Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-182

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
समागतस्य रामेण पुनरेवातिदारुणम् ।
अन्येद्युस्तुमुलं युद्धं तदा भरतसत्तम ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
samāgatasya rāmeṇa punarevātidāruṇam ,
anyedyustumulaṁ yuddhaṁ tadā bharatasattama.
1. bhīṣmaḥ uvāca samāgatasya rāmeṇa punaḥ eva ati-dāruṇam
anyedyuḥ tumulam yuddham tadā bharatasattama
1. bhīṣmaḥ uvāca bharatasattama tadā anyedyuḥ punaḥ
eva rāmeṇa samāgatasya ati-dāruṇam tumulam yuddham
1. Bhishma said: "O best of Bharatas, then, on the next day, there was again an exceedingly dreadful and tumultuous battle (yuddha), involving me who had engaged with Rama (Parashurama)."
ततो दिव्यास्त्रविच्छूरो दिव्यान्यस्त्राण्यनेकशः ।
अयोजयत धर्मात्मा दिवसे दिवसे विभुः ॥२॥
2. tato divyāstravicchūro divyānyastrāṇyanekaśaḥ ,
ayojayata dharmātmā divase divase vibhuḥ.
2. tataḥ divya-astra-vit śūraḥ divyāni astrāṇi
anekaśaḥ ayojayat dharma-ātmā divase divase vibhuḥ
2. tataḥ divya-astra-vit śūraḥ dharma-ātmā vibhuḥ
divase divase anekaśaḥ divyāni astrāṇi ayojayat
2. Then, the valiant hero, knower of divine weapons (divya-astra), the righteous-souled (dharma-ātman) and powerful one, employed divine weapons repeatedly, day by day.
तान्यहं तत्प्रतीघातैरस्त्रैरस्त्राणि भारत ।
व्यधमं तुमुले युद्धे प्राणांस्त्यक्त्वा सुदुस्त्यजान् ॥३॥
3. tānyahaṁ tatpratīghātairastrairastrāṇi bhārata ,
vyadhamaṁ tumule yuddhe prāṇāṁstyaktvā sudustyajān.
3. tāni aham tatpratīghātaiḥ astraiḥ astrāṇi bhārata
vyadhamam tumule yuddhe prāṇān tyaktvā sudustyajān
3. bhārata aham tatpratīghātaiḥ astraiḥ tāni astrāṇi
tumule yuddhe sudustyajān prāṇān tyaktvā vyadhamam
3. O Bhārata, in that tumultuous battle, I destroyed their weapons (astrāṇi) using my counter-weapons, even abandoning my life (prāṇān), which is exceedingly difficult to give up.
अस्त्रैरस्त्रेषु बहुधा हतेष्वथ च भार्गवः ।
अक्रुध्यत महातेजास्त्यक्तप्राणः स संयुगे ॥४॥
4. astrairastreṣu bahudhā hateṣvatha ca bhārgavaḥ ,
akrudhyata mahātejāstyaktaprāṇaḥ sa saṁyuge.
4. astraiḥ astreṣu bahudhā hateṣu atha ca bhārgavaḥ
akrudhyata mahātejāḥ tyaktaprāṇaḥ sa saṃyuge
4. astraiḥ astreṣu bahudhā hateṣu atha ca mahātejāḥ
tyaktaprāṇaḥ sa bhārgavaḥ saṃyuge akrudhyata
4. When many of his weapons (astraiḥ) were destroyed by other weapons (astreṣu), then Bhārgava, who possessed great splendor, his life (prāṇaḥ) abandoned, became enraged in that battle (saṃyuge).
ततः शक्तिं प्राहिणोद्घोररूपामस्त्रै रुद्धो जामदग्न्यो महात्मा ।
कालोत्सृष्टां प्रज्वलितामिवोल्कां संदीप्ताग्रां तेजसावृत्य लोकान् ॥५॥
5. tataḥ śaktiṁ prāhiṇodghorarūpā;mastrai ruddho jāmadagnyo mahātmā ,
kālotsṛṣṭāṁ prajvalitāmivolkāṁ; saṁdīptāgrāṁ tejasāvṛtya lokān.
5. tataḥ śaktim prāhiṇot ghorarūpām
astraiḥ ruddhaḥ jāmadagnyaḥ mahātmā
kālotsṛṣṭām prajvalitām iva
ulkām saṃdīptāgrām tejasā āvṛtya lokān
5. tataḥ astraiḥ ruddhaḥ mahātmā
jāmadagnyaḥ ghorarūpām kālotsṛṣṭām
prajvalitām saṃdīptāgrām tejasā
lokān āvṛtya ulkām iva śaktim prāhiṇot
5. Then the great-souled (mahātman) Jāmadagnya, whose path was obstructed by weapons, sent forth a formidable-looking (ghorarūpām) spear (śakti) that was like a blazing meteor (ulkām) released by Time (Kāla), its tip aflame, enveloping the worlds (lokān) with its energy (tejasā).
ततोऽहं तामिषुभिर्दीप्यमानैः समायान्तीमन्तकालार्कदीप्ताम् ।
छित्त्वा त्रिधा पातयामास भूमौ ततो ववौ पवनः पुण्यगन्धिः ॥६॥
6. tato'haṁ tāmiṣubhirdīpyamānaiḥ; samāyāntīmantakālārkadīptām ,
chittvā tridhā pātayāmāsa bhūmau; tato vavau pavanaḥ puṇyagandhiḥ.
6. tataḥ aham tām iṣubhiḥ dīpyamānaiḥ
samāyāntīm antakālārkadīptām
chittvā tridhā pātayāmāsa bhūmau
tataḥ vavau pavanaḥ puṇyagandhiḥ
6. tataḥ aham dīpyamānaiḥ iṣubhiḥ
antakālārkadīptām samāyāntīm tām
chittvā tridhā bhūmau pātayāmāsa
tataḥ puṇyagandhiḥ pavanaḥ vavau
6. Then I, with my blazing arrows, cut that approaching (samāyāntīm śaktim) (spear), which shone like the sun of final destruction, into three pieces and made it fall (pātayām āsa) to the ground. Then, a fragrant (puṇyagandhiḥ) breeze (pavanaḥ) began to blow.
तस्यां छिन्नायां क्रोधदीप्तोऽथ रामः शक्तीर्घोराः प्राहिणोद्द्वादशान्याः ।
तासां रूपं भारत नोत शक्यं तेजस्वित्वाल्लाघवाच्चैव वक्तुम् ॥७॥
7. tasyāṁ chinnāyāṁ krodhadīpto'tha rāmaḥ; śaktīrghorāḥ prāhiṇoddvādaśānyāḥ ,
tāsāṁ rūpaṁ bhārata nota śakyaṁ; tejasvitvāllāghavāccaiva vaktum.
7. tasyām chinnāyām krodhadīptaḥ atha
rāmaḥ śaktīḥ ghorāḥ prāhiṇot dvādaśa
anyāḥ | tāsām rūpam bhārata na uta śakyam
tejasvitvāt lāghavāt ca eva vaktum
7. atha krodhadīptaḥ rāmaḥ tasyām chinnāyām anyāḥ dvādaśa ghorāḥ śaktīḥ prāhiṇot.
bhārata,
tāsām rūpam tejasvitvāt lāghavāt ca eva vaktum na uta śakyam.
7. When that was cut, Rāma, inflamed with anger, then hurled twelve other dreadful missile-weapons (śakti). O Bhārata, their form cannot even be described due to their immense brilliance and swiftness.
किं त्वेवाहं विह्वलः संप्रदृश्य दिग्भ्यः सर्वास्ता महोल्का इवाग्नेः ।
नानारूपास्तेजसोग्रेण दीप्ता यथादित्या द्वादश लोकसंक्षये ॥८॥
8. kiṁ tvevāhaṁ vihvalaḥ saṁpradṛśya; digbhyaḥ sarvāstā maholkā ivāgneḥ ,
nānārūpāstejasogreṇa dīptā; yathādityā dvādaśa lokasaṁkṣaye.
8. kim tu eva aham vihvalaḥ saṃpradṛśya
digbhyaḥ sarvāḥ tāḥ mahāulkāḥ iva
agneḥ | nānārūpāḥ tejasā ugreṇa dīptāḥ
yathā ādityāḥ dvādaśa lokasaṃkṣaye
8. kim tu aham digbhyaḥ sarvāḥ tāḥ mahāulkāḥ agneḥ iva saṃpradṛśya vihvalaḥ eva.
nānārūpāḥ ugreṇa tejasā dīptāḥ (tāḥ) lokasaṃkṣaye dvādaśa ādityāḥ yathā (āsan).
8. However, I became overwhelmed upon seeing all of them from every direction, blazing with fierce energy (tejas) and of various forms, like great fiery meteors or the twelve suns at the dissolution of the worlds.
ततो जालं बाणमयं विवृत्य संदृश्य भित्त्वा शरजालेन राजन् ।
द्वादशेषून्प्राहिणवं रणेऽहं ततः शक्तीर्व्यधमं घोररूपाः ॥९॥
9. tato jālaṁ bāṇamayaṁ vivṛtya; saṁdṛśya bhittvā śarajālena rājan ,
dvādaśeṣūnprāhiṇavaṁ raṇe'haṁ; tataḥ śaktīrvyadhamaṁ ghorarūpāḥ.
9. tataḥ jālam bāṇamayam vivṛtya
saṃdṛśya bhittvā śarajālena rājan |
dvādaśa īṣūn prāhiṇavam raṇe aham
tataḥ śaktīḥ vyadhamam ghorarūpāḥ
9. rājan,
tataḥ aham bāṇamayam jālam vivṛtya śarajālena (tāḥ) saṃdṛśya bhittvā raṇe dvādaśa īṣūn prāhiṇavam.
tataḥ ghorarūpāḥ śaktīḥ vyadhamam.
9. Then, O King, spreading a net made of arrows, and seeing those dreadful missile-weapons, I pierced them with an arrow-net. Subsequently, I hurled twelve arrows in battle and destroyed those dreadful missile-weapons.
ततोऽपरा जामदग्न्यो महात्मा शक्तीर्घोराः प्राक्षिपद्धेमदण्डाः ।
विचित्रिताः काञ्चनपट्टनद्धा यथा महोल्का ज्वलितास्तथा ताः ॥१०॥
10. tato'parā jāmadagnyo mahātmā; śaktīrghorāḥ prākṣipaddhemadaṇḍāḥ ,
vicitritāḥ kāñcanapaṭṭanaddhā; yathā maholkā jvalitāstathā tāḥ.
10. tataḥ aparaḥ jāmadagnyaḥ mahātmā
śaktīḥ ghorāḥ prākṣipat hemadaṇḍāḥ
| vicitritāḥ kāñcanapaṭṭanaddhāḥ
yathā mahāulkāḥ jvalitāḥ tathā tāḥ
10. tataḥ aparaḥ mahātmā jāmadagnyaḥ hemadaṇḍāḥ ghorāḥ śaktīḥ prākṣipat.
tāḥ vicitritāḥ kāñcanapaṭṭanaddhāḥ,
jvalitāḥ mahāulkāḥ yathā (āsan) tathā (āsan).
10. Then the other great-souled son of Jamadagni (Paraśurāma) hurled dreadful missile-weapons (śakti) with golden shafts. They were adorned, bound with golden bands, and blazed like great meteors.
ताश्चाप्युग्राश्चर्मणा वारयित्वा खड्गेनाजौ पातिता मे नरेन्द्र ।
बाणैर्दिव्यैर्जामदग्न्यस्य संख्ये दिव्यांश्चाश्वानभ्यवर्षं ससूतान् ॥११॥
11. tāścāpyugrāścarmaṇā vārayitvā; khaḍgenājau pātitā me narendra ,
bāṇairdivyairjāmadagnyasya saṁkhye; divyāṁścāśvānabhyavarṣaṁ sasūtān.
11. tāḥ ca api ugrāḥ carmaṇā vārayitvā
khaḍgena ājau pātitāḥ me narendra |
bāṇaiḥ divyaiḥ jāmadagnyasya saṅkhye
divyān ca aśvān abhyavarṣam sasūtān
11. narendra,
(mayā) tāḥ ugrāḥ (śakti) carmaṇā vārayitvā,
ājau khaḍgena me pātitāḥ ca api.
saṅkhye,
jāmadagnyasya divyaiḥ bāṇaiḥ,
sasūtān divyān aśvān ca abhyavarṣam.
11. O King, after I warded off those dreadful (śakti) with my shield, I struck them down in battle with my sword. Also, in the conflict, I showered Paraśurāma's divine horses, along with their charioteers, with divine arrows.
निर्मुक्तानां पन्नगानां सरूपा दृष्ट्वा शक्तीर्हेमचित्रा निकृत्ताः ।
प्रादुश्चक्रे दिव्यमस्त्रं महात्मा क्रोधाविष्टो हैहयेशप्रमाथी ॥१२॥
12. nirmuktānāṁ pannagānāṁ sarūpā; dṛṣṭvā śaktīrhemacitrā nikṛttāḥ ,
prāduścakre divyamastraṁ mahātmā; krodhāviṣṭo haihayeśapramāthī.
12. nirmuktānām pannagānām sarūpāḥ
dṛṣṭvā śaktīḥ hemacitrāḥ nikṛttāḥ |
prāduḥ cakre divyam astram mahātmā
krodhāviṣṭaḥ haihayeśapramāthī
12. mahātmā,
krodhāviṣṭaḥ,
haihayeśapramāthī,
nirmuktānām pannagānām sarūpāḥ hemacitrāḥ nikṛttāḥ śaktīḥ dṛṣṭvā,
divyam astram prāduḥ cakre.
12. Having seen those golden-ornamented spears (śakti) that resembled released serpents, which had been cut down, the great-souled (mahātmā) one, Paraśurāma, the furious destroyer of the Haihaya lord, manifested a divine weapon.
ततः श्रेण्यः शलभानामिवोग्राः समापेतुर्विशिखानां प्रदीप्ताः ।
समाचिनोच्चापि भृशं शरीरं हयान्सूतं सरथं चैव मह्यम् ॥१३॥
13. tataḥ śreṇyaḥ śalabhānāmivogrāḥ; samāpeturviśikhānāṁ pradīptāḥ ,
samācinoccāpi bhṛśaṁ śarīraṁ; hayānsūtaṁ sarathaṁ caiva mahyam.
13. tataḥ śreṇyaḥ śalabhānām iva ugrāḥ
samāpetuḥ viśikhānām pradīptāḥ
| samācinot ca api bhṛśam śarīram
hayān sūtam saratham ca eva mahyam
13. tataḥ,
śalabhānām iva,
ugrāḥ pradīptāḥ viśikhānām śreṇyaḥ samāpetuḥ.
ca api,
(saḥ) mahyam śarīram,
hayān,
sūtam,
saratham ca eva bhṛśam samācinot.
13. Then, fierce and blazing lines of arrows, like swarms of locusts, descended upon me. And indeed, he completely covered my body, my horses, my charioteer, and my chariot with them.
रथः शरैर्मे निचितः सर्वतोऽभूत्तथा हयाः सारथिश्चैव राजन् ।
युगं रथेषा च तथैव चक्रे तथैवाक्षः शरकृत्तोऽथ भग्नः ॥१४॥
14. rathaḥ śarairme nicitaḥ sarvato'bhū;ttathā hayāḥ sārathiścaiva rājan ,
yugaṁ ratheṣā ca tathaiva cakre; tathaivākṣaḥ śarakṛtto'tha bhagnaḥ.
14. rathaḥ śaraiḥ me nicitaḥ sarvataḥ abhūt
tathā hayāḥ sārathiḥ ca eva rājan
| yugam ratheṣā ca tathā eva cakre
tathā eva akṣaḥ śarakṛttaḥ atha bhagnaḥ
14. rājan,
me rathaḥ śaraiḥ sarvataḥ nicitaḥ abhūt,
tathā hayāḥ ca,
eva sārathiḥ (abhūt).
yugam ca,
tathā eva ratheṣā,
cakre ca tathā eva (nicite abhutām).
atha,
akṣaḥ śarakṛttaḥ tathā eva bhagnaḥ (abhūt).
14. O King, my chariot was completely covered with arrows, and similarly, my horses and even my charioteer were (covered). The yoke and the chariot shaft were also similarly (covered), and then the axle, cut by arrows, was broken.
ततस्तस्मिन्बाणवर्षे व्यतीते शरौघेण प्रत्यवर्षं गुरुं तम् ।
स विक्षतो मार्गणैर्ब्रह्मराशिर्देहादजस्रं मुमुचे भूरि रक्तम् ॥१५॥
15. tatastasminbāṇavarṣe vyatīte; śaraugheṇa pratyavarṣaṁ guruṁ tam ,
sa vikṣato mārgaṇairbrahmarāśi;rdehādajasraṁ mumuce bhūri raktam.
15. tatas tasmin bāṇavarṣe vyatīte
śaraugheṇa pratyavarṣam gurum tam
saḥ vikṣataḥ mārgaṇaiḥ brahmarāśiḥ
dehāt ajasram mumuce bhūri raktam
15. tatas tasmin bāṇavarṣe vyatīte,
śaraugheṇa gurum tam pratyavarṣam saḥ brahmarāśiḥ mārgaṇaiḥ vikṣataḥ dehāt ajasram bhūri raktam mumuce
15. Then, after that shower of arrows had ceased, (Bhishma) rained back a multitude of arrows upon that preceptor (guru) [Paraśurāma]. He (Paraśurāma), a formidable repository of spiritual power (brahman), wounded by arrows, continuously released a great deal of blood from his body.
यथा रामो बाणजालाभितप्तस्तथैवाहं सुभृशं गाढविद्धः ।
ततो युद्धं व्यरमच्चापराह्णे भानावस्तं प्रार्थयाने महीध्रम् ॥१६॥
16. yathā rāmo bāṇajālābhitapta;stathaivāhaṁ subhṛśaṁ gāḍhaviddhaḥ ,
tato yuddhaṁ vyaramaccāparāhṇe; bhānāvastaṁ prārthayāne mahīdhram.
16. yathā rāmaḥ bāṇajālaabhitaptaḥ tathā
eva aham subhṛśam gāḍhaviddhaḥ
tatas yuddham vyaramat ca aparāhṇe
bhānau astam prārthayāne mahīdhrām
16. yathā rāmaḥ bāṇajālaabhitaptaḥ,
tathā eva aham subhṛśam gāḍhaviddhaḥ tatas aparāhṇe yuddham ca vyaramat,
bhānau mahīdhrām astam prārthayāne
16. Just as Rāma [Paraśurāma] was scorched by a net of arrows, so too was I deeply pierced. Then the battle (yuddha) ceased in the afternoon, as the sun was seeking the western mountain.