Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-55

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
च्यवन उवाच ।
वरश्च गृह्यतां मत्तो यश्च ते संशयो हृदि ।
तं च ब्रूहि नरश्रेष्ठ सर्वं संपादयामि ते ॥१॥
1. cyavana uvāca ,
varaśca gṛhyatāṁ matto yaśca te saṁśayo hṛdi ,
taṁ ca brūhi naraśreṣṭha sarvaṁ saṁpādayāmi te.
1. cyavana uvāca varaḥ ca gṛhyatām mattaḥ yaḥ ca te saṃśayaḥ
hṛdi tam ca brūhi naraśreṣṭha sarvam sampādayāmi te
1. cyavana uvāca mattaḥ varaḥ ca gṛhyatām te hṛdi yaḥ ca
saṃśayaḥ tam ca brūhi naraśreṣṭha te sarvam sampādayāmi
1. Cyavana said: "Choose a boon from me, and whatever doubt you hold in your heart, speak it, O best among men; I shall fulfill everything for you."
कुशिक उवाच ।
यदि प्रीतोऽसि भगवंस्ततो मे वद भार्गव ।
कारणं श्रोतुमिच्छामि मद्गृहे वासकारितम् ॥२॥
2. kuśika uvāca ,
yadi prīto'si bhagavaṁstato me vada bhārgava ,
kāraṇaṁ śrotumicchāmi madgṛhe vāsakāritam.
2. kuśika uvāca yadi prītaḥ asi bhagavan tataḥ me vada
bhārgava kāraṇam śrotum icchāmi mat gṛhe vāsa kāritam
2. kuśika uvāca bhagavan yadi prītaḥ asi tataḥ bhārgava
me vada mat gṛhe vāsa kāritam kāraṇam śrotum icchāmi
2. Kuśika said: "O revered sir (bhagavan), if you are pleased, then tell me, O descendant of Bhṛgu (Bhārgava)! I wish to know the reason for your caused stay in my home."
शयनं चैकपार्श्वेन दिवसानेकविंशतिम् ।
अकिंचिदुक्त्वा गमनं बहिश्च मुनिपुंगव ॥३॥
3. śayanaṁ caikapārśvena divasānekaviṁśatim ,
akiṁciduktvā gamanaṁ bahiśca munipuṁgava.
3. śayanam ca eka pārśvena divasān ekaviṃśatim
akiṃcit uktvā gamanam bahiḥ ca muni puṅgava
3. eka pārśvena divasān ekaviṃśatim śayanam ca
akiṃcit uktvā gamanam ca bahiḥ muni puṅgava
3. ...lying on one side for twenty-one days, and departing without saying anything, staying outside, O chief of sages (munipuṅgava).
अन्तर्धानमकस्माच्च पुनरेव च दर्शनम् ।
पुनश्च शयनं विप्र दिवसानेकविंशतिम् ॥४॥
4. antardhānamakasmācca punareva ca darśanam ,
punaśca śayanaṁ vipra divasānekaviṁśatim.
4. antardhānam akasmāt ca punaḥ eva ca darśanam
punaḥ ca śayanam vipra divasān ekaviṃśatim
4. akasmāt antardhānam ca punaḥ eva darśanam ca
vipra punaḥ ca ekaviṃśatim divasān śayanam
4. ...and suddenly disappearing, then reappearing again, and once more lying down, O Brahmin (vipra), for twenty-one days.
तैलाभ्यक्तस्य गमनं भोजनं च गृहे मम ।
समुपानीय विविधं यद्दग्धं जातवेदसा ।
निर्याणं च रथेनाशु सहसा यत्कृतं त्वया ॥५॥
5. tailābhyaktasya gamanaṁ bhojanaṁ ca gṛhe mama ,
samupānīya vividhaṁ yaddagdhaṁ jātavedasā ,
niryāṇaṁ ca rathenāśu sahasā yatkṛtaṁ tvayā.
5. tailābhyaktasya gamanam bhojanam
ca gṛhe mama samupānīya vividham
yat dagdham jātavedasā niryāṇam ca
rathena āśu sahasā yat kṛtam tvayā
5. mama gṛhe tailābhyaktasya gamanam
ca bhojanam samupānīya vividham yat
jātavedasā dagdham ca yat tvayā
sahasā āśu rathena kṛtam niryāṇam ca
5. My departure after anointing with oil, and my meal in my house; also, how various things were brought and then consumed by fire (jātavedasā), and the swift departure by chariot which you suddenly orchestrated.
धनानां च विसर्गस्य वनस्यापि च दर्शनम् ।
प्रासादानां बहूनां च काञ्चनानां महामुने ॥६॥
6. dhanānāṁ ca visargasya vanasyāpi ca darśanam ,
prāsādānāṁ bahūnāṁ ca kāñcanānāṁ mahāmune.
6. dhanānām ca visargasya vanasya api ca darśanam
prāsādānām bahūnām ca kāñcanānām mahāmune
6. mahāmune dhanānām visargasya ca vanasya api
ca darśanam bahūnām kāñcanānām prāsādānām ca
6. O great sage, (I recall) the distribution of riches, and the sight of the forest, as well as many golden palaces.
मणिविद्रुमपादानां पर्यङ्कानां च दर्शनम् ।
पुनश्चादर्शनं तस्य श्रोतुमिच्छामि कारणम् ॥७॥
7. maṇividrumapādānāṁ paryaṅkānāṁ ca darśanam ,
punaścādarśanaṁ tasya śrotumicchāmi kāraṇam.
7. maṇividrumapādānām paryaṅkānām ca darśanam
punaḥ ca adarśanam tasya śrotum icchāmi kāraṇam
7. maṇividrumapādānām paryaṅkānām ca darśanam
punaḥ ca tasya adarśanam kāraṇam śrotum icchāmi
7. And the sight of couches with feet made of gems and coral; furthermore, I wish to hear the reason for its disappearance.
अतीव ह्यत्र मुह्यामि चिन्तयानो दिवानिशम् ।
न चैवात्राधिगच्छामि सर्वस्यास्य विनिश्चयम् ।
एतदिच्छामि कार्त्स्न्येन सत्यं श्रोतुं तपोधन ॥८॥
8. atīva hyatra muhyāmi cintayāno divāniśam ,
na caivātrādhigacchāmi sarvasyāsya viniścayam ,
etadicchāmi kārtsnyena satyaṁ śrotuṁ tapodhana.
8. atīva hi atra muhyāmi cintayānaḥ
divāniśam na ca eva atra adhigacchāmi
sarvasya asya viniścayam etat icchāmi
kārtsnyena satyam śrotum tapodhana
8. tapodhana hi atra divāniśam cintayānaḥ atīva muhyāmi.
atra ca asya sarvasya viniścayam na eva adhigacchāmi.
etat satyam kārtsnyena śrotum icchāmi.
8. Indeed, I am exceedingly bewildered by this, contemplating day and night. And here, I cannot grasp the definite conclusion of all this. O ascetic whose wealth is austerity (tapodhana), I desire to hear this truth completely.
च्यवन उवाच ।
शृणु सर्वमशेषेण यदिदं येन हेतुना ।
न हि शक्यमनाख्यातुमेवं पृष्टेन पार्थिव ॥९॥
9. cyavana uvāca ,
śṛṇu sarvamaśeṣeṇa yadidaṁ yena hetunā ,
na hi śakyamanākhyātumevaṁ pṛṣṭena pārthiva.
9. cyavana uvāca śṛṇu sarvam aśeṣeṇa yat idam yena
hetunā na hi śakyam anākhyātum evam pṛṣṭena pārthiva
9. pārthiva cyavana uvāca yena hetunā yat idam sarvam
aśeṣeṇa śṛṇu hi evam pṛṣṭena anākhyātum na śakyam
9. Cyavana said: O king, listen to everything completely, the reason for this. Indeed, it is not possible for me to withhold the explanation when questioned in this manner.
पितामहस्य वदतः पुरा देवसमागमे ।
श्रुतवानस्मि यद्राजंस्तन्मे निगदतः शृणु ॥१०॥
10. pitāmahasya vadataḥ purā devasamāgame ,
śrutavānasmi yadrājaṁstanme nigadataḥ śṛṇu.
10. pitāmahasya vadataḥ purā devasamāgame
śrutavān asmi yat rājan tat me nigadataḥ śṛṇu
10. rājan purā devasamāgame pitāmahasya vadataḥ
yat śrutavān asmi tat me nigadataḥ śṛṇu
10. O king, listen to that which I heard from the Grandfather (Brahmā) long ago, when he was speaking at an assembly of the gods, as I now recount it to you.
ब्रह्मक्षत्रविरोधेन भविता कुलसंकरः ।
पौत्रस्ते भविता राजंस्तेजोवीर्यसमन्वितः ॥११॥
11. brahmakṣatravirodhena bhavitā kulasaṁkaraḥ ,
pautraste bhavitā rājaṁstejovīryasamanvitaḥ.
11. brahmakṣatravirodhena bhavitā kulasaṅkaraḥ
pautraḥ te bhavitā rājan tejovīryasamanvitaḥ
11. rājan brahmakṣatravirodhena kulasaṅkaraḥ
bhavitā te pautraḥ tejovīryasamanvitaḥ bhavitā
11. Due to the conflict between the Brahmins and Kṣatriyas, there will be an intermingling of lineages. O king, your grandson will be endowed with great brilliance and valor.
ततः स्वकुलरक्षार्थमहं त्वा समुपागमम् ।
चिकीर्षन्कुशिकोच्छेदं संदिधक्षुः कुलं तव ॥१२॥
12. tataḥ svakularakṣārthamahaṁ tvā samupāgamam ,
cikīrṣankuśikocchedaṁ saṁdidhakṣuḥ kulaṁ tava.
12. tataḥ svakularakṣārtham aham tvā samupāgamam
cikīrṣan kuśikocchedam saṃdidhakṣuḥ kulam tava
12. tataḥ svakularakṣārtham aham tvā samupāgamam
kuśikocchedam cikīrṣan tava kulam saṃdidhakṣuḥ
12. Therefore, I approached you for the purpose of protecting my own lineage, intending to destroy Kuśika's descendants and wishing to burn your family.
ततोऽहमागम्य पुरा त्वामवोचं महीपते ।
नियमं कंचिदारप्स्ये शुश्रूषा क्रियतामिति ॥१३॥
13. tato'hamāgamya purā tvāmavocaṁ mahīpate ,
niyamaṁ kaṁcidārapsye śuśrūṣā kriyatāmiti.
13. tataḥ aham āgamya purā tvām avocam mahīpate
niyamam kañcit ārap-sye śuśrūṣā kriyatām iti
13. Then, having come before, I told you, O king: 'I shall undertake a certain vow; let service be rendered to me.'
न च ते दुष्कृतं किंचिदहमासादयं गृहे ।
तेन जीवसि राजर्षे न भवेथास्ततोऽन्यथा ॥१४॥
14. na ca te duṣkṛtaṁ kiṁcidahamāsādayaṁ gṛhe ,
tena jīvasi rājarṣe na bhavethāstato'nyathā.
14. na ca te duṣkṛtam kiñcit aham āsādayam gṛhe
tena jīvasi rājarṣe na bhavethāḥ tataḥ anyathā
14. And I did not find any wrong action in your house. Therefore, you remain alive, O royal sage; otherwise, you would not be.
एतां बुद्धिं समास्थाय दिवसानेकविंशतिम् ।
सुप्तोऽस्मि यदि मां कश्चिद्बोधयेदिति पार्थिव ॥१५॥
15. etāṁ buddhiṁ samāsthāya divasānekaviṁśatim ,
supto'smi yadi māṁ kaścidbodhayediti pārthiva.
15. etām buddhim samāsthāya divasān ekaviṃśatim
suptaḥ asmi yadi mām kaścit bodhayet iti pārthiva
15. O king, having resolved upon this intention, I slept for twenty-one days, thinking, 'If only someone would awaken me!'
यदा त्वया सभार्येण संसुप्तो न प्रबोधितः ।
अहं तदैव ते प्रीतो मनसा राजसत्तम ॥१६॥
16. yadā tvayā sabhāryeṇa saṁsupto na prabodhitaḥ ,
ahaṁ tadaiva te prīto manasā rājasattama.
16. yadā tvayā sabhāryeṇa saṃsuptaḥ na prabodhitaḥ
aham tadā eva te prītaḥ manasā rājasattama
16. O best of kings, since you, along with your wife, did not awaken me when I was in deep sleep, I was indeed pleased with you in my mind at that very moment.
उत्थाय चास्मि निष्क्रान्तो यदि मां त्वं महीपते ।
पृच्छेः क्व यास्यसीत्येवं शपेयं त्वामिति प्रभो ॥१७॥
17. utthāya cāsmi niṣkrānto yadi māṁ tvaṁ mahīpate ,
pṛccheḥ kva yāsyasītyevaṁ śapeyaṁ tvāmiti prabho.
17. utthāya ca asmi niṣkrāntaḥ yadi mām tvam mahīpate
pṛccheḥ kva yāsyasi iti evam śapeyam tvām iti prabho
17. mahīpate tvam yadi utthāya ca niṣkrāntaḥ asmi mām kva
yāsyasi iti evam pṛccheḥ prabho aham tvām iti śapeyam
17. O King (mahīpate), if you were to ask me, 'Where are you going?', after I had risen and departed, then, O Lord (prabho), I would curse you.
अन्तर्हितश्चास्मि पुनः पुनरेव च ते गृहे ।
योगमास्थाय संविष्टो दिवसानेकविंशतिम् ॥१८॥
18. antarhitaścāsmi punaḥ punareva ca te gṛhe ,
yogamāsthāya saṁviṣṭo divasānekaviṁśatim.
18. antarhitaḥ ca asmi punaḥ punaḥ eva ca te gṛhe
yogam āsthāya saṃviṣṭaḥ divasān ekaviṃśatim
18. aham punaḥ punaḥ eva te gṛhe antarhitaḥ ca asmi
yogam āsthāya ekaviṃśatim divasān saṃviṣṭaḥ
18. I was hidden repeatedly, right in your house, having resorted to a state of (yoga) and remained there for twenty-one days.
क्षुधितो मामसूयेथाः श्रमाद्वेति नराधिप ।
एतां बुद्धिं समास्थाय कर्शितौ वां मया क्षुधा ॥१९॥
19. kṣudhito māmasūyethāḥ śramādveti narādhipa ,
etāṁ buddhiṁ samāsthāya karśitau vāṁ mayā kṣudhā.
19. kṣudhitaḥ mām asūyethāḥ śramāt vā iti narādhipa
etām buddhim samāsthāya karśitau vām mayā kṣudhā
19. narādhipa tvam kṣudhitaḥ vā śramāt iti mām asūyethāḥ
aham etām buddhim samāsthāya mayā kṣudhā vām karśitau
19. O ruler of men (narādhipa), you might bear ill-will towards me due to your hunger or fatigue. It was with this intention that I caused both of you to be emaciated by hunger.
न च तेऽभूत्सुसूक्ष्मोऽपि मन्युर्मनसि पार्थिव ।
सभार्यस्य नरश्रेष्ठ तेन ते प्रीतिमानहम् ॥२०॥
20. na ca te'bhūtsusūkṣmo'pi manyurmanasi pārthiva ,
sabhāryasya naraśreṣṭha tena te prītimānaham.
20. na ca te abhūt susūkṣmaḥ api manyuḥ manasi pārthiva
sabhāryasya naraśreṣṭha tena te prītimān aham
20. pārthiva naraśreṣṭha te sabhāryasya manasi susūkṣmaḥ
api manyuḥ ca na abhūt tena aham te prītimān (asmi)
20. And, O king (pārthiva), not even the slightest anger arose in your mind, even in you who were with your wife, O best of men (naraśreṣṭha). Because of that, I am pleased with you.
भोजनं च समानाय्य यत्तदादीपितं मया ।
क्रुध्येथा यदि मात्सर्यादिति तन्मर्षितं च ते ॥२१॥
21. bhojanaṁ ca samānāyya yattadādīpitaṁ mayā ,
krudhyethā yadi mātsaryāditi tanmarṣitaṁ ca te.
21. bhojanam ca samānāyya yat tadā ādīpitam mayā
krudhyethāḥ yadi mātsaryāt iti tat marṣitam ca te
21. mayā bhojanam ca samānāyya yat tadā ādīpitam yadi
mātsaryāt krudhyethāḥ iti tat ca te marṣitam
21. And having arranged the meal, which was then set aflame by me; if you were to become angry out of jealousy, that too was pardoned by you.
ततोऽहं रथमारुह्य त्वामवोचं नराधिप ।
सभार्यो मां वहस्वेति तच्च त्वं कृतवांस्तथा ॥२२॥
22. tato'haṁ rathamāruhya tvāmavocaṁ narādhipa ,
sabhāryo māṁ vahasveti tacca tvaṁ kṛtavāṁstathā.
22. tatas aham ratham āruhya tvām avocam narādhipa
sabhāryaḥ mām vahasva iti tat ca tvam kṛtavān tathā
22. tatas aham ratham āruhya narādhipa tvām avocam iti
sabhāryaḥ mām vahasva ca tvam tat tathā kṛtavān
22. Then I, having ascended the chariot, said to you, O ruler of men (narādhipa): 'You should carry me along with your wife,' and you indeed did so.
अविशङ्को नरपते प्रीतोऽहं चापि तेन ते ।
धनोत्सर्गेऽपि च कृते न त्वां क्रोधः प्रधर्षयत् ॥२३॥
23. aviśaṅko narapate prīto'haṁ cāpi tena te ,
dhanotsarge'pi ca kṛte na tvāṁ krodhaḥ pradharṣayat.
23. aviśaṅkaḥ narāpate prītaḥ aham ca api tena te
dhana-utsarge api ca kṛte na tvām krodhaḥ pradharṣayat
23. narāpate aham aviśaṅkaḥ ca api tena te prītaḥ ca
dhana-utsarge api kṛte krodhaḥ tvām na pradharṣayat
23. O ruler of men (narāpate), I am pleased with you because of that, without any apprehension. Even when a donation of wealth was made, anger did not overwhelm you.
ततः प्रीतेन ते राजन्पुनरेतत्कृतं तव ।
सभार्यस्य वनं भूयस्तद्विद्धि मनुजाधिप ॥२४॥
24. tataḥ prītena te rājanpunaretatkṛtaṁ tava ,
sabhāryasya vanaṁ bhūyastadviddhi manujādhipa.
24. tatas prītena te rājan punar etat kṛtam tava
sabhāryasya vanam bhūyas tat viddhi manujādhipa
24. tatas rājan prītena te punar etat tava sabhāryasya
vanam bhūyas kṛtam manujādhipa tat viddhi
24. Then, O King (rājan), this (act of) going to the forest with your wife again was performed by you, who were pleased. Know that, O ruler of men (manujādhipa)!
प्रीत्यर्थं तव चैतन्मे स्वर्गसंदर्शनं कृतम् ।
यत्ते वनेऽस्मिन्नृपते दृष्टं दिव्यं निदर्शनम् ॥२५॥
25. prītyarthaṁ tava caitanme svargasaṁdarśanaṁ kṛtam ,
yatte vane'sminnṛpate dṛṣṭaṁ divyaṁ nidarśanam.
25. prītyartham tava ca etat me svargasaṃdarśanam kṛtam
yat te vane asmin nṛpate dṛṣṭam divyam nidarśanam
25. nṛpate me tava prītyartham etat svargasaṃdarśanam
kṛtam yat divyam nidarśanam te asmin vane dṛṣṭam
25. O King, this vision of heaven has been created by me for your satisfaction, as the divine sight you witnessed in this very forest.
स्वर्गोद्देशस्त्वया राजन्सशरीरेण पार्थिव ।
मुहूर्तमनुभूतोऽसौ सभार्येण नृपोत्तम ॥२६॥
26. svargoddeśastvayā rājansaśarīreṇa pārthiva ,
muhūrtamanubhūto'sau sabhāryeṇa nṛpottama.
26. svargoddeśaḥ tvayā rājan saśarīreṇa pārthiva
muhūrtam anubhūtaḥ asau sabhāryeṇa nṛpottama
26. rājan pārthiva nṛpottama asau svargoddeśaḥ
tvayā saśarīreṇa sabhāryeṇa muhūrtam anubhūtaḥ
26. O King, O ruler of Earth, O best of kings, you experienced that region of heaven for a moment, while embodied and accompanied by your wife.
निदर्शनार्थं तपसो धर्मस्य च नराधिप ।
तत्र यासीत्स्पृहा राजंस्तच्चापि विदितं मम ॥२७॥
27. nidarśanārthaṁ tapaso dharmasya ca narādhipa ,
tatra yāsītspṛhā rājaṁstaccāpi viditaṁ mama.
27. nidarśanārtham tapasaḥ dharmasya ca narādhipa
tatra yā āsīt spṛhā rājan tat ca api viditam mama
27. narādhipa rājan tapasaḥ dharmasya ca nidarśanārtham
tatra yā spṛhā āsīt tat ca api mama viditam
27. O Lord of Men, O King, the desire (spṛhā) you harbored there for asceticism (tapas) and for natural law (dharma) was for the sake of providing an example. That, too, is known to me.
ब्राह्मण्यं काङ्क्षसे हि त्वं तपश्च पृथिवीपते ।
अवमन्य नरेन्द्रत्वं देवेन्द्रत्वं च पार्थिव ॥२८॥
28. brāhmaṇyaṁ kāṅkṣase hi tvaṁ tapaśca pṛthivīpate ,
avamanya narendratvaṁ devendratvaṁ ca pārthiva.
28. brāhmaṇyam kāṅkṣase hi tvam tapaḥ ca pṛthivīpate
avamanya narendratvam devendratvam ca pārthiva
28. pṛthivīpate pārthiva tvam narendratvam ca
devendratvam avamanya hi brāhmaṇyam ca tapaḥ kāṅkṣase
28. O Lord of Earth, O King, you indeed long for the state of a Brahmin (brāhmaṇya) and for asceticism (tapas), having rejected both kingship and even the status of Indra (devendratva).
एवमेतद्यथात्थ त्वं ब्राह्मण्यं तात दुर्लभम् ।
ब्राह्मण्ये सति चर्षित्वमृषित्वे च तपस्विता ॥२९॥
29. evametadyathāttha tvaṁ brāhmaṇyaṁ tāta durlabham ,
brāhmaṇye sati carṣitvamṛṣitve ca tapasvitā.
29. evam etat yathā āttha tvam brāhmaṇyam tāta durlabham
| brāhmaṇye sati ca ṛṣitvam ṛṣitve ca tapasvitā
29. tāta tvam yathā evam etat āttha brāhmaṇyam durlabham
brāhmaṇye sati ca ṛṣitvam ṛṣitve ca tapasvitā
29. O dear one, this is indeed as you have stated: the state of a brahmin (brāhmaṇya) is difficult to attain. Once brahminhood is established, the state of a seer (ṛṣitva) follows, and with the state of a seer, spiritual austerity (tapasvitā).
भविष्यत्येष ते कामः कुशिकात्कौशिको द्विजः ।
तृतीयं पुरुषं प्राप्य ब्राह्मणत्वं गमिष्यति ॥३०॥
30. bhaviṣyatyeṣa te kāmaḥ kuśikātkauśiko dvijaḥ ,
tṛtīyaṁ puruṣaṁ prāpya brāhmaṇatvaṁ gamiṣyati.
30. bhaviṣyati eṣa te kāmaḥ kuśikāt kauśikaḥ dvijaḥ
| tṛtīyam puruṣam prāpya brāhmaṇatvam gamiṣyati
30. eṣaḥ te kāmaḥ bhaviṣyati kuśikāt kauśikaḥ dvijaḥ
tṛtīyam puruṣam prāpya brāhmaṇatvam gamiṣyati
30. This desire of yours will be fulfilled. From Kuśika, a descendant will be a brahmin (dvija); upon reaching the third generation, he will attain brahminhood (brāhmaṇatva).
वंशस्ते पार्थिवश्रेष्ठ भृगूणामेव तेजसा ।
पौत्रस्ते भविता विप्र तपस्वी पावकद्युतिः ॥३१॥
31. vaṁśaste pārthivaśreṣṭha bhṛgūṇāmeva tejasā ,
pautraste bhavitā vipra tapasvī pāvakadyutiḥ.
31. vaṁśaḥ te pārthivaśreṣṭha bhṛgūṇām eva tejasā
| pautraḥ te bhavitā vipra tapasvī pāvakadyutiḥ
31. pārthivaśreṣṭha te vaṁśaḥ bhṛgūṇām eva tejasā
te pautraḥ vipra tapasvī pāvakadyutiḥ bhavitā
31. O best of kings, your lineage will be endowed with the very splendor of the Bhṛgus. Your grandson will become a brahmin (vipra), an ascetic (tapasvin) radiant like fire.
यः स देवमनुष्याणां भयमुत्पादयिष्यति ।
त्रयाणां चैव लोकानां सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ॥३२॥
32. yaḥ sa devamanuṣyāṇāṁ bhayamutpādayiṣyati ,
trayāṇāṁ caiva lokānāṁ satyametadbravīmi te.
32. yaḥ saḥ devamanuṣyāṇām bhayam utpādayiṣyati |
trayāṇām ca eva lokānām satyam etat bravīmi te
32. yaḥ saḥ devamanuṣyāṇām ca eva trayāṇām lokānām
bhayam utpādayiṣyati te etat satyam bravīmi
32. He who will inspire fear in both gods and humans, and indeed in the three worlds. This truth I declare to you.
वरं गृहाण राजर्षे यस्ते मनसि वर्तते ।
तीर्थयात्रां गमिष्यामि पुरा कालोऽतिवर्तते ॥३३॥
33. varaṁ gṛhāṇa rājarṣe yaste manasi vartate ,
tīrthayātrāṁ gamiṣyāmi purā kālo'tivartate.
33. varam gṛhāṇa rājarṣe yaḥ te manasi vartate
tīrthayātrām gamiṣyāmi purā kālaḥ ativartate
33. rājarṣe te manasi yaḥ varam vartate gṛhāṇa
purā kālaḥ ativartate tīrthayātrām gamiṣyāmi
33. O royal sage, accept the boon that is in your mind. I will embark on a pilgrimage (tīrthayātrā) before time elapses.
कुशिक उवाच ।
एष एव वरो मेऽद्य यत्त्वं प्रीतो महामुने ।
भवत्वेतद्यथात्थ त्वं तपः पौत्रे ममानघ ।
ब्राह्मण्यं मे कुलस्यास्तु भगवन्नेष मे वरः ॥३४॥
34. kuśika uvāca ,
eṣa eva varo me'dya yattvaṁ prīto mahāmune ,
bhavatvetadyathāttha tvaṁ tapaḥ pautre mamānagha ,
brāhmaṇyaṁ me kulasyāstu bhagavanneṣa me varaḥ.
34. kuśikaḥ uvāca eṣaḥ eva varaḥ me adya yat
tvam prītaḥ mahāmune bhavatu etat yathā
āttha tvam tapaḥ pautre mama anagha brāhmaṇyam
me kulasya astu bhagavan eṣaḥ me varaḥ
34. kuśikaḥ uvāca mahāmune yat tvam prītaḥ eṣaḥ
eva me adya varaḥ anagha tvam yathā
āttha mama pautre tapaḥ etat bhavatu bhagavan
me kulasya brāhmaṇyam astu eṣaḥ me varaḥ
34. Kuśika said: 'This indeed is my boon today, that you, O great sage, are pleased. Let it be as you have said, O sinless one, concerning my grandson's ascetic practice (tapas). Furthermore, O venerable one, let brahminhood (brāhmaṇya) be for my lineage; this is my boon.'
पुनश्चाख्यातुमिच्छामि भगवन्विस्तरेण वै ।
कथमेष्यति विप्रत्वं कुलं मे भृगुनन्दन ।
कश्चासौ भविता बन्धुर्मम कश्चापि संमतः ॥३५॥
35. punaścākhyātumicchāmi bhagavanvistareṇa vai ,
kathameṣyati vipratvaṁ kulaṁ me bhṛgunandana ,
kaścāsau bhavitā bandhurmama kaścāpi saṁmataḥ.
35. punaḥ ca ākhyātum icchāmi bhagavan
vistareṇa vai katham eṣyati vipratvam
kulam me bhṛgunandana kaḥ ca asau
bhavitā bandhuḥ mama kaḥ ca api saṃmataḥ
35. bhagavan punaḥ ca vistareṇa vai ākhyātum
icchāmi bhṛgunandana me kulam
vipratvam katham eṣyati ca asau kaḥ
mama bandhuḥ bhavitā ca api kaḥ saṃmataḥ
35. Furthermore, O venerable one, I wish for you to explain in detail: How will my lineage achieve the status of a Brahmin (vipratva), O descendant of Bhṛgu? And who will be that relative (bandhu) of mine? And who will also be acceptable (saṃmata)?