has declared.
च्यवन उवाच ।
सहस्रं नाहमर्हामि किं वा त्वं मन्यसे नृप ।
सदृशं दीयतां मूल्यं स्वबुद्ध्या निश्चयं कुरु ॥७॥
7. cyavana uvāca ,
sahasraṁ nāhamarhāmi kiṁ vā tvaṁ manyase nṛpa ,
sadṛśaṁ dīyatāṁ mūlyaṁ svabuddhyā niścayaṁ kuru.
7. cyavana uvāca sahasram na aham arhāmi kim vā tvam manyase
nṛpa sadṛśam dīyatām mūlyam svabuddhyā niścayam kuru
7. cyavana uvāca aham sahasram na arhāmi nṛpa tvam kim vā
manyase sadṛśam mūlyam dīyatām svabuddhyā niścayam kuru
7. Cyavana said: I do not deserve a thousand. What do you think, O king? Let a suitable price be given. Make a firm decision using your own intellect.
नहुष उवाच ।
सहस्राणां शतं क्षिप्रं निषादेभ्यः प्रदीयताम् ।
स्यादेतत्तु भवेन्मूल्यं किं वान्यन्मन्यते भवान् ॥८॥
8. nahuṣa uvāca ,
sahasrāṇāṁ śataṁ kṣipraṁ niṣādebhyaḥ pradīyatām ,
syādetattu bhavenmūlyaṁ kiṁ vānyanmanyate bhavān.
8. nahuṣa uvāca sahasrāṇām śatam kṣipram niṣādebhyah pradīyatām
syāt etat tu bhavet mūlyam kim vā anyat manyate bhavān
8. nahuṣa uvāca sahasrāṇām śatam kṣipram niṣādebhyah pradīyatām
etat tu mūlyam syāt bhavet bhavān kim vā anyat manyate
8. Nahusha said: Let a hundred thousand be quickly given to the Nishadas. This, indeed, would be the (appropriate) price. Or what else does Your Honor (Bhavān) think?
च्यवन उवाच ।
नाहं शतसहस्रेण निमेयः पार्थिवर्षभ ।
दीयतां सदृशं मूल्यममात्यैः सह चिन्तय ॥९॥
9. cyavana uvāca ,
nāhaṁ śatasahasreṇa nimeyaḥ pārthivarṣabha ,
dīyatāṁ sadṛśaṁ mūlyamamātyaiḥ saha cintaya.
9. cyavanaḥ uvāca na aham śatasahasreṇa nimeyaḥ pārthivarṣabha
dīyatām sadṛśam mūlyam amātyaiḥ saha cintaya
9. cyavanaḥ uvāca pārthivarṣabha,
aham śatasahasreṇa na nimeyaḥ.
amātyaiḥ saha cintaya,
sadṛśam mūlyam dīyatām.
9. Cyavana said: 'O best of kings, I am not to be valued at a hundred thousand. Let a fitting price be decided, after consultation with your ministers.'
नहुष उवाच ।
कोटिः प्रदीयतां मूल्यं निषादेभ्यः पुरोहित ।
यदेतदपि नौपम्यमतो भूयः प्रदीयताम् ॥१०॥
10. nahuṣa uvāca ,
koṭiḥ pradīyatāṁ mūlyaṁ niṣādebhyaḥ purohita ,
yadetadapi naupamyamato bhūyaḥ pradīyatām.
10. nahuṣaḥ uvāca koṭiḥ pradīyatām mūlyam niṣādebhyaḥ
purohita yat etat api na aupamyam ataḥ bhūyaḥ pradīyatām
10. nahuṣaḥ uvāca purohita,
niṣādebhyaḥ koṭiḥ mūlyam pradīyatām.
yat etat api na aupamyam,
ataḥ bhūyaḥ pradīyatām.
10. Nahuṣa said: 'O priest, let ten million be given as the value to the Niṣādas. Even this is not comparable, therefore let more be given.'
च्यवन उवाच ।
राजन्नार्हाम्यहं कोटिं भूयो वापि महाद्युते ।
सदृशं दीयतां मूल्यं ब्राह्मणैः सह चिन्तय ॥११॥
11. cyavana uvāca ,
rājannārhāmyahaṁ koṭiṁ bhūyo vāpi mahādyute ,
sadṛśaṁ dīyatāṁ mūlyaṁ brāhmaṇaiḥ saha cintaya.
11. cyavanaḥ uvāca rājan na arhāmi aham koṭim bhūyaḥ vā api
mahādyute sadṛśam dīyatām mūlyam brāhmaṇaiḥ saha cintaya
11. cyavanaḥ uvāca rājan,
mahādyute,
aham koṭim vā bhūyaḥ api na arhāmi.
brāhmaṇaiḥ saha cintaya,
sadṛśam mūlyam dīyatām.
11. Cyavana said: 'O glorious king, I am not worthy of a koti, nor even more. Let a suitable value be given, after deliberating with the brahmins.'
नहुष उवाच ।
अर्धराज्यं समग्रं वा निषादेभ्यः प्रदीयताम् ।
एतन्मूल्यमहं मन्ये किं वान्यन्मन्यसे द्विज ॥१२॥
12. nahuṣa uvāca ,
ardharājyaṁ samagraṁ vā niṣādebhyaḥ pradīyatām ,
etanmūlyamahaṁ manye kiṁ vānyanmanyase dvija.
12. nahuṣaḥ uvāca ardharājyam samagram vā niṣādebhyaḥ pradīyatām
etat mūlyam aham manye kim vā anyat manyase dvija
12. nahuṣaḥ uvāca niṣādebhyaḥ ardharājyam vā samagram pradīyatām.
aham etat mūlyam manye.
dvija,
vā anyat kim manyase?
12. Nahuṣa said: 'Let half the kingdom, or even the whole kingdom, be given to the Niṣādas. I consider this to be the appropriate value. Or what else do you consider, O twice-born (dvija)?'
च्यवन उवाच ।
अर्धराज्यं समग्रं वा नाहमर्हामि पार्थिव ।
सदृशं दीयतां मूल्यमृषिभिः सह चिन्त्यताम् ॥१३॥
13. cyavana uvāca ,
ardharājyaṁ samagraṁ vā nāhamarhāmi pārthiva ,
sadṛśaṁ dīyatāṁ mūlyamṛṣibhiḥ saha cintyatām.
13. cyavana uvāca ardharājyam samagram vā na aham arhāmi
pārthiva sadṛśam dīyatām mūlyam ṛṣibhiḥ saha cintyatām
13. pārthiva aham ardharājyam vā samagram na arhāmi sadṛśam
mūlyam dīyatām ṛṣibhiḥ saha cintyatām cyavana uvāca
13. Chyavana said, "O king, I am not worthy of half the kingdom or even the whole. Let a suitable price be given, and let it be considered together with the sages (ṛṣi)."
भीष्म उवाच ।
महर्षेर्वचनं श्रुत्वा नहुषो दुःखकर्शितः ।
स चिन्तयामास तदा सहामात्यपुरोहितः ॥१४॥
14. bhīṣma uvāca ,
maharṣervacanaṁ śrutvā nahuṣo duḥkhakarśitaḥ ,
sa cintayāmāsa tadā sahāmātyapurohitaḥ.
14. bhīṣma uvāca maharṣeḥ vacanam śrutvā nahuṣaḥ
duḥkhakarśitaḥ sa cintayāmāsa tadā sahāmātyapurohitaḥ
14. bhīṣmaḥ uvāca maharṣeḥ vacanam śrutvā nahuṣaḥ
duḥkhakarśitaḥ tadā saḥ sahāmātyapurohitaḥ cintayāmāsa
14. Bhishma said, "Having heard the words of the great sage (maharṣi), Nahuṣa was greatly distressed by sorrow. Then he, along with his ministers and royal priests, began to ponder."
तत्र त्वन्यो वनचरः कश्चिन्मूलफलाशनः ।
नहुषस्य समीपस्थो गविजातोऽभवन्मुनिः ॥१५॥
15. tatra tvanyo vanacaraḥ kaścinmūlaphalāśanaḥ ,
nahuṣasya samīpastho gavijāto'bhavanmuniḥ.
15. tatra tu anyaḥ vanacaraḥ kaścit mūlaphalāśanaḥ
nahuṣasya samīpasthaḥ gavijātaḥ abhavat muniḥ
15. tu tatra anyaḥ vanacaraḥ kaścit mūlaphalāśanaḥ
muniḥ gavijātaḥ nahuṣasya samīpasthaḥ abhavat
15. However, there was another forest-dwelling individual, a certain sage (muni) who sustained himself on roots and fruits. He was born from a cow and was residing near Nahuṣa.
स समाभाष्य राजानमब्रवीद्द्विजसत्तमः ।
तोषयिष्याम्यहं विप्रं यथा तुष्टो भविष्यति ॥१६॥
16. sa samābhāṣya rājānamabravīddvijasattamaḥ ,
toṣayiṣyāmyahaṁ vipraṁ yathā tuṣṭo bhaviṣyati.
16. sa samābhāṣya rājānam abravīt dvijasattamaḥ
toṣayiṣyāmi aham vipram yathā tuṣṭaḥ bhaviṣyati
16. saḥ dvijasattamaḥ rājānam samābhāṣya abravīt
aham vipram toṣayiṣyāmi yathā tuṣṭaḥ bhaviṣyati
16. That excellent twice-born (dvija) sage addressed the king and said, "I shall satisfy the brahmin (vipra) in such a way that he will become pleased."
नाहं मिथ्यावचो ब्रूयां स्वैरेष्वपि कुतोऽन्यथा ।
भवतो यदहं ब्रूयां तत्कार्यमविशङ्कया ॥१७॥
17. nāhaṁ mithyāvaco brūyāṁ svaireṣvapi kuto'nyathā ,
bhavato yadahaṁ brūyāṁ tatkāryamaviśaṅkayā.
17. na aham mithyā-vacaḥ brūyām svaiṣu api kutaḥ anyathā
bhavataḥ yat aham brūyām tat kāryam aviśaṅkayā
17. aham svaiṣu api mithyā-vacaḥ na brūyām anyathā
kutaḥ bhavataḥ yat aham brūyām tat aviśaṅkayā kāryam
17. I would not speak false words even among my intimates; how much less would I do so in other circumstances? Therefore, whatever I say to you should be carried out without any doubt.
नहुष उवाच ।
ब्रवीतु भगवान्मूल्यं महर्षेः सदृशं भृगोः ।
परित्रायस्व मामस्माद्विषयं च कुलं च मे ॥१८॥
18. nahuṣa uvāca ,
bravītu bhagavānmūlyaṁ maharṣeḥ sadṛśaṁ bhṛgoḥ ,
paritrāyasva māmasmādviṣayaṁ ca kulaṁ ca me.
18. nahuṣa uvāca bravītu bhagavān mūlyam maharṣeḥ sadṛśam
bhṛgoḥ paritrāyasva mām asmāt viṣayam ca kulam ca me
18. nahuṣa uvāca he bhagavān maharṣeḥ bhṛgoḥ sadṛśam mūlyam
bravītu mām asmāt viṣayam ca me kulam ca paritrāyasva
18. Nahusha said: 'Let your venerable self declare a compensation (mūlya) befitting the great sage Bhrigu. Please save me from this situation, and protect my realm and my family.'
हन्याद्धि भगवान्क्रुद्धस्त्रैलोक्यमपि केवलम् ।
किं पुनर्मां तपोहीनं बाहुवीर्यपरायणम् ॥१९॥
19. hanyāddhi bhagavānkruddhastrailokyamapi kevalam ,
kiṁ punarmāṁ tapohīnaṁ bāhuvīryaparāyaṇam.
19. hanyāt hi bhagavān kruddhaḥ trailokyam api kevalam
kim punaḥ mām tapas-hīnam bāhu-vīrya-parāyaṇam
19. hi bhagavān kruddhaḥ kevalam trailokyam api hanyāt
kim punaḥ tapas-hīnam bāhu-vīrya-parāyaṇam mām
19. Indeed, when angered, the revered one could destroy even the entire three worlds. What then to me, who is devoid of ascetic power (tapas) and relies solely on the strength of my arms?
अगाधेऽम्भसि मग्नस्य सामात्यस्य सहर्त्विजः ।
प्लवो भव महर्षे त्वं कुरु मूल्यविनिश्चयम् ॥२०॥
20. agādhe'mbhasi magnasya sāmātyasya sahartvijaḥ ,
plavo bhava maharṣe tvaṁ kuru mūlyaviniścayam.
20. agādhe ambhasi magnasya sa-āmātyasya saha-ṛtvijaḥ
plavaḥ bhava maharṣe tvam kuru mūlya-viniścayam
20. he maharṣe agādhe ambhasi sa-āmātyasya saha-ṛtvijaḥ
magnasya tvam plavaḥ bhava mūlya-viniścayam kuru
20. O great sage (maharṣi), become a raft for me, who is submerged in unfathomable waters along with ministers and priests. You must decide the compensation.
भीष्म उवाच ।
नहुषस्य वचः श्रुत्वा गविजातः प्रतापवान् ।
उवाच हर्षयन्सर्वानमात्यान्पार्थिवं च तम् ॥२१॥
21. bhīṣma uvāca ,
nahuṣasya vacaḥ śrutvā gavijātaḥ pratāpavān ,
uvāca harṣayansarvānamātyānpārthivaṁ ca tam.
21. bhīṣma uvāca nahuṣasya vacaḥ śrutvā gavijātaḥ pratāpavān
uvāca harṣayan sarvān amātyān pārthivam ca tam
21. Bhishma said: Having heard Nahusha's words, the mighty Gavijāta (Chyavana) spoke, delighting all the ministers and that king.
अनर्घेया महाराज द्विजा वर्णमहत्तमाः ।
गावश्च पृथिवीपाल गौर्मूल्यं परिकल्प्यताम् ॥२२॥
22. anargheyā mahārāja dvijā varṇamahattamāḥ ,
gāvaśca pṛthivīpāla gaurmūlyaṁ parikalpyatām.
22. anargheyāḥ mahārāja dvijāḥ varṇamahattamāḥ
gāvaḥ ca pṛthivīpāla gauḥ mūlyam parikalpyatām
22. O great king, O protector of the earth, the twice-born (dvija) are invaluable and most excellent among the social classes, and cows are likewise precious. Therefore, let a cow be fixed as the price.
नहुषस्तु ततः श्रुत्वा महर्षेर्वचनं नृप ।
हर्षेण महता युक्तः सहामात्यपुरोहितः ॥२३॥
23. nahuṣastu tataḥ śrutvā maharṣervacanaṁ nṛpa ,
harṣeṇa mahatā yuktaḥ sahāmātyapurohitaḥ.
23. nahuṣaḥ tu tataḥ śrutvā maharṣeḥ vacanam nṛpa
harṣeṇa mahatā yuktaḥ saha amātyapurohitaḥ
23. O king, Nahusha, having then heard the words of the great sage (Chyavana), was filled with great joy, accompanied by his ministers and priests.
अभिगम्य भृगोः पुत्रं च्यवनं संशितव्रतम् ।
इदं प्रोवाच नृपते वाचा संतर्पयन्निव ॥२४॥
24. abhigamya bhṛgoḥ putraṁ cyavanaṁ saṁśitavratam ,
idaṁ provāca nṛpate vācā saṁtarpayanniva.
24. abhigamya bhṛgoḥ putram cyavanam saṃśitavratam
idam provāca nṛpate vācā saṃtarpayan iva
24. O king, (Nahusha) having approached Chyavana, the son of Bhrigu, who was resolute in his vows, spoke this, as if gratifying him with his words.
उत्तिष्ठोत्तिष्ठ विप्रर्षे गवा क्रीतोऽसि भार्गव ।
एतन्मूल्यमहं मन्ये तव धर्मभृतां वर ॥२५॥
25. uttiṣṭhottiṣṭha viprarṣe gavā krīto'si bhārgava ,
etanmūlyamahaṁ manye tava dharmabhṛtāṁ vara.
25. uttiṣṭha uttiṣṭha viprarṣe gavā krītaḥ asi bhārgava
etat mūlyam aham manye tava dharmabhṛtām vara
25. viprarṣe bhārgava uttiṣṭha uttiṣṭha gavā krītaḥ
asi aham etat mūlyam tava dharmabhṛtām vara manye
25. Rise, rise, O brahmin-sage, descendant of Bhṛgu! You have been purchased with a cow. I consider this to be your price, O best among those who uphold natural law (dharma).
च्यवन उवाच ।
उत्तिष्ठाम्येष राजेन्द्र सम्यक्क्रीतोऽस्मि तेऽनघ ।
गोभिस्तुल्यं न पश्यामि धनं किंचिदिहाच्युत ॥२६॥
26. cyavana uvāca ,
uttiṣṭhāmyeṣa rājendra samyakkrīto'smi te'nagha ,
gobhistulyaṁ na paśyāmi dhanaṁ kiṁcidihācyuta.
26. cyavanaḥ uvāca uttiṣṭhāmi eṣaḥ rājendra samyak krītaḥ asmi
te anagha gobhiḥ tulyam na paśyāmi dhanam kiñcit iha acyuta
26. cyavanaḥ uvāca rājendra anagha eṣaḥ uttiṣṭhāmi te samyak
krītaḥ asmi acyuta iha gobhiḥ tulyam kiñcit dhanam na paśyāmi
26. Cyavana replied: 'I rise, O great king! I am indeed well purchased by you, O faultless one. I see no other wealth here, O Acyuta, that is comparable to cows.'
कीर्तनं श्रवणं दानं दर्शनं चापि पार्थिव ।
गवां प्रशस्यते वीर सर्वपापहरं शिवम् ॥२७॥
27. kīrtanaṁ śravaṇaṁ dānaṁ darśanaṁ cāpi pārthiva ,
gavāṁ praśasyate vīra sarvapāpaharaṁ śivam.
27. kīrtanam śravaṇam dānam darśanam ca api pārthiva
gavām praśasyate vīra sarvapāpaharam śivam
27. pārthiva vīra gavām kīrtanam śravaṇam dānam ca
api darśanam sarvapāpaharam śivam praśasyate
27. O King, O hero, the praise, hearing, giving (dāna), and even the sight of cows are lauded as auspicious and completely purifying of all sins.
गावो लक्ष्म्याः सदा मूलं गोषु पाप्मा न विद्यते ।
अन्नमेव सदा गावो देवानां परमं हविः ॥२८॥
28. gāvo lakṣmyāḥ sadā mūlaṁ goṣu pāpmā na vidyate ,
annameva sadā gāvo devānāṁ paramaṁ haviḥ.
28. gāvaḥ lakṣmyāḥ sadā mūlam goṣu pāpmā na vidyate
annam eva sadā gāvaḥ devānām paramam haviḥ
28. gāvaḥ sadā lakṣmyāḥ mūlam goṣu pāpmā na vidyate
gāvaḥ sadā eva devānām paramam haviḥ annam
28. Cows are always the source of prosperity (lakṣmī); sin does not exist in cows. Indeed, cows are always the supreme offering (haviḥ) and food for the gods.
स्वाहाकारवषट्कारौ गोषु नित्यं प्रतिष्ठितौ ।
गावो यज्ञप्रणेत्र्यो वै तथा यज्ञस्य ता मुखम् ॥२९॥
29. svāhākāravaṣaṭkārau goṣu nityaṁ pratiṣṭhitau ,
gāvo yajñapraṇetryo vai tathā yajñasya tā mukham.
29. svāhākāravaṣaṭkārau goṣu nityaṃ pratiṣṭhitau
gāvaḥ yajñapraṇetryaḥ vai tathā yajñasya tā mukham
29. svāhākāravaṣaṭkārau nityaṃ goṣu pratiṣṭhitau
gāvaḥ vai yajñapraṇetryaḥ tathā tā yajñasya mukham
29. The sacred invocations "svāhā" and "vaṣaṭ" are always established in cows. Indeed, cows are the conductors of the Vedic ritual (yajña), and they are the very forefront of the Vedic ritual (yajña).
अमृतं ह्यक्षयं दिव्यं क्षरन्ति च वहन्ति च ।
अमृतायतनं चैताः सर्वलोकनमस्कृताः ॥३०॥
30. amṛtaṁ hyakṣayaṁ divyaṁ kṣaranti ca vahanti ca ,
amṛtāyatanaṁ caitāḥ sarvalokanamaskṛtāḥ.
30. amṛtaṃ hi akṣayaṃ divyaṃ kṣaranti ca vahanti
ca amṛtāyatanaṃ ca etāḥ sarvalokanamaskṛtāḥ
30. hi etāḥ amṛtaṃ akṣayaṃ divyaṃ kṣaranti ca vahanti
ca ca etāḥ amṛtāyatanaṃ sarvalokanamaskṛtāḥ
30. Indeed, they stream forth and bear divine, imperishable nectar. Moreover, these (cows) are the abode of immortality, revered by all worlds.
तेजसा वपुषा चैव गावो वह्निसमा भुवि ।
गावो हि सुमहत्तेजः प्राणिनां च सुखप्रदाः ॥३१॥
31. tejasā vapuṣā caiva gāvo vahnisamā bhuvi ,
gāvo hi sumahattejaḥ prāṇināṁ ca sukhapradāḥ.
31. tejasā vapuṣā ca eva gāvaḥ vahnisamāḥ bhuvi |
gāvaḥ hi sumahattejaḥ prāṇināṃ ca sukhapradāḥ
31. ca eva bhuvi tejasā vapuṣā gāvaḥ vahnisamāḥ
hi gāvaḥ prāṇināṃ sumahattejaḥ ca sukhapradāḥ
31. On earth, cows are verily equal to fire in their brilliance and form. Indeed, cows are a great source of energy and givers of happiness to living beings.
निविष्टं गोकुलं यत्र श्वासं मुञ्चति निर्भयम् ।
विराजयति तं देशं पाप्मानं चापकर्षति ॥३२॥
32. niviṣṭaṁ gokulaṁ yatra śvāsaṁ muñcati nirbhayam ,
virājayati taṁ deśaṁ pāpmānaṁ cāpakarṣati.
32. niviṣṭaṃ gokulaṃ yatra śvāsaṃ muñcati nirbhayam
virājayati taṃ deśaṃ pāpmānaṃ ca apakarṣati
32. yatra niviṣṭaṃ gokulaṃ nirbhayam śvāsaṃ muñcati
taṃ deśaṃ virājayati ca pāpmānam apakarṣati
32. Where a herd of cows settles and breathes fearlessly, it illuminates that region and also draws away sin.
गावः स्वर्गस्य सोपानं गावः स्वर्गेऽपि पूजिताः ।
गावः कामदुघा देव्यो नान्यत्किंचित्परं स्मृतम् ॥३३॥
33. gāvaḥ svargasya sopānaṁ gāvaḥ svarge'pi pūjitāḥ ,
gāvaḥ kāmadughā devyo nānyatkiṁcitparaṁ smṛtam.
33. gāvaḥ svargasya sopānam gāvaḥ svarge api pūjitāḥ
gāvaḥ kāmadughāḥ devyaḥ na anyat kiñcit param smṛtam
33. Cows are the stairway to heaven, and cows are worshipped even in heaven. Cows are wish-fulfilling goddesses. Nothing else is declared to be supreme.
इत्येतद्गोषु मे प्रोक्तं माहात्म्यं पार्थिवर्षभ ।
गुणैकदेशवचनं शक्यं पारायणं न तु ॥३४॥
34. ityetadgoṣu me proktaṁ māhātmyaṁ pārthivarṣabha ,
guṇaikadeśavacanaṁ śakyaṁ pārāyaṇaṁ na tu.
34. iti etat goṣu me proktam māhātmyam pārthivarṣabha
guṇaikadeśavacanam śakyam pārāyaṇam na tu
34. O best of rulers, this greatness of cows has been declared by me. It is possible to describe merely a portion of their merits, but not a complete, exhaustive recitation.
निषादा ऊचुः ।
दर्शनं कथनं चैव सहास्माभिः कृतं मुने ।
सतां सप्तपदं मित्रं प्रसादं नः कुरु प्रभो ॥३५॥
35. niṣādā ūcuḥ ,
darśanaṁ kathanaṁ caiva sahāsmābhiḥ kṛtaṁ mune ,
satāṁ saptapadaṁ mitraṁ prasādaṁ naḥ kuru prabho.
35. niṣādāḥ ūcuḥ darśanam kathanam ca eva saha asmābhiḥ kṛtam
mune satām saptapadam mitram prasādam naḥ kuru prabho
35. The Niṣādas said: 'O sage (muni), we have indeed seen you and spoken with you. For the righteous, a friendship is formed by seven steps together. O lord, please bestow your grace upon us.'
हवींषि सर्वाणि यथा ह्युपभुङ्क्ते हुताशनः ।
एवं त्वमपि धर्मात्मन्पुरुषाग्निः प्रतापवान् ॥३६॥
36. havīṁṣi sarvāṇi yathā hyupabhuṅkte hutāśanaḥ ,
evaṁ tvamapi dharmātmanpuruṣāgniḥ pratāpavān.
36. havīṃṣi sarvāṇi yathā hi upabhuṅkte hutāśanaḥ
evam tvam api dharmātman puruṣāgniḥ pratāpavān
36. Just as fire (hutāśana) indeed consumes all oblations (havīṃṣi), so too are you, O soul of (dharma), a mighty human-fire.
प्रसादयामहे विद्वन्भवन्तं प्रणता वयम् ।
अनुग्रहार्थमस्माकमियं गौः प्रतिगृह्यताम् ॥३७॥
37. prasādayāmahe vidvanbhavantaṁ praṇatā vayam ,
anugrahārthamasmākamiyaṁ gauḥ pratigṛhyatām.
37. prasādayāmahe vidvan bhavantam praṇatāḥ vayam
anugrahārtham asmākam iyam gauḥ pratigṛhyatām
37. vidvan praṇatāḥ vayam bhavantam prasādayāmahe
asmākam anugrahārtham iyam gauḥ pratigṛhyatām
37. O learned one, we, having bowed down, seek your favor. For the sake of our blessing, let this cow be accepted.
च्यवन उवाच ।
कृपणस्य च यच्चक्षुर्मुनेराशीविषस्य च ।
नरं समूलं दहति कक्षमग्निरिव ज्वलन् ॥३८॥
38. cyavana uvāca ,
kṛpaṇasya ca yaccakṣurmunerāśīviṣasya ca ,
naraṁ samūlaṁ dahati kakṣamagniriva jvalan.
38. cyavanaḥ uvāca kṛpaṇasya ca yat cakṣuḥ muneḥ āśīviṣasya
ca naram samūlam dahati kakṣam agniḥ iva jvalan
38. cyavanaḥ uvāca yat kṛpaṇasya cakṣuḥ ca āśīviṣasya
muneḥ ca naram samūlam dahati agniḥ jvalan kakṣam iva
38. Cyavana said: The gaze of a miser, and also the gaze of a sage (muni) who is like a poisonous snake, burns a man completely, just as a blazing fire burns dry grass.
प्रतिगृह्णामि वो धेनुं कैवर्ता मुक्तकिल्बिषाः ।
दिवं गच्छत वै क्षिप्रं मत्स्यैर्जालोद्धृतैः सह ॥३९॥
39. pratigṛhṇāmi vo dhenuṁ kaivartā muktakilbiṣāḥ ,
divaṁ gacchata vai kṣipraṁ matsyairjāloddhṛtaiḥ saha.
39. pratigṛhṇāmi vaḥ dhenum kaivartāḥ muktakilbiṣāḥ
divam gacchata vai kṣipram matsyaiḥ jālodhṛtaiḥ saha
39. kaivartāḥ muktakilbiṣāḥ vaḥ dhenum pratigṛhṇāmi vai
kṣipram jālodhṛtaiḥ matsyaiḥ saha divam gacchata
39. O fishermen, now free from sin, I accept your cow. Indeed, go quickly to heaven along with the fish that were saved from your nets.
भीष्म उवाच ।
ततस्तस्य प्रसादात्ते महर्षेर्भावितात्मनः ।
निषादास्तेन वाक्येन सह मत्स्यैर्दिवं ययुः ॥४०॥
40. bhīṣma uvāca ,
tatastasya prasādātte maharṣerbhāvitātmanaḥ ,
niṣādāstena vākyena saha matsyairdivaṁ yayuḥ.
40. bhīṣmaḥ uvāca tataḥ tasya prasādāt te maharṣeḥ
bhāvitātmanaḥ niṣādāḥ tena vākyena saha matsyaiḥ divam yayuḥ
40. bhīṣmaḥ uvāca tataḥ tasya bhāvitātmanaḥ maharṣeḥ prasādāt
te niṣādāḥ tena vākyena matsyaiḥ saha divam yayuḥ
40. Bhīṣma said: Then, by the grace of that great sage (maharṣi), whose inner self was purified, those Niṣādas (fishermen), by virtue of that pronouncement, ascended to heaven along with the fish.
ततः स राजा नहुषो विस्मितः प्रेक्ष्य धीवरान् ।
आरोहमाणांस्त्रिदिवं मत्स्यांश्च भरतर्षभ ॥४१॥
41. tataḥ sa rājā nahuṣo vismitaḥ prekṣya dhīvarān ,
ārohamāṇāṁstridivaṁ matsyāṁśca bharatarṣabha.
41. tataḥ sa rājā nahuṣaḥ vismitaḥ prekṣya dhīvarān
ārohamāṇān tridivam matsyān ca bharatarṣabha
41. bharatarṣabha tataḥ sa rājā nahuṣaḥ vismitaḥ
dhīvarān matsyān ca tridivam ārohamāṇān prekṣya
41. O best of the Bhāratas, then King Nahuṣa, astonished, observed those fishermen and fish ascending to heaven.
ततस्तौ गविजश्चैव च्यवनश्च भृगूद्वहः ।
वराभ्यामनुरूपाभ्यां छन्दयामासतुर्नृपम् ॥४२॥
42. tatastau gavijaścaiva cyavanaśca bhṛgūdvahaḥ ,
varābhyāmanurūpābhyāṁ chandayāmāsaturnṛpam.
42. tataḥ tau gavijaḥ ca eva cyavanaḥ ca bhṛgūdvahaḥ
varābhyām anurūpābhyām chandayāmāsatuḥ nṛpam
42. tataḥ gavijaḥ ca eva cyavanaḥ ca bhṛgūdvahaḥ
tau anurūpābhyām varābhyām nṛpam chandayāmāsatuḥ
42. Then those two, Gāvija and Cyavana, the scion of Bhṛgu, granted the king two appropriate boons.
ततो राजा महावीर्यो नहुषः पृथिवीपतिः ।
परमित्यब्रवीत्प्रीतस्तदा भरतसत्तम ॥४३॥
43. tato rājā mahāvīryo nahuṣaḥ pṛthivīpatiḥ ,
paramityabravītprītastadā bharatasattama.
43. tataḥ rājā mahāvīryaḥ nahuṣaḥ pṛthivīpatiḥ
param iti abravīt prītaḥ tadā bharatasattama
43. bharatasattama tataḥ tadā rājā mahāvīryaḥ
nahuṣaḥ pṛthivīpatiḥ prītaḥ iti param abravīt
43. O best of the Bhāratas, then King Nahuṣa, the mighty ruler of the earth, being pleased, said, 'Excellent!'
ततो जग्राह धर्मे स स्थितिमिन्द्रनिभो नृपः ।
तथेति चोदितः प्रीतस्तावृषी प्रत्यपूजयत् ॥४४॥
44. tato jagrāha dharme sa sthitimindranibho nṛpaḥ ,
tatheti coditaḥ prītastāvṛṣī pratyapūjayat.
44. tataḥ jagrāha dharme saḥ sthitim indranibhaḥ nṛpaḥ
tathā iti coditaḥ prītaḥ tau ṛṣī pratyapūjayat
44. tataḥ indranibhaḥ saḥ nṛpaḥ dharme sthitim jagrāha
tathā iti coditaḥ prītaḥ tau ṛṣī pratyapūjayat
44. Then that king, who resembled Indra, assumed a firm position regarding (dharma) natural law. Prompted by (tathā iti) 'So be it,' he, being pleased, honored those two sages in return.
समाप्तदीक्षश्च्यवनस्ततोऽगच्छत्स्वमाश्रमम् ।
गविजश्च महातेजाः स्वमाश्रमपदं ययौ ॥४५॥
45. samāptadīkṣaścyavanastato'gacchatsvamāśramam ,
gavijaśca mahātejāḥ svamāśramapadaṁ yayau.
45. samāptadīkṣaḥ cyavanaḥ tataḥ agacchat svam āśramam
gavijaḥ ca mahātejāḥ svam āśramapadam yayau
45. Chyavana, having completed his initiation (dīkṣā), then went to his own hermitage (āśrama). And Gavija, the greatly radiant one, also went to his own hermitage.
निषादाश्च दिवं जग्मुस्ते च मत्स्या जनाधिप ।
नहुषोऽपि वरं लब्ध्वा प्रविवेश पुरं स्वकम् ॥४६॥
46. niṣādāśca divaṁ jagmuste ca matsyā janādhipa ,
nahuṣo'pi varaṁ labdhvā praviveśa puraṁ svakam.
46. niṣādāḥ ca divam jagmuḥ te ca matsyāḥ janādhipa
nahuṣaḥ api varam labdhvā praviveśa puram svakam
46. O lord of men (janādhipa), the Niṣādas went to heaven, and the Matsyas also went. Nahusha, having obtained a boon, then entered his own city.
एतत्ते कथितं तात यन्मां त्वं परिपृच्छसि ।
दर्शने यादृशः स्नेहः संवासे च युधिष्ठिर ॥४७॥
47. etatte kathitaṁ tāta yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi ,
darśane yādṛśaḥ snehaḥ saṁvāse ca yudhiṣṭhira.
47. etat te kathitam tāta yat mām tvam paripṛcchasi
darśane yādṛśaḥ snehaḥ saṃvāse ca yudhiṣṭhira
47. O dear one (tāta), this has been recounted to you, which you asked me. O Yudhishthira, such was the affection (sneha) in seeing and in dwelling together.
महाभाग्यं गवां चैव तथा धर्मविनिश्चयम् ।
किं भूयः कथ्यतां वीर किं ते हृदि विवक्षितम् ॥४८॥
48. mahābhāgyaṁ gavāṁ caiva tathā dharmaviniścayam ,
kiṁ bhūyaḥ kathyatāṁ vīra kiṁ te hṛdi vivakṣitam.
48. mahābhāgyam gavām ca eva tathā dharmaviniścayam
kim bhūyaḥ kathyatām vīra kim te hṛdi vivakṣitam
48. And also the great fortune of cows and the determination of (dharma). What more should be told, O hero? What is desired in your heart?