महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-9
वैशंपायन उवाच ।
एवं पृष्ट्वा सूतपुत्रं हृच्छोकेनार्दितो भृशम् ।
जये निराशः पुत्राणां धृतराष्ट्रोऽपतत्क्षितौ ॥१॥
एवं पृष्ट्वा सूतपुत्रं हृच्छोकेनार्दितो भृशम् ।
जये निराशः पुत्राणां धृतराष्ट्रोऽपतत्क्षितौ ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evaṁ pṛṣṭvā sūtaputraṁ hṛcchokenārdito bhṛśam ,
jaye nirāśaḥ putrāṇāṁ dhṛtarāṣṭro'patatkṣitau.
evaṁ pṛṣṭvā sūtaputraṁ hṛcchokenārdito bhṛśam ,
jaye nirāśaḥ putrāṇāṁ dhṛtarāṣṭro'patatkṣitau.
1.
vaiśaṃpāyana uvāca evam pṛṣṭvā sūtaputram hṛcchokena ārditaḥ
bhṛśam jaye nirāśaḥ putrāṇām dhṛtarāṣṭraḥ apatat kṣitau
bhṛśam jaye nirāśaḥ putrāṇām dhṛtarāṣṭraḥ apatat kṣitau
1.
vaiśaṃpāyana uvāca dhṛtarāṣṭraḥ evam sūtaputram pṛṣṭvā
hṛcchokena bhṛśam ārditaḥ putrāṇām jaye nirāśaḥ kṣitau apatat
hṛcchokena bhṛśam ārditaḥ putrāṇām jaye nirāśaḥ kṣitau apatat
1.
Vaishampayana said: Having questioned Sanjaya (sūtaputra) in this manner, and greatly afflicted by the grief in his heart, Dhritarashtra, despairing of his sons' victory, fell to the ground.
तं विसंज्ञं निपतितं सिषिचुः परिचारकाः ।
जलेनात्यर्थशीतेन वीजन्तः पुण्यगन्धिना ॥२॥
जलेनात्यर्थशीतेन वीजन्तः पुण्यगन्धिना ॥२॥
2. taṁ visaṁjñaṁ nipatitaṁ siṣicuḥ paricārakāḥ ,
jalenātyarthaśītena vījantaḥ puṇyagandhinā.
jalenātyarthaśītena vījantaḥ puṇyagandhinā.
2.
tam visaṃjñam nipatitam siṣicuḥ paricārakāḥ
jalena atyarthaśītena vījantaḥ puṇyagandhinā
jalena atyarthaśītena vījantaḥ puṇyagandhinā
2.
paricārakāḥ tam visaṃjñam nipatitam atyarthaśītena
puṇyagandhinā jalena siṣicuḥ vījantaḥ
puṇyagandhinā jalena siṣicuḥ vījantaḥ
2.
The attendants sprinkled him, fallen unconscious, with extremely cold, sacredly fragrant water, fanning him all the while.
पतितं चैनमाज्ञाय समन्ताद्भरतस्त्रियः ।
परिवव्रुर्महाराजमस्पृशंश्चैव पाणिभिः ॥३॥
परिवव्रुर्महाराजमस्पृशंश्चैव पाणिभिः ॥३॥
3. patitaṁ cainamājñāya samantādbharatastriyaḥ ,
parivavrurmahārājamaspṛśaṁścaiva pāṇibhiḥ.
parivavrurmahārājamaspṛśaṁścaiva pāṇibhiḥ.
3.
patitam ca enam ājñāya samantāt bharatastriyaḥ
parivavruḥ mahārājam aspṛśan ca eva pāṇibhiḥ
parivavruḥ mahārājam aspṛśan ca eva pāṇibhiḥ
3.
ca enam patitam ājñāya,
bharatastriyaḥ mahārājam samantāt parivavruḥ ca eva pāṇibhiḥ aspṛśan
bharatastriyaḥ mahārājam samantāt parivavruḥ ca eva pāṇibhiḥ aspṛśan
3.
And perceiving him to have fallen, the women of the Bharata lineage surrounded the great king from all sides, touching him with their hands.
उत्थाप्य चैनं शनकै राजानं पृथिवीतलात् ।
आसनं प्रापयामासुर्बाष्पकण्ठ्यो वराङ्गनाः ॥४॥
आसनं प्रापयामासुर्बाष्पकण्ठ्यो वराङ्गनाः ॥४॥
4. utthāpya cainaṁ śanakai rājānaṁ pṛthivītalāt ,
āsanaṁ prāpayāmāsurbāṣpakaṇṭhyo varāṅganāḥ.
āsanaṁ prāpayāmāsurbāṣpakaṇṭhyo varāṅganāḥ.
4.
utthāpya ca enam śanakaiḥ rājānam pṛthivītalāt
āsanam prāpayāmāsuḥ bāṣpakaṇṭhyaḥ varāṅganāḥ
āsanam prāpayāmāsuḥ bāṣpakaṇṭhyaḥ varāṅganāḥ
4.
ca bāṣpakaṇṭhyaḥ varāṅganāḥ śanakaiḥ enam
rājānam pṛthivītalāt utthāpya āsanam prāpayāmāsuḥ
rājānam pṛthivītalāt utthāpya āsanam prāpayāmāsuḥ
4.
And the excellent women, their voices choked with tears, slowly raised the king from the ground and brought him to a seat.
आसनं प्राप्य राजा तु मूर्छयाभिपरिप्लुतः ।
निश्चेष्टोऽतिष्ठत तदा वीज्यमानः समन्ततः ॥५॥
निश्चेष्टोऽतिष्ठत तदा वीज्यमानः समन्ततः ॥५॥
5. āsanaṁ prāpya rājā tu mūrchayābhipariplutaḥ ,
niśceṣṭo'tiṣṭhata tadā vījyamānaḥ samantataḥ.
niśceṣṭo'tiṣṭhata tadā vījyamānaḥ samantataḥ.
5.
āsanam prāpya rājā tu mūrchayā abhipariplutaḥ
niśceṣṭaḥ atiṣṭhata tadā vījyamānaḥ samantataḥ
niśceṣṭaḥ atiṣṭhata tadā vījyamānaḥ samantataḥ
5.
tu rājā āsanam prāpya mūrchayā abhipariplutaḥ
niśceṣṭaḥ tadā samantataḥ vījyamānaḥ atiṣṭhata
niśceṣṭaḥ tadā samantataḥ vījyamānaḥ atiṣṭhata
5.
But the king, having reached the seat, remained motionless, overwhelmed by unconsciousness, while being fanned from all sides.
स लब्ध्वा शनकैः संज्ञां वेपमानो महीपतिः ।
पुनर्गावल्गणिं सूतं पर्यपृच्छद्यथातथम् ॥६॥
पुनर्गावल्गणिं सूतं पर्यपृच्छद्यथातथम् ॥६॥
6. sa labdhvā śanakaiḥ saṁjñāṁ vepamāno mahīpatiḥ ,
punargāvalgaṇiṁ sūtaṁ paryapṛcchadyathātatham.
punargāvalgaṇiṁ sūtaṁ paryapṛcchadyathātatham.
6.
sa labdhvā śanakaiḥ saṃjñām vepamānaḥ mahīpatiḥ
punaḥ gāvalgaṇim sūtam paryapṛcchat yathātatham
punaḥ gāvalgaṇim sūtam paryapṛcchat yathātatham
6.
mahīpatiḥ vepamānaḥ saḥ śanakaiḥ saṃjñām labdhvā
punaḥ sūtam gāvalgaṇim yathātatham paryapṛcchat
punaḥ sūtam gāvalgaṇim yathātatham paryapṛcchat
6.
The trembling king, having slowly regained consciousness, again thoroughly questioned the charioteer, Gavalgāṇi, for the precise account.
यत्तदुद्यन्निवादित्यो ज्योतिषा प्रणुदंस्तमः ।
आयादजातशत्रुर्वै कस्तं द्रोणादवारयत् ॥७॥
आयादजातशत्रुर्वै कस्तं द्रोणादवारयत् ॥७॥
7. yattadudyannivādityo jyotiṣā praṇudaṁstamaḥ ,
āyādajātaśatrurvai kastaṁ droṇādavārayat.
āyādajātaśatrurvai kastaṁ droṇādavārayat.
7.
yat tat udyan iva ādityaḥ jyotiṣā praṇudan tamaḥ
āyāt ajātaśatruḥ vai kaḥ tam droṇāt avārayat
āyāt ajātaśatruḥ vai kaḥ tam droṇāt avārayat
7.
vai yat tat ajātaśatruḥ ādityaḥ iva udyan jyotiṣā
tamaḥ praṇudan āyāt kaḥ tam droṇāt avārayat
tamaḥ praṇudan āyāt kaḥ tam droṇāt avārayat
7.
Who was it, indeed, Ajātaśatru (Yudhiṣṭhira), who came like the rising sun, dispelling darkness with his radiance? Who could prevent him from confronting Droṇa?
प्रभिन्नमिव मातङ्गं तथा क्रुद्धं तरस्विनम् ।
आसक्तमनसं दीप्तं प्रतिद्विरदघातिनम् ।
वाशितासंगमे यद्वदजय्यं प्रतियूथपैः ॥८॥
आसक्तमनसं दीप्तं प्रतिद्विरदघातिनम् ।
वाशितासंगमे यद्वदजय्यं प्रतियूथपैः ॥८॥
8. prabhinnamiva mātaṅgaṁ tathā kruddhaṁ tarasvinam ,
āsaktamanasaṁ dīptaṁ pratidviradaghātinam ,
vāśitāsaṁgame yadvadajayyaṁ pratiyūthapaiḥ.
āsaktamanasaṁ dīptaṁ pratidviradaghātinam ,
vāśitāsaṁgame yadvadajayyaṁ pratiyūthapaiḥ.
8.
prabhinnam iva mātaṅgam tathā
kruddham tarasvinam āsaktamanasam
dīptam pratidviradaghātinam vāśitāsaṅgame
yadvat ajayyam pratiyūthapaiḥ
kruddham tarasvinam āsaktamanasam
dīptam pratidviradaghātinam vāśitāsaṅgame
yadvat ajayyam pratiyūthapaiḥ
8.
yadvat vāśitāsaṅgame pratiyūthapaiḥ
ajayyam prabhinnam iva mātaṅgam
tathā kruddham tarasvinam
āsaktamanasam dīptam pratidviradaghātinam
ajayyam prabhinnam iva mātaṅgam
tathā kruddham tarasvinam
āsaktamanasam dīptam pratidviradaghātinam
8.
(Who came) like an enraged, powerful, rutting elephant, fiercely focused and blazing, a killer of opposing elephants, unconquerable by rival herd leaders in a mating encounter, just so.
अति चान्यान्रणे योधान्वीरः पुरुषसत्तमः ।
यो ह्येको हि महाबाहुर्निर्दहेद्घोरचक्षुषा ।
कृत्स्नं दुर्योधनबलं धृतिमान्सत्यसंगरः ॥९॥
यो ह्येको हि महाबाहुर्निर्दहेद्घोरचक्षुषा ।
कृत्स्नं दुर्योधनबलं धृतिमान्सत्यसंगरः ॥९॥
9. ati cānyānraṇe yodhānvīraḥ puruṣasattamaḥ ,
yo hyeko hi mahābāhurnirdahedghoracakṣuṣā ,
kṛtsnaṁ duryodhanabalaṁ dhṛtimānsatyasaṁgaraḥ.
yo hyeko hi mahābāhurnirdahedghoracakṣuṣā ,
kṛtsnaṁ duryodhanabalaṁ dhṛtimānsatyasaṁgaraḥ.
9.
ati ca anyān raṇe yodhān vīraḥ
puruṣasattamaḥ yaḥ hi ekaḥ hi mahābāhuḥ
nirdahet ghoracakṣuṣā kṛtsnam
duryodhanabalam dhṛtimān satyasaṅgaraḥ
puruṣasattamaḥ yaḥ hi ekaḥ hi mahābāhuḥ
nirdahet ghoracakṣuṣā kṛtsnam
duryodhanabalam dhṛtimān satyasaṅgaraḥ
9.
ca hi yaḥ vīraḥ puruṣasattamaḥ
mahābāhuḥ dhṛtimān satyasaṅgaraḥ hi
ekaḥ raṇe anyān yodhān ati ghoracakṣuṣā
kṛtsnam duryodhanabalam nirdahet
mahābāhuḥ dhṛtimān satyasaṅgaraḥ hi
ekaḥ raṇe anyān yodhān ati ghoracakṣuṣā
kṛtsnam duryodhanabalam nirdahet
9.
And indeed, that hero, the best among men, mighty-armed, resolute, and true to his battle pledge, who alone could burn down the entire army of Duryodhana, including all other warriors in battle, with his terrible gaze.
चक्षुर्हणं जये सक्तमिष्वासवररक्षितम् ।
दान्तं बहुमतं लोके के शूराः पर्यवारयन् ॥१०॥
दान्तं बहुमतं लोके के शूराः पर्यवारयन् ॥१०॥
10. cakṣurhaṇaṁ jaye saktamiṣvāsavararakṣitam ,
dāntaṁ bahumataṁ loke ke śūrāḥ paryavārayan.
dāntaṁ bahumataṁ loke ke śūrāḥ paryavārayan.
10.
cakṣurhaṇam jaye saktam iṣvāsa-vara-rakṣitam
dāntam bahumatam loke ke śūrāḥ paryavārayan
dāntam bahumatam loke ke śūrāḥ paryavārayan
10.
ke śūrāḥ cakṣurhaṇam jaye saktam iṣvāsa-vara-rakṣitam
dāntam bahumatam loke [tam] paryavārayan
dāntam bahumatam loke [tam] paryavārayan
10.
Which heroes surrounded him - the one who overwhelms (blinds) his enemies, intent on victory, protected by the best archers, self-controlled, and highly esteemed in the world?
के दुष्प्रधर्षं राजानमिष्वासवरमच्युतम् ।
समासेदुर्नरव्याघ्रं कौन्तेयं तत्र मामकाः ॥११॥
समासेदुर्नरव्याघ्रं कौन्तेयं तत्र मामकाः ॥११॥
11. ke duṣpradharṣaṁ rājānamiṣvāsavaramacyutam ,
samāsedurnaravyāghraṁ kaunteyaṁ tatra māmakāḥ.
samāsedurnaravyāghraṁ kaunteyaṁ tatra māmakāḥ.
11.
ke duṣpradharṣam rājānam iṣvāsa-varam acyutam
samāseduḥ naravyāghram kaunteyam tatra māmakāḥ
samāseduḥ naravyāghram kaunteyam tatra māmakāḥ
11.
tatra ke māmakāḥ duṣpradharṣam rājānam iṣvāsa-varam
acyutam naravyāghram kaunteyam samāseduḥ
acyutam naravyāghram kaunteyam samāseduḥ
11.
Which of my warriors there encountered the son of Kunti (Kaunteya) - who was invincible, the best archer, unwavering, and a tiger among men?
तरसैवाभिपत्याथ यो वै द्रोणमुपाद्रवत् ।
तं भीमसेनमायान्तं के शूराः पर्यवारयन् ॥१२॥
तं भीमसेनमायान्तं के शूराः पर्यवारयन् ॥१२॥
12. tarasaivābhipatyātha yo vai droṇamupādravat ,
taṁ bhīmasenamāyāntaṁ ke śūrāḥ paryavārayan.
taṁ bhīmasenamāyāntaṁ ke śūrāḥ paryavārayan.
12.
tarasā eva abhipatya atha yaḥ vai droṇam upādravat
tam bhīmasenam āyāntam ke śūrāḥ paryavārayan
tam bhīmasenam āyāntam ke śūrāḥ paryavārayan
12.
atha yaḥ vai tarasā eva abhipatya droṇam upādravat
tam āyāntam bhīmasenam ke śūrāḥ paryavārayan
tam āyāntam bhīmasenam ke śūrāḥ paryavārayan
12.
Which heroes surrounded Bhimasena as he advanced, he who had swiftly attacked Drona?
यदायाज्जलदप्रख्यो रथः परमवीर्यवान् ।
पर्जन्य इव बीभत्सुस्तुमुलामशनिं सृजन् ॥१३॥
पर्जन्य इव बीभत्सुस्तुमुलामशनिं सृजन् ॥१३॥
13. yadāyājjaladaprakhyo rathaḥ paramavīryavān ,
parjanya iva bībhatsustumulāmaśaniṁ sṛjan.
parjanya iva bībhatsustumulāmaśaniṁ sṛjan.
13.
yadā āyāt jalada-prākhyaḥ rathaḥ parama-vīryavān
parjanyaḥ iva bībhatsuḥ tumulām aśanim sṛjan
parjanyaḥ iva bībhatsuḥ tumulām aśanim sṛjan
13.
yadā jalada-prākhyaḥ parama-vīryavān rathaḥ āyāt,
[tadā] bībhatsuḥ parjanyaḥ iva tumulām aśanim sṛjan [āyāt]
[tadā] bībhatsuḥ parjanyaḥ iva tumulām aśanim sṛjan [āyāt]
13.
When his exceedingly powerful chariot, resembling a cloud, advanced - Arjuna (Bibhatsu), like the rain-god (Parjanya), unleashed a mighty thunderbolt...
ववर्ष शरवर्षाणि वर्षाणि मघवानिव ।
इषुसंबाधमाकाशं कुर्वन्कपिवरध्वजः ।
अवस्फूर्जन्दिशः सर्वास्तलनेमिस्वनेन च ॥१४॥
इषुसंबाधमाकाशं कुर्वन्कपिवरध्वजः ।
अवस्फूर्जन्दिशः सर्वास्तलनेमिस्वनेन च ॥१४॥
14. vavarṣa śaravarṣāṇi varṣāṇi maghavāniva ,
iṣusaṁbādhamākāśaṁ kurvankapivaradhvajaḥ ,
avasphūrjandiśaḥ sarvāstalanemisvanena ca.
iṣusaṁbādhamākāśaṁ kurvankapivaradhvajaḥ ,
avasphūrjandiśaḥ sarvāstalanemisvanena ca.
14.
vavarṣa śaravarṣāṇi varṣāṇi
maghavā iva iṣusaṃbādham ākāśam
kurvan kapivaradhvajaḥ avasphūrjan
diśaḥ sarvāḥ talanemisvanena ca
maghavā iva iṣusaṃbādham ākāśam
kurvan kapivaradhvajaḥ avasphūrjan
diśaḥ sarvāḥ talanemisvanena ca
14.
kapivaradhvajaḥ maghavā iva
śaravarṣāṇi varṣāṇi vavarṣa ākāśam
iṣusaṃbādham kurvan talanemisvanena
ca sarvāḥ diśaḥ avasphūrjan
śaravarṣāṇi varṣāṇi vavarṣa ākāśam
iṣusaṃbādham kurvan talanemisvanena
ca sarvāḥ diśaḥ avasphūrjan
14.
The warrior whose banner bore the best of monkeys (Arjuna) showered forth torrents of arrows, just as Indra (Maghavan) pours down rain, filling the sky densely with arrows. He thundered across all directions with the sound of his palms striking the bowstring and the rumble of his chariot wheels.
चापविद्युत्प्रभो घोरो रथगुल्मबलाहकः ।
रथनेमिघोषस्तनितः शरशब्दातिबन्धुरः ॥१५॥
रथनेमिघोषस्तनितः शरशब्दातिबन्धुरः ॥१५॥
15. cāpavidyutprabho ghoro rathagulmabalāhakaḥ ,
rathanemighoṣastanitaḥ śaraśabdātibandhuraḥ.
rathanemighoṣastanitaḥ śaraśabdātibandhuraḥ.
15.
cāpavidyutprabhaḥ ghoraḥ rathagulmabalāhakaḥ
rathanemighoṣastanitaḥ śaraśabdātibandhuraḥ
rathanemighoṣastanitaḥ śaraśabdātibandhuraḥ
15.
ghoraḥ cāpavidyutprabhaḥ rathagulmabalāhakaḥ
rathanemighoṣastanitaḥ śaraśabdātibandhuraḥ
rathanemighoṣastanitaḥ śaraśabdātibandhuraḥ
15.
(That battle was) dreadful, shining with the lightning-like flash of bows, its chariot formations like storm clouds, thundering with the rumble of chariot wheels, and fiercely dense with the sound of arrows.
रोषनिर्जितजीमूतो मनोऽभिप्रायशीघ्रगः ।
मर्मातिगो बाणधारस्तुमुलः शोणितोदकः ॥१६॥
मर्मातिगो बाणधारस्तुमुलः शोणितोदकः ॥१६॥
16. roṣanirjitajīmūto mano'bhiprāyaśīghragaḥ ,
marmātigo bāṇadhārastumulaḥ śoṇitodakaḥ.
marmātigo bāṇadhārastumulaḥ śoṇitodakaḥ.
16.
roṣanirjitajīmūtaḥ manaḥ abhiprāyaśīghragaḥ
marmātigaḥ bāṇadhāraḥ tumulaḥ śoṇitodakaḥ
marmātigaḥ bāṇadhāraḥ tumulaḥ śoṇitodakaḥ
16.
roṣanirjitajīmūtaḥ manaḥ abhiprāyaśīghragaḥ
marmātigaḥ bāṇadhāraḥ tumulaḥ śoṇitodakaḥ
marmātigaḥ bāṇadhāraḥ tumulaḥ śoṇitodakaḥ
16.
(That battle-storm was) one that surpassed storm clouds in its fury, moving with the swiftness of thought and intention. It possessed tumultuous streams of arrows that pierced vital spots, and its waters were of blood.
संप्लावयन्महीं सर्वां मानवैरास्तरंस्तदा ।
गदानिष्टनितो रौद्रो दुर्योधनकृतोद्यमः ॥१७॥
गदानिष्टनितो रौद्रो दुर्योधनकृतोद्यमः ॥१७॥
17. saṁplāvayanmahīṁ sarvāṁ mānavairāstaraṁstadā ,
gadāniṣṭanito raudro duryodhanakṛtodyamaḥ.
gadāniṣṭanito raudro duryodhanakṛtodyamaḥ.
17.
samplāvayan mahīm sarvām mānavaiḥ āstaran tadā
gadāniṣṭanitaḥ raudraḥ duryodhanakṛtodyamaḥ
gadāniṣṭanitaḥ raudraḥ duryodhanakṛtodyamaḥ
17.
(yuddham) mahīm sarvām samplāvayan tadā mānavaiḥ āstaran
gadāniṣṭanitaḥ raudraḥ duryodhanakṛtodyamaḥ (āsīt)
gadāniṣṭanitaḥ raudraḥ duryodhanakṛtodyamaḥ (āsīt)
17.
As it flooded the entire earth and covered it with fallen men, that dreadful (battle), thundering with the clash of maces, was the enterprise undertaken by Duryodhana.
युद्धेऽभ्यषिञ्चद्विजयो गार्ध्रपत्रैः शिलाशितैः ।
गाण्डीवं धारयन्धीमान्कीदृशं वो मनस्तदा ॥१८॥
गाण्डीवं धारयन्धीमान्कीदृशं वो मनस्तदा ॥१८॥
18. yuddhe'bhyaṣiñcadvijayo gārdhrapatraiḥ śilāśitaiḥ ,
gāṇḍīvaṁ dhārayandhīmānkīdṛśaṁ vo manastadā.
gāṇḍīvaṁ dhārayandhīmānkīdṛśaṁ vo manastadā.
18.
yuddhe abhyasiñcat vijayaḥ gārdhrapatraiḥ śilāśitaiḥ
gāṇḍīvam dhārayan dhīmān kīdṛśam vaḥ manaḥ tadā
gāṇḍīvam dhārayan dhīmān kīdṛśam vaḥ manaḥ tadā
18.
tadā dhīmān vijayaḥ yuddhe gāṇḍīvam dhārayan śilāśitaiḥ
gārdhrapatraiḥ abhyasiñcat vaḥ manaḥ kīdṛśam
gārdhrapatraiḥ abhyasiñcat vaḥ manaḥ kīdṛśam
18.
When the wise (Arjuna), also known as Vijaya, wielded his Gaṇḍīva bow in battle, showering (arrows) fletched with eagle feathers and sharpened on stone, how was your mind then?
कच्चिद्गाण्डीवशब्देन न प्रणश्यत वै बलम् ।
यद्वः स भैरवं कुर्वन्नर्जुनो भृशमभ्यगात् ॥१९॥
यद्वः स भैरवं कुर्वन्नर्जुनो भृशमभ्यगात् ॥१९॥
19. kaccidgāṇḍīvaśabdena na praṇaśyata vai balam ,
yadvaḥ sa bhairavaṁ kurvannarjuno bhṛśamabhyagāt.
yadvaḥ sa bhairavaṁ kurvannarjuno bhṛśamabhyagāt.
19.
kaccit gāṇḍīvaśabdena na praṇaśyata vai balam yat
vaḥ saḥ bhairavam kurvan arjunaḥ bhṛśam abhyagāt
vaḥ saḥ bhairavam kurvan arjunaḥ bhṛśam abhyagāt
19.
kaccit gāṇḍīvaśabdena balam na praṇaśyata vai? yat
saḥ arjunaḥ bhairavam kurvan bhṛśam vaḥ abhyagāt
saḥ arjunaḥ bhairavam kurvan bhṛśam vaḥ abhyagāt
19.
Surely your army (bala) did not perish because of the sound of the Gaṇḍīva bow, did it? For Arjuna, creating a terrifying roar, vehemently approached you.
कच्चिन्नापानुदद्द्रोणादिषुभिर्वो धनंजयः ।
वातो मेघानिवाविध्यन्प्रवाञ्शरवनानिलः ।
को हि गाण्डीवधन्वानं नरः सोढुं रणेऽर्हति ॥२०॥
वातो मेघानिवाविध्यन्प्रवाञ्शरवनानिलः ।
को हि गाण्डीवधन्वानं नरः सोढुं रणेऽर्हति ॥२०॥
20. kaccinnāpānudaddroṇādiṣubhirvo dhanaṁjayaḥ ,
vāto meghānivāvidhyanpravāñśaravanānilaḥ ,
ko hi gāṇḍīvadhanvānaṁ naraḥ soḍhuṁ raṇe'rhati.
vāto meghānivāvidhyanpravāñśaravanānilaḥ ,
ko hi gāṇḍīvadhanvānaṁ naraḥ soḍhuṁ raṇe'rhati.
20.
kaccit na apānudat droṇa-ādi-iṣubhiḥ
vaḥ dhanañjayaḥ vātaḥ meghān iva āvidhyan
pravāt śaravana-anilaḥ kaḥ hi
gāṇḍīvadhanvānam naraḥ soḍhum raṇe arhati
vaḥ dhanañjayaḥ vātaḥ meghān iva āvidhyan
pravāt śaravana-anilaḥ kaḥ hi
gāṇḍīvadhanvānam naraḥ soḍhum raṇe arhati
20.
kaccit dhanañjayaḥ droṇa-ādi-iṣubhiḥ vaḥ na apānudat yathā pravāt śaravana-anilaḥ vātaḥ meghān iva āvidhyan,
kaḥ hi naraḥ raṇe gāṇḍīvadhanvānam soḍhum arhati
kaḥ hi naraḥ raṇe gāṇḍīvadhanvānam soḍhum arhati
20.
Surely Dhanañjaya did not drive away your arrows, which were like those of Droṇa, just as a wind (resembling an arrow-forest) scatters clouds as it blows? Indeed, what man can endure one wielding the Gaṇḍīva bow in battle?
यत्सेनाः समकम्पन्त यद्वीरानस्पृशद्भयम् ।
के तत्र नाजहुर्द्रोणं के क्षुद्राः प्राद्रवन्भयात् ॥२१॥
के तत्र नाजहुर्द्रोणं के क्षुद्राः प्राद्रवन्भयात् ॥२१॥
21. yatsenāḥ samakampanta yadvīrānaspṛśadbhayam ,
ke tatra nājahurdroṇaṁ ke kṣudrāḥ prādravanbhayāt.
ke tatra nājahurdroṇaṁ ke kṣudrāḥ prādravanbhayāt.
21.
yat senāḥ samakampanta yat vīrān aspṛśat bhayam ke
tatra na ajahuḥ droṇam ke kṣudrāḥ prādravan bhayāt
tatra na ajahuḥ droṇam ke kṣudrāḥ prādravan bhayāt
21.
yat senāḥ samakampanta,
yat bhayam vīrān aspṛśat,
tatra ke droṇam na ajahuḥ? ke kṣudrāḥ bhayāt prādravan?
yat bhayam vīrān aspṛśat,
tatra ke droṇam na ajahuḥ? ke kṣudrāḥ bhayāt prādravan?
21.
Given that your armies trembled and fear afflicted the brave warriors, who among them did not abandon Droṇa? And which contemptible men fled from fear?
के वा तत्र तनूस्त्यक्त्वा प्रतीपं मृत्युमाव्रजन् ।
अमानुषाणां जेतारं युद्धेष्वपि धनंजयम् ॥२२॥
अमानुषाणां जेतारं युद्धेष्वपि धनंजयम् ॥२२॥
22. ke vā tatra tanūstyaktvā pratīpaṁ mṛtyumāvrajan ,
amānuṣāṇāṁ jetāraṁ yuddheṣvapi dhanaṁjayam.
amānuṣāṇāṁ jetāraṁ yuddheṣvapi dhanaṁjayam.
22.
ke vā tatra tanūḥ tyaktvā pratīpam mṛtyum āvrajan
amānuṣāṇām jetāram yuddheṣu api dhanañjayam
amānuṣāṇām jetāram yuddheṣu api dhanañjayam
22.
ke vā tatra tanūḥ tyaktvā yuddheṣu api amānuṣāṇām
jetāram dhanañjayam pratīpam mṛtyum āvrajan
jetāram dhanañjayam pratīpam mṛtyum āvrajan
22.
Who indeed, abandoning their bodies, would advance towards certain death (pratīpam mṛtyum) there, against Dhananjaya, who is the conqueror of non-human beings even in battles?
न च वेगं सिताश्वस्य विशक्ष्यन्तीह मामकाः ।
गाण्डीवस्य च निर्घोषं प्रावृड्जलदनिस्वनम् ॥२३॥
गाण्डीवस्य च निर्घोषं प्रावृड्जलदनिस्वनम् ॥२३॥
23. na ca vegaṁ sitāśvasya viśakṣyantīha māmakāḥ ,
gāṇḍīvasya ca nirghoṣaṁ prāvṛḍjaladanisvanam.
gāṇḍīvasya ca nirghoṣaṁ prāvṛḍjaladanisvanam.
23.
na ca vegam sitāśvasya viśakṣyanti iha māmakāḥ
gāṇḍīvasya ca nirghoṣam prāvṛḍ-jalada-nisvanam
gāṇḍīvasya ca nirghoṣam prāvṛḍ-jalada-nisvanam
23.
ca iha māmakāḥ sitāśvasya vegam gāṇḍīvasya ca
prāvṛḍ-jalada-nisvanam nirghoṣam na viśakṣyanti
prāvṛḍ-jalada-nisvanam nirghoṣam na viśakṣyanti
23.
And my men (māmakāḥ) here will not be able to withstand the speed of Arjuna's white horses (sitāśvasya), nor the roar of his Gaṇḍīva bow, which is like the thunder of monsoon clouds.
विष्वक्सेनो यस्य यन्ता योद्धा चैव धनंजयः ।
अशक्यः स रथो जेतुं मन्ये देवासुरैरपि ॥२४॥
अशक्यः स रथो जेतुं मन्ये देवासुरैरपि ॥२४॥
24. viṣvakseno yasya yantā yoddhā caiva dhanaṁjayaḥ ,
aśakyaḥ sa ratho jetuṁ manye devāsurairapi.
aśakyaḥ sa ratho jetuṁ manye devāsurairapi.
24.
viṣvaksenaḥ yasya yantā yodhā ca eva dhanañjayaḥ
aśakyaḥ saḥ rathaḥ jetum manye deva-asuraiḥ api
aśakyaḥ saḥ rathaḥ jetum manye deva-asuraiḥ api
24.
yasya yantā viṣvaksenaḥ ca eva yodhā dhanañjayaḥ,
saḥ rathaḥ devāsurais api jetum aśakyaḥ iti manye
saḥ rathaḥ devāsurais api jetum aśakyaḥ iti manye
24.
Whose charioteer is Viṣvaksena (Krishna) and whose warrior is indeed Dhananjaya (Arjuna), that chariot, I believe, is impossible to conquer even by gods and asuras.
सुकुमारो युवा शूरो दर्शनीयश्च पाण्डवः ।
मेधावी निपुणो धीमान्युधि सत्यपराक्रमः ॥२५॥
मेधावी निपुणो धीमान्युधि सत्यपराक्रमः ॥२५॥
25. sukumāro yuvā śūro darśanīyaśca pāṇḍavaḥ ,
medhāvī nipuṇo dhīmānyudhi satyaparākramaḥ.
medhāvī nipuṇo dhīmānyudhi satyaparākramaḥ.
25.
sukumāraḥ yuvā śūraḥ darśanīyaḥ ca pāṇḍavaḥ
medhāvī nipuṇaḥ dhīmān yudhi satya-parākramaḥ
medhāvī nipuṇaḥ dhīmān yudhi satya-parākramaḥ
25.
pāṇḍavaḥ sukumāraḥ yuvā śūraḥ ca darśanīyaḥ
medhāvī nipuṇaḥ dhīmān yudhi satya-parākramaḥ
medhāvī nipuṇaḥ dhīmān yudhi satya-parākramaḥ
25.
The son of Pāṇḍu (Arjuna) is youthful, brave, and handsome (darśanīyaḥ); he is intelligent (medhāvī), skillful (nipuṇaḥ), wise (dhīmān), and truly valorous (satyaparākramaḥ) in battle.
आरावं विपुलं कुर्वन्व्यथयन्सर्वकौरवान् ।
यदायान्नकुलो धीमान्के शूराः पर्यवारयन् ॥२६॥
यदायान्नकुलो धीमान्के शूराः पर्यवारयन् ॥२६॥
26. ārāvaṁ vipulaṁ kurvanvyathayansarvakauravān ,
yadāyānnakulo dhīmānke śūrāḥ paryavārayan.
yadāyānnakulo dhīmānke śūrāḥ paryavārayan.
26.
ārāvam vipulam kurvan vyathayan sarvakauravān
yadā āyāt nakulaḥ dhīmān ke śūrāḥ paryavārayan
yadā āyāt nakulaḥ dhīmān ke śūrāḥ paryavārayan
26.
yadā dhīmān nakulaḥ vipulam ārāvam kurvan sarvakauravān vyathayan āyāt,
ke śūrāḥ paryavārayan
ke śūrāḥ paryavārayan
26.
When the intelligent Nakula arrived, creating a mighty roar and distressing all the Kauravas, what warriors surrounded him?
आशीविष इव क्रुद्धः सहदेवो यदाभ्ययात् ।
शत्रूणां कदनं कुर्वञ्जेतासौ दुर्जयो युधि ॥२७॥
शत्रूणां कदनं कुर्वञ्जेतासौ दुर्जयो युधि ॥२७॥
27. āśīviṣa iva kruddhaḥ sahadevo yadābhyayāt ,
śatrūṇāṁ kadanaṁ kurvañjetāsau durjayo yudhi.
śatrūṇāṁ kadanaṁ kurvañjetāsau durjayo yudhi.
27.
āśīviṣaḥ iva kruddhaḥ sahadevaḥ yadā abhyayāt
śatrūṇām kadanam kurvan jetā asau durjayaḥ yudhi
śatrūṇām kadanam kurvan jetā asau durjayaḥ yudhi
27.
yadā kruddhaḥ āśīviṣaḥ iva sahadevaḥ śatrūṇām kadanam kurvan abhyayāt,
asau jetā yudhi durjayaḥ (āsīt)
asau jetā yudhi durjayaḥ (āsīt)
27.
When Sahadeva attacked, enraged like a poisonous snake, causing the destruction of his enemies, he was an unconquerable victor in battle.
आर्यव्रतममोघेषुं ह्रीमन्तमपराजितम् ।
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के शूराः पर्यवारयन् ॥२८॥
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के शूराः पर्यवारयन् ॥२८॥
28. āryavratamamogheṣuṁ hrīmantamaparājitam ,
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke śūrāḥ paryavārayan.
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke śūrāḥ paryavārayan.
28.
āryavratam amogheṣum hrīmantam aparājitam
droṇāya abhimukham yāntam ke śūrāḥ paryavārayan
droṇāya abhimukham yāntam ke śūrāḥ paryavārayan
28.
droṇāya abhimukham yāntam,
āryavratam amogheṣum hrīmantam aparājitam (tam) ke śūrāḥ paryavārayan
āryavratam amogheṣum hrīmantam aparājitam (tam) ke śūrāḥ paryavārayan
28.
What warriors surrounded the modest and undefeated hero, whose vows were noble and arrows unfailing, as he advanced towards Droṇa?
यः स सौवीरराजस्य प्रमथ्य महतीं चमूम् ।
आदत्त महिषीं भोज्यां काम्यां सर्वाङ्गशोभनाम् ॥२९॥
आदत्त महिषीं भोज्यां काम्यां सर्वाङ्गशोभनाम् ॥२९॥
29. yaḥ sa sauvīrarājasya pramathya mahatīṁ camūm ,
ādatta mahiṣīṁ bhojyāṁ kāmyāṁ sarvāṅgaśobhanām.
ādatta mahiṣīṁ bhojyāṁ kāmyāṁ sarvāṅgaśobhanām.
29.
yaḥ saḥ sauvīrarājasya pramathya mahatīm camūm
ādatt mahiṣīm bhojyām kāmyām sarvāṅgaśobhanām
ādatt mahiṣīm bhojyām kāmyām sarvāṅgaśobhanām
29.
yaḥ saḥ sauvīrarājasya mahatīm camūm pramathya,
bhojyām kāmyām sarvāṅgaśobhanām mahiṣīm ādatt
bhojyām kāmyām sarvāṅgaśobhanām mahiṣīm ādatt
29.
He who, having crushed the mighty army of the Sauvīra king, seized his chief queen, who was desirable, beautiful in all her limbs, and fit to be a wife.
सत्यं धृतिश्च शौर्यं च ब्रह्मचर्यं च केवलम् ।
सर्वाणि युयुधानेऽस्मिन्नित्यानि पुरुषर्षभे ॥३०॥
सर्वाणि युयुधानेऽस्मिन्नित्यानि पुरुषर्षभे ॥३०॥
30. satyaṁ dhṛtiśca śauryaṁ ca brahmacaryaṁ ca kevalam ,
sarvāṇi yuyudhāne'sminnityāni puruṣarṣabhe.
sarvāṇi yuyudhāne'sminnityāni puruṣarṣabhe.
30.
satyam dhṛtiḥ ca śauryam ca brahmacaryam ca kevalam
sarvāṇi yuyudhāne asmin nityāni puruṣarṣabhe
sarvāṇi yuyudhāne asmin nityāni puruṣarṣabhe
30.
asmin puruṣarṣabhe yuyudhāne satyam ca dhṛtiḥ ca
śauryam ca kevalam brahmacaryam ca sarvāṇi nityāni
śauryam ca kevalam brahmacaryam ca sarvāṇi nityāni
30.
Truth, fortitude, valor, and complete continence - all these are perpetually present in this Yuyudhana, that bull among men.
बलिनं सत्यकर्माणमदीनमपराजितम् ।
वासुदेवसमं युद्धे वासुदेवादनन्तरम् ॥३१॥
वासुदेवसमं युद्धे वासुदेवादनन्तरम् ॥३१॥
31. balinaṁ satyakarmāṇamadīnamaparājitam ,
vāsudevasamaṁ yuddhe vāsudevādanantaram.
vāsudevasamaṁ yuddhe vāsudevādanantaram.
31.
balinam satyakarmāṇam adīnam aparājitam
vāsudevasamam yuddhe vāsudevāt anantaram
vāsudevasamam yuddhe vāsudevāt anantaram
31.
balinam satyakarmāṇam adīnam aparājitam
vāsudevasamam yuddhe vāsudevāt anantaram
vāsudevasamam yuddhe vāsudevāt anantaram
31.
He is mighty, with righteous deeds, never disheartened, unconquered, equal to Vasudeva (Kṛṣṇa) in battle, and second only to Vasudeva (Kṛṣṇa).
युक्तं धनंजयप्रेष्ये शूरमाचार्यकर्मणि ।
पार्थेन सममस्त्रेषु कस्तं द्रोणादवारयत् ॥३२॥
पार्थेन सममस्त्रेषु कस्तं द्रोणादवारयत् ॥३२॥
32. yuktaṁ dhanaṁjayapreṣye śūramācāryakarmaṇi ,
pārthena samamastreṣu kastaṁ droṇādavārayat.
pārthena samamastreṣu kastaṁ droṇādavārayat.
32.
yuktam dhanaṃjayapreṣye śūram ācāryakarmaṇi
pārthena samam astreṣu kaḥ tam droṇāt avārayat
pārthena samam astreṣu kaḥ tam droṇāt avārayat
32.
dhanaṃjayapreṣye yuktam ācāryakarmaṇi śūram
astreṣu pārthena samam tam droṇāt kaḥ avārayat
astreṣu pārthena samam tam droṇāt kaḥ avārayat
32.
Who could have stopped him from Drona - him who was dedicated to the service of Dhananjaya (Arjuna), a hero in the work of a preceptor, and equal to Partha (Arjuna) in the use of weapons?
वृष्णीनां प्रवरं वीरं शूरं सर्वधनुष्मताम् ।
रामेण सममस्त्रेषु यशसा विक्रमेण च ॥३३॥
रामेण सममस्त्रेषु यशसा विक्रमेण च ॥३३॥
33. vṛṣṇīnāṁ pravaraṁ vīraṁ śūraṁ sarvadhanuṣmatām ,
rāmeṇa samamastreṣu yaśasā vikrameṇa ca.
rāmeṇa samamastreṣu yaśasā vikrameṇa ca.
33.
vṛṣṇīnām pravaram vīram śūram sarvadhanuṣmatām
rāmeṇa samam astreṣu yaśasā vikrameṇa ca
rāmeṇa samam astreṣu yaśasā vikrameṇa ca
33.
vṛṣṇīnām pravaram sarvadhanuṣmatām vīram śūram
rāmeṇa astreṣu samam yaśasā ca vikrameṇa ca
rāmeṇa astreṣu samam yaśasā ca vikrameṇa ca
33.
He was the chief among the Vrishnis, a valiant hero among all archers, equal to Rama in the use of weapons, and in fame and prowess.
सत्यं धृतिर्दमः शौर्यं ब्रह्मचर्यमनुत्तमम् ।
सात्वते तानि सर्वाणि त्रैलोक्यमिव केशवे ॥३४॥
सात्वते तानि सर्वाणि त्रैलोक्यमिव केशवे ॥३४॥
34. satyaṁ dhṛtirdamaḥ śauryaṁ brahmacaryamanuttamam ,
sātvate tāni sarvāṇi trailokyamiva keśave.
sātvate tāni sarvāṇi trailokyamiva keśave.
34.
satyam dhṛtiḥ damaḥ śauryaṃ brahmacaryam anuttamam
sātvate tāni sarvāṇi trailokyam iva keśave
sātvate tāni sarvāṇi trailokyam iva keśave
34.
satyam dhṛtiḥ damaḥ śauryaṃ anuttamam brahmacaryam tāni sarvāṇi sātvate,
keśave trailokyam iva.
keśave trailokyam iva.
34.
Truthfulness, fortitude, self-control, valor, and supreme celibacy (brahmacarya) - all these qualities reside in Sātvata, just as the three worlds reside in Keśava.
तमेवंगुणसंपन्नं दुर्वारमपि दैवतैः ।
समासाद्य महेष्वासं के वीराः पर्यवारयन् ॥३५॥
समासाद्य महेष्वासं के वीराः पर्यवारयन् ॥३५॥
35. tamevaṁguṇasaṁpannaṁ durvāramapi daivataiḥ ,
samāsādya maheṣvāsaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
samāsādya maheṣvāsaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
35.
tam evaṃguṇasampannam durvāram api daivataiḥ
samāsādya maheṣvāsam ke vīrāḥ paryavārayan
samāsādya maheṣvāsam ke vīrāḥ paryavārayan
35.
evaṃguṇasampannam durvāram api daivataiḥ tam maheṣvāsam samāsādya,
ke vīrāḥ paryavārayan?
ke vīrāḥ paryavārayan?
35.
Which heroes would surround him, who possessed such qualities and was difficult even for the gods to withstand, that great archer, after reaching him?
पाञ्चालेषूत्तमं शूरमुत्तमाभिजनप्रियम् ।
नित्यमुत्तमकर्माणमुत्तमौजसमाहवे ॥३६॥
नित्यमुत्तमकर्माणमुत्तमौजसमाहवे ॥३६॥
36. pāñcāleṣūttamaṁ śūramuttamābhijanapriyam ,
nityamuttamakarmāṇamuttamaujasamāhave.
nityamuttamakarmāṇamuttamaujasamāhave.
36.
pāñcāleṣu uttamam śūram uttamābhijanapriyam
nityam uttamakarmāṇam uttamaujasam āhave
nityam uttamakarmāṇam uttamaujasam āhave
36.
pāñcāleṣu uttamam śūram,
uttamābhijanapriyam,
nityam uttamakarmāṇam,
āhave uttamaujasam (tam).
uttamābhijanapriyam,
nityam uttamakarmāṇam,
āhave uttamaujasam (tam).
36.
He was the best hero among the Pāñcālas, dear to those of noble birth, always performing excellent deeds, and possessing supreme valor in battle.
युक्तं धनंजयहिते ममानर्थाय चोत्तमम् ।
यमवैश्रवणादित्यमहेन्द्रवरुणोपमम् ॥३७॥
यमवैश्रवणादित्यमहेन्द्रवरुणोपमम् ॥३७॥
37. yuktaṁ dhanaṁjayahite mamānarthāya cottamam ,
yamavaiśravaṇādityamahendravaruṇopamam.
yamavaiśravaṇādityamahendravaruṇopamam.
37.
yuktam dhanañjaya-hite mama anarthāya ca
uttamam yamavaiśravaṇādityamahendravaruṇopamam
uttamam yamavaiśravaṇādityamahendravaruṇopamam
37.
(sa) dhanañjayahite yuktam ca,
mama anarthāya uttamam; yamavaiśravaṇādityamahendravaruṇopamam.
mama anarthāya uttamam; yamavaiśravaṇādityamahendravaruṇopamam.
37.
He was engaged in Dhananjaya's welfare, and, supremely, for my detriment; comparable to Yama, Kubera (Vaiśravaṇa), the Sun (Āditya), Mahendra, and Varuṇa.
महारथसमाख्यातं द्रोणायोद्यन्तमाहवे ।
त्यजन्तं तुमुले प्राणान्के शूराः पर्यवारयन् ॥३८॥
त्यजन्तं तुमुले प्राणान्के शूराः पर्यवारयन् ॥३८॥
38. mahārathasamākhyātaṁ droṇāyodyantamāhave ,
tyajantaṁ tumule prāṇānke śūrāḥ paryavārayan.
tyajantaṁ tumule prāṇānke śūrāḥ paryavārayan.
38.
mahārathasamākhyātam droṇāya udyantam āhave
tyajantam tumule prāṇān ke śūrāḥ paryavārayan
tyajantam tumule prāṇān ke śūrāḥ paryavārayan
38.
ke śūrāḥ mahārathasamākhyātam droṇāya udyantam
āhave tumule prāṇān tyajantam paryavārayan
āhave tumule prāṇān tyajantam paryavārayan
38.
Who were the heroes who surrounded the one called a great charioteer (mahāratha), Droṇa, as he was advancing in battle (āhava) and giving up his life in the tumultuous fray?
एकोऽपसृत्य चेदिभ्यः पाण्डवान्यः समाश्रितः ।
धृष्टकेतुं तमायान्तं द्रोणात्कः समवारयत् ॥३९॥
धृष्टकेतुं तमायान्तं द्रोणात्कः समवारयत् ॥३९॥
39. eko'pasṛtya cedibhyaḥ pāṇḍavānyaḥ samāśritaḥ ,
dhṛṣṭaketuṁ tamāyāntaṁ droṇātkaḥ samavārayat.
dhṛṣṭaketuṁ tamāyāntaṁ droṇātkaḥ samavārayat.
39.
ekaḥ apasṛtya cedibhyaḥ pāṇḍavān yaḥ samāśritaḥ
dhṛṣṭaketum tam āyāntam droṇāt kaḥ samavārayat
dhṛṣṭaketum tam āyāntam droṇāt kaḥ samavārayat
39.
kaḥ dhṛṣṭaketum tam āyāntam,
yaḥ ekaḥ cedibhyaḥ apasṛtya pāṇḍavān samāśritaḥ,
droṇāt samavārayat?
yaḥ ekaḥ cedibhyaḥ apasṛtya pāṇḍavān samāśritaḥ,
droṇāt samavārayat?
39.
Who prevented that Dhṛṣṭaketu, who, having retreated from the Chedis, had taken refuge with the Pāṇḍavas, from approaching Droṇa?
योऽवधीत्केतुमाञ्शूरो राजपुत्रं सुदर्शनम् ।
अपरान्तगिरिद्वारे कस्तं द्रोणादवारयत् ॥४०॥
अपरान्तगिरिद्वारे कस्तं द्रोणादवारयत् ॥४०॥
40. yo'vadhītketumāñśūro rājaputraṁ sudarśanam ,
aparāntagiridvāre kastaṁ droṇādavārayat.
aparāntagiridvāre kastaṁ droṇādavārayat.
40.
yaḥ avadhīt ketumān śūraḥ rājaputram sudarśanam
aparāntagiridvāre kaḥ tam droṇāt avārayat
aparāntagiridvāre kaḥ tam droṇāt avārayat
40.
kaḥ tam śūraḥ ketumān,
yaḥ aparāntagiridvāre rājaputram sudarśanam avadhīt,
droṇāt avārayat?
yaḥ aparāntagiridvāre rājaputram sudarśanam avadhīt,
droṇāt avārayat?
40.
Who prevented that heroic Ketumān, who had killed Prince Sudarśana at the gate of the Aparānta Mountains, from (attacking) Droṇa?
स्त्रीपूर्वो यो नरव्याघ्रो यः स वेद गुणागुणान् ।
शिखण्डिनं याज्ञसेनिमम्लानमनसं युधि ॥४१॥
शिखण्डिनं याज्ञसेनिमम्लानमनसं युधि ॥४१॥
41. strīpūrvo yo naravyāghro yaḥ sa veda guṇāguṇān ,
śikhaṇḍinaṁ yājñasenimamlānamanasaṁ yudhi.
śikhaṇḍinaṁ yājñasenimamlānamanasaṁ yudhi.
41.
strīpūrvaḥ yaḥ naravyāghraḥ yaḥ saḥ veda guṇāguṇān
śikhaṇḍinam yājñasenim amlanamanasam yudhi
śikhaṇḍinam yājñasenim amlanamanasam yudhi
41.
kaḥ tam śikhaṇḍinam yājñasenim amlanamanasam yudhi,
yaḥ strīpūrvaḥ naravyāghraḥ yaḥ saḥ guṇāguṇān veda,
droṇāt avārayat?
yaḥ strīpūrvaḥ naravyāghraḥ yaḥ saḥ guṇāguṇān veda,
droṇāt avārayat?
41.
Who prevented that tiger among men (naravyāghra), Śikhaṇḍin, who was formerly a woman, who knows merits and demerits, (who was) born of a sacrifice (yājñaseni), and possessed an unfaltering mind (amlanamanasa) in battle (yudhi), from (attacking) Droṇa?
देवव्रतस्य समरे हेतुं मृत्योर्महात्मनः ।
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के वीराः पर्यवारयन् ॥४२॥
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के वीराः पर्यवारयन् ॥४२॥
42. devavratasya samare hetuṁ mṛtyormahātmanaḥ ,
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
42.
devavratasya samare hetum mṛtyoḥ mahātmanaḥ
droṇāya abhimukham yāntam ke vīrāḥ paryavārayan
droṇāya abhimukham yāntam ke vīrāḥ paryavārayan
42.
ke vīrāḥ samare droṇāya abhimukham yāntam mṛtyoḥ
mahātmanaḥ devavratasya hetum paryavārayan
mahātmanaḥ devavratasya hetum paryavārayan
42.
Which heroes obstructed the one who, being the cause of death for the great-souled Devavrata in battle, was advancing towards Droṇa?
यस्मिन्नभ्यधिका वीरे गुणाः सर्वे धनंजयात् ।
यस्मिन्नस्त्राणि सत्यं च ब्रह्मचर्यं च नित्यदा ॥४३॥
यस्मिन्नस्त्राणि सत्यं च ब्रह्मचर्यं च नित्यदा ॥४३॥
43. yasminnabhyadhikā vīre guṇāḥ sarve dhanaṁjayāt ,
yasminnastrāṇi satyaṁ ca brahmacaryaṁ ca nityadā.
yasminnastrāṇi satyaṁ ca brahmacaryaṁ ca nityadā.
43.
yasmin abhyadhikāḥ vīre guṇāḥ sarve dhanaṃjayāt
yasmin astrāṇi satyam ca brahmacaryam ca nityadā
yasmin astrāṇi satyam ca brahmacaryam ca nityadā
43.
yasmin vīre sarve guṇāḥ dhanaṃjayāt abhyadhikāḥ yasmin
astrāṇi satyam ca brahmacaryam ca nityadā [santi]
astrāṇi satyam ca brahmacaryam ca nityadā [santi]
43.
In which hero (vīra) are all qualities superior to Dhananjaya (Arjuna), and in whom are weapons (astrāṇi), truth, and celibacy (brahmacharya) always present?
वासुदेवसमं वीर्ये धनंजयसमं बले ।
तेजसादित्यसदृशं बृहस्पतिसमं मतौ ॥४४॥
तेजसादित्यसदृशं बृहस्पतिसमं मतौ ॥४४॥
44. vāsudevasamaṁ vīrye dhanaṁjayasamaṁ bale ,
tejasādityasadṛśaṁ bṛhaspatisamaṁ matau.
tejasādityasadṛśaṁ bṛhaspatisamaṁ matau.
44.
vāsudevasamam vīrye dhanaṃjayasamam bale
tejasā ādityasadṛśam bṛhaspatisamam matau
tejasā ādityasadṛśam bṛhaspatisamam matau
44.
vīrye vāsudevasamam bale dhanaṃjayasamam tejasā
ādityasadṛśam matau bṛhaspatisamam [āsīt]
ādityasadṛśam matau bṛhaspatisamam [āsīt]
44.
Equal to Vasudeva (Krishna) in prowess, equal to Dhananjaya (Arjuna) in strength, resembling the sun in splendor, and equal to Brihaspati in intellect.
अभिमन्युं महात्मानं व्यात्ताननमिवान्तकम् ।
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के वीराः पर्यवारयन् ॥४५॥
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के वीराः पर्यवारयन् ॥४५॥
45. abhimanyuṁ mahātmānaṁ vyāttānanamivāntakam ,
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
45.
abhimanyum mahātmānam vyāttānanam iva antakam
droṇāya abhimukham yāntam ke vīrāḥ paryavārayan
droṇāya abhimukham yāntam ke vīrāḥ paryavārayan
45.
ke vīrāḥ droṇāya abhimukham yāntam abhimanyum
mahātmānam vyāttānanam iva antakam paryavārayan
mahātmānam vyāttānanam iva antakam paryavārayan
45.
Which heroes obstructed the great-souled Abhimanyu, who was advancing towards Droṇa like Yama (Antaka) with an open mouth?
तरुणस्त्वरुणप्रख्यः सौभद्रः परवीरहा ।
यदाभ्याद्रवत द्रोणं तदासीद्वो मनः कथम् ॥४६॥
यदाभ्याद्रवत द्रोणं तदासीद्वो मनः कथम् ॥४६॥
46. taruṇastvaruṇaprakhyaḥ saubhadraḥ paravīrahā ,
yadābhyādravata droṇaṁ tadāsīdvo manaḥ katham.
yadābhyādravata droṇaṁ tadāsīdvo manaḥ katham.
46.
taruṇaḥ tu aruṇaprakhyaḥ saubhadraḥ paravīrahā
yat ābhyādravata droṇam tad āsīt vaḥ manaḥ katham
yat ābhyādravata droṇam tad āsīt vaḥ manaḥ katham
46.
yat taruṇaḥ tu aruṇaprakhyaḥ paravīrahā saubhadraḥ droṇam ābhyādravata,
tad vaḥ manaḥ katham āsīt?
tad vaḥ manaḥ katham āsīt?
46.
When the young Abhimanyu, brilliant as the rising sun and the slayer of enemy heroes, rushed towards Droṇa, what was the state of your minds then?
द्रौपदेया नरव्याघ्राः समुद्रमिव सिन्धवः ।
यद्द्रोणमाद्रवन्संख्ये के वीरास्तानवारयन् ॥४७॥
यद्द्रोणमाद्रवन्संख्ये के वीरास्तानवारयन् ॥४७॥
47. draupadeyā naravyāghrāḥ samudramiva sindhavaḥ ,
yaddroṇamādravansaṁkhye ke vīrāstānavārayan.
yaddroṇamādravansaṁkhye ke vīrāstānavārayan.
47.
draupadeyāḥ naravyāghrāḥ samudram iva sindhavaḥ
yat droṇam ādravan saṃkhye ke vīrāḥ tān avārayan
yat droṇam ādravan saṃkhye ke vīrāḥ tān avārayan
47.
yat draupadeyāḥ naravyāghrāḥ sindhavaḥ samudram iva saṃkhye droṇam ādravan,
ke vīrāḥ tān avārayan?
ke vīrāḥ tān avārayan?
47.
When the sons of Draupadi, these tiger-like heroes among men, rushed towards Droṇa in battle like rivers flowing into the ocean, which heroes could stop them?
ये ते द्वादशवर्षाणि क्रीडामुत्सृज्य बालकाः ।
अस्त्रार्थमवसन्भीष्मे बिभ्रतो व्रतमुत्तमम् ॥४८॥
अस्त्रार्थमवसन्भीष्मे बिभ्रतो व्रतमुत्तमम् ॥४८॥
48. ye te dvādaśavarṣāṇi krīḍāmutsṛjya bālakāḥ ,
astrārthamavasanbhīṣme bibhrato vratamuttamam.
astrārthamavasanbhīṣme bibhrato vratamuttamam.
48.
ye te dvādaśavarṣāṇi krīḍām utsṛjya bālakāḥ
astrārtham avasan bhīṣme bibhrataḥ vratam uttamam
astrārtham avasan bhīṣme bibhrataḥ vratam uttamam
48.
ye te bālakāḥ dvādaśavarṣāṇi krīḍām utsṛjya
uttamam vratam bibhrataḥ bhīṣme astrārtham avasan
uttamam vratam bibhrataḥ bhīṣme astrārtham avasan
48.
Those boys who, abandoning play for twelve years and observing an excellent vow (vrata), resided with Bhīṣma for the sake of mastering weaponry...
क्षत्रंजयः क्षत्रदेवः क्षत्रधर्मा च मानिनः ।
धृष्टद्युम्नात्मजा वीराः के तान्द्रोणादवारयन् ॥४९॥
धृष्टद्युम्नात्मजा वीराः के तान्द्रोणादवारयन् ॥४९॥
49. kṣatraṁjayaḥ kṣatradevaḥ kṣatradharmā ca māninaḥ ,
dhṛṣṭadyumnātmajā vīrāḥ ke tāndroṇādavārayan.
dhṛṣṭadyumnātmajā vīrāḥ ke tāndroṇādavārayan.
49.
kṣatraṃjayaḥ kṣatradevaḥ kṣatradharmā ca māninaḥ
dhṛṣṭadyumnātmajāḥ vīrāḥ ke tān droṇāt avārayan
dhṛṣṭadyumnātmajāḥ vīrāḥ ke tān droṇāt avārayan
49.
kṣatraṃjayaḥ kṣatradevaḥ kṣatradharmā ca māninaḥ dhṛṣṭadyumnātmajāḥ vīrāḥ,
ke tān droṇāt avārayan?
ke tān droṇāt avārayan?
49.
Kṣatrañjaya, Kṣatradeva, and Kṣatradharmā - those proud, heroic sons of Dhṛṣṭadyumna - who could stop them from (confronting) Droṇa?
शताद्विशिष्टं यं युद्धे समपश्यन्त वृष्णयः ।
चेकितानं महेष्वासं कस्तं द्रोणादवारयत् ॥५०॥
चेकितानं महेष्वासं कस्तं द्रोणादवारयत् ॥५०॥
50. śatādviśiṣṭaṁ yaṁ yuddhe samapaśyanta vṛṣṇayaḥ ,
cekitānaṁ maheṣvāsaṁ kastaṁ droṇādavārayat.
cekitānaṁ maheṣvāsaṁ kastaṁ droṇādavārayat.
50.
śatāt viśiṣṭam yam yuddhe samapaśyanta vṛṣṇayaḥ
| cekitānam maheṣvāsam kaḥ tam droṇāt avārayat
| cekitānam maheṣvāsam kaḥ tam droṇāt avārayat
50.
vṛṣṇayaḥ yam yuddhe śatāt viśiṣṭam maheṣvāsam cekitānam samapaśyanta,
kaḥ tam droṇāt avārayat
kaḥ tam droṇāt avārayat
50.
The Vṛṣṇis considered Chekitana, the great archer, to be superior to a hundred (warriors) in battle. Who could possibly stop him from confronting Droṇa?
वार्धक्षेमिः कलिङ्गानां यः कन्यामाहरद्युधि ।
अनाधृष्टिरदीनात्मा कस्तं द्रोणादवारयत् ॥५१॥
अनाधृष्टिरदीनात्मा कस्तं द्रोणादवारयत् ॥५१॥
51. vārdhakṣemiḥ kaliṅgānāṁ yaḥ kanyāmāharadyudhi ,
anādhṛṣṭiradīnātmā kastaṁ droṇādavārayat.
anādhṛṣṭiradīnātmā kastaṁ droṇādavārayat.
51.
vārdhakṣemiḥ kaliṅgānām yaḥ kanyām āharat yudhi
| anādhṛṣṭiḥ adīnātmā kaḥ tam droṇāt avārayat
| anādhṛṣṭiḥ adīnātmā kaḥ tam droṇāt avārayat
51.
yaḥ vārdhakṣemiḥ anādhṛṣṭiḥ adīnātmā kaliṅgānām kanyām yudhi āharat,
kaḥ tam droṇāt avārayat
kaḥ tam droṇāt avārayat
51.
Vārdhakṣemi, also known as Anādhṛṣṭi, a high-souled (ātman) warrior who abducted the daughter of the Kaliṅgas in battle - who could stop such a man from confronting Droṇa?
भ्रातरः पञ्च कैकेया धार्मिकाः सत्यविक्रमाः ।
इन्द्रगोपकवर्णाश्च रक्तवर्मायुधध्वजाः ॥५२॥
इन्द्रगोपकवर्णाश्च रक्तवर्मायुधध्वजाः ॥५२॥
52. bhrātaraḥ pañca kaikeyā dhārmikāḥ satyavikramāḥ ,
indragopakavarṇāśca raktavarmāyudhadhvajāḥ.
indragopakavarṇāśca raktavarmāyudhadhvajāḥ.
52.
bhrātaraḥ pañca kaikeyāḥ dhārmikāḥ satyavikramāḥ
| indragopakavarṇāḥ ca raktavarmāyudadhvajāḥ
| indragopakavarṇāḥ ca raktavarmāyudadhvajāḥ
52.
pañca kaikeyāḥ bhrātaraḥ dhārmikāḥ ca satyavikramāḥ
indragopakavarṇāḥ raktavarmāyudadhvajāḥ
indragopakavarṇāḥ raktavarmāyudadhvajāḥ
52.
The five Kaikeya brothers, righteous (dharma) and of true valor, were of the color of Indragopaka insects (a brilliant red) and had red armor, weapons, and banners.
मातृष्वसुः सुता वीराः पाण्डवानां जयार्थिनः ।
तान्द्रोणं हन्तुमायातान्के वीराः पर्यवारयन् ॥५३॥
तान्द्रोणं हन्तुमायातान्के वीराः पर्यवारयन् ॥५३॥
53. mātṛṣvasuḥ sutā vīrāḥ pāṇḍavānāṁ jayārthinaḥ ,
tāndroṇaṁ hantumāyātānke vīrāḥ paryavārayan.
tāndroṇaṁ hantumāyātānke vīrāḥ paryavārayan.
53.
mātṛṣvasuḥ sutāḥ vīrāḥ pāṇḍavānām jayārthinaḥ |
tān droṇam hantum āyātān ke vīrāḥ paryavārayan
tān droṇam hantum āyātān ke vīrāḥ paryavārayan
53.
mātṛṣvasuḥ sutāḥ vīrāḥ pāṇḍavānām jayārthinaḥ,
droṇam hantum āyātān tān ke vīrāḥ paryavārayan
droṇam hantum āyātān tān ke vīrāḥ paryavārayan
53.
The heroic sons of the maternal aunt, seeking victory for the Pāṇḍavas, had come to kill Droṇa. Which heroes (on the opposing side) surrounded them?
यं योधयन्तो राजानो नाजयन्वारणावते ।
षण्मासानभिसंरब्धा जिघांसन्तो युधां पतिम् ॥५४॥
षण्मासानभिसंरब्धा जिघांसन्तो युधां पतिम् ॥५४॥
54. yaṁ yodhayanto rājāno nājayanvāraṇāvate ,
ṣaṇmāsānabhisaṁrabdhā jighāṁsanto yudhāṁ patim.
ṣaṇmāsānabhisaṁrabdhā jighāṁsanto yudhāṁ patim.
54.
yam yodhayantaḥ rājānaḥ na ajayan vāraṇāvate |
ṣaṇmāsān abhisaṃrabdhāḥ jighāṃsantaḥ yudhām patim
ṣaṇmāsān abhisaṃrabdhāḥ jighāṃsantaḥ yudhām patim
54.
rājānaḥ (kings) yam (whom) vāraṇāvate (in Vāraṇāvata)
yodhayantaḥ (fighting) ṣaṇmāsān (for six months) abhisaṃrabdhāḥ
(very furious) yudhām patim (the lord of battles)
jighāṃsantaḥ (desiring to kill) na ajayan (did not conquer)
yodhayantaḥ (fighting) ṣaṇmāsān (for six months) abhisaṃrabdhāḥ
(very furious) yudhām patim (the lord of battles)
jighāṃsantaḥ (desiring to kill) na ajayan (did not conquer)
54.
Kings, who, though fighting him for six months in Vāraṇāvata, furiously eager to kill that lord of battles, were unable to conquer him.
धनुष्मतां वरं शूरं सत्यसंधं महाबलम् ।
द्रोणात्कस्तं नरव्याघ्रं युयुत्सुं प्रत्यवारयत् ॥५५॥
द्रोणात्कस्तं नरव्याघ्रं युयुत्सुं प्रत्यवारयत् ॥५५॥
55. dhanuṣmatāṁ varaṁ śūraṁ satyasaṁdhaṁ mahābalam ,
droṇātkastaṁ naravyāghraṁ yuyutsuṁ pratyavārayat.
droṇātkastaṁ naravyāghraṁ yuyutsuṁ pratyavārayat.
55.
dhanuṣmatām varam śūram satyasaṃdham mahābalam |
droṇāt kaḥ tam naravyāghram yuyutsuṃ pratyavārayat
droṇāt kaḥ tam naravyāghram yuyutsuṃ pratyavārayat
55.
kaḥ (who) droṇāt (other than Droṇa) tam (that) dhanuṣmatām
varam (best among archers) śūram (heroic) satyasaṃdham (truthful)
mahābalam (immensely powerful) naravyāghram (tiger among
men) yuyutsuṃ (desiring to fight) pratyavārayat (could restrain)
varam (best among archers) śūram (heroic) satyasaṃdham (truthful)
mahābalam (immensely powerful) naravyāghram (tiger among
men) yuyutsuṃ (desiring to fight) pratyavārayat (could restrain)
55.
Who, other than Droṇa, could restrain that tiger among men, best among archers, heroic, truthful, and immensely powerful, who desired to fight?
यः पुत्रं काशिराजस्य वाराणस्यां महारथम् ।
समरे स्त्रीषु गृध्यन्तं भल्लेनापहरद्रथात् ॥५६॥
समरे स्त्रीषु गृध्यन्तं भल्लेनापहरद्रथात् ॥५६॥
56. yaḥ putraṁ kāśirājasya vārāṇasyāṁ mahāratham ,
samare strīṣu gṛdhyantaṁ bhallenāpaharadrathāt.
samare strīṣu gṛdhyantaṁ bhallenāpaharadrathāt.
56.
yaḥ putram kāśirājasya vārāṇasyām mahāratham |
samare strīṣu gṛdhyantaṃ bhallena apaharat rathāt
samare strīṣu gṛdhyantaṃ bhallena apaharat rathāt
56.
yaḥ (he who) vārāṇasyām (in Vārāṇasī) samare (in battle) strīṣu
gṛdhyantaṃ (infatuated with women) kāśirājasya putram (the son of
the king of Kāśi) mahāratham (the great charioteer) bhallena
(with a spear/arrow) rathāt (from the chariot) apaharat (removed)
gṛdhyantaṃ (infatuated with women) kāśirājasya putram (the son of
the king of Kāśi) mahāratham (the great charioteer) bhallena
(with a spear/arrow) rathāt (from the chariot) apaharat (removed)
56.
He who, in Vārāṇasī, with a spear, removed from his chariot the great charioteer, the son of the King of Kāśi, who was infatuated with women even in battle.
धृष्टद्युम्नं महेष्वासं पार्थानां मन्त्रधारिणम् ।
युक्तं दुर्योधनानर्थे सृष्टं द्रोणवधाय च ॥५७॥
युक्तं दुर्योधनानर्थे सृष्टं द्रोणवधाय च ॥५७॥
57. dhṛṣṭadyumnaṁ maheṣvāsaṁ pārthānāṁ mantradhāriṇam ,
yuktaṁ duryodhanānarthe sṛṣṭaṁ droṇavadhāya ca.
yuktaṁ duryodhanānarthe sṛṣṭaṁ droṇavadhāya ca.
57.
dhṛṣṭadyumnaṃ maheṣvāsam pārthānām mantradhāriṇam
| yuktam duryodhanānarthe sṛṣṭam droṇavadhāya ca
| yuktam duryodhanānarthe sṛṣṭam droṇavadhāya ca
57.
dhṛṣṭadyumnaṃ (Dhṛṣṭadyumna) maheṣvāsam (the great archer)
pārthānām mantradhāriṇam (the holder of counsel for the
Pārthas) duryodhanānarthe yuktam (appointed for Duryodhana's
ruin) ca (and) droṇavadhāya sṛṣṭam (created for Droṇa's death)
pārthānām mantradhāriṇam (the holder of counsel for the
Pārthas) duryodhanānarthe yuktam (appointed for Duryodhana's
ruin) ca (and) droṇavadhāya sṛṣṭam (created for Droṇa's death)
57.
Dhṛṣṭadyumna, the great archer, the holder of counsel for the Pārthas, appointed for Duryodhana's ruin, and created for Droṇa's death.
निर्दहन्तं रणे योधान्दारयन्तं च सर्वशः ।
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के वीराः पर्यवारयन् ॥५८॥
द्रोणायाभिमुखं यान्तं के वीराः पर्यवारयन् ॥५८॥
58. nirdahantaṁ raṇe yodhāndārayantaṁ ca sarvaśaḥ ,
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
58.
nirdahantam raṇe yodhān dārayantam ca sarvaśaḥ
droṇāya abhimukham yāntam ke vīrāḥ paryavarayan
droṇāya abhimukham yāntam ke vīrāḥ paryavarayan
58.
ke vīrāḥ raṇe yodhān nirdahantam ca sarvaśaḥ
dārayantam droṇāya abhimukham yāntam paryavarayan
dārayantam droṇāya abhimukham yāntam paryavarayan
58.
Which heroes surrounded him as he advanced towards Drona, burning the warriors in battle and tearing them apart entirely?
उत्सङ्ग इव संवृद्धं द्रुपदस्यास्त्रवित्तमम् ।
शैखण्डिनं क्षत्रदेवं के तं द्रोणादवारयन् ॥५९॥
शैखण्डिनं क्षत्रदेवं के तं द्रोणादवारयन् ॥५९॥
59. utsaṅga iva saṁvṛddhaṁ drupadasyāstravittamam ,
śaikhaṇḍinaṁ kṣatradevaṁ ke taṁ droṇādavārayan.
śaikhaṇḍinaṁ kṣatradevaṁ ke taṁ droṇādavārayan.
59.
utsaṅga iva saṃvṛddham drupadasya astra-vit-tamam
śaikhaṇḍinam kṣatra-devam ke tam droṇāt avārayan
śaikhaṇḍinam kṣatra-devam ke tam droṇāt avārayan
59.
ke utsaṅga iva saṃvṛddham drupadasya astra-vit-tamam
kṣatra-devam tam śaikhaṇḍinam droṇāt avārayan
kṣatra-devam tam śaikhaṇḍinam droṇāt avārayan
59.
Which heroes restrained that Śikhaṇḍin, who was raised like a son on Drupada's lap, the most excellent knower of weapons (astra), and a deity among kṣatriyas, from Drona?
य इमां पृथिवीं कृत्स्नां चर्मवत्समवेष्टयत् ।
महता रथवंशेन मुख्यारिघ्नो महारथः ॥६०॥
महता रथवंशेन मुख्यारिघ्नो महारथः ॥६०॥
60. ya imāṁ pṛthivīṁ kṛtsnāṁ carmavatsamaveṣṭayat ,
mahatā rathavaṁśena mukhyārighno mahārathaḥ.
mahatā rathavaṁśena mukhyārighno mahārathaḥ.
60.
yaḥ imām pṛthivīm kṛtsnām carmavat samaveṣṭayat
mahatā ratha-vaṃśena mukhya-ari-ghnaḥ mahā-rathaḥ
mahatā ratha-vaṃśena mukhya-ari-ghnaḥ mahā-rathaḥ
60.
yaḥ mukhya-ari-ghnaḥ mahā-rathaḥ mahatā ratha-vaṃśena
imām kṛtsnām pṛthivīm carmavat samaveṣṭayat
imām kṛtsnām pṛthivīm carmavat samaveṣṭayat
60.
That chief slayer of enemies (mukhyārighna), that great warrior (mahāratha), who enveloped this entire earth as if it were a hide, with a vast array of chariots.
दशाश्वमेधानाजह्रे स्वन्नपानाप्तदक्षिणान् ।
निरर्गलान्सर्वमेधान्पुत्रवत्पालयन्प्रजाः ॥६१॥
निरर्गलान्सर्वमेधान्पुत्रवत्पालयन्प्रजाः ॥६१॥
61. daśāśvamedhānājahre svannapānāptadakṣiṇān ,
nirargalānsarvamedhānputravatpālayanprajāḥ.
nirargalānsarvamedhānputravatpālayanprajāḥ.
61.
daśa aśvamedhān ājahre svannapānāptadakṣiṇān
nirargalān sarvamedhān putravat pālayan prajāḥ
nirargalān sarvamedhān putravat pālayan prajāḥ
61.
daśa aśvamedhān sarvamedhān nirargalān
svannapānāptadakṣiṇān ājahre putravat prajāḥ pālayan
svannapānāptadakṣiṇān ājahre putravat prajāḥ pālayan
61.
He performed ten Aśvamedha (horse) Vedic rituals (yajñas), which were unobstructed and all-encompassing. During these, ample food and drink were given as ritual fees. He protected his subjects (prajāḥ) as if they were his own sons.
पिबन्त्यो दक्षिणां यस्य गङ्गास्रोतः समापिबन् ।
तावतीर्गा ददौ वीर उशीनरसुतोऽध्वरे ॥६२॥
तावतीर्गा ददौ वीर उशीनरसुतोऽध्वरे ॥६२॥
62. pibantyo dakṣiṇāṁ yasya gaṅgāsrotaḥ samāpiban ,
tāvatīrgā dadau vīra uśīnarasuto'dhvare.
tāvatīrgā dadau vīra uśīnarasuto'dhvare.
62.
pibantyaḥ dakṣiṇām yasya gaṅgāsrotaḥ samāpiban
tāvatīḥ gāḥ dadau vīraḥ uśīnarasutaḥ adhvare
tāvatīḥ gāḥ dadau vīraḥ uśīnarasutaḥ adhvare
62.
adhvare uśīnarasutaḥ vīraḥ,
yasya gāḥ dakṣiṇām gaṅgāsrotaḥ samāpiban,
tāvatīḥ gāḥ dadau
yasya gāḥ dakṣiṇām gaṅgāsrotaḥ samāpiban,
tāvatīḥ gāḥ dadau
62.
During the Vedic ritual (yajña), the heroic son of Uśīnara (uśīnarasuta) gave away countless cows – those very cows that had completely drunk from the southern part of the Ganga's stream.
न पूर्वे नापरे चक्रुरिदं केचन मानवाः ।
इति संचुक्रुशुर्देवाः कृते कर्मणि दुष्करे ॥६३॥
इति संचुक्रुशुर्देवाः कृते कर्मणि दुष्करे ॥६३॥
63. na pūrve nāpare cakruridaṁ kecana mānavāḥ ,
iti saṁcukruśurdevāḥ kṛte karmaṇi duṣkare.
iti saṁcukruśurdevāḥ kṛte karmaṇi duṣkare.
63.
na pūrve na apare cakruḥ idam kecana mānavāḥ
iti saṃcukruśuḥ devāḥ kṛte karmaṇi duṣkare
iti saṃcukruśuḥ devāḥ kṛte karmaṇi duṣkare
63.
kecana mānavāḥ pūrve na cakruḥ,
apare na [cakruḥ] idam.
iti devāḥ duṣkare karmaṇi kṛte saṃcukruśuḥ
apare na [cakruḥ] idam.
iti devāḥ duṣkare karmaṇi kṛte saṃcukruśuḥ
63.
No humans, neither those of the past (pūrve) nor those who would come after (apare), ever performed such a feat. Thus, the gods exclaimed after this difficult (duṣkara) deed (karma) had been accomplished.
पश्यामस्त्रिषु लोकेषु न तं संस्थास्नुचारिषु ।
जातं वापि जनिष्यं वा द्वितीयं वापि संप्रति ॥६४॥
जातं वापि जनिष्यं वा द्वितीयं वापि संप्रति ॥६४॥
64. paśyāmastriṣu lokeṣu na taṁ saṁsthāsnucāriṣu ,
jātaṁ vāpi janiṣyaṁ vā dvitīyaṁ vāpi saṁprati.
jātaṁ vāpi janiṣyaṁ vā dvitīyaṁ vāpi saṁprati.
64.
paśyāmaḥ triṣu lokeṣu na tam saṃsthāsnu-cāriṣu
jātam vā api janiṣyam vā dvitīyam vā api saṃprati
jātam vā api janiṣyam vā dvitīyam vā api saṃprati
64.
triṣu lokeṣu saṃsthāsnu-cāriṣu jātam vā api janiṣyam
vā api saṃprati dvitīyam vā api tam na paśyāmaḥ
vā api saṃprati dvitīyam vā api tam na paśyāmaḥ
64.
Among all beings – whether stationary or mobile – in the three worlds, we do not see anyone like him who has been born, who will be born, or even a second one currently existing.
अन्यमौशीनराच्छैब्याद्धुरो वोढारमित्युत ।
गतिं यस्य न यास्यन्ति मानुषा लोकवासिनः ॥६५॥
गतिं यस्य न यास्यन्ति मानुषा लोकवासिनः ॥६५॥
65. anyamauśīnarācchaibyāddhuro voḍhāramityuta ,
gatiṁ yasya na yāsyanti mānuṣā lokavāsinaḥ.
gatiṁ yasya na yāsyanti mānuṣā lokavāsinaḥ.
65.
anyam auśīnarāt śaibyāt dhuraḥ voḍhāram iti
uta gatim yasya na yāsyanti mānuṣāḥ lokavāsinaḥ
uta gatim yasya na yāsyanti mānuṣāḥ lokavāsinaḥ
65.
iti uta,
lokavāsinaḥ mānuṣāḥ auśīnarāt śaibyāt anyam dhuraḥ voḍhāram [na paśyāmaḥ]; yasya gatim na yāsyanti
lokavāsinaḥ mānuṣāḥ auśīnarāt śaibyāt anyam dhuraḥ voḍhāram [na paśyāmaḥ]; yasya gatim na yāsyanti
65.
We do not see any other son of Uśīnara (auśīnarāt) or Śibi (śaibyāt) who is a bearer (voḍhāram) of such a burden (dhuraḥ). Thus, moreover, the inhabitants of the world (lokavāsinaḥ), these humans (mānuṣāḥ), will never attain his (yasya) lofty state (gati).
तस्य नप्तारमायान्तं शैब्यं कः समवारयत् ।
द्रोणायाभिमुखं यान्तं व्यात्ताननमिवान्तकम् ॥६६॥
द्रोणायाभिमुखं यान्तं व्यात्ताननमिवान्तकम् ॥६६॥
66. tasya naptāramāyāntaṁ śaibyaṁ kaḥ samavārayat ,
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ vyāttānanamivāntakam.
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ vyāttānanamivāntakam.
66.
tasya naptāram āyāntam śaibyam kaḥ samavārayat
droṇāya abhimukham yāntam vyāttānanam iva antakam
droṇāya abhimukham yāntam vyāttānanam iva antakam
66.
kaḥ tasya naptāram śaibyam āyāntam droṇāya abhimukham
yāntam vyāttānanam iva antakam samavārayat
yāntam vyāttānanam iva antakam samavārayat
66.
Who stopped that approaching grandson, Śaibya, as he advanced against Drona, moving like Death with a wide-open mouth?
विराटस्य रथानीकं मत्स्यस्यामित्रघातिनः ।
प्रेप्सन्तं समरे द्रोणं के वीराः पर्यवारयन् ॥६७॥
प्रेप्सन्तं समरे द्रोणं के वीराः पर्यवारयन् ॥६७॥
67. virāṭasya rathānīkaṁ matsyasyāmitraghātinaḥ ,
prepsantaṁ samare droṇaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
prepsantaṁ samare droṇaṁ ke vīrāḥ paryavārayan.
67.
virāṭasya rathānīkam matsyasya amitraghātinaḥ
prepsantam samare droṇam ke vīrāḥ paryavārayan
prepsantam samare droṇam ke vīrāḥ paryavārayan
67.
samare ke vīrāḥ virāṭasya matsyasya amitraghātinaḥ
rathānīkam prepsantam droṇam paryavārayan
rathānīkam prepsantam droṇam paryavārayan
67.
Which heroes in battle surrounded Drona, who was eager to strike the chariot division of Virata, the Matsya king, the slayer of foes?
सद्यो वृकोदराज्जातो महाबलपराक्रमः ।
मायावी राक्षसो घोरो यस्मान्मम महद्भयम् ॥६८॥
मायावी राक्षसो घोरो यस्मान्मम महद्भयम् ॥६८॥
68. sadyo vṛkodarājjāto mahābalaparākramaḥ ,
māyāvī rākṣaso ghoro yasmānmama mahadbhayam.
māyāvī rākṣaso ghoro yasmānmama mahadbhayam.
68.
sadyaḥ vṛkodarāt jātaḥ mahābalaparākramaḥ
māyāvī rākṣasaḥ ghoraḥ yasmāt mama mahat bhayam
māyāvī rākṣasaḥ ghoraḥ yasmāt mama mahat bhayam
68.
vṛkodarāt sadyaḥ jātaḥ mahābalaparākramaḥ
māyāvī ghoraḥ rākṣasaḥ yasmāt mama mahat bhayam
māyāvī ghoraḥ rākṣasaḥ yasmāt mama mahat bhayam
68.
Born swiftly from Vrikodara (Bhima), he is a demon of great strength and valor, a dreadful illusionist (māyā) from whom I have great fear.
पार्थानां जयकामं तं पुत्राणां मम कण्टकम् ।
घटोत्कचं महाबाहुं कस्तं द्रोणादवारयत् ॥६९॥
घटोत्कचं महाबाहुं कस्तं द्रोणादवारयत् ॥६९॥
69. pārthānāṁ jayakāmaṁ taṁ putrāṇāṁ mama kaṇṭakam ,
ghaṭotkacaṁ mahābāhuṁ kastaṁ droṇādavārayat.
ghaṭotkacaṁ mahābāhuṁ kastaṁ droṇādavārayat.
69.
pārthānām jayakāmam tam putrāṇām mama kaṇṭakam
ghaṭotkacam mahābāhum kaḥ tam droṇāt avārayat
ghaṭotkacam mahābāhum kaḥ tam droṇāt avārayat
69.
kaḥ tam ghaṭotkacam mahābāhum pārthānām
jayakāmam mama putrāṇām kaṇṭakam droṇāt avārayat
jayakāmam mama putrāṇām kaṇṭakam droṇāt avārayat
69.
Who stopped that mighty-armed Ghatotkacha, who was eager for the Pandavas' victory and a thorn to my sons, from Drona?
एते चान्ये च बहवो येषामर्थाय संजय ।
त्यक्तारः संयुगे प्राणान्किं तेषामजितं युधि ॥७०॥
त्यक्तारः संयुगे प्राणान्किं तेषामजितं युधि ॥७०॥
70. ete cānye ca bahavo yeṣāmarthāya saṁjaya ,
tyaktāraḥ saṁyuge prāṇānkiṁ teṣāmajitaṁ yudhi.
tyaktāraḥ saṁyuge prāṇānkiṁ teṣāmajitaṁ yudhi.
70.
ete ca anye ca bahavaḥ yeṣām arthāya sañjaya
tyaktāraḥ saṃyuge prāṇān kim teṣām ajitam yudhi
tyaktāraḥ saṃyuge prāṇān kim teṣām ajitam yudhi
70.
sañjaya yeṣām arthāya ete ca anye ca bahavaḥ
saṃyuge prāṇān tyaktāraḥ teṣām yudhi kim ajitam
saṃyuge prāṇān tyaktāraḥ teṣām yudhi kim ajitam
70.
O Sañjaya, for the sake of whom these and many other warriors will sacrifice their lives in battle, what could remain unconquered by them in war?
येषां च पुरुषव्याघ्रः शार्ङ्गधन्वा व्यपाश्रयः ।
हितार्थी चापि पार्थानां कथं तेषां पराजयः ॥७१॥
हितार्थी चापि पार्थानां कथं तेषां पराजयः ॥७१॥
71. yeṣāṁ ca puruṣavyāghraḥ śārṅgadhanvā vyapāśrayaḥ ,
hitārthī cāpi pārthānāṁ kathaṁ teṣāṁ parājayaḥ.
hitārthī cāpi pārthānāṁ kathaṁ teṣāṁ parājayaḥ.
71.
yeṣām ca puruṣavyāghraḥ śārṅgadhanvā vyapāśrayaḥ
hitārthī ca api pārthānām katham teṣām parājayaḥ
hitārthī ca api pārthānām katham teṣām parājayaḥ
71.
ca yeṣām puruṣavyāghraḥ śārṅgadhanvā vyapāśrayaḥ
ca api pārthānām hitārthī teṣām katham parājayaḥ
ca api pārthānām hitārthī teṣām katham parājayaḥ
71.
And for whom Kṛṣṇa, the tiger among men (puruṣavyāghraḥ) and wielder of the Śārṅga bow, is the refuge, and who is also the well-wisher of the Pārthas, how can there be defeat for them?
लोकानां गुरुरत्यन्तं लोकनाथः सनातनः ।
नारायणो रणे नाथो दिव्यो दिव्यात्मवान्प्रभुः ॥७२॥
नारायणो रणे नाथो दिव्यो दिव्यात्मवान्प्रभुः ॥७२॥
72. lokānāṁ gururatyantaṁ lokanāthaḥ sanātanaḥ ,
nārāyaṇo raṇe nātho divyo divyātmavānprabhuḥ.
nārāyaṇo raṇe nātho divyo divyātmavānprabhuḥ.
72.
lokānām guruḥ atyantam lokanāthaḥ sanātanaḥ
nārāyaṇaḥ raṇe nāthaḥ divyaḥ divyātmavān prabhuḥ
nārāyaṇaḥ raṇe nāthaḥ divyaḥ divyātmavān prabhuḥ
72.
nārāyaṇaḥ atyantam lokānām guruḥ sanātanaḥ
lokanāthaḥ raṇe divyaḥ nāthaḥ divyātmavān prabhuḥ
lokanāthaḥ raṇe divyaḥ nāthaḥ divyātmavān prabhuḥ
72.
Nārāyaṇa is the supreme teacher (guru) of the worlds, the eternal lord of the worlds, the divine lord in battle, a master possessing a divine self (ātman).
यस्य दिव्यानि कर्माणि प्रवदन्ति मनीषिणः ।
तान्यहं कीर्तयिष्यामि भक्त्या स्थैर्यार्थमात्मनः ॥७३॥
तान्यहं कीर्तयिष्यामि भक्त्या स्थैर्यार्थमात्मनः ॥७३॥
73. yasya divyāni karmāṇi pravadanti manīṣiṇaḥ ,
tānyahaṁ kīrtayiṣyāmi bhaktyā sthairyārthamātmanaḥ.
tānyahaṁ kīrtayiṣyāmi bhaktyā sthairyārthamātmanaḥ.
73.
yasya divyāni karmāṇi pravadanti manīṣiṇaḥ tāni
aham kīrtayiṣyāmi bhaktyā sthairyārtham ātmanaḥ
aham kīrtayiṣyāmi bhaktyā sthairyārtham ātmanaḥ
73.
manīṣiṇaḥ yasya divyāni karmāṇi pravadanti tāni
aham ātmanaḥ sthairyārtham bhaktyā kīrtayiṣyāmi
aham ātmanaḥ sthairyārtham bhaktyā kīrtayiṣyāmi
73.
I will recite those divine actions (karma) of whom the wise declare, doing so with devotion (bhakti) for the sake of my own inner steadiness (ātman).
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9 (current chapter)
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47