Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-26

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
अथाब्रवीन्महावीर्यो द्रोणस्तत्त्वार्थदर्शिवान् ।
न तादृशा विनश्यन्ति नापि यान्ति पराभवम् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
athābravīnmahāvīryo droṇastattvārthadarśivān ,
na tādṛśā vinaśyanti nāpi yānti parābhavam.
1. vaiśaṃpāyana uvāca atha abrāvīt mahāvīryaḥ droṇaḥ
tattvārthadarśivān na tādṛśā vinaśyanti na api yānti parābhavam
1. Vaiśampāyana said: Then the greatly valorous Droṇa, who perceived the true nature of reality, spoke: 'Such individuals do not perish, nor do they experience defeat.'
शूराश्च कृतविद्याश्च बुद्धिमन्तो जितेन्द्रियाः ।
धर्मज्ञाश्च कृतज्ञाश्च धर्मराजमनुव्रताः ॥२॥
2. śūrāśca kṛtavidyāśca buddhimanto jitendriyāḥ ,
dharmajñāśca kṛtajñāśca dharmarājamanuvratāḥ.
2. śūrāḥ ca kṛtavidyāḥ ca buddhimantaḥ jitendriyāḥ
dharmajñāḥ ca kṛtajñāḥ ca dharmarājam anuvratāḥ
2. They are brave, accomplished in knowledge, intelligent, and have conquered their senses. They are also knowers of natural law (dharma), grateful, and devoted to Dharmarāja (Yudhiṣṭhira).
नीतिधर्मार्थतत्त्वज्ञं पितृवच्च समाहितम् ।
धर्मे स्थितं सत्यधृतिं ज्येष्ठं ज्येष्ठापचायिनम् ॥३॥
3. nītidharmārthatattvajñaṁ pitṛvacca samāhitam ,
dharme sthitaṁ satyadhṛtiṁ jyeṣṭhaṁ jyeṣṭhāpacāyinam.
3. nīti dharma artha tattvajñam pitṛvat ca samāhitam
dharme sthitam satyadhṛtim jyeṣṭham jyeṣṭhāpacāyinam
3. They are devoted to Dharmarāja (Yudhiṣṭhira), who understands the essence of policy, natural law (dharma), and worldly affairs; who is like a father and self-composed; who is established in (natural) law (dharma) and steadfast in truth; and who is the eldest and honors his elders.
अनुव्रता महात्मानं भ्रातरं भ्रातरो नृप ।
अजातशत्रुं ह्रीमन्तं तं च भ्रातॄननुव्रतम् ॥४॥
4. anuvratā mahātmānaṁ bhrātaraṁ bhrātaro nṛpa ,
ajātaśatruṁ hrīmantaṁ taṁ ca bhrātṝnanuvratam.
4. anuvratāḥ mahātmānam bhrātaram bhrātaraḥ nṛpa
ajātaśatrum hrīmantam tam ca bhrātṝn anuvratam
4. O King, the brothers are devoted to their great-souled (mahātman) brother, Yudhiṣṭhira, who has no enemies and is modest. And he, in turn, is devoted to his brothers.
तेषां तथा विधेयानां निभृतानां महात्मनाम् ।
किमर्थं नीतिमान्पार्थः श्रेयो नैषां करिष्यति ॥५॥
5. teṣāṁ tathā vidheyānāṁ nibhṛtānāṁ mahātmanām ,
kimarthaṁ nītimānpārthaḥ śreyo naiṣāṁ kariṣyati.
5. teṣām tathā vidheyānām nibhr̥tānām mahātmanām
kimartham nītimān pārthaḥ śreyaḥ na eṣām kariṣyati
5. Why will the principled Pārtha (Arjuna) not secure the welfare of those Pāṇḍavas who are so obedient, humble, and great-souled (mahātman)?
तस्माद्यत्नात्प्रतीक्षन्ते कालस्योदयमागतम् ।
न हि ते नाशमृच्छेयुरिति पश्याम्यहं धिया ॥६॥
6. tasmādyatnātpratīkṣante kālasyodayamāgatam ,
na hi te nāśamṛccheyuriti paśyāmyahaṁ dhiyā.
6. tasmāt yatnāt pratīkṣante kālasya udayam āgatam
na hi te nāśam r̥ccheyuḥ iti paśyāmi aham dhiyā
6. Therefore, they carefully await the arrival of the opportune time. For they will surely not meet destruction; this I understand with my intellect.
सांप्रतं चैव यत्कार्यं तच्च क्षिप्रमकालिकम् ।
क्रियतां साधु संचिन्त्य वासश्चैषां प्रचिन्त्यताम् ॥७॥
7. sāṁprataṁ caiva yatkāryaṁ tacca kṣipramakālikam ,
kriyatāṁ sādhu saṁcintya vāsaścaiṣāṁ pracintyatām.
7. sāmpratam ca eva yat kāryam tat ca kṣipram akālikam
kriyatām sādhu saṃcintya vāsaḥ ca eṣām pracintyatām
7. And indeed, whatever task is pressing now, let it be performed quickly and without delay, after careful consideration. And let their dwelling place also be arranged for them.
यथावत्पाण्डुपुत्राणां सर्वार्थेषु धृतात्मनाम् ।
दुर्ज्ञेयाः खलु शूरास्ते अपापास्तपसा वृताः ॥८॥
8. yathāvatpāṇḍuputrāṇāṁ sarvārtheṣu dhṛtātmanām ,
durjñeyāḥ khalu śūrāste apāpāstapasā vṛtāḥ.
8. yathāvat pāṇḍuputrāṇām sarvārtheṣu dhṛtātmanām
| durjñeyāḥ khalu śūrāḥ te apāpāḥ tapasā vṛtāḥ
8. The sons of Pāṇḍu, who are resolute in all their endeavors, are indeed difficult to know. Those heroes are sinless and endowed with ascetic power (tapas).
शुद्धात्मा गुणवान्पार्थः सत्यवान्नीतिमाञ्शुचिः ।
तेजोराशिरसंख्येयो गृह्णीयादपि चक्षुषी ॥९॥
9. śuddhātmā guṇavānpārthaḥ satyavānnītimāñśuciḥ ,
tejorāśirasaṁkhyeyo gṛhṇīyādapi cakṣuṣī.
9. śuddhātmā guṇavān pārthaḥ satyavān nītimān śuciḥ
| tejāḥrāśi asaṃkhyeyaḥ gṛhṇīyāt api cakṣuṣī
9. Arjuna (Pārtha) has a pure inner self (ātman), is virtuous, truthful, righteous, and pure. He is an immeasurable mass of splendor, capable of seizing even one's eyes.
विज्ञाय क्रियतां तस्माद्भूयश्च मृगयामहे ।
ब्राह्मणैश्चारकैः सिद्धैर्ये चान्ये तद्विदो जनाः ॥१०॥
10. vijñāya kriyatāṁ tasmādbhūyaśca mṛgayāmahe ,
brāhmaṇaiścārakaiḥ siddhairye cānye tadvido janāḥ.
10. vijñāya kriyatām tasmāt bhūyaḥ ca mṛgayāmahe |
brāhmaṇaiḥ cārakaiḥ siddhaiḥ ye ca anye tad-vidaḥ janāḥ
10. Therefore, let this be understood and acted upon. Moreover, we will search with Brahmins, spies, perfected beings (siddhas), and other persons who know this matter.