Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-47

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
क्रौञ्चं ततो महाव्यूहमभेद्यं तनयस्तव ।
व्यूढं दृष्ट्वा महाघोरं पार्थेनामिततेजसा ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
krauñcaṁ tato mahāvyūhamabhedyaṁ tanayastava ,
vyūḍhaṁ dṛṣṭvā mahāghoraṁ pārthenāmitatejasā.
1. saṃjayaḥ uvāca krauñcam tataḥ mahāvyūham abhedyam tanayaḥ
tava vyūḍham dṛṣṭvā mahāghoram pārthana amitatajasā
1. saṃjayaḥ uvāca tava tanayaḥ tataḥ amitatajasā pārthana
mahāghoram abhedyam krauñcam mahāvyūham vyūḍham dṛṣṭvā
1. Sanjaya said: Then your son (Duryodhana), upon seeing this terribly formidable, impenetrable great Krauñca formation arrayed by Arjuna, who possesses immeasurable might,...
आचार्यमुपसंगम्य कृपं शल्यं च मारिष ।
सौमदत्तिं विकर्णं च अश्वत्थामानमेव च ॥२॥
2. ācāryamupasaṁgamya kṛpaṁ śalyaṁ ca māriṣa ,
saumadattiṁ vikarṇaṁ ca aśvatthāmānameva ca.
2. ācāryam upasaṅgamya kṛpam śalyam ca māriṣa
saumadattim vikarṇam ca aśvatthāmānam eva ca
2. māriṣa (tava tanayaḥ) ācāryam kṛpam śalyam ca
saumadattim vikarṇam ca aśvatthāmānam eva ca upasaṅgamya
2. O venerable one, (your son, Duryodhana, having seen the Krauñca formation) then approached the preceptor (ācārya) Drona, Kṛpa, and Śalya, Saumadatti (Bhuriśravas), and Vikarṇa, and also Aśvatthāman.
दुःशासनादीन्भ्रातॄंश्च स सर्वानेव भारत ।
अन्यांश्च सुबहूञ्शूरान्युद्धाय समुपागतान् ॥३॥
3. duḥśāsanādīnbhrātṝṁśca sa sarvāneva bhārata ,
anyāṁśca subahūñśūrānyuddhāya samupāgatān.
3. duḥśāsanādīn bhrātṝn ca sa sarvān eva bhārata
anyān ca subahūn śūrān yuddhāya samupāgatān
3. bhārata sa duḥśāsanādīn ca sarvān bhrātṝn
ca subahūn anyān śūrān yuddhāya samupāgatān
3. O descendant of Bhārata (Dhṛtarāṣṭra), your son (Duryodhana) spoke these words, gladdening (Droṇa), at that time. He referred to Duḥśāsana and his brothers, all of them, and many other brave heroes who had assembled for the battle.
प्राहेदं वचनं काले हर्षयंस्तनयस्तव ।
नानाशस्त्रप्रहरणाः सर्वे शस्त्रास्त्रवेदिनः ॥४॥
4. prāhedaṁ vacanaṁ kāle harṣayaṁstanayastava ,
nānāśastrapraharaṇāḥ sarve śastrāstravedinaḥ.
4. prāha idam vacanam kāle harṣayan tanayaḥ tava
nānāśastrapraharaṇāḥ sarve śastrāstravedinaḥ
4. tava tanayaḥ kāle harṣayan idam vacanam prāha:
sarve nānāśastrapraharaṇāḥ śastrāstravedinaḥ
4. Your son, gladdening (Droṇa), spoke these words at that time: "All (these warriors) are equipped with various weapons and missiles, and all are knowledgeable in weapons and projectiles."
एकैकशः समर्था हि यूयं सर्वे महारथाः ।
पाण्डुपुत्रान्रणे हन्तुं ससैन्यान्किमु संहताः ॥५॥
5. ekaikaśaḥ samarthā hi yūyaṁ sarve mahārathāḥ ,
pāṇḍuputrānraṇe hantuṁ sasainyānkimu saṁhatāḥ.
5. ekaikaśaḥ samarthā hi yūyam sarve mahārathāḥ
pāṇḍuputrān raṇe hantum sasainyān kim u saṃhatāḥ
5. hi yūyam sarve mahārathāḥ ekaikaśaḥ raṇe sasainyān pāṇḍuputrān hantum samarthāḥ.
kim u saṃhatāḥ?
5. Indeed, all of you are mighty great chariot warriors (mahāratha), capable of killing the sons of Pāṇḍu (Pāṇḍavas) with their armies, each individually in battle. How much more so when you are united?
अपर्याप्तं तदस्माकं बलं भीष्माभिरक्षितम् ।
पर्याप्तं त्विदमेतेषां बलं पार्थिवसत्तमाः ॥६॥
6. aparyāptaṁ tadasmākaṁ balaṁ bhīṣmābhirakṣitam ,
paryāptaṁ tvidameteṣāṁ balaṁ pārthivasattamāḥ.
6. aparyāptam tat asmākam balam bhīṣmābhirakṣitam
paryāptam tu idam eteṣām balam pārthivasattamāḥ
6. pārthivasattamāḥ! tat bhīṣmābhirakṣitam asmākam balam aparyāptam.
tu idam eteṣām balam paryāptam (asti).
6. O best of kings (pārthivasattamāḥ), our strength (army), protected by Bhīṣma, is immeasurable (aparyāptam), while this strength (army) of theirs (the Pāṇḍavas) is limited (paryāptam).
संस्थानाः शूरसेनाश्च वेणिकाः कुकुरास्तथा ।
आरेवकास्त्रिगर्ताश्च मद्रका यवनास्तथा ॥७॥
7. saṁsthānāḥ śūrasenāśca veṇikāḥ kukurāstathā ,
ārevakāstrigartāśca madrakā yavanāstathā.
7. saṃsthānāḥ śūrasenāḥ ca veṇikāḥ kukurāḥ tathā
ārevakāḥ trigartāḥ ca madrakāḥ yavanāḥ tathā
7. saṃsthānāḥ śūrasenāḥ ca veṇikāḥ kukurāḥ tathā
ārevakāḥ trigartāḥ ca madrakāḥ yavanāḥ tathā
7. The Saṃsthānas, Śūrasenas, Veṇikas, Kukuras, Ārevakas, Trigartas, Madras, and Yavanas.
शत्रुंजयेन सहितास्तथा दुःशासनेन च ।
विकर्णेन च वीरेण तथा नन्दोपनन्दकैः ॥८॥
8. śatruṁjayena sahitāstathā duḥśāsanena ca ,
vikarṇena ca vīreṇa tathā nandopanandakaiḥ.
8. śatruñjayena sahitāḥ tathā duḥśāsanena ca
vikarṇena ca vīreṇa tathā nandopanandakaiḥ
8. śatruñjayena duḥśāsanena ca vikarṇena vīreṇa
ca tathā nandopanandakaiḥ tathā sahitāḥ
8. Accompanied by Śatruñjaya, by Duḥśāsana, and by the heroic Vikarṇa, and also by Nanda and Upananda.
चित्रसेनेन सहिताः सहिताः पाणिभद्रकैः ।
भीष्ममेवाभिरक्षन्तु सह सैन्यपुरस्कृताः ॥९॥
9. citrasenena sahitāḥ sahitāḥ pāṇibhadrakaiḥ ,
bhīṣmamevābhirakṣantu saha sainyapuraskṛtāḥ.
9. citrasenena sahitāḥ sahitāḥ pāṇibhadrakaiḥ
bhīṣmam eva abhirakṣantu saha sainyapuraskṛtāḥ
9. citrasenena sahitāḥ pāṇibhadrakaiḥ sahitāḥ
sainyapuraskṛtāḥ saha bhīṣmam eva abhirakṣantu
9. Accompanied by Citrasena, and by the Pāṇibhadrakas, with their armies positioned in front, let them indeed protect Bhīṣma.
ततो द्रोणश्च भीष्मश्च तव पुत्रश्च मारिष ।
अव्यूहन्त महाव्यूहं पाण्डूनां प्रतिबाधने ॥१०॥
10. tato droṇaśca bhīṣmaśca tava putraśca māriṣa ,
avyūhanta mahāvyūhaṁ pāṇḍūnāṁ pratibādhane.
10. tataḥ droṇaḥ ca bhīṣmaḥ ca tava putraḥ ca māriṣa
avyūhanta mahāvyūham pāṇḍūnām pratibādhane
10. māriṣa tataḥ droṇaḥ ca bhīṣmaḥ ca tava putraḥ
ca pāṇḍūnām pratibādhane mahāvyūham avyūhanta
10. Then, Droṇa, Bhīṣma, and your son (O respected one), arranged a great battle formation to resist the Pāṇḍavas.
भीष्मः सैन्येन महता समन्तात्परिवारितः ।
ययौ प्रकर्षन्महतीं वाहिनीं सुरराडिव ॥११॥
11. bhīṣmaḥ sainyena mahatā samantātparivāritaḥ ,
yayau prakarṣanmahatīṁ vāhinīṁ surarāḍiva.
11. bhīṣmaḥ sainyena mahatā samantāt parivāritaḥ
yayau prakarṣan mahatīm vāhinīm surarāṭ iva
11. bhīṣmaḥ mahatā sainyena samantāt parivāritaḥ
mahatīm vāhinīm prakarṣan surarāṭ iva yayau
11. Bhishma, surrounded on all sides by a vast army, advanced, leading his great forces, just like the king of the gods.
तमन्वयान्महेष्वासो भारद्वाजः प्रतापवान् ।
कुन्तलैश्च दशार्णैश्च मागधैश्च विशां पते ॥१२॥
12. tamanvayānmaheṣvāso bhāradvājaḥ pratāpavān ,
kuntalaiśca daśārṇaiśca māgadhaiśca viśāṁ pate.
12. tam anvayān maheṣvāsaḥ bhāradvājaḥ pratāpavān
kuntalaiḥ ca daśārṇaiḥ ca māgadhaiḥ ca viśām pate
12. viśām pate tam anvayān maheṣvāsaḥ bhāradvājaḥ
pratāpavān kuntalaiḥ ca daśārṇaiḥ ca māgadhaiḥ ca
12. O King (viśām pate), the mighty Drona (bhāradvājaḥ), the great archer, following him, was accompanied by the Kuntalas, Dasharnas, and Magadhas.
विदर्भैर्मेकलैश्चैव कर्णप्रावरणैरपि ।
सहिताः सर्वसैन्येन भीष्ममाहवशोभिनम् ॥१३॥
13. vidarbhairmekalaiścaiva karṇaprāvaraṇairapi ,
sahitāḥ sarvasainyena bhīṣmamāhavaśobhinam.
13. vidarbhaiḥ mekalaiḥ ca eva karṇaprāvaraṇaiḥ
api sahitāḥ sarvasainyena bhīṣmam āhavaśobhinam
13. vidarbhaiḥ mekalaiḥ ca eva karṇaprāvaraṇaiḥ
api sahitāḥ sarvasainyena āhavaśobhinam bhīṣmam
13. Along with the Vidarbhas, Mekalas, and also the Karṇaprāvaraṇas, they were accompanied by the entire army and (followed) Bhishma, who was resplendent in battle.
गान्धाराः सिन्धुसौवीराः शिबयोऽथ वसातयः ।
शकुनिश्च स्वसैन्येन भारद्वाजमपालयत् ॥१४॥
14. gāndhārāḥ sindhusauvīrāḥ śibayo'tha vasātayaḥ ,
śakuniśca svasainyena bhāradvājamapālayat.
14. gāndhārāḥ sindhūsauvīrāḥ śibayaḥ atha vasātayaḥ
śakuniḥ ca svasainyena bhāradvājam apālayat
14. gāndhārāḥ sindhūsauvīrāḥ śibayaḥ atha vasātayaḥ
ca śakuniḥ svasainyena bhāradvājam apālayat
14. The Gandharas, the Sindhu-Sauviras, the Shibis, and also the Vasatis, along with Shakuni and his own army, protected Drona (bhāradvāja).
ततो दुर्योधनो राजा सहितः सर्वसोदरैः ।
अश्वातकैर्विकर्णैश्च तथा शर्मिलकोसलैः ॥१५॥
15. tato duryodhano rājā sahitaḥ sarvasodaraiḥ ,
aśvātakairvikarṇaiśca tathā śarmilakosalaiḥ.
15. tataḥ duryodhanaḥ rājā sahitaḥ sarva-sodaraiḥ
aśvātākaiḥ vikarṇaiḥ ca tathā śarmila-kosalaiḥ
15. tataḥ rājā duryodhanaḥ sahitaḥ sarva-sodaraiḥ ca
aśvātākaiḥ vikarṇaiḥ ca tathā śarmila-kosalaiḥ
15. Then King Duryodhana, accompanied by all his brothers, and by the Aśvātākas, Vikarṇas, and similarly by the Śarmilakas and Kosalas,
दरदैश्चूचुपैश्चैव तथा क्षुद्रकमालवैः ।
अभ्यरक्षत संहृष्टः सौबलेयस्य वाहिनीम् ॥१६॥
16. daradaiścūcupaiścaiva tathā kṣudrakamālavaiḥ ,
abhyarakṣata saṁhṛṣṭaḥ saubaleyasya vāhinīm.
16. daradaiḥ cūcupaiḥ ca eva tathā kṣudraka-mālavaiḥ
abhyarakṣata saṃhṛṣṭaḥ saubaleyasya vāhinīm
16. daradaiḥ cūcupaiḥ ca eva tathā kṣudraka-mālavaiḥ
saṃhṛṣṭaḥ saubaleyasya vāhinīm abhyarakṣata
16. and by the Daradas, Cūcupas, and similarly by the Kṣudrakas and Mālavās, protected the army (vāhinī) of Saubaleya (Śakuni).
भूरिश्रवाः शलः शल्यो भगदत्तश्च मारिष ।
विन्दानुविन्दावावन्त्यौ वामं पार्श्वमपालयन् ॥१७॥
17. bhūriśravāḥ śalaḥ śalyo bhagadattaśca māriṣa ,
vindānuvindāvāvantyau vāmaṁ pārśvamapālayan.
17. bhūriśravāḥ śalaḥ śalyaḥ bhagadattaḥ ca māriṣa
vindānuvindau āvantyau vāmam pārśvam apālayan
17. bhūriśravāḥ śalaḥ śalyaḥ ca bhagadattaḥ ca
āvantyau vindānuvindau vāmam pārśvam apālayan
17. Bhūriśravas, Śala, Śalya, Bhagadatta, and the two Avanti princes Vinda and Anuvinda, protected the left flank.
सौमदत्तिः सुशर्मा च काम्बोजश्च सुदक्षिणः ।
शतायुश्च श्रुतायुश्च दक्षिणं पार्श्वमास्थिताः ॥१८॥
18. saumadattiḥ suśarmā ca kāmbojaśca sudakṣiṇaḥ ,
śatāyuśca śrutāyuśca dakṣiṇaṁ pārśvamāsthitāḥ.
18. saumadattiḥ suśarmā ca kāmbojaḥ ca sudakṣiṇaḥ
śatāyuḥ ca śrutāyuḥ ca dakṣiṇam pārśvam āsthitāḥ
18. saumadattiḥ ca suśarmā ca kāmbojaḥ sudakṣiṇaḥ ca
śatāyuḥ ca śrutāyuḥ ca dakṣiṇam pārśvam āsthitāḥ
18. Saumadatti, Suśarmā, Sudakṣiṇa (the Kāmboja), and Śatāyu and Śrutāyu were stationed at the right flank.
अश्वत्थामा कृपश्चैव कृतवर्मा च सात्वतः ।
महत्या सेनया सार्धं सेनापृष्ठे व्यवस्थिताः ॥१९॥
19. aśvatthāmā kṛpaścaiva kṛtavarmā ca sātvataḥ ,
mahatyā senayā sārdhaṁ senāpṛṣṭhe vyavasthitāḥ.
19. aśvatthāmā kṛpaḥ ca eva kṛtavarmā ca sātvataḥ
mahatyā senayā sārdham senāpṛṣṭhe vyavasthitāḥ
19. aśvatthāmā kṛpaḥ ca eva kṛtavarmā ca sātvataḥ
mahatyā senayā sārdham senāpṛṣṭhe vyavasthitāḥ
19. Ashvatthama, Kripa, and Kritavarma, the warrior from the Satvata clan, were stationed at the rear of the army along with a great force.
पृष्ठगोपास्तु तस्यासन्नानादेश्या जनेश्वराः ।
केतुमान्वसुदानश्च पुत्रः काश्यस्य चाभिभूः ॥२०॥
20. pṛṣṭhagopāstu tasyāsannānādeśyā janeśvarāḥ ,
ketumānvasudānaśca putraḥ kāśyasya cābhibhūḥ.
20. pṛṣṭhagopāḥ tu tasya āsan nānādeśyāḥ janeśvarāḥ
ketumān vasudānaḥ ca putraḥ kāśyasya ca abhibhūḥ
20. tu tasya pṛṣṭhagopāḥ nānādeśyāḥ janeśvarāḥ āsan
ketumān vasudānaḥ ca kāśyasya putraḥ ca abhibhūḥ
20. Indeed, his rear-guard protectors were kings from various lands: Ketuman, Vasudana, and Abhibhu, the son of Kashya.
ततस्ते तावकाः सर्वे हृष्टा युद्धाय भारत ।
दध्मुः शङ्खान्मुदा युक्ताः सिंहनादांश्च नादयन् ॥२१॥
21. tataste tāvakāḥ sarve hṛṣṭā yuddhāya bhārata ,
dadhmuḥ śaṅkhānmudā yuktāḥ siṁhanādāṁśca nādayan.
21. tataḥ te tāvakāḥ sarve hṛṣṭāḥ yuddhāya bhārata
dadhmuḥ śaṅkhān mudā yuktāḥ siṃhanādān ca nādayan
21. bhārata tataḥ sarve te tāvakāḥ yuddhāya hṛṣṭāḥ
mudā yuktāḥ śaṅkhān dadhmuḥ ca siṃhanādān nādayan
21. Then, O Bharata, all your sons, delighted and filled with joy for battle, blew their conch shells and roared with lion-like shouts.
तेषां श्रुत्वा तु हृष्टानां कुरुवृद्धः पितामहः ।
सिंहनादं विनद्योच्चैः शङ्खं दध्मौ प्रतापवान् ॥२२॥
22. teṣāṁ śrutvā tu hṛṣṭānāṁ kuruvṛddhaḥ pitāmahaḥ ,
siṁhanādaṁ vinadyoccaiḥ śaṅkhaṁ dadhmau pratāpavān.
22. teṣām śrutvā tu hṛṣṭānām kuruvṛddhaḥ pitāmahaḥ
siṃhanādam vinadya uccaiḥ śaṅkham dadhmau pratāpavān
22. tu teṣām hṛṣṭānām śrutvā pratāpavān kuruvṛddhaḥ
pitāmahaḥ uccaiḥ siṃhanādam vinadya śaṅkham dadhmau
22. But hearing the joyful sounds of theirs, the powerful grandfather, the elder of the Kurus (Bhishma), roared loudly with a lion's roar and then blew his conch shell.
ततः शङ्खाश्च भेर्यश्च पेश्यश्च विविधाः परैः ।
आनकाश्चाभ्यहन्यन्त स शब्दस्तुमुलोऽभवत् ॥२३॥
23. tataḥ śaṅkhāśca bheryaśca peśyaśca vividhāḥ paraiḥ ,
ānakāścābhyahanyanta sa śabdastumulo'bhavat.
23. tataḥ śaṅkhāḥ ca bheryaḥ ca peśyaḥ ca vividhāḥ paraiḥ
ānakāḥ ca abhyahanyanta saḥ śabdaḥ tumulaḥ abhavat
23. tataḥ śaṅkhāḥ ca bheryaḥ ca peśyaḥ ca vividhāḥ ca
ānakāḥ paraiḥ abhyahanyanta saḥ śabdaḥ tumulaḥ abhavat
23. Then, conches, kettle-drums, various smaller drums, and large drums were sounded by others. That sound became tumultuous.
ततः श्वेतैर्हयैर्युक्ते महति स्यन्दने स्थितौ ।
प्रदध्मतुः शङ्खवरौ हेमरत्नपरिष्कृतौ ॥२४॥
24. tataḥ śvetairhayairyukte mahati syandane sthitau ,
pradadhmatuḥ śaṅkhavarau hemaratnapariṣkṛtau.
24. tataḥ śvetaiḥ hayaiḥ yukte mahati syandane sthitau
pradadhmatuḥ śaṅkhavarau hemaratnapariskṛtau
24. tataḥ śvetaiḥ hayaiḥ yukte mahati syandane sthitau
(tau) hemaratnapariskṛtau śaṅkhavarau pradadhmatuḥ
24. Then, seated in a magnificent chariot yoked with white horses, (Krishna and Arjuna) blew their excellent conches, which were adorned with gold and jewels.
पाञ्चजन्यं हृषीकेशो देवदत्तं धनंजयः ।
पौण्ड्रं दध्मौ महाशङ्खं भीमकर्मा वृकोदरः ॥२५॥
25. pāñcajanyaṁ hṛṣīkeśo devadattaṁ dhanaṁjayaḥ ,
pauṇḍraṁ dadhmau mahāśaṅkhaṁ bhīmakarmā vṛkodaraḥ.
25. pāñcajanyam hṛṣīkeśaḥ devadattam dhanaṃjayaḥ
pauṇḍram dadhmau mahāśaṅkham bhīmakarmā vṛkodaraḥ
25. hṛṣīkeśaḥ pāñcajanyam (śaṅkham)
dadhmau dhanaṃjayaḥ devadattam
(śaṅkham) dadhmau bhīmakarmā
vṛkodaraḥ mahāśaṅkham pauṇḍram dadhmau
25. Hrishikesha (Kṛṣṇa) blew the conch Pāñcajanya; Dhanaṃjaya (Arjuna) blew the Devadatta; and Vṛkodara (Bhīma), of terrible deeds, blew the great conch named Pauṇḍra.
अनन्तविजयं राजा कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ।
नकुलः सहदेवश्च सुघोषमणिपुष्पकौ ॥२६॥
26. anantavijayaṁ rājā kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ ,
nakulaḥ sahadevaśca sughoṣamaṇipuṣpakau.
26. anantavijayam rājā kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca sughoṣamaṇipuṣpakau
26. rājā kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
anantavijayam (śaṅkham dadhmau)
nakulaḥ sahadevaḥ ca
sughoṣamaṇipuṣpakau (śaṅkhau dadhmatuḥ)
26. King Yudhiṣṭhira, the son of Kunti, blew the conch Anantavijaya; and Nakula and Sahadeva blew the Sughoṣa and Maṇipuṣpaka (conches).
काशिराजश्च शैब्यश्च शिखण्डी च महारथः ।
धृष्टद्युम्नो विराटश्च सात्यकिश्च महायशाः ॥२७॥
27. kāśirājaśca śaibyaśca śikhaṇḍī ca mahārathaḥ ,
dhṛṣṭadyumno virāṭaśca sātyakiśca mahāyaśāḥ.
27. kāśirājaḥ ca śaibyaḥ ca śikhaṇḍī ca mahārathaḥ
dhṛṣṭadyumnaḥ virāṭaḥ ca sātyakiḥ ca mahāyaśāḥ
27. kāśirājaḥ ca śaibyaḥ ca śikhaṇḍī mahārathaḥ ca
dhṛṣṭadyumnaḥ virāṭaḥ ca sātyakiḥ mahāyaśāḥ ca
27. The King of Kashi, Saibya, Shikhandi - the great chariot-warrior, Dhrishtadyumna, Virata, and the greatly renowned Satyaki.
पाञ्चाल्यश्च महेष्वासो द्रौपद्याः पञ्च चात्मजाः ।
सर्वे दध्मुर्महाशङ्खान्सिंहनादांश्च नेदिरे ॥२८॥
28. pāñcālyaśca maheṣvāso draupadyāḥ pañca cātmajāḥ ,
sarve dadhmurmahāśaṅkhānsiṁhanādāṁśca nedire.
28. pāñcālyaḥ ca maheṣvāsaḥ draupadyāḥ pañca ca ātmajāḥ
sarve dadhmuḥ mahāśaṅkhān siṃhanādān ca nedire
28. pāñcālyaḥ maheṣvāsaḥ ca draupadyāḥ pañca ātmajāḥ
ca sarve mahāśaṅkhān dadhmuḥ ca siṃhanādān nedire
28. And Dhrishtadyumna, the great archer, along with Draupadi's five sons - all of them blew their great conches and roared with lion-like shouts.
स घोषः सुमहांस्तत्र वीरैस्तैः समुदीरितः ।
नभश्च पृथिवीं चैव तुमुलो व्यनुनादयत् ॥२९॥
29. sa ghoṣaḥ sumahāṁstatra vīraistaiḥ samudīritaḥ ,
nabhaśca pṛthivīṁ caiva tumulo vyanunādayat.
29. saḥ ghoṣaḥ sumahān tatra vīraiḥ taiḥ samudīritaḥ
nabhaḥ ca pṛthivīm ca eva tumulaḥ vyanunādayat
29. tatra taiḥ vīraiḥ samudīritaḥ saḥ sumahān tumulaḥ
ghoṣaḥ nabhaḥ ca pṛthivīm ca eva vyanunādayat
29. That very mighty roar, produced there by those heroes, tumultuously re-echoed through the sky and the earth.
एवमेते महाराज प्रहृष्टाः कुरुपाण्डवाः ।
पुनर्युद्धाय संजग्मुस्तापयानाः परस्परम् ॥३०॥
30. evamete mahārāja prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ ,
punaryuddhāya saṁjagmustāpayānāḥ parasparam.
30. evam ete mahārāja prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ
punaḥ yuddhāya saṃjagmuḥ tāpayānāḥ parasparam
30. mahārāja,
evam ete prahṛṣṭāḥ kurupāṇḍavāḥ punaḥ parasparam tāpayānāḥ yuddhāya saṃjagmuḥ
30. Thus, O great king, these joyful Kuru and Pandava warriors advanced again for battle, eager to torment each other.