महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-1, chapter-59
वैशंपायन उवाच ।
अथ नारायणेनेन्द्रश्चकार सह संविदम् ।
अवतर्तुं महीं स्वर्गादंशतः सहितः सुरैः ॥१॥
अथ नारायणेनेन्द्रश्चकार सह संविदम् ।
अवतर्तुं महीं स्वर्गादंशतः सहितः सुरैः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
atha nārāyaṇenendraścakāra saha saṁvidam ,
avatartuṁ mahīṁ svargādaṁśataḥ sahitaḥ suraiḥ.
atha nārāyaṇenendraścakāra saha saṁvidam ,
avatartuṁ mahīṁ svargādaṁśataḥ sahitaḥ suraiḥ.
1.
vaiśaṃpāyanaḥ uvāca atha nārāyaṇena indraḥ cakāra saha
saṃvidam avatartum mahīm svargāt aṃśataḥ sahitaḥ suraiḥ
saṃvidam avatartum mahīm svargāt aṃśataḥ sahitaḥ suraiḥ
1.
Vaishampayana said: Then, Indra made an agreement with Narayana to descend to the earth from heaven with a portion (of himself), accompanied by the gods.
आदिश्य च स्वयं शक्रः सर्वानेव दिवौकसः ।
निर्जगाम पुनस्तस्मात्क्षयान्नारायणस्य ह ॥२॥
निर्जगाम पुनस्तस्मात्क्षयान्नारायणस्य ह ॥२॥
2. ādiśya ca svayaṁ śakraḥ sarvāneva divaukasaḥ ,
nirjagāma punastasmātkṣayānnārāyaṇasya ha.
nirjagāma punastasmātkṣayānnārāyaṇasya ha.
2.
ādiśya ca svayam śakraḥ sarvān eva divaukasaḥ
nirjagāma punaḥ tasmāt kṣayāt nārāyaṇasya ha
nirjagāma punaḥ tasmāt kṣayāt nārāyaṇasya ha
2.
And Shakra (Indra) himself, having instructed all the dwellers of heaven (the gods), departed again from that abode of Narayana.
तेऽमरारिविनाशाय सर्वलोकहिताय च ।
अवतेरुः क्रमेणेमां महीं स्वर्गाद्दिवौकसः ॥३॥
अवतेरुः क्रमेणेमां महीं स्वर्गाद्दिवौकसः ॥३॥
3. te'marārivināśāya sarvalokahitāya ca ,
avateruḥ krameṇemāṁ mahīṁ svargāddivaukasaḥ.
avateruḥ krameṇemāṁ mahīṁ svargāddivaukasaḥ.
3.
te amarārivināśāya sarvalokahitāya ca avateruḥ
krameṇa imām mahīm svargāt divaukasaḥ
krameṇa imām mahīm svargāt divaukasaḥ
3.
They, the dwellers of heaven, descended gradually from Svarga onto this earth for the destruction of the enemies of the gods and for the welfare of all worlds.
ततो ब्रह्मर्षिवंशेषु पार्थिवर्षिकुलेषु च ।
जज्ञिरे राजशार्दूल यथाकामं दिवौकसः ॥४॥
जज्ञिरे राजशार्दूल यथाकामं दिवौकसः ॥४॥
4. tato brahmarṣivaṁśeṣu pārthivarṣikuleṣu ca ,
jajñire rājaśārdūla yathākāmaṁ divaukasaḥ.
jajñire rājaśārdūla yathākāmaṁ divaukasaḥ.
4.
tataḥ brahmaṛṣivaṃśeṣu pārthivarṣikuleṣu ca
jajñire rājaśārdūla yathākāmam divaukasaḥ
jajñire rājaśārdūla yathākāmam divaukasaḥ
4.
Then, O tiger among kings, the dwellers of heaven were born according to their desire, both in the lineages of Brahman-sages and in the families of royal sages.
दानवान्राक्षसांश्चैव गन्धर्वान्पन्नगांस्तथा ।
पुरुषादानि चान्यानि जघ्नुः सत्त्वान्यनेकशः ॥५॥
पुरुषादानि चान्यानि जघ्नुः सत्त्वान्यनेकशः ॥५॥
5. dānavānrākṣasāṁścaiva gandharvānpannagāṁstathā ,
puruṣādāni cānyāni jaghnuḥ sattvānyanekaśaḥ.
puruṣādāni cānyāni jaghnuḥ sattvānyanekaśaḥ.
5.
dānavān rākṣasān ca eva gandharvān pannagān tathā
puruṣādāni ca anyāni jaghnuḥ sattvāni anekaśaḥ
puruṣādāni ca anyāni jaghnuḥ sattvāni anekaśaḥ
5.
They killed the Danavas, Rakshasas, Gandharvas, and Pannagas, and also numerous other man-eating beings.
दानवा राक्षसाश्चैव गन्धर्वाः पन्नगास्तथा ।
न तान्बलस्थान्बाल्येऽपि जघ्नुर्भरतसत्तम ॥६॥
न तान्बलस्थान्बाल्येऽपि जघ्नुर्भरतसत्तम ॥६॥
6. dānavā rākṣasāścaiva gandharvāḥ pannagāstathā ,
na tānbalasthānbālye'pi jaghnurbharatasattama.
na tānbalasthānbālye'pi jaghnurbharatasattama.
6.
dānavāḥ rākṣasāḥ ca eva gandharvāḥ pannagāḥ tathā
na tān balasthān bālye api jaghnuḥ bharatasattama
na tān balasthān bālye api jaghnuḥ bharatasattama
6.
O best of Bharatas, the Danavas, Rakshasas, Gandharvas, and Pannagas could not kill those powerful ones even in their childhood.
जनमेजय उवाच ।
देवदानवसंघानां गन्धर्वाप्सरसां तथा ।
मानवानां च सर्वेषां तथा वै यक्षरक्षसाम् ॥७॥
देवदानवसंघानां गन्धर्वाप्सरसां तथा ।
मानवानां च सर्वेषां तथा वै यक्षरक्षसाम् ॥७॥
7. janamejaya uvāca ,
devadānavasaṁghānāṁ gandharvāpsarasāṁ tathā ,
mānavānāṁ ca sarveṣāṁ tathā vai yakṣarakṣasām.
devadānavasaṁghānāṁ gandharvāpsarasāṁ tathā ,
mānavānāṁ ca sarveṣāṁ tathā vai yakṣarakṣasām.
7.
janamejayaḥ uvāca devadānavasaṃghānām gandharvāpsarasām
tathā mānavānām ca sarveṣām tathā vai yakṣarakṣasām
tathā mānavānām ca sarveṣām tathā vai yakṣarakṣasām
7.
Janamejaya said: "Regarding the multitudes of gods and Danavas, and also of Gandharvas and Apsaras, and of all humans, and indeed of Yakshas and Rakshasas - "
श्रोतुमिच्छामि तत्त्वेन संभवं कृत्स्नमादितः ।
प्राणिनां चैव सर्वेषां सर्वशः सर्वविद्ध्यसि ॥८॥
प्राणिनां चैव सर्वेषां सर्वशः सर्वविद्ध्यसि ॥८॥
8. śrotumicchāmi tattvena saṁbhavaṁ kṛtsnamāditaḥ ,
prāṇināṁ caiva sarveṣāṁ sarvaśaḥ sarvaviddhyasi.
prāṇināṁ caiva sarveṣāṁ sarvaśaḥ sarvaviddhyasi.
8.
śrotum icchāmi tattvena saṃbhavam kṛtsnam āditaḥ
prāṇinām ca eva sarveṣām sarvaśaḥ sarvavit hi asi
prāṇinām ca eva sarveṣām sarvaśaḥ sarvavit hi asi
8.
I desire to hear in truth the entire origin of all living beings from the very beginning, for you are indeed omniscient in every respect.
वैशंपायन उवाच ।
हन्त ते कथयिष्यामि नमस्कृत्वा स्वयंभुवे ।
सुरादीनामहं सम्यग्लोकानां प्रभवाप्ययम् ॥९॥
हन्त ते कथयिष्यामि नमस्कृत्वा स्वयंभुवे ।
सुरादीनामहं सम्यग्लोकानां प्रभवाप्ययम् ॥९॥
9. vaiśaṁpāyana uvāca ,
hanta te kathayiṣyāmi namaskṛtvā svayaṁbhuve ,
surādīnāmahaṁ samyaglokānāṁ prabhavāpyayam.
hanta te kathayiṣyāmi namaskṛtvā svayaṁbhuve ,
surādīnāmahaṁ samyaglokānāṁ prabhavāpyayam.
9.
vaiśaṃpāyana uvāca hanta te kathayiṣyāmi namaskṛtvā
svayaṃbhuve surādīnām aham samyak lokānām prabhavāpyayam
svayaṃbhuve surādīnām aham samyak lokānām prabhavāpyayam
9.
Vaiśampāyana said: Indeed, after bowing down to Svayambhu (the Self-Existent), I will fully narrate to you the creation and dissolution of the worlds, including the gods.
ब्रह्मणो मानसाः पुत्रा विदिताः षण्महर्षयः ।
मरीचिरत्र्यङ्गिरसौ पुलस्त्यः पुलहः क्रतुः ॥१०॥
मरीचिरत्र्यङ्गिरसौ पुलस्त्यः पुलहः क्रतुः ॥१०॥
10. brahmaṇo mānasāḥ putrā viditāḥ ṣaṇmaharṣayaḥ ,
marīciratryaṅgirasau pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ.
marīciratryaṅgirasau pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ.
10.
brahmaṇaḥ mānasāḥ putrāḥ viditāḥ ṣaṭ maharṣayaḥ
marīciḥ atryaṅgirasau pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ
marīciḥ atryaṅgirasau pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ
10.
The six great sages, known as the mind-born sons of Brahmā, are Marīci, Atri and Aṅgiras, Pulastya, Pulaha, and Kratu.
मरीचेः कश्यपः पुत्रः कश्यपात्तु इमाः प्रजाः ।
प्रजज्ञिरे महाभागा दक्षकन्यास्त्रयोदश ॥११॥
प्रजज्ञिरे महाभागा दक्षकन्यास्त्रयोदश ॥११॥
11. marīceḥ kaśyapaḥ putraḥ kaśyapāttu imāḥ prajāḥ ,
prajajñire mahābhāgā dakṣakanyāstrayodaśa.
prajajñire mahābhāgā dakṣakanyāstrayodaśa.
11.
marīceḥ kaśyapaḥ putraḥ kaśyapāt tu imāḥ prajāḥ
prajajñire mahābhāgāḥ dakṣakanyāḥ trayodaśa
prajajñire mahābhāgāḥ dakṣakanyāḥ trayodaśa
11.
Marīci's son was Kaśyapa. And from Kaśyapa, these thirteen illustrious daughters of Dakṣa were born as progeny.
अदितिर्दितिर्दनुः काला अनायुः सिंहिका मुनिः ।
क्रोधा प्रावा अरिष्टा च विनता कपिला तथा ॥१२॥
क्रोधा प्रावा अरिष्टा च विनता कपिला तथा ॥१२॥
12. aditirditirdanuḥ kālā anāyuḥ siṁhikā muniḥ ,
krodhā prāvā ariṣṭā ca vinatā kapilā tathā.
krodhā prāvā ariṣṭā ca vinatā kapilā tathā.
12.
aditiḥ ditiḥ danuḥ kālā anāyuḥ siṃhikā muniḥ
krodhā prāvā ariṣṭā ca vinatā kapilā tathā
krodhā prāvā ariṣṭā ca vinatā kapilā tathā
12.
Aditi, Diti, Danu, Kālā, Anāyu, Siṃhikā, Muni, Krodhā, Prāvā, Ariṣṭā, and Vinatā, Kapilā, and also.
कद्रूश्च मनुजव्याघ्र दक्षकन्यैव भारत ।
एतासां वीर्यसंपन्नं पुत्रपौत्रमनन्तकम् ॥१३॥
एतासां वीर्यसंपन्नं पुत्रपौत्रमनन्तकम् ॥१३॥
13. kadrūśca manujavyāghra dakṣakanyaiva bhārata ,
etāsāṁ vīryasaṁpannaṁ putrapautramanantakam.
etāsāṁ vīryasaṁpannaṁ putrapautramanantakam.
13.
kadrūḥ ca manujavyāghra dakṣakanyā eva bhārata
| etāsām vīryasampannam putrapautram anantakam
| etāsām vīryasampannam putrapautram anantakam
13.
And Kadru, O tiger among men, is indeed a daughter of Daksha, O Bhārata. The immensely powerful sons and grandsons of these (daughters) are countless.
अदित्यां द्वादशादित्याः संभूता भुवनेश्वराः ।
ये राजन्नामतस्तांस्ते कीर्तयिष्यामि भारत ॥१४॥
ये राजन्नामतस्तांस्ते कीर्तयिष्यामि भारत ॥१४॥
14. adityāṁ dvādaśādityāḥ saṁbhūtā bhuvaneśvarāḥ ,
ye rājannāmatastāṁste kīrtayiṣyāmi bhārata.
ye rājannāmatastāṁste kīrtayiṣyāmi bhārata.
14.
adityām dvādaśa ādityāḥ sambhūtāḥ bhuvaneśvarāḥ
| ye rājan nāmatas tān te kīrtayiṣyāmi bhārata
| ye rājan nāmatas tān te kīrtayiṣyāmi bhārata
14.
From Aditi, twelve Adityas were born, who are the lords of the worlds. O King, O Bhārata, I will enumerate them by name to you.
धाता मित्रोऽर्यमा शक्रो वरुणश्चांश एव च ।
भगो विवस्वान्पूषा च सविता दशमस्तथा ॥१५॥
भगो विवस्वान्पूषा च सविता दशमस्तथा ॥१५॥
15. dhātā mitro'ryamā śakro varuṇaścāṁśa eva ca ,
bhago vivasvānpūṣā ca savitā daśamastathā.
bhago vivasvānpūṣā ca savitā daśamastathā.
15.
dhātā mitraḥ aryamā śakraḥ varuṇaḥ ca aṁśaḥ eva
ca | bhagaḥ vivasvān pūṣā ca savitā daśamaḥ tathā
ca | bhagaḥ vivasvān pūṣā ca savitā daśamaḥ tathā
15.
Dhātā, Mitra, Aryamā, Śakra, and Varuṇa, and Aṃśa too; Bhaga, Vivasvān, Pūṣā, and Savitā as the tenth; and furthermore...
एकादशस्तथा त्वष्टा विष्णुर्द्वादश उच्यते ।
जघन्यजः स सर्वेषामादित्यानां गुणाधिकः ॥१६॥
जघन्यजः स सर्वेषामादित्यानां गुणाधिकः ॥१६॥
16. ekādaśastathā tvaṣṭā viṣṇurdvādaśa ucyate ,
jaghanyajaḥ sa sarveṣāmādityānāṁ guṇādhikaḥ.
jaghanyajaḥ sa sarveṣāmādityānāṁ guṇādhikaḥ.
16.
ekādaśaḥ tathā tvaṣṭā viṣṇuḥ dvādaśa ucyate |
jaghanyajaḥ sa sarveṣām ādityānām guṇādhikaḥ
jaghanyajaḥ sa sarveṣām ādityānām guṇādhikaḥ
16.
And similarly, Tvaṣṭā is the eleventh, and Viṣṇu is said to be the twelfth. He, the youngest of all the Adityas, is superior in qualities.
एक एव दितेः पुत्रो हिरण्यकशिपुः स्मृतः ।
नाम्ना ख्यातास्तु तस्येमे पुत्राः पञ्च महात्मनः ॥१७॥
नाम्ना ख्यातास्तु तस्येमे पुत्राः पञ्च महात्मनः ॥१७॥
17. eka eva diteḥ putro hiraṇyakaśipuḥ smṛtaḥ ,
nāmnā khyātāstu tasyeme putrāḥ pañca mahātmanaḥ.
nāmnā khyātāstu tasyeme putrāḥ pañca mahātmanaḥ.
17.
ekaḥ eva diteḥ putraḥ hiraṇyakaśipuḥ smṛtaḥ |
nāmnā khyātāḥ tu tasya ime putrāḥ pañca mahātmanaḥ
nāmnā khyātāḥ tu tasya ime putrāḥ pañca mahātmanaḥ
17.
Indeed, only one son of Diti is remembered as Hiraṇyakaśipu. And by name, these five great-souled sons of his are renowned.
प्रह्रादः पूर्वजस्तेषां संह्रादस्तदनन्तरम् ।
अनुह्रादस्तृतीयोऽभूत्तस्माच्च शिबिबाष्कलौ ॥१८॥
अनुह्रादस्तृतीयोऽभूत्तस्माच्च शिबिबाष्कलौ ॥१८॥
18. prahrādaḥ pūrvajasteṣāṁ saṁhrādastadanantaram ,
anuhrādastṛtīyo'bhūttasmācca śibibāṣkalau.
anuhrādastṛtīyo'bhūttasmācca śibibāṣkalau.
18.
prahrādaḥ pūrvajaḥ teṣām saṃhrādaḥ tat anantaram
anuhrādaḥ tṛtīyaḥ abhūt tasmāt ca śibibāṣkalau
anuhrādaḥ tṛtīyaḥ abhūt tasmāt ca śibibāṣkalau
18.
Prahrāda was the eldest among them, then Saṃhrāda, and Anuhrāda was the third; from him came Śibi and Bāṣkala.
प्रह्रादस्य त्रयः पुत्राः ख्याताः सर्वत्र भारत ।
विरोचनश्च कुम्भश्च निकुम्भश्चेति विश्रुताः ॥१९॥
विरोचनश्च कुम्भश्च निकुम्भश्चेति विश्रुताः ॥१९॥
19. prahrādasya trayaḥ putrāḥ khyātāḥ sarvatra bhārata ,
virocanaśca kumbhaśca nikumbhaśceti viśrutāḥ.
virocanaśca kumbhaśca nikumbhaśceti viśrutāḥ.
19.
prahrādasya trayaḥ putrāḥ khyātāḥ sarvatra bhārata
virocanaḥ ca kumbhaḥ ca nikumbhaḥ ca iti viśrutāḥ
virocanaḥ ca kumbhaḥ ca nikumbhaḥ ca iti viśrutāḥ
19.
O Bhārata, Prahrāda had three sons renowned everywhere: Virocana, Kumbha, and Nikumbha - thus they are well-known.
विरोचनस्य पुत्रोऽभूद्बलिरेकः प्रतापवान् ।
बलेश्च प्रथितः पुत्रो बाणो नाम महासुरः ॥२०॥
बलेश्च प्रथितः पुत्रो बाणो नाम महासुरः ॥२०॥
20. virocanasya putro'bhūdbalirekaḥ pratāpavān ,
baleśca prathitaḥ putro bāṇo nāma mahāsuraḥ.
baleśca prathitaḥ putro bāṇo nāma mahāsuraḥ.
20.
virocanasya putraḥ abhūt baliḥ ekaḥ pratāpavān
baleḥ ca prathitaḥ putraḥ bāṇaḥ nāma mahāsuraḥ
baleḥ ca prathitaḥ putraḥ bāṇaḥ nāma mahāsuraḥ
20.
Virocana had one powerful son, Bali. And Bali's famous son was Bāṇa, a great Asura.
चत्वारिंशद्दनोः पुत्राः ख्याताः सर्वत्र भारत ।
तेषां प्रथमजो राजा विप्रचित्तिर्महायशाः ॥२१॥
तेषां प्रथमजो राजा विप्रचित्तिर्महायशाः ॥२१॥
21. catvāriṁśaddanoḥ putrāḥ khyātāḥ sarvatra bhārata ,
teṣāṁ prathamajo rājā vipracittirmahāyaśāḥ.
teṣāṁ prathamajo rājā vipracittirmahāyaśāḥ.
21.
catvāriṃśat danoḥ putrāḥ khyātāḥ sarvatra bhārata
teṣām prathamajaḥ rājā vipracittiḥ mahāyaśāḥ
teṣām prathamajaḥ rājā vipracittiḥ mahāyaśāḥ
21.
O Bhārata, Danu had forty sons renowned everywhere. Among them, the eldest king was Vipracitti, who was greatly famous.
शम्बरो नमुचिश्चैव पुलोमा चेति विश्रुतः ।
असिलोमा च केशी च दुर्जयश्चैव दानवः ॥२२॥
असिलोमा च केशी च दुर्जयश्चैव दानवः ॥२२॥
22. śambaro namuciścaiva pulomā ceti viśrutaḥ ,
asilomā ca keśī ca durjayaścaiva dānavaḥ.
asilomā ca keśī ca durjayaścaiva dānavaḥ.
22.
śambaraḥ namuciḥ ca eva pulomā ca iti viśrutaḥ
asilomā ca keśī ca durjayaḥ ca eva dānavaḥ
asilomā ca keśī ca durjayaḥ ca eva dānavaḥ
22.
Among them were also Śambara, Namuci, and Pulomā, who is thus renowned, along with Asilomā, Keśī, and Durjaya, a Dānava.
अयःशिरा अश्वशिरा अयःशङ्कुश्च वीर्यवान् ।
तथा गगनमूर्धा च वेगवान्केतुमांश्च यः ॥२३॥
तथा गगनमूर्धा च वेगवान्केतुमांश्च यः ॥२३॥
23. ayaḥśirā aśvaśirā ayaḥśaṅkuśca vīryavān ,
tathā gaganamūrdhā ca vegavānketumāṁśca yaḥ.
tathā gaganamūrdhā ca vegavānketumāṁśca yaḥ.
23.
ayaḥśirā aśvaśirā ayaḥśaṅkuḥ ca vīryavān
tathā gaganamūrdhā ca vegavān ketumān ca yaḥ
tathā gaganamūrdhā ca vegavān ketumān ca yaḥ
23.
Ayaḥśirā, Aśvaśirā, and Ayaḥśaṅku, as well as Vīryavān; similarly, Gaganamūrdhā, Vegavān, and Ketumān, and others (like them).
स्वर्भानुरश्वोऽश्वपतिर्वृषपर्वाजकस्तथा ।
अश्वग्रीवश्च सूक्ष्मश्च तुहुण्डश्च महासुरः ॥२४॥
अश्वग्रीवश्च सूक्ष्मश्च तुहुण्डश्च महासुरः ॥२४॥
24. svarbhānuraśvo'śvapatirvṛṣaparvājakastathā ,
aśvagrīvaśca sūkṣmaśca tuhuṇḍaśca mahāsuraḥ.
aśvagrīvaśca sūkṣmaśca tuhuṇḍaśca mahāsuraḥ.
24.
svarbhānuḥ aśvaḥ aśvapatiḥ vṛṣaparvā ajakaḥ tathā
aśvagrīvaḥ ca sūkṣmaḥ ca Tuhuṇḍaḥ ca mahāsuraḥ
aśvagrīvaḥ ca sūkṣmaḥ ca Tuhuṇḍaḥ ca mahāsuraḥ
24.
Svarbhānu, Aśva, Aśvapati, Vṛṣaparvā, and Ajaka; also Aśvagriva, and Sūkṣma, and Tuhuṇḍa, the great Asura.
इसृपा एकचक्रश्च विरूपाक्षो हराहरौ ।
निचन्द्रश्च निकुम्भश्च कुपथः कापथस्तथा ॥२५॥
निचन्द्रश्च निकुम्भश्च कुपथः कापथस्तथा ॥२५॥
25. isṛpā ekacakraśca virūpākṣo harāharau ,
nicandraśca nikumbhaśca kupathaḥ kāpathastathā.
nicandraśca nikumbhaśca kupathaḥ kāpathastathā.
25.
isṛpā ekacakraḥ ca virūpākṣaḥ harāharau
nicandraḥ ca nikumbhaḥ ca kupathaḥ kāpathaḥ tathā
nicandraḥ ca nikumbhaḥ ca kupathaḥ kāpathaḥ tathā
25.
Isṛpā, Ekacakra, and Virūpākṣa; the Harāhara duo; and Nicandra, and Nikumbha; Kupatha, and Kāpatha, as well.
शरभः शलभश्चैव सूर्याचन्द्रमसौ तथा ।
इति ख्याता दनोर्वंशे दानवाः परिकीर्तिताः ।
अन्यौ तु खलु देवानां सूर्याचन्द्रमसौ स्मृतौ ॥२६॥
इति ख्याता दनोर्वंशे दानवाः परिकीर्तिताः ।
अन्यौ तु खलु देवानां सूर्याचन्द्रमसौ स्मृतौ ॥२६॥
26. śarabhaḥ śalabhaścaiva sūryācandramasau tathā ,
iti khyātā danorvaṁśe dānavāḥ parikīrtitāḥ ,
anyau tu khalu devānāṁ sūryācandramasau smṛtau.
iti khyātā danorvaṁśe dānavāḥ parikīrtitāḥ ,
anyau tu khalu devānāṁ sūryācandramasau smṛtau.
26.
śarabhaḥ śalabhaḥ ca eva sūryācandramasau
tathā iti khyātāḥ danoḥ
vaṁśe dānavāḥ parikīrtitāḥ anyau tu
khalu devānām sūryācandramasau smṛtau
tathā iti khyātāḥ danoḥ
vaṁśe dānavāḥ parikīrtitāḥ anyau tu
khalu devānām sūryācandramasau smṛtau
26.
Śarabha, Śalabha, and indeed Sūrya and Candramas, are thus named. These famous Danavas of Danu's lineage are thus enumerated. However, Sūrya and Candramas are indeed remembered as belonging to the gods.
इमे च वंशे प्रथिताः सत्त्ववन्तो महाबलाः ।
दनुपुत्रा महाराज दश दानवपुङ्गवाः ॥२७॥
दनुपुत्रा महाराज दश दानवपुङ्गवाः ॥२७॥
27. ime ca vaṁśe prathitāḥ sattvavanto mahābalāḥ ,
danuputrā mahārāja daśa dānavapuṅgavāḥ.
danuputrā mahārāja daśa dānavapuṅgavāḥ.
27.
ime ca vaṁśe prathitāḥ sattvavantaḥ mahābalāḥ
danuputrāḥ mahārāja daśa dānavapuṅgavāḥ
danuputrāḥ mahārāja daśa dānavapuṅgavāḥ
27.
And these ten foremost Danavas, O great king, the powerful and mighty sons of Danu, are renowned in her lineage.
एकाक्षो मृतपा वीरः प्रलम्बनरकावपि ।
वातापिः शत्रुतपनः शठश्चैव महासुरः ॥२८॥
वातापिः शत्रुतपनः शठश्चैव महासुरः ॥२८॥
28. ekākṣo mṛtapā vīraḥ pralambanarakāvapi ,
vātāpiḥ śatrutapanaḥ śaṭhaścaiva mahāsuraḥ.
vātāpiḥ śatrutapanaḥ śaṭhaścaiva mahāsuraḥ.
28.
ekākṣaḥ mṛtapā vīraḥ pralambanarakau api
vātāpiḥ śatrutapanaḥ śaṭhaḥ ca eva mahāsuraḥ
vātāpiḥ śatrutapanaḥ śaṭhaḥ ca eva mahāsuraḥ
28.
Ekaaksha, Mritapa, and Vira; Pralamba and Naraka were also [among them]. Vataapi, Shatrutapana, and the cunning great demon as well.
गविष्ठश्च दनायुश्च दीर्घजिह्वश्च दानवः ।
असंख्येयाः स्मृतास्तेषां पुत्राः पौत्राश्च भारत ॥२९॥
असंख्येयाः स्मृतास्तेषां पुत्राः पौत्राश्च भारत ॥२९॥
29. gaviṣṭhaśca danāyuśca dīrghajihvaśca dānavaḥ ,
asaṁkhyeyāḥ smṛtāsteṣāṁ putrāḥ pautrāśca bhārata.
asaṁkhyeyāḥ smṛtāsteṣāṁ putrāḥ pautrāśca bhārata.
29.
gaviṣṭhaḥ ca danāyuḥ ca dīrghajihvaḥ ca dānavaḥ
asaṅkhyeyāḥ smṛtāḥ teṣām putrāḥ pautrāḥ ca bhārata
asaṅkhyeyāḥ smṛtāḥ teṣām putrāḥ pautrāḥ ca bhārata
29.
Gavistha, Danayu, and Dirghajihva the Danava (demon) – their sons and grandsons, O Bhārata, are said to be countless.
सिंहिका सुषुवे पुत्रं राहुं चन्द्रार्कमर्दनम् ।
सुचन्द्रं चन्द्रहन्तारं तथा चन्द्रविमर्दनम् ॥३०॥
सुचन्द्रं चन्द्रहन्तारं तथा चन्द्रविमर्दनम् ॥३०॥
30. siṁhikā suṣuve putraṁ rāhuṁ candrārkamardanam ,
sucandraṁ candrahantāraṁ tathā candravimardanam.
sucandraṁ candrahantāraṁ tathā candravimardanam.
30.
siṁhikā suṣuve putram rāhum candrārkamardanam
sucandram candrahantāram tathā candravimardanam
sucandram candrahantāram tathā candravimardanam
30.
Siṁhikā gave birth to a son, Rāhu, who torments the moon and sun. (She also bore) Sucandra, the killer of the moon, and furthermore, Chandravimardana.
क्रूरस्वभावं क्रूरायाः पुत्रपौत्रमनन्तकम् ।
गणः क्रोधवशो नाम क्रूरकर्मारिमर्दनः ॥३१॥
गणः क्रोधवशो नाम क्रूरकर्मारिमर्दनः ॥३१॥
31. krūrasvabhāvaṁ krūrāyāḥ putrapautramanantakam ,
gaṇaḥ krodhavaśo nāma krūrakarmārimardanaḥ.
gaṇaḥ krodhavaśo nāma krūrakarmārimardanaḥ.
31.
krūrasvabhāvam krūrāyāḥ putrapautram anantakam
gaṇaḥ krodhavaśaḥ nāma krūrakarmārimardanaḥ
gaṇaḥ krodhavaśaḥ nāma krūrakarmārimardanaḥ
31.
The cruel-natured, countless sons and grandsons of Krūrā; a multitude by the name of Krodhavaśa, whose cruel deeds crush enemies.
अनायुषः पुनः पुत्राश्चत्वारोऽसुरपुंगवाः ।
विक्षरो बलवीरौ च वृत्रश्चैव महासुरः ॥३२॥
विक्षरो बलवीरौ च वृत्रश्चैव महासुरः ॥३२॥
32. anāyuṣaḥ punaḥ putrāścatvāro'surapuṁgavāḥ ,
vikṣaro balavīrau ca vṛtraścaiva mahāsuraḥ.
vikṣaro balavīrau ca vṛtraścaiva mahāsuraḥ.
32.
anāyuṣaḥ punaḥ putrāḥ catvāraḥ asurapuṅgavāḥ
vikṣaraḥ balavīrau ca vṛtraḥ ca eva mahāsuraḥ
vikṣaraḥ balavīrau ca vṛtraḥ ca eva mahāsuraḥ
32.
Furthermore, Anāyu had four sons, who were preeminent among the Asuras. They were Vikṣara; Bala and Vīra; and Vṛtra, who was indeed a great demon.
कालायाः प्रथिताः पुत्राः कालकल्पाः प्रहारिणः ।
भुवि ख्याता महावीर्या दानवेषु परंतपाः ॥३३॥
भुवि ख्याता महावीर्या दानवेषु परंतपाः ॥३३॥
33. kālāyāḥ prathitāḥ putrāḥ kālakalpāḥ prahāriṇaḥ ,
bhuvi khyātā mahāvīryā dānaveṣu paraṁtapāḥ.
bhuvi khyātā mahāvīryā dānaveṣu paraṁtapāḥ.
33.
kālāyāḥ prathitāḥ putrāḥ kālakalpāḥ prahāriṇaḥ
bhuvi khyātāḥ mahāvīryāḥ dānaveṣu paraṃtapāḥ
bhuvi khyātāḥ mahāvīryāḥ dānaveṣu paraṃtapāḥ
33.
Kālā's famous sons were like Death himself, formidable attackers, renowned on earth for their immense power, and tormentors of enemies among the Danavas.
विनाशनश्च क्रोधश्च हन्ता क्रोधस्य चापरः ।
क्रोधशत्रुस्तथैवान्यः कालेया इति विश्रुताः ॥३४॥
क्रोधशत्रुस्तथैवान्यः कालेया इति विश्रुताः ॥३४॥
34. vināśanaśca krodhaśca hantā krodhasya cāparaḥ ,
krodhaśatrustathaivānyaḥ kāleyā iti viśrutāḥ.
krodhaśatrustathaivānyaḥ kāleyā iti viśrutāḥ.
34.
vināśanaḥ ca krodhaḥ ca hantā krodhasya ca aparaḥ
krodhaśatruḥ tathā eva anyaḥ kāleyāḥ iti viśrutāḥ
krodhaśatruḥ tathā eva anyaḥ kāleyāḥ iti viśrutāḥ
34.
Among them were Vinaśana, Krodha, Hantā (the destroyer of Krodha), and another, Krodhaśatru. These are thus known as the Kāleyas.
असुराणामुपाध्यायः शुक्रस्त्वृषिसुतोऽभवत् ।
ख्याताश्चोशनसः पुत्राश्चत्वारोऽसुरयाजकाः ॥३५॥
ख्याताश्चोशनसः पुत्राश्चत्वारोऽसुरयाजकाः ॥३५॥
35. asurāṇāmupādhyāyaḥ śukrastvṛṣisuto'bhavat ,
khyātāścośanasaḥ putrāścatvāro'surayājakāḥ.
khyātāścośanasaḥ putrāścatvāro'surayājakāḥ.
35.
asurāṇām upādhyāyaḥ śukraḥ tu ṛṣisutaḥ abhavat
khyātāḥ ca uśanasaḥ putrāḥ catvāraḥ asurayājakāḥ
khyātāḥ ca uśanasaḥ putrāḥ catvāraḥ asurayājakāḥ
35.
Indeed, Śukra, a sage's son, became the preceptor of the Asuras. And four famous sons of Uśanas (Śukra) were the priests who performed sacrifices for the Asuras.
त्वष्टावरस्तथात्रिश्च द्वावन्यौ मन्त्रकर्मिणौ ।
तेजसा सूर्यसंकाशा ब्रह्मलोकप्रभावनाः ॥३६॥
तेजसा सूर्यसंकाशा ब्रह्मलोकप्रभावनाः ॥३६॥
36. tvaṣṭāvarastathātriśca dvāvanyau mantrakarmiṇau ,
tejasā sūryasaṁkāśā brahmalokaprabhāvanāḥ.
tejasā sūryasaṁkāśā brahmalokaprabhāvanāḥ.
36.
tvaṣṭā varaḥ tathā atriḥ ca dvau anyau mantrakarmiṇau
tejasā sūryasaṃkāśāḥ brahmalokaprabhāvanāḥ
tejasā sūryasaṃkāśāḥ brahmalokaprabhāvanāḥ
36.
Tvaṣṭā, Vara, and Atri, along with two other performers of sacred rites, were resplendent like the sun and caused the Brahma-loka to flourish.
इत्येष वंशप्रभवः कथितस्ते तरस्विनाम् ।
असुराणां सुराणां च पुराणे संश्रुतो मया ॥३७॥
असुराणां सुराणां च पुराणे संश्रुतो मया ॥३७॥
37. ityeṣa vaṁśaprabhavaḥ kathitaste tarasvinām ,
asurāṇāṁ surāṇāṁ ca purāṇe saṁśruto mayā.
asurāṇāṁ surāṇāṁ ca purāṇe saṁśruto mayā.
37.
iti eṣaḥ vaṃśaprabhavaḥ kathitaḥ te tarasvinām
asurāṇām surāṇām ca purāṇe saṃśrutaḥ mayā
asurāṇām surāṇām ca purāṇe saṃśrutaḥ mayā
37.
Thus, this origin of the lineage of the powerful ones – both Asuras and Suras – has been recounted to you, as I heard it in the Purāṇas.
एतेषां यदपत्यं तु न शक्यं तदशेषतः ।
प्रसंख्यातुं महीपाल गुणभूतमनन्तकम् ॥३८॥
प्रसंख्यातुं महीपाल गुणभूतमनन्तकम् ॥३८॥
38. eteṣāṁ yadapatyaṁ tu na śakyaṁ tadaśeṣataḥ ,
prasaṁkhyātuṁ mahīpāla guṇabhūtamanantakam.
prasaṁkhyātuṁ mahīpāla guṇabhūtamanantakam.
38.
eteṣām yat apatyam tu na śakyam tat aśeṣataḥ
prasaṃkhyātum mahīpāla guṇabhūtam anantakam
prasaṃkhyātum mahīpāla guṇabhūtam anantakam
38.
O King, it is truly not possible to fully enumerate the offspring of these (beings), as they are manifold and infinite.
तार्क्ष्यश्चारिष्टनेमिश्च तथैव गरुडारुणौ ।
आरुणिर्वारुणिश्चैव वैनतेया इति स्मृताः ॥३९॥
आरुणिर्वारुणिश्चैव वैनतेया इति स्मृताः ॥३९॥
39. tārkṣyaścāriṣṭanemiśca tathaiva garuḍāruṇau ,
āruṇirvāruṇiścaiva vainateyā iti smṛtāḥ.
āruṇirvāruṇiścaiva vainateyā iti smṛtāḥ.
39.
tārkṣyaḥ ca ariṣṭanemiḥ ca tathā eva garuḍāruṇau
āruṇiḥ vāruṇiḥ ca eva vainateyāḥ iti smṛtāḥ
āruṇiḥ vāruṇiḥ ca eva vainateyāḥ iti smṛtāḥ
39.
Tārkṣya, Ariṣṭanemi, and similarly Garuḍa and Aruṇa, along with Āruṇi and Vāruṇi, are indeed remembered as the Vainateyas.
शेषोऽनन्तो वासुकिश्च तक्षकश्च भुजंगमः ।
कूर्मश्च कुलिकश्चैव काद्रवेया महाबलाः ॥४०॥
कूर्मश्च कुलिकश्चैव काद्रवेया महाबलाः ॥४०॥
40. śeṣo'nanto vāsukiśca takṣakaśca bhujaṁgamaḥ ,
kūrmaśca kulikaścaiva kādraveyā mahābalāḥ.
kūrmaśca kulikaścaiva kādraveyā mahābalāḥ.
40.
śeṣaḥ anantaḥ vāsukiḥ ca takṣakaḥ ca bhujamgamaḥ
kūrmaḥ ca kulikaḥ ca eva kādraveyāḥ mahābalāḥ
kūrmaḥ ca kulikaḥ ca eva kādraveyāḥ mahābalāḥ
40.
Śeṣa (Ananta), Vāsuki, Takṣaka, Bhujamgama, Kūrma, and Kulika are the mighty Kādraveyas (sons of Kadru).
भीमसेनोग्रसेनौ च सुपर्णो वरुणस्तथा ।
गोपतिर्धृतराष्ट्रश्च सूर्यवर्चाश्च सप्तमः ॥४१॥
गोपतिर्धृतराष्ट्रश्च सूर्यवर्चाश्च सप्तमः ॥४१॥
41. bhīmasenograsenau ca suparṇo varuṇastathā ,
gopatirdhṛtarāṣṭraśca sūryavarcāśca saptamaḥ.
gopatirdhṛtarāṣṭraśca sūryavarcāśca saptamaḥ.
41.
bhīmasenograsenau ca suparṇaḥ varuṇaḥ tathā
gopatiḥ dhṛtarāṣṭraḥ ca sūryavarcāḥ ca saptamaḥ
gopatiḥ dhṛtarāṣṭraḥ ca sūryavarcāḥ ca saptamaḥ
41.
Bhīmasena and Ugrasena, Suparṇa, and likewise Varuṇa; Gopati, Dhṛtarāṣṭra, and Sūryavarcas, the seventh among them.
पत्रवानर्कपर्णश्च प्रयुतश्चैव विश्रुतः ।
भीमश्चित्ररथश्चैव विख्यातः सर्वविद्वशी ॥४२॥
भीमश्चित्ररथश्चैव विख्यातः सर्वविद्वशी ॥४२॥
42. patravānarkaparṇaśca prayutaścaiva viśrutaḥ ,
bhīmaścitrarathaścaiva vikhyātaḥ sarvavidvaśī.
bhīmaścitrarathaścaiva vikhyātaḥ sarvavidvaśī.
42.
patravān arkaparṇaḥ ca prayutaḥ ca eva viśrutaḥ
bhīmaḥ citrarathaḥ ca eva vikhyātaḥ sarvavid vaśī
bhīmaḥ citrarathaḥ ca eva vikhyātaḥ sarvavid vaśī
42.
Patravān, Arkaparṇa, Prayuta, and also Viśruta; Bhīma and Citraratha; and Vikhyāta, who is renowned, all-knowing, and self-controlled.
तथा शालिशिरा राजन्प्रद्युम्नश्च चतुर्दशः ।
कलिः पञ्चदशश्चैव नारदश्चैव षोडशः ।
इत्येते देवगन्धर्वा मौनेयाः परिकीर्तिताः ॥४३॥
कलिः पञ्चदशश्चैव नारदश्चैव षोडशः ।
इत्येते देवगन्धर्वा मौनेयाः परिकीर्तिताः ॥४३॥
43. tathā śāliśirā rājanpradyumnaśca caturdaśaḥ ,
kaliḥ pañcadaśaścaiva nāradaścaiva ṣoḍaśaḥ ,
ityete devagandharvā mauneyāḥ parikīrtitāḥ.
kaliḥ pañcadaśaścaiva nāradaścaiva ṣoḍaśaḥ ,
ityete devagandharvā mauneyāḥ parikīrtitāḥ.
43.
tathā śāliśirā rājan pradyumnaḥ ca
caturdaśaḥ kaliḥ pañcadaśaḥ ca eva
nāradaḥ ca eva ṣoḍaśaḥ iti ete
devagandharvāḥ mauneyāḥ parikīrtitāḥ
caturdaśaḥ kaliḥ pañcadaśaḥ ca eva
nāradaḥ ca eva ṣoḍaśaḥ iti ete
devagandharvāḥ mauneyāḥ parikīrtitāḥ
43.
O King, similarly, Shalisiras, and Pradyumna as the fourteenth, Kali as the fifteenth, and Narada as the sixteenth - these celestial Gandharvas are proclaimed as the Mauneyas.
अतस्तु भूतान्यन्यानि कीर्तयिष्यामि भारत ।
अनवद्यामनुवशामनूनामरुणां प्रियाम् ।
अनूपां सुभगां भासीमिति प्रावा व्यजायत ॥४४॥
अनवद्यामनुवशामनूनामरुणां प्रियाम् ।
अनूपां सुभगां भासीमिति प्रावा व्यजायत ॥४४॥
44. atastu bhūtānyanyāni kīrtayiṣyāmi bhārata ,
anavadyāmanuvaśāmanūnāmaruṇāṁ priyām ,
anūpāṁ subhagāṁ bhāsīmiti prāvā vyajāyata.
anavadyāmanuvaśāmanūnāmaruṇāṁ priyām ,
anūpāṁ subhagāṁ bhāsīmiti prāvā vyajāyata.
44.
ataḥ tu bhūtāni anyāni kīrtayiṣyāmi
bhārata anavadyām anuvaśām
anūnām aruṇām priyām anūpām
subhagām bhāsīm iti prāvā vyajāyata
bhārata anavadyām anuvaśām
anūnām aruṇām priyām anūpām
subhagām bhāsīm iti prāvā vyajāyata
44.
O Bharata, therefore, I shall now enumerate other beings. Thus, Prava gave birth to Anavadya, Anuvasha, Anūna, Aruna, Priya, Anupa, Subhaga, and Bhasi.
सिद्धः पूर्णश्च बर्ही च पूर्णाशश्च महायशाः ।
ब्रह्मचारी रतिगुणः सुपर्णश्चैव सप्तमः ॥४५॥
ब्रह्मचारी रतिगुणः सुपर्णश्चैव सप्तमः ॥४५॥
45. siddhaḥ pūrṇaśca barhī ca pūrṇāśaśca mahāyaśāḥ ,
brahmacārī ratiguṇaḥ suparṇaścaiva saptamaḥ.
brahmacārī ratiguṇaḥ suparṇaścaiva saptamaḥ.
45.
siddhaḥ pūrṇaḥ ca barhī ca pūrṇāśaḥ ca mahāyaśāḥ
brahmacārī ratiguṇaḥ suparṇaḥ ca eva saptamaḥ
brahmacārī ratiguṇaḥ suparṇaḥ ca eva saptamaḥ
45.
Siddha, Purna, Barhi, Purnasha, and Mahayashas; Brahmachari Ratiguna, and Suparna, indeed the seventh.
विश्वावसुश्च भानुश्च सुचन्द्रो दशमस्तथा ।
इत्येते देवगन्धर्वाः प्रावेयाः परिकीर्तिताः ॥४६॥
इत्येते देवगन्धर्वाः प्रावेयाः परिकीर्तिताः ॥४६॥
46. viśvāvasuśca bhānuśca sucandro daśamastathā ,
ityete devagandharvāḥ prāveyāḥ parikīrtitāḥ.
ityete devagandharvāḥ prāveyāḥ parikīrtitāḥ.
46.
viśvāvasuḥ ca bhānuḥ ca sucandraḥ daśamaḥ tathā
iti ete devagandharvāḥ prāveyāḥ parikīrtitāḥ
iti ete devagandharvāḥ prāveyāḥ parikīrtitāḥ
46.
Vishvavasu, Bhanu, and Suchandra, similarly the tenth - these celestial Gandharvas are proclaimed as the Praveyas.
इमं त्वप्सरसां वंशं विदितं पुण्यलक्षणम् ।
प्रावासूत महाभागा देवी देवर्षितः पुरा ॥४७॥
प्रावासूत महाभागा देवी देवर्षितः पुरा ॥४७॥
47. imaṁ tvapsarasāṁ vaṁśaṁ viditaṁ puṇyalakṣaṇam ,
prāvāsūta mahābhāgā devī devarṣitaḥ purā.
prāvāsūta mahābhāgā devī devarṣitaḥ purā.
47.
imam tu apsarasām vaṃśam viditam puṇyalakṣaṇam
prāvā asūt mahābhāgā devī devarṣitaḥ purā
prāvā asūt mahābhāgā devī devarṣitaḥ purā
47.
But formerly, the illustrious goddess Prava gave birth to this lineage of Apsaras, known for its auspicious characteristics, from a divine sage.
अलम्बुसा मिश्रकेषी विद्युत्पर्णा तुलानघा ।
अरुणा रक्षिता चैव रम्भा तद्वन्मनोरमा ॥४८॥
अरुणा रक्षिता चैव रम्भा तद्वन्मनोरमा ॥४८॥
48. alambusā miśrakeṣī vidyutparṇā tulānaghā ,
aruṇā rakṣitā caiva rambhā tadvanmanoramā.
aruṇā rakṣitā caiva rambhā tadvanmanoramā.
48.
alambusā miśrakeśī vidyutparṇā tulā anaghā
aruṇā rakṣitā ca eva rambhā tadvat manoramā
aruṇā rakṣitā ca eva rambhā tadvat manoramā
48.
Alambusa, Mishrakesi, Vidyutparna, Tula, Anagha, Aruna, and Rakshita, as well as Rambha and Manorama are similarly mentioned.
असिता च सुबाहुश्च सुव्रता सुभुजा तथा ।
सुप्रिया चातिबाहुश्च विख्यातौ च हहाहुहू ।
तुम्बुरुश्चेति चत्वारः स्मृता गन्धर्वसत्तमाः ॥४९॥
सुप्रिया चातिबाहुश्च विख्यातौ च हहाहुहू ।
तुम्बुरुश्चेति चत्वारः स्मृता गन्धर्वसत्तमाः ॥४९॥
49. asitā ca subāhuśca suvratā subhujā tathā ,
supriyā cātibāhuśca vikhyātau ca hahāhuhū ,
tumburuśceti catvāraḥ smṛtā gandharvasattamāḥ.
supriyā cātibāhuśca vikhyātau ca hahāhuhū ,
tumburuśceti catvāraḥ smṛtā gandharvasattamāḥ.
49.
asitā ca subāhuḥ ca suvratā subhujā
tathā supriyā ca atibāhuḥ ca
vikhyātau ca hahāhūhū tumburuḥ ca iti
catvāraḥ smṛtāḥ gandharvasattamāḥ
tathā supriyā ca atibāhuḥ ca
vikhyātau ca hahāhūhū tumburuḥ ca iti
catvāraḥ smṛtāḥ gandharvasattamāḥ
49.
Asita, Subahu, Suvrata, and Subhuja; also Supriya and Atibahu are Gandharvas. Furthermore, Atibahu, the two famous Haha and Huhu, and Tumburu – these four are remembered as the best among Gandharvas.
अमृतं ब्राह्मणा गावो गन्धर्वाप्सरसस्तथा ।
अपत्यं कपिलायास्तु पुराणे परिकीर्तितम् ॥५०॥
अपत्यं कपिलायास्तु पुराणे परिकीर्तितम् ॥५०॥
50. amṛtaṁ brāhmaṇā gāvo gandharvāpsarasastathā ,
apatyaṁ kapilāyāstu purāṇe parikīrtitam.
apatyaṁ kapilāyāstu purāṇe parikīrtitam.
50.
amṛtam brāhmaṇāḥ gāvaḥ gandharvāpsarasaḥ
tathā apatyam kapilāyāḥ tu purāṇe parikīrtitam
tathā apatyam kapilāyāḥ tu purāṇe parikīrtitam
50.
Nectar, Brahmins, cows, and likewise Gandharvas and Apsaras - these are indeed declared in the Purana as the offspring of Kapila.
इति ते सर्वभूतानां संभवः कथितो मया ।
यथावत्परिसंख्यातो गन्धर्वाप्सरसां तथा ॥५१॥
यथावत्परिसंख्यातो गन्धर्वाप्सरसां तथा ॥५१॥
51. iti te sarvabhūtānāṁ saṁbhavaḥ kathito mayā ,
yathāvatparisaṁkhyāto gandharvāpsarasāṁ tathā.
yathāvatparisaṁkhyāto gandharvāpsarasāṁ tathā.
51.
iti te sarvabhūtānām sambhavaḥ kathitaḥ mayā
yathāvat parisaṅkhyātaḥ gandharvāpsarasām tathā
yathāvat parisaṅkhyātaḥ gandharvāpsarasām tathā
51.
Thus, I have recounted to you the origin of all beings, as well as the Gandharvas and Apsaras, precisely as it has been enumerated.
भुजगानां सुपर्णानां रुद्राणां मरुतां तथा ।
गवां च ब्राह्मणानां च श्रीमतां पुण्यकर्मणाम् ॥५२॥
गवां च ब्राह्मणानां च श्रीमतां पुण्यकर्मणाम् ॥५२॥
52. bhujagānāṁ suparṇānāṁ rudrāṇāṁ marutāṁ tathā ,
gavāṁ ca brāhmaṇānāṁ ca śrīmatāṁ puṇyakarmaṇām.
gavāṁ ca brāhmaṇānāṁ ca śrīmatāṁ puṇyakarmaṇām.
52.
bhujagānām suparṇānām rudrāṇām marutām tathā
gavām ca brāhmaṇānām ca śrīmatām puṇyakarmaṇām
gavām ca brāhmaṇānām ca śrīmatām puṇyakarmaṇām
52.
The origins of the Serpents, the Suparnas, the Rudras, and the Maruts, as well as those of cows and Brahmins - the prosperous ones of meritorious deeds - were also recounted.
आयुष्यश्चैव पुण्यश्च धन्यः श्रुतिसुखावहः ।
श्रोतव्यश्चैव सततं श्राव्यश्चैवानसूयता ॥५३॥
श्रोतव्यश्चैव सततं श्राव्यश्चैवानसूयता ॥५३॥
53. āyuṣyaścaiva puṇyaśca dhanyaḥ śrutisukhāvahaḥ ,
śrotavyaścaiva satataṁ śrāvyaścaivānasūyatā.
śrotavyaścaiva satataṁ śrāvyaścaivānasūyatā.
53.
āyuṣyaḥ ca eva puṇyaḥ ca dhanyaḥ śrutisukhāvahaḥ |
śrotavyaḥ ca eva satatam śrāvyaḥ ca eva anasūyatā
śrotavyaḥ ca eva satatam śrāvyaḥ ca eva anasūyatā
53.
This (text/narrative) indeed promotes longevity, is meritorious, auspicious, and pleasant to hear. It should always be listened to and proclaimed by one who is ungrudging.
इमं तु वंशं नियमेन यः पठेन्महात्मनां ब्राह्मणदेवसंनिधौ ।
अपत्यलाभं लभते स पुष्कलं श्रियं यशः प्रेत्य च शोभनां गतिम् ॥५४॥
अपत्यलाभं लभते स पुष्कलं श्रियं यशः प्रेत्य च शोभनां गतिम् ॥५४॥
54. imaṁ tu vaṁśaṁ niyamena yaḥ paṭhe;nmahātmanāṁ brāhmaṇadevasaṁnidhau ,
apatyalābhaṁ labhate sa puṣkalaṁ; śriyaṁ yaśaḥ pretya ca śobhanāṁ gatim.
apatyalābhaṁ labhate sa puṣkalaṁ; śriyaṁ yaśaḥ pretya ca śobhanāṁ gatim.
54.
imam tu vaṃśam niyamena yaḥ paṭhet
mahātmanām brāhmaṇadevasannidhau |
apatyalābham labhate saḥ puṣkalam
śriyam yaśaḥ pretya ca śobhanām gatim
mahātmanām brāhmaṇadevasannidhau |
apatyalābham labhate saḥ puṣkalam
śriyam yaśaḥ pretya ca śobhanām gatim
54.
Whoever recites this lineage of great souls regularly in the presence of Brahmins and gods, he obtains abundant offspring, prosperity, fame, and an excellent destiny after death.
Links to all chapters:
ādi parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59 (current chapter)
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47