Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-64

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
चातुराश्रम्यधर्माश्च जातिधर्माश्च पाण्डव ।
लोकपालोत्तराश्चैव क्षात्रे धर्मे व्यवस्थिताः ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
cāturāśramyadharmāśca jātidharmāśca pāṇḍava ,
lokapālottarāścaiva kṣātre dharme vyavasthitāḥ.
1. bhīṣmaḥ uvāca cāturāśramyadharmāḥ ca jātidharmāḥ ca
pāṇḍava lokapālotttarāḥ ca eva kṣātre dharme vyavasthitāḥ
1. bhīṣmaḥ uvāca pāṇḍava cāturāśramyadharmāḥ ca jātidharmāḥ
ca lokapālotttarāḥ ca eva kṣātre dharme vyavasthitāḥ
1. Bhishma said: "O Pandava, the duties pertaining to the four stages of life (āśrama), and the specific duties of social classes (dharma), and even those that surpass the scope of the world-protectors, are all established within the warrior's natural law (dharma)."
सर्वाण्येतानि धर्माणि क्षात्रे भरतसत्तम ।
निराशिषो जीवलोके क्षात्रे धर्मे व्यवस्थिताः ॥२॥
2. sarvāṇyetāni dharmāṇi kṣātre bharatasattama ,
nirāśiṣo jīvaloke kṣātre dharme vyavasthitāḥ.
2. sarvāṇi etāni dharmāṇi kṣātre bharatasattama
nirāśiṣaḥ jīvaloke kṣātre dharme vyavasthitāḥ
2. bharatasattama sarvāṇi etāni dharmāṇi
jīvaloke nirāśiṣaḥ kṣātre dharme vyavasthitāḥ
2. “O best among the Bharatas, all these natural laws (dharma) are established in the warrior's natural law (dharma) in this world of living beings (jīvaloka), for those who are free from desires (nirāśiṣa).
अप्रत्यक्षं बहुद्वारं धर्ममाश्रमवासिनाम् ।
प्ररूपयन्ति तद्भावमागमैरेव शाश्वतम् ॥३॥
3. apratyakṣaṁ bahudvāraṁ dharmamāśramavāsinām ,
prarūpayanti tadbhāvamāgamaireva śāśvatam.
3. apratyakṣam bahudvāram dharmam āśramavāsinām
prarūpayanti tadbhāvam āgamaiḥ eva śāśvatam
3. āśramavāsinām apratyakṣam bahudvāram śāśvatam
dharmam tadbhāvam āgamaiḥ eva prarūpayanti
3. For those dwelling in hermitages (āśrama), they explain the imperceptible, multi-faceted, and eternal natural law (dharma) and its true nature solely through scriptures.
अपरे वचनैः पुण्यैर्वादिनो लोकनिश्चयम् ।
अनिश्चयज्ञा धर्माणामदृष्टान्ते परे रताः ॥४॥
4. apare vacanaiḥ puṇyairvādino lokaniścayam ,
aniścayajñā dharmāṇāmadṛṣṭānte pare ratāḥ.
4. apare vacanaiḥ puṇyaiḥ vādinaḥ lokaniścayam
aniścayajñāḥ dharmāṇām adṛṣṭānte pare ratāḥ
4. apare puṇyaiḥ vacanaiḥ lokaniścayam vādinaḥ,
dharmāṇām aniścayajñāḥ,
adṛṣṭānte pare ratāḥ
4. Other proponents of popular beliefs, with their sacred words, are ignorant of the true nature of natural laws (dharma) and are devoted to the unseen and the transcendent.
प्रत्यक्षसुखभूयिष्ठमात्मसाक्षिकमच्छलम् ।
सर्वलोकहितं धर्मं क्षत्रियेषु प्रतिष्ठितम् ॥५॥
5. pratyakṣasukhabhūyiṣṭhamātmasākṣikamacchalam ,
sarvalokahitaṁ dharmaṁ kṣatriyeṣu pratiṣṭhitam.
5. pratyakṣasukhabhūyiṣṭham ātmasākṣikam acchalam
sarvalokahitam dharmam kṣatriyeṣu pratiṣṭhitam
5. pratyakṣasukhabhūyiṣṭham ātmasākṣikam acchalam
sarvalokahitam dharmam kṣatriyeṣu pratiṣṭhitam
5. The natural law (dharma) that is abundantly endowed with directly perceptible happiness, attested by one's own conscience (ātman), free from deceit, beneficial to all people, and firmly established among the kṣatriyas.
धर्माश्रमव्यवसिनां ब्राह्मणानां युधिष्ठिर ।
यथा त्रयाणां वर्णानां संख्यातोपश्रुतिः पुरा ।
राजधर्मेष्वनुपमा लोक्या सुचरितैरिह ॥६॥
6. dharmāśramavyavasināṁ brāhmaṇānāṁ yudhiṣṭhira ,
yathā trayāṇāṁ varṇānāṁ saṁkhyātopaśrutiḥ purā ,
rājadharmeṣvanupamā lokyā sucaritairiha.
6. dharmāśramavyavasinām brāhmaṇānām
yudhiṣṭhira yathā trayāṇām varṇānām
saṃkhyātā upaśrutiḥ purā rājadharmeṣu
anupamā lokyā sucaritaiḥ iha
6. yudhiṣṭhira,
yathā purā dharmāśramavyavasinām brāhmaṇānām trayāṇām varṇānām saṃkhyātā upaśrutiḥ,
iha rājadharmeṣu anupamā lokyā sucaritaiḥ
6. O Yudhiṣṭhira, just as there was formerly a renowned tradition concerning the Brahmins engaged in spiritual pursuits (dharma) and for the three (other) social classes (varṇa), so too, among the duties of kings (rājadharma) here, it is unequalled and beneficial to the world through good conduct.
उदाहृतं ते राजेन्द्र यथा विष्णुं महौजसम् ।
सर्वभूतेश्वरं देवं प्रभुं नारायणं पुरा ।
जग्मुः सुबहवः शूरा राजानो दण्डनीतये ॥७॥
7. udāhṛtaṁ te rājendra yathā viṣṇuṁ mahaujasam ,
sarvabhūteśvaraṁ devaṁ prabhuṁ nārāyaṇaṁ purā ,
jagmuḥ subahavaḥ śūrā rājāno daṇḍanītaye.
7. udāhṛtam te rājendra yathā viṣṇum
mahojasam sarvabhūteśvaram devam
prabhum nārāyaṇam purā jagmuḥ
subahavaḥ śūrā rājānaḥ daṇḍanītaye
7. rājendra te udāhṛtam purā subahavaḥ
śūrā rājānaḥ daṇḍanītaye yathā
mahojasam sarvabhūteśvaram
devam prabhum nārāyaṇam viṣṇum jagmuḥ
7. O best of kings, it has been recounted to you how, in ancient times, many valiant kings approached Vishnu, the mighty one, the lord of all beings, the divine supreme lord Narayana, for the sake of the principles of governance (daṇḍanīti).
एकैकमात्मनः कर्म तुलयित्वाश्रमे पुरा ।
राजानः पर्युपातिष्ठन्दृष्टान्तवचने स्थिताः ॥८॥
8. ekaikamātmanaḥ karma tulayitvāśrame purā ,
rājānaḥ paryupātiṣṭhandṛṣṭāntavacane sthitāḥ.
8. eka-ekam ātmanaḥ karma tulayitvā āśrame purā
rājānaḥ paryupātiṣṭhan dṛṣṭāntavacane sthitāḥ
8. purā rājānaḥ āśrame eka-ekam ātmanaḥ karma
tulayitvā dṛṣṭāntavacane sthitāḥ paryupātiṣṭhan
8. Having individually weighed their own self's (ātman) actions (karma), the kings of old, residing in the hermitage (āśrama), then attended, abiding by the exemplary teachings.
साध्या देवा वसवश्चाश्विनौ च रुद्राश्च विश्वे मरुतां गणाश्च ।
सृष्टाः पुरा आदिदेवेन देवा क्षात्रे धर्मे वर्तयन्ते च सिद्धाः ॥९॥
9. sādhyā devā vasavaścāśvinau ca; rudrāśca viśve marutāṁ gaṇāśca ,
sṛṣṭāḥ purā ādidevena devā; kṣātre dharme vartayante ca siddhāḥ.
9. sādhyāḥ devāḥ vasavaḥ ca aśvinau
ca rudrāḥ ca viśve marutām gaṇāḥ
ca sṛṣṭāḥ purā ādidevena devāḥ
kṣātre dharme vartayante ca siddhāḥ
9. purā ādidevena sṛṣṭāḥ sādhyāḥ devāḥ
vasavaḥ ca aśvinau ca rudrāḥ ca
viśve marutām gaṇāḥ ca (ete) devāḥ
ca siddhāḥ kṣātre dharme vartayante
9. The Sadhyas, the gods, the Vasus, the two Ashvins, the Rudras, and all the hosts of Maruts – these divine beings, along with the accomplished Siddhas, were created long ago by the Primeval God and they abide by the warrior's constitution (dharma).
अत्र ते वर्तयिष्यामि धर्ममर्थविनिश्चयम् ।
निर्मर्यादे वर्तमाने दानवैकायने कृते ।
बभूव राजा राजेन्द्र मान्धाता नाम वीर्यवान् ॥१०॥
10. atra te vartayiṣyāmi dharmamarthaviniścayam ,
nirmaryāde vartamāne dānavaikāyane kṛte ,
babhūva rājā rājendra māndhātā nāma vīryavān.
10. atra te vartayiṣyāmi dharmam
arthaviniścayam nirmaryāde vartamāne
dānava ekāyane kṛte babhūva rājā
rājendra māndhātā nāma vīryavān
10. rājendra atra te dharmam arthaviniścayam vartayiṣyāmi.
nirmaryāde vartamāne dānava ekāyane kṛte rājā māndhātā nāma vīryavān babhūva
10. O best of kings, here I will explain to you the constitution (dharma) which clearly determines purpose. When lawlessness prevailed and the Dānavas had become the sole path, there was a valiant king named Mandhata.
पुरा वसुमतीपालो यज्ञं चक्रे दिदृक्षया ।
अनादिमध्यनिधनं देवं नारायणं प्रति ॥११॥
11. purā vasumatīpālo yajñaṁ cakre didṛkṣayā ,
anādimadhyanidhanaṁ devaṁ nārāyaṇaṁ prati.
11. purā vasumatīpālaḥ yajñam cakre didṛkṣayā
anādimadhyanidhanam devam nārāyaṇam prati
11. purā vasumatīpālaḥ anādimadhyanidhanam
nārāyaṇam devam didṛkṣayā yajñam cakre prati
11. In ancient times, a king, the protector of the earth, performed a Vedic ritual (yajña) with the desire to perceive Lord Narayana, who is without beginning, middle, or end.
स राजा राजशार्दूल मान्धाता परमेष्ठिनः ।
जग्राह शिरसा पादौ यज्ञे विष्णोर्महात्मनः ॥१२॥
12. sa rājā rājaśārdūla māndhātā parameṣṭhinaḥ ,
jagrāha śirasā pādau yajñe viṣṇormahātmanaḥ.
12. sa rājā rājaśārdūla māndhātā parameṣṭhinaḥ
jagrāha śirasā pādau yajñe viṣṇoḥ mahātmanaḥ
12. sa rājā rājaśārdūla māndhātā yajñe parameṣṭhinaḥ
mahātmanaḥ viṣṇoḥ pādau śirasā jagrāha
12. King Mandhata, who was like a tiger among kings, touched with his head the feet of the Supreme Being (parameṣṭhin), the great-souled Vishnu, during a Vedic ritual (yajña).
दर्शयामास तं विष्णू रूपमास्थाय वासवम् ।
स पार्थिवैर्वृतः सद्भिरर्चयामास तं प्रभुम् ॥१३॥
13. darśayāmāsa taṁ viṣṇū rūpamāsthāya vāsavam ,
sa pārthivairvṛtaḥ sadbhirarcayāmāsa taṁ prabhum.
13. darśayāmāsa tam viṣṇū rūpam āsthāya vāsavam sa
pārthivaiḥ vṛtaḥ sadbhiḥ arcayāmāsa tam prabhum
13. viṣṇū vāsavam rūpam āsthāya tam darśayāmāsa sa
sadbhiḥ pārthivaiḥ vṛtaḥ tam prabhum arcayāmāsa
13. Vishnu, having assumed the form of Indra (Vasava), revealed himself to him (Mandhata). Mandhata, accompanied by virtuous kings, then worshipped that Lord.
तस्य पार्थिवसंघस्य तस्य चैव महात्मनः ।
संवादोऽयं महानासीद्विष्णुं प्रति महाद्युते ॥१४॥
14. tasya pārthivasaṁghasya tasya caiva mahātmanaḥ ,
saṁvādo'yaṁ mahānāsīdviṣṇuṁ prati mahādyute.
14. tasya pārthivasaṅghasya tasya ca eva mahātmanaḥ
saṃvādaḥ ayam mahān āsīt viṣṇum prati mahādyute
14. mahādyute tasya pārthivasaṅghasya ca eva tasya
mahātmanaḥ viṣṇum prati ayam mahān saṃvādaḥ āsīt
14. O greatly luminous one, this great conversation (saṃvāda) took place regarding Vishnu, between that assembly of kings and that great-souled (mahātman) Mandhata.
इन्द्र उवाच ।
किमिष्यते धर्मभृतां वरिष्ठ यद्द्रष्टुकामोऽसि तमप्रमेयम् ।
अनन्तमायामितसत्त्ववीर्यं नारायणं ह्यादिदेवं पुराणम् ॥१५॥
15. indra uvāca ,
kimiṣyate dharmabhṛtāṁ variṣṭha; yaddraṣṭukāmo'si tamaprameyam ,
anantamāyāmitasattvavīryaṁ; nārāyaṇaṁ hyādidevaṁ purāṇam.
15. indra uvāca kim iṣyate dharmabhṛtām
variṣṭha yat draṣṭukāmaḥ asi
tam aprameyam anantamāyāmitasattvavīryam
nārāyaṇam hi ādidevam purāṇam
15. indra uvāca dharmabhṛtām variṣṭha,
yat tvam tam aprameyam anantamāyāmitasattvavīryam hi ādidevam purāṇam nārāyaṇam draṣṭukāmaḥ asi,
kim iṣyate
15. Indra said: 'O best among those who uphold natural law (dharma), what is it that you desire, that you wish to see that immeasurable Nārāyaṇa, the primeval and ancient deity, whose cosmic illusion (māyā) is infinite and whose essential power and vigor are boundless?'
नासौ देवो विश्वरूपो मयापि शक्यो द्रष्टुं ब्रह्मणा वापि साक्षात् ।
येऽन्ये कामास्तव राजन्हृदिस्था दास्यामि तांस्त्वं हि मर्त्येषु राजा ॥१६॥
16. nāsau devo viśvarūpo mayāpi; śakyo draṣṭuṁ brahmaṇā vāpi sākṣāt ,
ye'nye kāmāstava rājanhṛdisthā; dāsyāmi tāṁstvaṁ hi martyeṣu rājā.
16. na asau devaḥ viśvarūpaḥ mayā api
śakyaḥ draṣṭum brahmaṇā vā api sākṣāt
ye anye kāmāḥ tava rājan hṛdisthāḥ
dāsyāmi tān tvam hi martyeṣu rājā
16. asau viśvarūpaḥ devaḥ mayā api brahmaṇā vā api sākṣāt draṣṭum na śakyaḥ rājan,
ye anye kāmāḥ tava hṛdisthāḥ,
tān dāsyāmi hi tvam martyeṣu rājā
16. That deity, the Universal Form, cannot be seen even by me, nor directly by Brahmā. O King, whatever other desires you have in your heart, I shall grant them, for you are indeed the sovereign among mortals.
सत्ये स्थितो धर्मपरो जितेन्द्रियः शूरो दृढं प्रीतिरतः सुराणाम् ।
बुद्ध्या भक्त्या चोत्तमश्रद्धया च ततस्तेऽहं दद्मि वरं यथेष्टम् ॥१७॥
17. satye sthito dharmaparo jitendriyaḥ; śūro dṛḍhaṁ prītirataḥ surāṇām ,
buddhyā bhaktyā cottamaśraddhayā ca; tataste'haṁ dadmi varaṁ yatheṣṭam.
17. satye sthitaḥ dharmaparaḥ jitendriyaḥ
śūraḥ dṛḍham prītirataḥ surāṇām
buddhyā bhaktyā ca uttamaśraddhayā ca
tataḥ te aham dadmi varam yathā iṣṭam
17. satye sthitaḥ,
dharmaparaḥ,
jitendriyaḥ,
śūraḥ,
surāṇām dṛḍham prītirataḥ ca (tvam asi) buddhyā bhaktyā ca uttamaśraddhayā ca (yuktaḥ asi) tataḥ te aham yatheṣṭam varam dadmi
17. Because you are established in truth, dedicated to natural law (dharma), one who has conquered their senses, courageous, and possess firm devotion to the gods, and because of your intelligence, spiritual devotion (bhakti), and supreme faith (śraddhā), I therefore grant you any boon you desire.
मान्धातोवाच ।
असंशयं भगवन्नादिदेवं द्रक्ष्याम्यहं शिरसाहं प्रसाद्य ।
त्यक्त्वा भोगान्धर्मकामो ह्यरण्यमिच्छे गन्तुं सत्पथं लोकजुष्टम् ॥१८॥
18. māndhātovāca ,
asaṁśayaṁ bhagavannādidevaṁ; drakṣyāmyahaṁ śirasāhaṁ prasādya ,
tyaktvā bhogāndharmakāmo hyaraṇya;micche gantuṁ satpathaṁ lokajuṣṭam.
18. māndhātā uvāca asaṃśayam bhagavan
ādidevam drakṣyāmi aham śirasā aham prasādya
tyaktvā bhogān dharmakāmaḥ hi
araṇyam icche gantum satpatham lokajuṣṭam
18. māndhātā uvāca bhagavan,
asaṃśayam aham śirasā prasādya ādidevam drakṣyāmi hi bhogān tyaktvā dharmakāmaḥ lokajuṣṭam satpatham araṇyam gantum icche
18. Māndhātā said: 'Without a doubt, O Lord, I shall see the Primeval God, having propitiated him with bowed head. Indeed, having renounced all worldly enjoyments, and being desirous of natural law (dharma), I wish to go to the forest, the path of the virtuous, which is esteemed by all beings.'
क्षात्राद्धर्माद्विपुलादप्रमेयाल्लोकाः प्राप्ताः स्थापितं स्वं यशश्च ।
धर्मो योऽसावादिदेवात्प्रवृत्तो लोकज्येष्ठस्तं न जानामि कर्तुम् ॥१९॥
19. kṣātrāddharmādvipulādaprameyā;llokāḥ prāptāḥ sthāpitaṁ svaṁ yaśaśca ,
dharmo yo'sāvādidevātpravṛtto; lokajyeṣṭhastaṁ na jānāmi kartum.
19. kṣātrāt dharmāt vipulāt aprameyāt
lokāḥ prāptāḥ sthāpitam svam yaśaḥ ca
dharmaḥ yaḥ asau ādidevāt pravṛttaḥ
lokajyeṣṭhaḥ tam na jānāmi kartum
19. vipulāt aprameyāt kṣātrāt dharmāt lokāḥ prāptāḥ ca svam yaśaḥ sthāpitam yaḥ asau dharmaḥ ādidevāt pravṛttaḥ lokajyeṣṭhaḥ,
tam kartum na jānāmi
19. Through the vast and immeasurable warrior's (dharma) [constitution], worlds have been attained and one's own glory has been established. But that (dharma) [constitution] which originated from the Primeval Deity, the most supreme in the world - I do not know how to practice it.
इन्द्र उवाच ।
असैनिकोऽधर्मपरश्चरेथाः परां गतिं लप्स्यसे चाप्रमत्तः ।
क्षात्रो धर्मो ह्यादिदेवात्प्रवृत्तः पश्चादन्ये शेषभूताश्च धर्माः ॥२०॥
20. indra uvāca ,
asainiko'dharmaparaścarethāḥ; parāṁ gatiṁ lapsyase cāpramattaḥ ,
kṣātro dharmo hyādidevātpravṛttaḥ; paścādanye śeṣabhūtāśca dharmāḥ.
20. indraḥ uvāca asainikaḥ adharmaparaḥ
carethāḥ parām gatim lapsyase ca apramattaḥ
kṣātraḥ dharmaḥ hi ādidevāt
pravṛttaḥ paścāt anye śeṣabhūtāḥ ca dharmāḥ
20. indraḥ uvāca: "asainikaḥ adharmaparaḥ (ca) apramattaḥ carethāḥ (tarhi) parām gatim lapsyase hi kṣātraḥ dharmaḥ ādidevāt pravṛttaḥ,
paścāt ca anye dharmāḥ śeṣabhūtāḥ (santi)"
20. Indra said: "If you were to live without an army and dedicate yourself to a path beyond (royal) "dharma" (adharma), then, being vigilant, you would attain the supreme state. However, the warrior's (dharma) [constitution] truly originated from the Primeval Deity, and subsequently, other (dharma) [constitutions] are merely subservient to it."
शेषाः सृष्टा ह्यन्तवन्तो ह्यनन्ताः सुप्रस्थानाः क्षत्रधर्माविशिष्टाः ।
अस्मिन्धर्मे सर्वधर्माः प्रविष्टास्तस्माद्धर्मं श्रेष्ठमिमं वदन्ति ॥२१॥
21. śeṣāḥ sṛṣṭā hyantavanto hyanantāḥ; suprasthānāḥ kṣatradharmāviśiṣṭāḥ ,
asmindharme sarvadharmāḥ praviṣṭā;stasmāddharmaṁ śreṣṭhamimaṁ vadanti.
21. śeṣāḥ sṛṣṭāḥ hi antavantaḥ hi anantāḥ
suprasthānāḥ kṣatradharmāviśiṣṭāḥ
asmin dharme sarvadharmāḥ praviṣṭāḥ
tasmāt dharmam śreṣṭham imam vadanti
21. śeṣāḥ sṛṣṭāḥ hi antavantaḥ hi anantāḥ
suprasthānāḥ kṣatradharmāviśiṣṭāḥ (santi)
asmin dharme sarvadharmāḥ praviṣṭāḥ (santi)
tasmāt imam dharmam śreṣṭham vadanti
21. The other created (dharma) [constitutions] are indeed finite, yet also indeed boundless. They are well-established but not specifically distinguished by the warrior's (dharma) [constitution]. All (dharma) [constitutions] are encompassed within this (dharma) [constitution]; therefore, they declare this (dharma) [constitution] to be the most excellent.
कर्मणा वै पुरा देवा ऋषयश्चामितौजसः ।
त्राताः सर्वे प्रमथ्यारीन्क्षत्रधर्मेण विष्णुना ॥२२॥
22. karmaṇā vai purā devā ṛṣayaścāmitaujasaḥ ,
trātāḥ sarve pramathyārīnkṣatradharmeṇa viṣṇunā.
22. karmaṇā vai purā devāḥ ṛṣayaḥ ca amitaujasaḥ
trātāḥ sarve pramathya arīn kṣatradharmeṇa viṣṇunā
22. vai purā amitaujasaḥ devāḥ ca ṛṣayaḥ sarve (teṣām) arīn
pramathya kṣatradharmeṇa viṣṇunā trātāḥ (babhūvuḥ)
22. Indeed, in the past, through their actions (karma), all the gods and sages of immense power were protected by Viṣṇu, who crushed their enemies by means of the warrior's (dharma) [constitution].
यदि ह्यसौ भगवान्नाहनिष्यद्रिपून्सर्वान्वसुमानप्रमेयः ।
न ब्राह्मणा न च लोकादिकर्ता न सद्धर्मा नादिधर्मा भवेयुः ॥२३॥
23. yadi hyasau bhagavānnāhaniṣya;dripūnsarvānvasumānaprameyaḥ ,
na brāhmaṇā na ca lokādikartā; na saddharmā nādidharmā bhaveyuḥ.
23. yadi hi asau bhagavān na āhaniṣyat
ripūn sarvān vasumān aprameyaḥ
na brāhmaṇāḥ na ca lokādikartā na
saddharmāḥ na ādidharmāḥ bhaveyuḥ
23. hi yadi asau aprameyaḥ vasumān bhagavān sarvān ripūn na āhaniṣyat,
(tadā) brāhmaṇāḥ na,
ca lokādikartā na,
saddharmāḥ na,
ādidharmāḥ na bhaveyuḥ
23. If, indeed, that immeasurable and opulent Lord (Bhagavān) had not vanquished all enemies, then neither the Brahmins, nor the creator of the worlds, nor the righteous (dharma) and primordial (dharma) constitutional principles would have existed.
इमामुर्वीं न जयेद्विक्रमेण देवश्रेष्ठोऽसौ पुरा चेदमेयः ।
चातुर्वर्ण्यं चातुराश्रम्यधर्माः सर्वे न स्युर्ब्रह्मणो वै विनाशात् ॥२४॥
24. imāmurvīṁ na jayedvikrameṇa; devaśreṣṭho'sau purā cedameyaḥ ,
cāturvarṇyaṁ cāturāśramyadharmāḥ; sarve na syurbrahmaṇo vai vināśāt.
24. imām urvīm na jayet vikrameṇa
devaśreṣṭhaḥ asau purā cet ameyaḥ
cāturvarṇyam cāturāśramyadharmāḥ
sarve na syuḥ brahmaṇaḥ vai vināśāt
24. cet asau ameyaḥ devaśreṣṭhaḥ purā vikrameṇa imām urvīm na jayet,
(tadā) brahmaṇaḥ vai vināśāt cāturvarṇyam cāturāśramyadharmāḥ sarve na syuḥ
24. If that immeasurable best of gods had not conquered this earth with his prowess in ancient times, then the system of four social classes and all the constitutional principles (dharma) of the four stages of life (āśrama) would not exist, due to the destruction of Brahmā himself.
दृष्टा धर्माः शतधा शाश्वतेन क्षात्रेण धर्मेण पुनः प्रवृत्ताः ।
युगे युगे ह्यादिधर्माः प्रवृत्ता लोकज्येष्ठं क्षत्रधर्मं वदन्ति ॥२५॥
25. dṛṣṭā dharmāḥ śatadhā śāśvatena; kṣātreṇa dharmeṇa punaḥ pravṛttāḥ ,
yuge yuge hyādidharmāḥ pravṛttā; lokajyeṣṭhaṁ kṣatradharmaṁ vadanti.
25. dṛṣṭāḥ dharmāḥ śatadhā śāśvatena
kṣātreṇa dharmeṇa punaḥ pravṛttāḥ
yuge yuge hi ādidharmāḥ pravṛttāḥ
lokajyeṣṭham kṣatradharmam vadanti
25. dṛṣṭāḥ dharmāḥ śatadhā punaḥ pravṛttāḥ śāśvatena kṣātreṇa dharmeṇa.
hi yuge yuge ādidharmāḥ pravṛttāḥ (te) lokajyeṣṭham kṣatradharmam vadanti
25. The constitutional principles (dharma), observed in a hundred ways, were re-established by the eternal law of the warrior class (kṣātra dharma). Indeed, in every age, these primordial (dharma) principles are established, and they declare the warrior's code (kṣatradharma) to be the greatest among people.
आत्मत्यागः सर्वभूतानुकम्पा लोकज्ञानं मोक्षणं पालनं च ।
विषण्णानां मोक्षणं पीडितानां क्षात्रे धर्मे विद्यते पार्थिवानाम् ॥२६॥
26. ātmatyāgaḥ sarvabhūtānukampā; lokajñānaṁ mokṣaṇaṁ pālanaṁ ca ,
viṣaṇṇānāṁ mokṣaṇaṁ pīḍitānāṁ; kṣātre dharme vidyate pārthivānām.
26. ātmatyāgaḥ sarvabhūtānukampā
lokajñānam mokṣaṇam pālanam ca
viṣaṇṇānām mokṣaṇam pīḍitānām
kṣātre dharme vidyate pārthivānām
26. ātmatyāgaḥ,
sarvabhūtānukampā,
lokajñānam,
mokṣaṇam,
ca pālanam,
(tathā) viṣaṇṇānām pīḍitānām mokṣaṇam ca,
pārthivānām kṣātre dharme vidyate
26. Self-sacrifice (ātmatyāga), compassion for all beings, knowledge of the world, liberation (mokṣa), and protection – as well as the liberation (mokṣa) of the distressed and the oppressed – are found in the warrior's constitutional principle (dharma) of kings (pārthivānām).
निर्मर्यादाः काममन्युप्रवृत्ता भीता राज्ञो नाधिगच्छन्ति पापम् ।
शिष्टाश्चान्ये सर्वधर्मोपपन्नाः साध्वाचाराः साधु धर्मं चरन्ति ॥२७॥
27. nirmaryādāḥ kāmamanyupravṛttā; bhītā rājño nādhigacchanti pāpam ,
śiṣṭāścānye sarvadharmopapannāḥ; sādhvācārāḥ sādhu dharmaṁ caranti.
27. nirmaryādāḥ kāmamanyupravṛttāḥ bhītāḥ
rājñaḥ na adhigacchanti pāpam
| śiṣṭāḥ ca anye sarvadharmopapannāḥ
sādhvācārāḥ sādhu dharmam caranti
27. nirmaryādāḥ kāmamanyupravṛttāḥ bhītāḥ
rājñaḥ na pāpam adhigacchanti
ca anye śiṣṭāḥ sarvadharmopapannāḥ
sādhvācārāḥ sādhu dharmam caranti
27. Those who are unrestrained (nirmaryādāḥ) and driven by desire and anger do not incur evil (pāpam) out of fear of the king. And other disciplined individuals, endowed with all aspects of natural law (dharma) and of good conduct, properly practice natural law (dharma).
पुत्रवत्परिपाल्यानि लिङ्गधर्मेण पार्थिवैः ।
लोके भूतानि सर्वाणि विचरन्ति न संशयः ॥२८॥
28. putravatparipālyāni liṅgadharmeṇa pārthivaiḥ ,
loke bhūtāni sarvāṇi vicaranti na saṁśayaḥ.
28. putravat paripālyāni liṅgadharmeṇa pārthivaiḥ
| loke bhūtāni sarvāṇi vicaranti na saṃśayaḥ
28. na saṃśayaḥ loke sarvāṇi bhūtāni vicaranti
pārthivaiḥ putravat liṅgadharmeṇa paripālyāni
28. There is no doubt that all beings in the world, which move about, are to be protected by rulers (pārthivaiḥ) like their own children (putravat), each according to their specific constitution (dharma).
सर्वधर्मपरं क्षत्रं लोकज्येष्ठं सनातनम् ।
शश्वदक्षरपर्यन्तमक्षरं सर्वतोमुखम् ॥२९॥
29. sarvadharmaparaṁ kṣatraṁ lokajyeṣṭhaṁ sanātanam ,
śaśvadakṣaraparyantamakṣaraṁ sarvatomukham.
29. sarvadharmaparam kṣatram lokajyeṣṭham sanātanam
| śaśvat akṣaraparyantam akṣaram sarvatomukham
29. kṣatram sarvadharmaparam lokajyeṣṭham sanātanam
śaśvat akṣaraparyantam akṣaram sarvatomukham
29. The ruling power (kṣatram) is supreme among all natural laws (dharma), the greatest in the world, and eternal. It perpetually extends to the imperishable (akṣaram), is itself imperishable (akṣaram), and is all-encompassing (sarvatomukham).