Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-99

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
पुनर्भरतवंशस्य हेतुं संतानवृद्धये ।
वक्ष्यामि नियतं मातस्तन्मे निगदतः शृणु ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
punarbharatavaṁśasya hetuṁ saṁtānavṛddhaye ,
vakṣyāmi niyataṁ mātastanme nigadataḥ śṛṇu.
1. bhīṣmaḥ uvāca punar bharatavaṃśasya hetum saṃtānavṛddhaye
vakṣyāmi niyatam mātaḥ tat me nigadataḥ śṛṇu
1. Bhishma said: O mother, I will certainly tell you again the means for the propagation of the Bharata lineage. Listen to me as I recount it.
ब्राह्मणो गुणवान्कश्चिद्धनेनोपनिमन्त्र्यताम् ।
विचित्रवीर्यक्षेत्रेषु यः समुत्पादयेत्प्रजाः ॥२॥
2. brāhmaṇo guṇavānkaściddhanenopanimantryatām ,
vicitravīryakṣetreṣu yaḥ samutpādayetprajāḥ.
2. brāhmaṇaḥ guṇavān kaścit dhanena upanīmantryatām
vicitravīryakṣetreṣu yaḥ samutpādayet prajāḥ
2. A virtuous brahmin should be invited with wealth, so that he may beget progeny in the territories of Vichitravirya.
वैशंपायन उवाच ।
ततः सत्यवती भीष्मं वाचा संसज्जमानया ।
विहसन्तीव सव्रीडमिदं वचनमब्रवीत् ॥३॥
3. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ satyavatī bhīṣmaṁ vācā saṁsajjamānayā ,
vihasantīva savrīḍamidaṁ vacanamabravīt.
3. vaiśaṃpāyana uvāca tataḥ satyavatī bhīṣmaṃ vācā
saṃsajjamānayā vihasantī iva savrīḍam idam vacanam abravīt
3. Vaiśampāyana said: Then, Satyavatī, with a faltering voice, and as if bashfully smiling, spoke these words to Bhīṣma.
सत्यमेतन्महाबाहो यथा वदसि भारत ।
विश्वासात्ते प्रवक्ष्यामि संतानाय कुलस्य च ।
न ते शक्यमनाख्यातुमापद्धीयं तथाविधा ॥४॥
4. satyametanmahābāho yathā vadasi bhārata ,
viśvāsātte pravakṣyāmi saṁtānāya kulasya ca ,
na te śakyamanākhyātumāpaddhīyaṁ tathāvidhā.
4. satyam etat mahābāho yathā vadasi
bhārata viśvāsāt te pravakṣyāmi
saṃtānāya kulasya ca na te śakyam
anākhyātum āpad īyam tathāvidhā
4. Satyavatī said: "O mighty-armed one, O descendant of Bharata, what you say is indeed true. Out of trust in you, I will speak for the continuation of the family line. It is not possible for me to hide such a calamity from you."
त्वमेव नः कुले धर्मस्त्वं सत्यं त्वं परा गतिः ।
तस्मान्निशम्य वाक्यं मे कुरुष्व यदनन्तरम् ॥५॥
5. tvameva naḥ kule dharmastvaṁ satyaṁ tvaṁ parā gatiḥ ,
tasmānniśamya vākyaṁ me kuruṣva yadanantaram.
5. tvam eva naḥ kule dharmaḥ tvam satyam tvam parā
gatiḥ tasmāt niśamya vākyaṃ me kuruṣva yat anantaram
5. Satyavatī continued: "You alone are our guiding principle (dharma) in this family, you are the truth, and you are the supreme refuge. Therefore, having heard my words, please do what is appropriate next."
धर्मयुक्तस्य धर्मात्मन्पितुरासीत्तरी मम ।
सा कदाचिदहं तत्र गता प्रथमयौवने ॥६॥
6. dharmayuktasya dharmātmanpiturāsīttarī mama ,
sā kadācidahaṁ tatra gatā prathamayauvane.
6. dharma-yuktasya dharma-ātman pituḥ āsīt tarī
mama sā kadācit aham tatra gatā prathama-yauvane
6. O righteous soul (dharmātman), my father, who embodied his intrinsic nature (dharma), owned a boat. Once, in my early youth, I went into that boat.
अथ धर्मभृतां श्रेष्ठः परमर्षिः पराशरः ।
आजगाम तरीं धीमांस्तरिष्यन्यमुनां नदीम् ॥७॥
7. atha dharmabhṛtāṁ śreṣṭhaḥ paramarṣiḥ parāśaraḥ ,
ājagāma tarīṁ dhīmāṁstariṣyanyamunāṁ nadīm.
7. atha dharma-bhṛtām śreṣṭhaḥ parama-ṛṣiḥ parāśaraḥ
ājagāma tarīm dhīmān tariṣyan yamunām nadīm
7. Then, the supremely wise great sage Parāśara, who was the best among those who uphold their intrinsic nature (dharma), came to that boat, intending to cross the Yamunā river.
स तार्यमाणो यमुनां मामुपेत्याब्रवीत्तदा ।
सान्त्वपूर्वं मुनिश्रेष्ठः कामार्तो मधुरं बहु ॥८॥
8. sa tāryamāṇo yamunāṁ māmupetyābravīttadā ,
sāntvapūrvaṁ muniśreṣṭhaḥ kāmārto madhuraṁ bahu.
8. saḥ tāryamāṇaḥ yamunām mām upetya abravīt tadā
sāntva-pūrvam muni-śreṣṭhaḥ kāma-ārtaḥ madhuram bahu
8. Then, while being ferried across the Yamunā, that best among sages, overcome by desire, approached me and spoke many gentle and sweet words.
तमहं शापभीता च पितुर्भीता च भारत ।
वरैरसुलभैरुक्ता न प्रत्याख्यातुमुत्सहे ॥९॥
9. tamahaṁ śāpabhītā ca piturbhītā ca bhārata ,
varairasulabhairuktā na pratyākhyātumutsahe.
9. tam aham śāpabhītā ca pituḥ bhītā ca bhārata
varaiḥ asulabhaiḥ uktā na pratyākhyātum utsahe
9. O Bhārata, I was afraid of a curse and also afraid of my father. Promised such rare boons, I did not dare to refuse him.
अभिभूय स मां बालां तेजसा वशमानयत् ।
तमसा लोकमावृत्य नौगतामेव भारत ॥१०॥
10. abhibhūya sa māṁ bālāṁ tejasā vaśamānayat ,
tamasā lokamāvṛtya naugatāmeva bhārata.
10. abhibhūya saḥ mām bālām tejasā vaśam ānayat
tamasā lokam āvṛtya naugatām eva bhārata
10. O Bhārata, having overpowered me, a young girl, with his spiritual power, he brought me under his control. He enveloped the world in darkness, just as if I were in a boat (covered by fog).
मत्स्यगन्धो महानासीत्पुरा मम जुगुप्सितः ।
तमपास्य शुभं गन्धमिमं प्रादात्स मे मुनिः ॥११॥
11. matsyagandho mahānāsītpurā mama jugupsitaḥ ,
tamapāsya śubhaṁ gandhamimaṁ prādātsa me muniḥ.
11. matsyagandhaḥ mahān āsīt purā mama jugupsitaḥ tam
apāsya śubham gandham imam prādāt saḥ me muniḥ
11. Previously, I had a strong and repulsive fishy odor. The sage (muni) removed that and gave me this auspicious fragrance.
ततो मामाह स मुनिर्गर्भमुत्सृज्य मामकम् ।
द्वीपेऽस्या एव सरितः कन्यैव त्वं भविष्यसि ॥१२॥
12. tato māmāha sa munirgarbhamutsṛjya māmakam ,
dvīpe'syā eva saritaḥ kanyaiva tvaṁ bhaviṣyasi.
12. tataḥ mām āha saḥ muniḥ garbham utsṛjya māmakam
dvīpe asyāḥ eva saritaḥ kanyā eva tvam bhaviṣyasi
12. Then that sage said to me, 'After abandoning my child, you will indeed remain a maiden on an island in this very river.'
पाराशर्यो महायोगी स बभूव महानृषिः ।
कन्यापुत्रो मम पुरा द्वैपायन इति स्मृतः ॥१३॥
13. pārāśaryo mahāyogī sa babhūva mahānṛṣiḥ ,
kanyāputro mama purā dvaipāyana iti smṛtaḥ.
13. pārāśaryaḥ mahāyogī saḥ babhūva mahānṛṣiḥ
kanyāputraḥ mama purā dvaipāyanaḥ iti smṛtaḥ
13. That great yogi (yoga practitioner), Pārāśarya, who was my son born of a maiden and was formerly known as Dvaipāyana, became a great sage.
यो व्यस्य वेदांश्चतुरस्तपसा भगवानृषिः ।
लोके व्यासत्वमापेदे कार्ष्ण्यात्कृष्णत्वमेव च ॥१४॥
14. yo vyasya vedāṁścaturastapasā bhagavānṛṣiḥ ,
loke vyāsatvamāpede kārṣṇyātkṛṣṇatvameva ca.
14. yaḥ vyasya vedān caturaḥ tapasā bhagavān ṛṣiḥ
loke vyāsatvam āpede kārṣṇyāt kṛṣṇatvam eva ca
14. That venerable sage, who by his asceticism (tapas) arranged the four Vedas, attained in the world the state of 'Vyāsa' (Divider/Compiler), and also the state of 'Kṛṣṇa' (Black One) because of his dark complexion.
सत्यवादी शमपरस्तपस्वी दग्धकिल्बिषः ।
स नियुक्तो मया व्यक्तं त्वया च अमितद्युते ।
भ्रातुः क्षेत्रेषु कल्याणमपत्यं जनयिष्यति ॥१५॥
15. satyavādī śamaparastapasvī dagdhakilbiṣaḥ ,
sa niyukto mayā vyaktaṁ tvayā ca amitadyute ,
bhrātuḥ kṣetreṣu kalyāṇamapatyaṁ janayiṣyati.
15. satyavādī śamaparaḥ tapasvī
dagdhakilbiṣaḥ saḥ niyuktaḥ mayā vyaktam
tvayā ca amitadyute bhrātuḥ
kṣetreṣu kalyāṇam apatyam janayiṣyati
15. O you of immeasurable splendor, he, who is truthful, devoted to tranquility (śama), and an ascetic (tapasvī) whose transgressions have been burnt away, has certainly been appointed by me and by you. He will beget an auspicious offspring in the wives of the brother.
स हि मामुक्तवांस्तत्र स्मरेः कृत्येषु मामिति ।
तं स्मरिष्ये महाबाहो यदि भीष्म त्वमिच्छसि ॥१६॥
16. sa hi māmuktavāṁstatra smareḥ kṛtyeṣu māmiti ,
taṁ smariṣye mahābāho yadi bhīṣma tvamicchasi.
16. saḥ hi mām uktavān tatra smareḥ kṛtyeṣu mām iti
tam smariṣye mahābāho yadi bhīṣma tvam icchasi
16. Indeed, he told me there, 'Remember me in [your] undertakings (karma).' O mighty-armed Bhishma, I shall remember him if you desire.
तव ह्यनुमते भीष्म नियतं स महातपाः ।
विचित्रवीर्यक्षेत्रेषु पुत्रानुत्पादयिष्यति ॥१७॥
17. tava hyanumate bhīṣma niyataṁ sa mahātapāḥ ,
vicitravīryakṣetreṣu putrānutpādayiṣyati.
17. tava hi anumate bhīṣma niyatam saḥ mahātapāḥ
vicitravīryakṣetreṣu putrān utpādayiṣyati
17. Indeed, O Bhishma, with your permission, that great ascetic (Vyāsa) will certainly beget sons through the wives of Vichitravīrya.
महर्षेः कीर्तने तस्य भीष्मः प्राञ्जलिरब्रवीत् ।
धर्ममर्थं च कामं च त्रीनेतान्योऽनुपश्यति ॥१८॥
18. maharṣeḥ kīrtane tasya bhīṣmaḥ prāñjalirabravīt ,
dharmamarthaṁ ca kāmaṁ ca trīnetānyo'nupaśyati.
18. maharṣeḥ kīrtane tasya bhīṣmaḥ prāñjaliḥ abravīt
dharmam artham ca kāmam ca trīn etān yaḥ anupaśyati
18. When that great sage (Vyāsa) was mentioned, Bhishma, with folded hands, spoke: "Whoever correctly perceives these three - (natural law) [dharma], wealth, and desire...
अर्थमर्थानुबन्धं च धर्मं धर्मानुबन्धनम् ।
कामं कामानुबन्धं च विपरीतान्पृथक्पृथक् ।
यो विचिन्त्य धिया सम्यग्व्यवस्यति स बुद्धिमान् ॥१९॥
19. arthamarthānubandhaṁ ca dharmaṁ dharmānubandhanam ,
kāmaṁ kāmānubandhaṁ ca viparītānpṛthakpṛthak ,
yo vicintya dhiyā samyagvyavasyati sa buddhimān.
19. artham arthānubandham ca dharmam
dharmānubandhanam kāmam kāmānubandham ca
viparītān pṛthak pṛthak yaḥ vicintya
dhiyā samyak vyavasyati saḥ buddhimān
19. Whoever, having properly considered with wisdom and distinctly, wealth and its connections, (natural law) [dharma] and its connections, and desire and its connections, as well as their opposites, and then determines (his course) with discernment - that person is truly intelligent.
तदिदं धर्मयुक्तं च हितं चैव कुलस्य नः ।
उक्तं भवत्या यच्छ्रेयः परमं रोचते मम ॥२०॥
20. tadidaṁ dharmayuktaṁ ca hitaṁ caiva kulasya naḥ ,
uktaṁ bhavatyā yacchreyaḥ paramaṁ rocate mama.
20. tat idam dharmayuktam ca hitam ca eva kulasya
naḥ uktam bhavatyā yat śreyaḥ paramam rocate mama
20. Indeed, this counsel spoken by your ladyship, which is consistent with (natural law) [dharma] and beneficial for our family, is the highest good and pleases me.
ततस्तस्मिन्प्रतिज्ञाते भीष्मेण कुरुनन्दन ।
कृष्णद्वैपायनं काली चिन्तयामास वै मुनिम् ॥२१॥
21. tatastasminpratijñāte bhīṣmeṇa kurunandana ,
kṛṣṇadvaipāyanaṁ kālī cintayāmāsa vai munim.
21. tataḥ tasmin pratijñāte bhīṣmeṇa kurunandana
kṛṣṇadvaipāyanam kālī cintayāmāsa vai munim
21. Then, O delight of the Kurus, after that vow had been made by Bhishma, Kāli (Satyavatī) indeed contemplated the sage Kṛṣṇa Dvaipāyana (Vyāsa).
स वेदान्विब्रुवन्धीमान्मातुर्विज्ञाय चिन्तितम् ।
प्रादुर्बभूवाविदितः क्षणेन कुरुनन्दन ॥२२॥
22. sa vedānvibruvandhīmānmāturvijñāya cintitam ,
prādurbabhūvāviditaḥ kṣaṇena kurunandana.
22. sa vedān vibruvan dhīmān mātuḥ vijñāya cintitam
prādurbabhūva aviditaḥ kṣaṇena kurunandana
22. O delight of the Kurus, that intelligent one, having understood his mother's concern, and expounding the Vedas, appeared unnoticed in an instant.
तस्मै पूजां तदा दत्त्वा सुताय विधिपूर्वकम् ।
परिष्वज्य च बाहुभ्यां प्रस्नवैरभिषिच्य च ।
मुमोच बाष्पं दाशेयी पुत्रं दृष्ट्वा चिरस्य तम् ॥२३॥
23. tasmai pūjāṁ tadā dattvā sutāya vidhipūrvakam ,
pariṣvajya ca bāhubhyāṁ prasnavairabhiṣicya ca ,
mumoca bāṣpaṁ dāśeyī putraṁ dṛṣṭvā cirasya tam.
23. tasmai pūjām tadā dattvā sutāya
vidhipūrvakam pariṣvajya ca bāhubhyām
prasnavaiḥ abhiṣicya ca mumoca bāṣpam
dāśeyī putram dṛṣṭvā cirasya tam
23. Then Dāśeyī, having honored her son according to ritual and having embraced him with both arms and moistened him with tears, shed tears upon seeing that son after a long time.
तामद्भिः परिषिच्यार्तां महर्षिरभिवाद्य च ।
मातरं पूर्वजः पुत्रो व्यासो वचनमब्रवीत् ॥२४॥
24. tāmadbhiḥ pariṣicyārtāṁ maharṣirabhivādya ca ,
mātaraṁ pūrvajaḥ putro vyāso vacanamabravīt.
24. tām adbhiḥ pariṣicya ārtām maharṣiḥ abhivādya ca
mātaram pūrvajaḥ putraḥ vyāsaḥ vacanam abravīt
24. The great sage Vyāsa, her first-born son, having sprinkled the distressed mother with water and having paid his respects to her, spoke these words.
भवत्या यदभिप्रेतं तदहं कर्तुमागतः ।
शाधि मां धर्मतत्त्वज्ञे करवाणि प्रियं तव ॥२५॥
25. bhavatyā yadabhipretaṁ tadahaṁ kartumāgataḥ ,
śādhi māṁ dharmatattvajñe karavāṇi priyaṁ tava.
25. bhavatyāḥ yat abhipretam tat aham kartum āgataḥ
śādhi mām dharmatattvajñe karavāṇi priyam tava
25. I have come to accomplish whatever is desired by you. O knower of the essence of natural law (dharma), instruct me; let me do what is pleasing to you.
तस्मै पूजां ततोऽकार्षीत्पुरोधाः परमर्षये ।
स च तां प्रतिजग्राह विधिवन्मन्त्रपूर्वकम् ॥२६॥
26. tasmai pūjāṁ tato'kārṣītpurodhāḥ paramarṣaye ,
sa ca tāṁ pratijagrāha vidhivanmantrapūrvakam.
26. tasmai pūjām tataḥ akārṣīt purodhāḥ paramarṣaye
saḥ ca tām pratijagrāha vidhivat mantrapūrvakam
26. Then the priest offered worship to that great sage. And he (Vyāsa) accepted it ritually, accompanied by sacred formulas (mantra).
तमासनगतं माता पृष्ट्वा कुशलमव्ययम् ।
सत्यवत्यभिवीक्ष्यैनमुवाचेदमनन्तरम् ॥२७॥
27. tamāsanagataṁ mātā pṛṣṭvā kuśalamavyayam ,
satyavatyabhivīkṣyainamuvācedamanantaram.
27. tam āsanagatam mātā pṛṣṭvā kuśalam avyayam
satyavatī abhivīkṣya enam uvāca idam anantaram
27. After he was seated, his mother Satyavati, having inquired about his unwavering well-being, looked at him and then immediately said the following.
मातापित्रोः प्रजायन्ते पुत्राः साधारणाः कवे ।
तेषां पिता यथा स्वामी तथा माता न संशयः ॥२८॥
28. mātāpitroḥ prajāyante putrāḥ sādhāraṇāḥ kave ,
teṣāṁ pitā yathā svāmī tathā mātā na saṁśayaḥ.
28. mātāpitroḥ prajāyante putrāḥ sādhāraṇāḥ kave
teṣām pitā yathā svāmī tathā mātā na saṃśayaḥ
28. O sage, children are born as common (to both) mother and father. Just as the father is their master, so too is the mother; there is no doubt about this.
विधातृविहितः स त्वं यथा मे प्रथमः सुतः ।
विचित्रवीर्यो ब्रह्मर्षे तथा मेऽवरजः सुतः ॥२९॥
29. vidhātṛvihitaḥ sa tvaṁ yathā me prathamaḥ sutaḥ ,
vicitravīryo brahmarṣe tathā me'varajaḥ sutaḥ.
29. vidhātṛvihitaḥ saḥ tvam yathā me prathamaḥ sutaḥ
vicitravīryaḥ brahmarṣe tathā me avarajaḥ sutaḥ
29. O Brahmarshi, you are ordained by the Creator as my first son, just as Vichitravirya is my younger son.
यथैव पितृतो भीष्मस्तथा त्वमपि मातृतः ।
भ्राता विचित्रवीर्यस्य यथा वा पुत्र मन्यसे ॥३०॥
30. yathaiva pitṛto bhīṣmastathā tvamapi mātṛtaḥ ,
bhrātā vicitravīryasya yathā vā putra manyase.
30. yathā eva pitṛtaḥ bhīṣmaḥ tathā tvam api mātṛtaḥ
bhrātā vicitravīryasya yathā vā putra manyase
30. Just as Bhishma is indeed the son from the father (Shantanu), so too are you, O son, from the mother (me), the brother of Vichitravirya - or so you may consider.
अयं शांतनवः सत्यं पालयन्सत्यविक्रमः ।
बुद्धिं न कुरुतेऽपत्ये तथा राज्यानुशासने ॥३१॥
31. ayaṁ śāṁtanavaḥ satyaṁ pālayansatyavikramaḥ ,
buddhiṁ na kurute'patye tathā rājyānuśāsane.
31. ayam śāntanavaḥ satyam pālayan satyavikramaḥ
buddhim na kurute apatye tathā rājyānuśāsane
31. This son of Shantanu (Bhishma), who truly upholds truth and possesses true valor, does not apply his mind to (having) offspring, nor similarly to the governance of the kingdom.
स त्वं व्यपेक्षया भ्रातुः संतानाय कुलस्य च ।
भीष्मस्य चास्य वचनान्नियोगाच्च ममानघ ॥३२॥
32. sa tvaṁ vyapekṣayā bhrātuḥ saṁtānāya kulasya ca ,
bhīṣmasya cāsya vacanānniyogācca mamānagha.
32. sa tvam vyapekṣayā bhrātuḥ saṃtānāya kulasya ca
bhīṣmasya ca asya vacanāt niyogāt ca mama anagha
32. O sinless one (anagha), you, out of consideration for your brother and for the perpetuation of the family, and by the command of this Bhishma, as well as by my own injunction...
अनुक्रोशाच्च भूतानां सर्वेषां रक्षणाय च ।
आनृशंस्येन यद्ब्रूयां तच्छ्रुत्वा कर्तुमर्हसि ॥३३॥
33. anukrośācca bhūtānāṁ sarveṣāṁ rakṣaṇāya ca ,
ānṛśaṁsyena yadbrūyāṁ tacchrutvā kartumarhasi.
33. anukrośāt ca bhūtānām sarveṣām rakṣaṇāya ca
ānṛśaṃsyena yat brūyām tat śrutvā kartum arhasi
33. And out of compassion for all creatures and for their protection, you ought to do what I say with kindness, after you have heard it.
यवीयसस्तव भ्रातुर्भार्ये सुरसुतोपमे ।
रूपयौवनसंपन्ने पुत्रकामे च धर्मतः ॥३४॥
34. yavīyasastava bhrāturbhārye surasutopame ,
rūpayauvanasaṁpanne putrakāme ca dharmataḥ.
34. yavīyasas tava bhrātuḥ bhārye surasutopame
rūpayauvanasaṃpanne putrakāme ca dharmataḥ
34. Your younger brother's two wives, who are comparable to daughters of gods, endowed with beauty and youth, and desirous of sons in accordance with their constitutional duty (dharma).
तयोरुत्पादयापत्यं समर्थो ह्यसि पुत्रक ।
अनुरूपं कुलस्यास्य संतत्याः प्रसवस्य च ॥३५॥
35. tayorutpādayāpatyaṁ samartho hyasi putraka ,
anurūpaṁ kulasyāsya saṁtatyāḥ prasavasya ca.
35. tayoḥ utpādaya apatyam samarthaḥ hi asi putraka
anurūpam kulasya asya saṃtatyāḥ prasavasya ca
35. O son, you are indeed capable of producing offspring for them, offspring suitable for this family's lineage and its perpetuation.
व्यास उवाच ।
वेत्थ धर्मं सत्यवति परं चापरमेव च ।
यथा च तव धर्मज्ञे धर्मे प्रणिहिता मतिः ॥३६॥
36. vyāsa uvāca ,
vettha dharmaṁ satyavati paraṁ cāparameva ca ,
yathā ca tava dharmajñe dharme praṇihitā matiḥ.
36. vyāsaḥ uvāca vettha dharmam satyavati param ca aparam
eva ca yathā ca tava dharmajñe dharme praṇihitā matiḥ
36. Vyāsa said: O Satyavatī, you understand both the higher and the lower (dharma). Moreover, O knower of natural law (dharma), your intellect is firmly dedicated to natural law (dharma).
तस्मादहं त्वन्नियोगाद्धर्ममुद्दिश्य कारणम् ।
ईप्सितं ते करिष्यामि दृष्टं ह्येतत्पुरातनम् ॥३७॥
37. tasmādahaṁ tvanniyogāddharmamuddiśya kāraṇam ,
īpsitaṁ te kariṣyāmi dṛṣṭaṁ hyetatpurātanam.
37. tasmāt aham tvanniyogāt dharmam uddiśya kāraṇam
īpsitam te kariṣyāmi dṛṣṭam hi etat purātanam
37. Therefore, by your command, keeping natural law (dharma) as the primary reason, I shall fulfill your desire, for this is indeed an ancient tradition.
भ्रातुः पुत्रान्प्रदास्यामि मित्रावरुणयोः समान् ।
व्रतं चरेतां ते देव्यौ निर्दिष्टमिह यन्मया ॥३८॥
38. bhrātuḥ putrānpradāsyāmi mitrāvaruṇayoḥ samān ,
vrataṁ caretāṁ te devyau nirdiṣṭamiha yanmayā.
38. bhrātuḥ putrān pradāsyāmi mitrāvaruṇayoḥ samān |
vratam caretām te devyau nirdiṣṭam iha yat mayā
38. I shall bestow sons upon the brother, sons who will be equal to Mitra and Varuṇa. Let those two goddesses perform the vow (vrata) that I have prescribed here.
संवत्सरं यथान्यायं ततः शुद्धे भविष्यतः ।
न हि मामव्रतोपेता उपेयात्काचिदङ्गना ॥३९॥
39. saṁvatsaraṁ yathānyāyaṁ tataḥ śuddhe bhaviṣyataḥ ,
na hi māmavratopetā upeyātkācidaṅganā.
39. saṃvatsaram yathānyāyam tataḥ śuddhe bhaviṣyataḥ
| na hi mām avratopetā upeyāt kācid aṅganā
39. They (the two goddesses) should perform it appropriately for a year; thereafter, they will become purified. Indeed, no woman who has not observed a vow (vrata) should ever approach me.
सत्यवत्युवाच ।
यथा सद्यः प्रपद्येत देवी गर्भं तथा कुरु ।
अराजकेषु राष्ट्रेषु नास्ति वृष्टिर्न देवताः ॥४०॥
40. satyavatyuvāca ,
yathā sadyaḥ prapadyeta devī garbhaṁ tathā kuru ,
arājakeṣu rāṣṭreṣu nāsti vṛṣṭirna devatāḥ.
40. satyavatī uvāca | yathā sadyaḥ prapadyeta devī garbham
tathā kuru | arājakeṣu rāṣṭreṣu na asti vṛṣṭiḥ na devatāḥ
40. Satyavatī said: 'Act so that the lady may conceive immediately. For in kingless realms, there is neither rain nor are there deities.'
कथमराजकं राष्ट्रं शक्यं धारयितुं प्रभो ।
तस्माद्गर्भं समाधत्स्व भीष्मस्तं वर्धयिष्यति ॥४१॥
41. kathamarājakaṁ rāṣṭraṁ śakyaṁ dhārayituṁ prabho ,
tasmādgarbhaṁ samādhatsva bhīṣmastaṁ vardhayiṣyati.
41. katham arājakam rāṣṭram śakyam dhārayitum prabho
tasmāt garbham samādhatsva bhīṣmaḥ tam vardhayiṣyati
41. O Lord, how can a kingdom (rāṣṭra) without a ruler be maintained? Therefore, conceive a child; Bhishma will raise him.
व्यास उवाच ।
यदि पुत्रः प्रदातव्यो मया क्षिप्रमकालिकम् ।
विरूपतां मे सहतामेतदस्याः परं व्रतम् ॥४२॥
42. vyāsa uvāca ,
yadi putraḥ pradātavyo mayā kṣipramakālikam ,
virūpatāṁ me sahatāmetadasyāḥ paraṁ vratam.
42. vyāsaḥ uvāca | yadi putraḥ pradātavyaḥ mayā kṣipram
akālikam | virūpatām me sahatām etat asyāḥ param vratam
42. Vyasa said: "If a son is to be granted by me promptly, without delay, then she must endure my unsightly appearance. This is her supreme vow."
यदि मे सहते गन्धं रूपं वेषं तथा वपुः ।
अद्यैव गर्भं कौसल्या विशिष्टं प्रतिपद्यताम् ॥४३॥
43. yadi me sahate gandhaṁ rūpaṁ veṣaṁ tathā vapuḥ ,
adyaiva garbhaṁ kausalyā viśiṣṭaṁ pratipadyatām.
43. yadi me sahate gandham rūpam veṣam tathā vapuḥ |
adya eva garbham kausalyā viśiṣṭam pratipadyatām
43. If she tolerates my smell, my form, my attire, and my body, then Kausalya shall conceive an exceptional child today itself.
वैशंपायन उवाच ।
समागमनमाकाङ्क्षन्निति सोऽन्तर्हितो मुनिः ।
ततोऽभिगम्य सा देवी स्नुषां रहसि संगताम् ।
धर्म्यमर्थसमायुक्तमुवाच वचनं हितम् ॥४४॥
44. vaiśaṁpāyana uvāca ,
samāgamanamākāṅkṣanniti so'ntarhito muniḥ ,
tato'bhigamya sā devī snuṣāṁ rahasi saṁgatām ,
dharmyamarthasamāyuktamuvāca vacanaṁ hitam.
44. vaiśampāyanaḥ uvāca | samāgamanam ākaṅkṣan
iti saḥ antarhitaḥ muniḥ | tataḥ
abhigamya sā devī snuṣām rahasi saṅgatām |
dharmyam arthasamāyuktam uvāca vacanam hitam
44. Vaiśampāyana said: "Desiring their union, the sage thus disappeared. Then, the queen (devī), approaching her daughter-in-law who was secluded, spoke beneficial words, infused with natural law (dharma) and profound meaning."
कौसल्ये धर्मतन्त्रं यद्ब्रवीमि त्वां निबोध मे ।
भरतानां समुच्छेदो व्यक्तं मद्भाग्यसंक्षयात् ॥४५॥
45. kausalye dharmatantraṁ yadbravīmi tvāṁ nibodha me ,
bharatānāṁ samucchedo vyaktaṁ madbhāgyasaṁkṣayāt.
45. kausalye dharmatantram yat bravīmi tvām nibodha me
bharatānām samucchedaḥ vyaktam matbhāgyasaṃkṣayāt
45. O Kausalya, understand from me the principle of righteousness (dharma) that I am imparting to you: the complete destruction of the Bharatas is clearly due to the waning of my own fortune.
व्यथितां मां च संप्रेक्ष्य पितृवंशं च पीडितम् ।
भीष्मो बुद्धिमदान्मेऽत्र धर्मस्य च विवृद्धये ॥४६॥
46. vyathitāṁ māṁ ca saṁprekṣya pitṛvaṁśaṁ ca pīḍitam ,
bhīṣmo buddhimadānme'tra dharmasya ca vivṛddhaye.
46. vyathitām mām ca samprekṣya pitṛvaṃśam ca pīḍitam
bhīṣmaḥ buddhim adān me atra dharmasya ca vivṛddhaye
46. And having seen me distressed and my paternal lineage afflicted, Bhishma here gave me wisdom (buddhi) for the advancement of natural law (dharma).
सा च बुद्धिस्तवाधीना पुत्रि ज्ञातं मयेति ह ।
नष्टं च भारतं वंशं पुनरेव समुद्धर ॥४७॥
47. sā ca buddhistavādhīnā putri jñātaṁ mayeti ha ,
naṣṭaṁ ca bhārataṁ vaṁśaṁ punareva samuddhara.
47. sā ca buddhiḥ tavaadhīnā putri jñātam mayā iti ha
naṣṭam ca bhāratam vaṃśam punar eva samuddhara
47. And that wisdom (buddhi) is dependent on you, O daughter, this is indeed known by me. Therefore, revive the lost Bharata lineage once again!
पुत्रं जनय सुश्रोणि देवराजसमप्रभम् ।
स हि राज्यधुरं गुर्वीमुद्वक्ष्यति कुलस्य नः ॥४८॥
48. putraṁ janaya suśroṇi devarājasamaprabham ,
sa hi rājyadhuraṁ gurvīmudvakṣyati kulasya naḥ.
48. putram janaya suśroṇi devarājasamaprabham saḥ
hi rājyadhuram gurvīm udvakṣyati kulasya naḥ
48. O beautiful one with lovely hips, give birth to a son whose radiance will be like that of the king of the gods. For he will carry the heavy burden of kingship for our family.
सा धर्मतोऽनुनीयैनां कथंचिद्धर्मचारिणीम् ।
भोजयामास विप्रांश्च देवर्षीनतिथींस्तथा ॥४९॥
49. sā dharmato'nunīyaināṁ kathaṁciddharmacāriṇīm ,
bhojayāmāsa viprāṁśca devarṣīnatithīṁstathā.
49. sā dharmataḥ anunīya enām kathaṃcit dharmacāriṇīm
bhojayāmāsa viprān ca devarṣīn atithīn tathā
49. She, having somehow appeased that woman devoted to (dharma) according to proper conduct (dharma), then fed the brahmins, divine sages, and guests.