Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-88

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धौम्य उवाच ।
उदीच्यां राजशार्दूल दिशि पुण्यानि यानि वै ।
तानि ते कीर्तयिष्यामि पुण्यान्यायतनानि च ॥१॥
1. dhaumya uvāca ,
udīcyāṁ rājaśārdūla diśi puṇyāni yāni vai ,
tāni te kīrtayiṣyāmi puṇyānyāyatanāni ca.
1. dhaumya uvāca udīcyām rāja-śārdūla diśi puṇyāni
yāni vai tāni te kīrtayiṣyāmi puṇyāni āyatanāni ca
1. Dhaumya said: 'O tiger among kings, I shall indeed describe to you those holy places and sacred abodes that are in the northern direction.'
सरस्वती पुण्यवहा ह्रदिनी वनमालिनी ।
समुद्रगा महावेगा यमुना यत्र पाण्डव ॥२॥
2. sarasvatī puṇyavahā hradinī vanamālinī ,
samudragā mahāvegā yamunā yatra pāṇḍava.
2. sarasvatī puṇya-vahā hradinī vana-mālinī
samudra-gā mahā-vegā yamunā yatra pāṇḍava
2. O son of Pāṇḍu, [I will tell you of places] where the Sarasvatī flows, bearing sacred merit, a river garlanded with forests; and where the Yamunā, flowing to the sea with a great current, is found.
तत्र पुण्यतमं तीर्थं प्लक्षावतरणं शिवम् ।
यत्र सारस्वतैरिष्ट्वा गच्छन्त्यवभृथं द्विजाः ॥३॥
3. tatra puṇyatamaṁ tīrthaṁ plakṣāvataraṇaṁ śivam ,
yatra sārasvatairiṣṭvā gacchantyavabhṛthaṁ dvijāḥ.
3. tatra puṇyatamam tīrtham plakṣāvataraṇam śivam
yatra sārasvataiḥ iṣṭvā gacchanti avabhṛtham dvijāḥ
3. There, the most sacred and auspicious pilgrimage site (tīrtha) is Plakṣāvataraṇa, where the twice-born (dvija) perform a ritual (yajña) related to Sarasvatī and proceed to the concluding ritual bath (avabhṛtha).
पुण्यं चाख्यायते दिव्यं शिवमग्निशिरोऽनघ ।
सहदेवोऽयजद्यत्र शम्याक्षेपेण भारत ॥४॥
4. puṇyaṁ cākhyāyate divyaṁ śivamagniśiro'nagha ,
sahadevo'yajadyatra śamyākṣepeṇa bhārata.
4. puṇyam ca ākhyāyate divyam śivam agniśiraḥ anagha
sahadevaḥ ayajat yatra śamyākṣepeṇa bhārata
4. O sinless one (anagha) and O descendant of Bhārata, the divine, auspicious (śivam), and sacred (puṇyam) place called Agniśiras is also spoken of, where Sahadeva performed a ritual (yajña) by throwing the ritual stick (śamyā).
एतस्मिन्नेव चार्थेयमिन्द्रगीता युधिष्ठिर ।
गाथा चरति लोकेऽस्मिन्गीयमाना द्विजातिभिः ॥५॥
5. etasminneva cārtheyamindragītā yudhiṣṭhira ,
gāthā carati loke'smingīyamānā dvijātibhiḥ.
5. etasmin eva ca arthe iyam indragītā yudhiṣṭhira
gāthā carati loke asmin gīyamānā dvijātibhiḥ
5. O Yudhiṣṭhira, it is in this very context (arthe) that this song (gāthā) sung by Indra circulates in this world, being recited by the twice-born (dvijāti).
अग्नयः सहदेवेन ये चिता यमुनामनु ।
शतं शतसहस्राणि सहस्रशतदक्षिणाः ॥६॥
6. agnayaḥ sahadevena ye citā yamunāmanu ,
śataṁ śatasahasrāṇi sahasraśatadakṣiṇāḥ.
6. agnayaḥ sahadevena ye citāḥ yamunām anu
śatam śatasahasrāṇi sahasraśatadakṣiṇāḥ
6. The fires (agnayaḥ) that Sahadeva consecrated along the Yamunā river were in the hundreds of thousands, with a hundred thousand (cows as) sacrificial fees (dakṣiṇā) for each.
तत्रैव भरतो राजा चक्रवर्ती महायशाः ।
विंशतिं सप्त चाष्टौ च हयमेधानुपाहरत् ॥७॥
7. tatraiva bharato rājā cakravartī mahāyaśāḥ ,
viṁśatiṁ sapta cāṣṭau ca hayamedhānupāharat.
7. tatra eva bharataḥ rājā cakravartī mahāyaśāḥ
viṃśatiṃ sapta ca aṣṭau ca hayamedhān upāharat
7. There, the greatly renowned Emperor Bharata performed thirty-five horse Vedic rituals (yajña).
कामकृद्यो द्विजातीनां श्रुतस्तात मया पुरा ।
अत्यन्तमाश्रमः पुण्यः सरकस्तस्य विश्रुतः ॥८॥
8. kāmakṛdyo dvijātīnāṁ śrutastāta mayā purā ,
atyantamāśramaḥ puṇyaḥ sarakastasya viśrutaḥ.
8. kāmakṛt yaḥ dvijātīnām śrutaḥ tāta mayā purā
atyantam āśramaḥ puṇyaḥ sarakaḥ tasya viśrutaḥ
8. O dear one, I have heard that formerly there was a very sacred hermitage (āśrama) named Saraka, which was famous for fulfilling the desires of the twice-born.
सरस्वती नदी सद्भिः सततं पार्थ पूजिता ।
वालखिल्यैर्महाराज यत्रेष्टमृषिभिः पुरा ॥९॥
9. sarasvatī nadī sadbhiḥ satataṁ pārtha pūjitā ,
vālakhilyairmahārāja yatreṣṭamṛṣibhiḥ purā.
9. sarasvatī nadī sadbhiḥ satatam pārtha pūjitā
vālakhilyaiḥ mahārāja yatra iṣṭam ṛṣibhiḥ purā
9. pārtha sarasvatī nadī sadbhiḥ satatam pūjitā
mahārāja yatra vālakhilyaiḥ ṛṣibhiḥ purā iṣṭam
9. O Pārtha, the Sarasvatī river is constantly honored by the virtuous. O Great King, it is there that the Vālakhilya sages and other sages performed Vedic rituals (yajña) in ancient times.
दृषद्वती पुण्यतमा तत्र ख्याता युधिष्ठिर ।
तत्र वैवर्ण्यवर्णौ च सुपुण्यौ मनुजाधिप ॥१०॥
10. dṛṣadvatī puṇyatamā tatra khyātā yudhiṣṭhira ,
tatra vaivarṇyavarṇau ca supuṇyau manujādhipa.
10. dṛṣadvatī puṇyatamā tatra khyātā yudhiṣṭhira
tatra vaivarṇyavarṇau ca supuṇyau manujādhipa
10. O Yudhiṣṭhira, the Dṛṣadvatī, the most sacred (puṇya) river, is renowned there. O lord of men, there are also the two Vaiśvavarṇya (places), which are exceedingly sacred (puṇya).
वेदज्ञौ वेदविदितौ विद्यावेदविदावुभौ ।
यजन्तौ क्रतुभिर्नित्यं पुण्यैर्भरतसत्तम ॥११॥
11. vedajñau vedaviditau vidyāvedavidāvubhau ,
yajantau kratubhirnityaṁ puṇyairbharatasattama.
11. vedajñau vedaviditau vidyāvedavidau ubhau
yajantau kratubhiḥ nityaṃ puṇyaiḥ bharatasattama
11. O best among the Bharatas, both of them, who are knowers of the Vedas and well-versed in sacred knowledge, constantly perform meritorious sacrifices.
समेत्य बहुशो देवाः सेन्द्राः सवरुणाः पुरा ।
विशाखयूपेऽतप्यन्त तस्मात्पुण्यतमः स वै ॥१२॥
12. sametya bahuśo devāḥ sendrāḥ savaruṇāḥ purā ,
viśākhayūpe'tapyanta tasmātpuṇyatamaḥ sa vai.
12. sametya bahuśaḥ devāḥ sendrāḥ savaruṇāḥ purā
viśākhayūpe atapyanta tasmāt puṇyatamaḥ sa vai
12. In ancient times, the gods, including Indra and Varuṇa, often assembled and performed austerities at the Viśākha sacrificial post. Therefore, that place is indeed most sacred.
ऋषिर्महान्महाभागो जमदग्निर्महायशाः ।
पलाशकेषु पुण्येषु रम्येष्वयजताभिभूः ॥१३॥
13. ṛṣirmahānmahābhāgo jamadagnirmahāyaśāḥ ,
palāśakeṣu puṇyeṣu ramyeṣvayajatābhibhūḥ.
13. ṛṣiḥ mahān mahābhāgaḥ jamadagniḥ mahāyaśāḥ
palāśakeṣu puṇyeṣu ramyeṣu ayajata abhibhūḥ
13. The great and highly fortunate sage (ṛṣi) Jamadagni, greatly renowned and a conqueror, performed sacrifices in the sacred and charming Palāśaka regions.
यत्र सर्वाः सरिच्छ्रेष्ठाः साक्षात्तमृषिसत्तमम् ।
स्वं स्वं तोयमुपादाय परिवार्योपतस्थिरे ॥१४॥
14. yatra sarvāḥ saricchreṣṭhāḥ sākṣāttamṛṣisattamam ,
svaṁ svaṁ toyamupādāya parivāryopatasthire.
14. yatra sarvāḥ saritśreṣṭhāḥ sākṣāt tam ṛṣisattamam
svaṃ svaṃ toyam upādāya parivārya upatastire
14. Where all the principal rivers, directly approaching that best of sages, brought their own waters and, surrounding him, stood nearby.
अपि चात्र महाराज स्वयं विश्वावसुर्जगौ ।
इमं श्लोकं तदा वीर प्रेक्ष्य वीर्यं महात्मनः ॥१५॥
15. api cātra mahārāja svayaṁ viśvāvasurjagau ,
imaṁ ślokaṁ tadā vīra prekṣya vīryaṁ mahātmanaḥ.
15. api ca atra mahārāja svayam viśvāvasuḥ jagau
imam ślokam tadā vīra prekṣya vīryam mahātmanaḥ
15. Moreover, O great king, Viśvāvasu himself sang this verse here then, O hero, having observed the prowess of the great soul (mahātman).
यजमानस्य वै देवाञ्जमदग्नेर्महात्मनः ।
आगम्य सरितः सर्वा मधुना समतर्पयन् ॥१६॥
16. yajamānasya vai devāñjamadagnermahātmanaḥ ,
āgamya saritaḥ sarvā madhunā samatarpayan.
16. yajamānasya vai devān jamadagneḥ mahātmanaḥ
āgamya saritaḥ sarvāḥ madhunā samatarpayan
16. vai sarvāḥ saritaḥ āgamya yajamānasya mahātmanaḥ
jamadagneḥ devān madhunā samatarpayan
16. Indeed, all the rivers, having arrived, satisfied the gods of the great-souled Jamadagni, the patron (yajamāna) of the Vedic ritual (yajña), with their sweet waters.
गन्धर्वयक्षरक्षोभिरप्सरोभिश्च शोभितम् ।
किरातकिंनरावासं शैलं शिखरिणां वरम् ॥१७॥
17. gandharvayakṣarakṣobhirapsarobhiśca śobhitam ,
kirātakiṁnarāvāsaṁ śailaṁ śikhariṇāṁ varam.
17. gandharvayakṣarakṣobhiḥ apsarobhiḥ ca śobhitam
kirātakiṃnarāvāsam śailam śikhariṇām varam
17. The mountain, excellent among peaks, adorned by Gandharvas, Yakṣas, Rakṣases, and Apsarases, and serving as the dwelling place for Kirātas and Kinnaras.
बिभेद तरसा गङ्गा गङ्गाद्वारे युधिष्ठिर ।
पुण्यं तत्ख्यायते राजन्ब्रह्मर्षिगणसेवितम् ॥१८॥
18. bibheda tarasā gaṅgā gaṅgādvāre yudhiṣṭhira ,
puṇyaṁ tatkhyāyate rājanbrahmarṣigaṇasevitam.
18. bibheda tarasā gaṅgā gaṅgādvare yudhiṣṭhira
puṇyam tat khyāyate rājan brahmarṣigaṇasevitam
18. At Gaṅgādvāra, O Yudhiṣṭhira, the Gaṅgā forcefully broke through. That sacred spot, O king, is famed for being frequented by multitudes of Brahmarṣis.
सनत्कुमारः कौरव्य पुण्यं कनखलं तथा ।
पर्वतश्च पुरुर्नाम यत्र जातः पुरूरवाः ॥१९॥
19. sanatkumāraḥ kauravya puṇyaṁ kanakhalaṁ tathā ,
parvataśca pururnāma yatra jātaḥ purūravāḥ.
19. sanatkumāraḥ kauravya puṇyam kanakhalām tathā
parvataḥ ca puruḥ nāma yatra jātaḥ purūravāḥ
19. O descendant of Kuru, there is the sacred (puṇya) place Kanakhala, and also a mountain named Puru, where Purūravā was born.
भृगुर्यत्र तपस्तेपे महर्षिगणसेवितः ।
स राजन्नाश्रमः ख्यातो भृगुतुङ्गो महागिरिः ॥२०॥
20. bhṛguryatra tapastepe maharṣigaṇasevitaḥ ,
sa rājannāśramaḥ khyāto bhṛgutuṅgo mahāgiriḥ.
20. bhṛguḥ yatra tapas tepe maharṣigaṇasevitaḥ sa
rājan āśramaḥ khyātaḥ bhṛgutuṅgaḥ mahāgiriḥ
20. O king, that famous hermitage (āśrama) called Bhṛgutuṅga, the great mountain, is where Bhṛgu performed asceticism (tapas) and was revered by groups of great sages.
यच्च भूतं भविष्यच्च भवच्च पुरुषर्षभ ।
नारायणः प्रभुर्विष्णुः शाश्वतः पुरुषोत्तमः ॥२१॥
21. yacca bhūtaṁ bhaviṣyacca bhavacca puruṣarṣabha ,
nārāyaṇaḥ prabhurviṣṇuḥ śāśvataḥ puruṣottamaḥ.
21. yat ca bhūtam bhaviṣyat ca bhavat ca puruṣarṣabha
nārāyaṇaḥ prabhuḥ viṣṇuḥ śāśvataḥ puruṣottamaḥ
21. O best among men (puruṣarṣabha), Nārāyaṇa, who is the Lord Viṣṇu, the eternal, and the supreme cosmic person (puruṣottama), is indeed all that exists - past, future, and present.
तस्यातियशसः पुण्यां विशालां बदरीमनु ।
आश्रमः ख्यायते पुण्यस्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः ॥२२॥
22. tasyātiyaśasaḥ puṇyāṁ viśālāṁ badarīmanu ,
āśramaḥ khyāyate puṇyastriṣu lokeṣu viśrutaḥ.
22. tasya atiyaśasaḥ puṇyām viśālām badarīm anu
āśramaḥ khyāyate puṇyaḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
22. Near the sacred (puṇya) and vast Badarī region, belonging to that immensely famous one, a holy (puṇya) hermitage (āśrama) is renowned throughout the three worlds.
उष्णतोयवहा गङ्गा शीततोयवहापरा ।
सुवर्णसिकता राजन्विशालां बदरीमनु ॥२३॥
23. uṣṇatoyavahā gaṅgā śītatoyavahāparā ,
suvarṇasikatā rājanviśālāṁ badarīmanu.
23. uṣṇatoyavahā gaṅgā śītatoyavahā aparā
suvarṇasikatā rājan viśālām badarīm anu
23. O King, there is a Gaṅgā stream carrying warm water, and another [river] carrying cold water. Its sands are golden, [flowing] along the expansive Badarī region.
ऋषयो यत्र देवाश्च महाभागा महौजसः ।
प्राप्य नित्यं नमस्यन्ति देवं नारायणं विभुम् ॥२४॥
24. ṛṣayo yatra devāśca mahābhāgā mahaujasaḥ ,
prāpya nityaṁ namasyanti devaṁ nārāyaṇaṁ vibhum.
24. ṛṣayaḥ yatra devāḥ ca mahābhāgāḥ mahaujasāḥ
prāpya nityam namasyanti devam nārāyaṇam vibhum
24. It is a place where illustrious and mighty sages and gods, having arrived, constantly bow down to the all-pervading god Nārāyaṇa.
यत्र नारायणो देवः परमात्मा सनातनः ।
तत्र कृत्स्नं जगत्पार्थ तीर्थान्यायतनानि च ॥२५॥
25. yatra nārāyaṇo devaḥ paramātmā sanātanaḥ ,
tatra kṛtsnaṁ jagatpārtha tīrthānyāyatanāni ca.
25. yatra nārāyaṇaḥ devaḥ paramātmā sanātanaḥ tatra
kṛtsnam jagat pārtha tīrthāni āyatanāni ca
25. O Pārtha, where Nārāyaṇa, the eternal supreme self (ātman), the divine one, is present, there too are the entire world, all holy places (tīrtha), and temples.
तत्पुण्यं तत्परं ब्रह्म तत्तीर्थं तत्तपोवनम् ।
तत्र देवर्षयः सिद्धाः सर्वे चैव तपोधनाः ॥२६॥
26. tatpuṇyaṁ tatparaṁ brahma tattīrthaṁ tattapovanam ,
tatra devarṣayaḥ siddhāḥ sarve caiva tapodhanāḥ.
26. tat puṇyam tat param brahma tat tīrtham tat tapovanam
tatra devarṣayaḥ siddhāḥ sarve ca eva tapodhanāḥ
26. That [place] is sacred, that is the supreme Absolute Reality (brahman), that is a holy place (tīrtha), that is an ascetic grove. There, all divine sages, perfected beings, and those whose wealth is austerity (tapas) are found.
आदिदेवो महायोगी यत्रास्ते मधुसूदनः ।
पुण्यानामपि तत्पुण्यं तत्र ते संशयोऽस्तु मा ॥२७॥
27. ādidevo mahāyogī yatrāste madhusūdanaḥ ,
puṇyānāmapi tatpuṇyaṁ tatra te saṁśayo'stu mā.
27. ādidevaḥ mahāyogī yatra āste madhusūdanaḥ
puṇyānām api tat puṇyam tatra te saṃśayaḥ astu mā
27. Where Madhusūdana (Vishnu/Krishna), the primeval deity and great yogi (yoga), resides, that place is sacred even among other sacred things. Let there be no doubt for you about that.
एतानि राजन्पुण्यानि पृथिव्यां पृथिवीपते ।
कीर्तितानि नरश्रेष्ठ तीर्थान्यायतनानि च ॥२८॥
28. etāni rājanpuṇyāni pṛthivyāṁ pṛthivīpate ,
kīrtitāni naraśreṣṭha tīrthānyāyatanāni ca.
28. etāni rājan puṇyāni pṛthivyām pṛthivīpate
kīrtitāni naraśreṣṭha tīrthāni āyatanāni ca
28. O King, O best among men, O lord of the earth, these sacred pilgrimage sites (tīrtha) and sanctuaries on earth have been enumerated.
एतानि वसुभिः साध्यैरादित्यैर्मरुदश्विभिः ।
ऋषिभिर्ब्रह्मकल्पैश्च सेवितानि महात्मभिः ॥२९॥
29. etāni vasubhiḥ sādhyairādityairmarudaśvibhiḥ ,
ṛṣibhirbrahmakalpaiśca sevitāni mahātmabhiḥ.
29. etāni vasubhiḥ sādhyaiḥ ādityaiḥ marut aśvibhiḥ
ṛṣibhiḥ brahmakalpaiḥ ca sevitāni mahātmabhiḥ
29. These places are frequented by the Vasus, the Sadhyas, the Adityas, the Maruts, the Ashvins, and by great-souled rishis (ṛṣi) who are like Brahmā.
चरनेतानि कौन्तेय सहितो ब्राह्मणर्षभैः ।
भ्रातृभिश्च महाभागैरुत्कण्ठां विजहिष्यसि ॥३०॥
30. caranetāni kaunteya sahito brāhmaṇarṣabhaiḥ ,
bhrātṛbhiśca mahābhāgairutkaṇṭhāṁ vijahiṣyasi.
30. caran etāni kaunteya sahitaḥ brāhmaṇarṣabhaiḥ
bhrātṛbhiḥ ca mahābhāgaiḥ utkaṇṭhām vijahiṣyasi
30. O Kaunteya (Arjuna), by visiting these places, accompanied by excellent Brahmins and your highly fortunate brothers, you will surely abandon your longing (for your kingdom/home).