Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-20

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
विदुरेणैवमुक्तस्तु धृतराष्ट्रो जनाधिपः ।
प्रीतिमानभवद्राजा राज्ञो जिष्णोश्च कर्मणा ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
vidureṇaivamuktastu dhṛtarāṣṭro janādhipaḥ ,
prītimānabhavadrājā rājño jiṣṇośca karmaṇā.
1. vaiśaṃpāyana uvāca vidureṇa evam uktaḥ tu dhṛtarāṣṭraḥ
janādhipaḥ prītimān abhavat rājā rājñaḥ jiṣṇoḥ ca karmaṇā
1. vaiśaṃpāyana uvāca rājā dhṛtarāṣṭraḥ janādhipaḥ vidureṇa
evam uktaḥ tu rājñaḥ jiṣṇoḥ karmaṇā ca prītimān abhavat
1. Vaiśampayana said: King Dhritarashtra, the lord of men, having been thus addressed by Vidura, became delighted by the actions (karma) of King Jishnu (Arjuna).
ततोऽभिरूपान्भीष्माय ब्राह्मणानृषिसत्तमान् ।
पुत्रार्थे सुहृदां चैव स समीक्ष्य सहस्रशः ॥२॥
2. tato'bhirūpānbhīṣmāya brāhmaṇānṛṣisattamān ,
putrārthe suhṛdāṁ caiva sa samīkṣya sahasraśaḥ.
2. tataḥ abhirūpān bhīṣmāya brāhmaṇān ṛṣisattamān
putrārthe suhṛdām ca eva saḥ samīkṣya sahasraśaḥ
2. tataḥ saḥ bhīṣmāya putrārthe suhṛdām ca eva
sahasraśaḥ abhirūpān brāhmaṇān ṛṣisattamān samīkṣya
2. Then, for the sake of Bhishma, his own sons, and his friends, he selected thousands of distinguished Brahmins and the best among sages.
कारयित्वान्नपानानि यानान्याच्छादनानि च ।
सुवर्णमणिरत्नानि दासीदासपरिच्छदान् ॥३॥
3. kārayitvānnapānāni yānānyācchādanāni ca ,
suvarṇamaṇiratnāni dāsīdāsaparicchadān.
3. kārayitvā annapānāni yānāni ācchādanāni
ca suvarṇamaṇiratnāni dāsīdāsaparicchadān
3. annapānāni yānāni ācchādanāni ca
suvarṇamaṇiratnāni dāsīdāsaparicchadān kārayitvā
3. He then had food and drinks, conveyances, clothes, gold, jewels, gems, and the retinues of male and female servants prepared.
कम्बलाजिनरत्नानि ग्रामान्क्षेत्रानजाविकम् ।
अलंकारान्गजानश्वान्कन्याश्चैव वरस्त्रियः ।
आदिश्यादिश्य विप्रेभ्यो ददौ स नृपसत्तमः ॥४॥
4. kambalājinaratnāni grāmānkṣetrānajāvikam ,
alaṁkārāngajānaśvānkanyāścaiva varastriyaḥ ,
ādiśyādiśya viprebhyo dadau sa nṛpasattamaḥ.
4. kambalājināratnāni grāmān kṣetrān
ajāvikam alaṃkārān gajān aśvān kanyāḥ
ca eva varastriyaḥ ādiśya ādiśya
viprebhyaḥ dadau saḥ nṛpasattamaḥ
4. saḥ nṛpasattamaḥ ādiśya ādiśya
kambalājināratnāni grāmān kṣetrān
ajāvikam alaṃkārān gajān aśvān kanyāḥ
ca eva varastriyaḥ viprebhyaḥ dadau
4. That best of kings, repeatedly giving instructions, then bestowed blankets, animal skins, jewels, villages, fields, goats, sheep, ornaments, elephants, horses, and also maidens and excellent women upon the Brahmins.
द्रोणं संकीर्त्य भीष्मं च सोमदत्तं च बाह्लिकम् ।
दुर्योधनं च राजानं पुत्रांश्चैव पृथक्पृथक् ।
जयद्रथपुरोगांश्च सुहृदश्चैव सर्वशः ॥५॥
5. droṇaṁ saṁkīrtya bhīṣmaṁ ca somadattaṁ ca bāhlikam ,
duryodhanaṁ ca rājānaṁ putrāṁścaiva pṛthakpṛthak ,
jayadrathapurogāṁśca suhṛdaścaiva sarvaśaḥ.
5. droṇam saṃkīrtya bhīṣmam ca somadattam
ca bāhlikam duryodhanam ca rājānam
putrān ca eva pṛthak pṛthak
jayadrathapurōgān ca suhṛdaḥ ca eva sarvaśaḥ
5. saṃkīrtya droṇam ca bhīṣmam ca somadattam
ca bāhlikam ca rājānam duryodhanam
putrān ca eva pṛthak pṛthak
jayadrathapurōgān ca suhṛdaḥ ca eva sarvaśaḥ
5. Having mentioned Drona, and Bhishma, and Somadatta, and Bahlika, and King Duryodhana, along with his sons individually, and also all his friends led by Jayadratha.
स श्राद्धयज्ञो ववृधे बहुगोधनदक्षिणः ।
अनेकधनरत्नौघो युधिष्ठिरमते तदा ॥६॥
6. sa śrāddhayajño vavṛdhe bahugodhanadakṣiṇaḥ ,
anekadhanaratnaugho yudhiṣṭhiramate tadā.
6. saḥ śrāddhayajñaḥ vavṛdhe bahugodhanadakṣiṇaḥ
anekadhanaratnaughaḥ yudhiṣṭhiramate tadā
6. saḥ śrāddhayajñaḥ bahugodhanadakṣiṇaḥ
anekadhanaratnaughaḥ tadā yudhiṣṭhiramate vavṛdhe
6. That funeral (śrāddha) (yajña) then flourished, accompanied by numerous cows and much wealth as ritual fees (dakṣiṇā), and an abundance of various riches and jewels, all according to Yudhiṣṭhira's intent.
अनिशं यत्र पुरुषा गणका लेखकास्तथा ।
युधिष्ठिरस्य वचनात्तदापृच्छन्ति तं नृपम् ॥७॥
7. aniśaṁ yatra puruṣā gaṇakā lekhakāstathā ,
yudhiṣṭhirasya vacanāttadāpṛcchanti taṁ nṛpam.
7. aniśam yatra puruṣāḥ gaṇakāḥ lekhakāḥ tathā
yudhiṣṭhirasya vacanāt tadā āpṛcchanti tam nṛpam
7. yatra puruṣāḥ gaṇakāḥ tathā lekhakāḥ yudhiṣṭhirasya
vacanāt tam nṛpam aniśam tadā āpṛcchanti
7. There, men, accountants, and scribes, by Yudhiṣṭhira's command, would constantly inquire of that king.
आज्ञापय किमेतेभ्यः प्रदेयं दीयतामिति ।
तदुपस्थितमेवात्र वचनान्ते प्रदृश्यते ॥८॥
8. ājñāpaya kimetebhyaḥ pradeyaṁ dīyatāmiti ,
tadupasthitamevātra vacanānte pradṛśyate.
8. ājñāpaya kim etebhyaḥ pradeyam dīyatām iti
tat upasthitam eva atra vacana ante pradṛśyate
8. ājñāpaya kim pradeyam etebhyaḥ dīyatām iti
tat atra eva vacana ante upasthitam pradṛśyate
8. "Command what should be given to these people. Let it be given." Just as this command is finished, the requested items immediately appear here.
शते देये दशशतं सहस्रे चायुतं तथा ।
दीयते वचनाद्राज्ञः कुन्तीपुत्रस्य धीमतः ॥९॥
9. śate deye daśaśataṁ sahasre cāyutaṁ tathā ,
dīyate vacanādrājñaḥ kuntīputrasya dhīmataḥ.
9. śate deye daśaśatam sahasre ca ayutam tathā
dīyate vacanāt rājñaḥ kuntīputrasya dhīmataḥ
9. śate deye daśaśatam ca sahasre ayutam tathā
dīyate vacanāt rājñaḥ dhīmataḥ kuntīputrasya
9. When a hundred is to be given, a thousand is given; and when a thousand, ten thousand, in the same way. This is granted by the command of the wise king, the son of Kuntī.
एवं स वसुधाराभिर्वर्षमाणो नृपाम्बुदः ।
तर्पयामास विप्रांस्तान्वर्षन्भूमिमिवाम्बुदः ॥१०॥
10. evaṁ sa vasudhārābhirvarṣamāṇo nṛpāmbudaḥ ,
tarpayāmāsa viprāṁstānvarṣanbhūmimivāmbudaḥ.
10. evam saḥ vasudhārābhiḥ varṣamāṇaḥ nṛpa ambudaḥ
tarpayām āsa viprān tān varṣan bhūmim iva ambudaḥ
10. evam saḥ nṛpa ambudaḥ vasudhārābhiḥ varṣamāṇaḥ
tān viprān tarpayām āsa iva ambudaḥ bhūmim varṣan
10. In this way, that king, who was like a cloud showering streams of wealth, satisfied those Brahmins, just as a rain cloud moistens the earth.
ततोऽनन्तरमेवात्र सर्ववर्णान्महीपतिः ।
अन्नपानरसौघेन प्लावयामास पार्थिवः ॥११॥
11. tato'nantaramevātra sarvavarṇānmahīpatiḥ ,
annapānarasaughena plāvayāmāsa pārthivaḥ.
11. tataḥ anantaram eva atra sarvavarṇān mahīpatiḥ
annapānarasa oghena plāvayām āsa pārthivaḥ
11. tataḥ anantaram eva atra mahīpatiḥ pārthivaḥ
annapānarasa oghena sarvavarṇān plāvayām āsa
11. Then, immediately thereafter, the king, the lord of the earth, inundated all social classes here with torrents of food and drink.
सवस्त्रफेनरत्नौघो मृदङ्गनिनदस्वनः ।
गवाश्वमकरावर्तो नारीरत्नमहाकरः ॥१२॥
12. savastraphenaratnaugho mṛdaṅganinadasvanaḥ ,
gavāśvamakarāvarto nārīratnamahākaraḥ.
12. savastra-phena-ratnaughaḥ mṛdaṅga-ninada-svanaḥ
gavaśva-makara-āvartaḥ nārī-ratna-mahākaraḥ
12. savastra-phena-ratnaughaḥ mṛdaṅga-ninada-svanaḥ
gavaśva-makara-āvartaḥ nārī-ratna-mahākaraḥ
12. It was a flood of clothes, foam, and jewels; its sound was like the thunder of mṛdaṅga drums; its whirlpools were cows, horses, and makaras; and it was a great source of jewel-like women.
ग्रामाग्रहारकुल्याढ्यो मणिहेमजलार्णवः ।
जगत्संप्लावयामास धृतराष्ट्रदयाम्बुधिः ॥१३॥
13. grāmāgrahārakulyāḍhyo maṇihemajalārṇavaḥ ,
jagatsaṁplāvayāmāsa dhṛtarāṣṭradayāmbudhiḥ.
13. grāma-agrahāra-kulya-āḍhyaḥ maṇi-hema-jala-arṇavaḥ
jagat saṃplāvayāmāsa dhṛtarāṣṭra-dayā-ambudhiḥ
13. dhṛtarāṣṭra-dayā-ambudhiḥ grāma-agrahāra-kulya-āḍhyaḥ
maṇi-hema-jala-arṇavaḥ jagat saṃplāvayāmāsa
13. Rich with villages, agrahāra lands, and canals, and like an ocean whose water was jewels and gold, Dhṛtarāṣṭra's ocean of compassion (dayāmbudhi) completely flooded the world.
एवं स पुत्रपौत्राणां पितॄणामात्मनस्तथा ।
गान्धार्याश्च महाराज प्रददावौर्ध्वदेहिकम् ॥१४॥
14. evaṁ sa putrapautrāṇāṁ pitṝṇāmātmanastathā ,
gāndhāryāśca mahārāja pradadāvaurdhvadehikam.
14. evam saḥ putra-pautrāṇām pitṝṇām ātmanaḥ tathā
gāndhāryāḥ ca mahārāja pradadāu aurdhvadehikam
14. mahārāja evam saḥ putra-pautrāṇām pitṝṇām ātmanaḥ
tathā gāndhāryāḥ ca aurdhvadehikam pradadāu
14. Thus, O great king, he performed the post-mortem rites (aurdhvadehikam) for his sons and grandsons, for his ancestors (pitṛ), for his own self (ātman), and for Gāndhārī.
परिश्रान्तो यदासीत्स ददद्दानान्यनेकशः ।
ततो निर्वर्तयामास दानयज्ञं कुरूद्वहः ॥१५॥
15. pariśrānto yadāsītsa dadaddānānyanekaśaḥ ,
tato nirvartayāmāsa dānayajñaṁ kurūdvahaḥ.
15. pariśrāntaḥ yadā āsīt saḥ dadat dānāni anekaśaḥ
tataḥ nirvartayāmāsa dāna-yajñam kuru-udvahaḥ
15. yadā saḥ pariśrāntaḥ anekaśaḥ dānāni dadat āsīt,
tataḥ kuru-udvahaḥ dāna-yajñam nirvartayāmāsa
15. When he (Dhṛtarāṣṭra) was exhausted, having given countless gifts (dāna), then that leader of the Kurus (kurūdvaha) completed the ritual of giving (dāna-yajña).
एवं स राजा कौरव्यश्चक्रे दानमहोत्सवम् ।
नटनर्तकलास्याढ्यं बह्वन्नरसदक्षिणम् ॥१६॥
16. evaṁ sa rājā kauravyaścakre dānamahotsavam ,
naṭanartakalāsyāḍhyaṁ bahvannarasadakṣiṇam.
16. evam sa rājā kauravyaḥ cakre dānamahotsavam
naṭanartakalāsyāḍhyam bahvannarasadakṣiṇam
16. evam saḥ kauravyaḥ rājā naṭanartakalāsyāḍhyam
bahvannarasadakṣiṇam dānamahotsavam cakre
16. In this manner, that Kuru king (Dhṛtarāṣṭra) organized a grand festival of giving (dāna). It was enriched with actors, dancers, and graceful Lāsya performances, and featured ample food, delicious beverages, and generous offerings.
दशाहमेवं दानानि दत्त्वा राजाम्बिकासुतः ।
बभूव पुत्रपौत्राणामनृणो भरतर्षभ ॥१७॥
17. daśāhamevaṁ dānāni dattvā rājāmbikāsutaḥ ,
babhūva putrapautrāṇāmanṛṇo bharatarṣabha.
17. daśāham evam dānāni dattvā rājā ambikāsutaḥ
babhūva putrapautrāṇām anṛṇaḥ bharatarṣabha
17. bharatarṣabha evam daśāham dānāni dattvā saḥ
rājā ambikāsutaḥ putrapautrāṇām anṛṇaḥ babhūva
17. Having thus performed acts of giving (dāna) for ten days, that king, Dhṛtarāṣṭra, the son of Ambikā, became free from debt to his sons and grandsons, O best among the Bharatas.