Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-133

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
उमोवाच ।
किंशीलाः किंसमाचाराः पुरुषाः कैश्च कर्मभिः ।
स्वर्गं समभिपद्यन्ते संप्रदानेन केन वा ॥१॥
1. umovāca ,
kiṁśīlāḥ kiṁsamācārāḥ puruṣāḥ kaiśca karmabhiḥ ,
svargaṁ samabhipadyante saṁpradānena kena vā.
1. umā uvāca kim-śīlāḥ kim-samācārāḥ puruṣāḥ kaiḥ ca
karmabhiḥ svargam samabhipadyante sampradānena kena vā
1. umā uvāca puruṣāḥ kim-śīlāḥ kim-samācārāḥ kaiḥ ca
karmabhiḥ kena vā sampradānena svargam samabhipadyante
1. Uma said: 'What kind of character and conduct do persons possess, and by what actions (karma) do they attain heaven, or by what kind of donation?'
महेश्वर उवाच ।
दाता ब्राह्मणसत्कर्ता दीनान्धकृपणादिषु ।
भक्ष्यभोज्यान्नपानानां वाससां च प्रदायकः ॥२॥
2. maheśvara uvāca ,
dātā brāhmaṇasatkartā dīnāndhakṛpaṇādiṣu ,
bhakṣyabhojyānnapānānāṁ vāsasāṁ ca pradāyakaḥ.
2. maheśvaraḥ uvāca dātā brāhmaṇa-satkartā dīna-andha-kṛpaṇa-ādiṣu
bhakṣya-bhojya-anna-pānānām vāsasām ca pradāyakaḥ
2. maheśvaraḥ uvāca dātā brāhmaṇa-satkartā dīna-andha-kṛpaṇa-ādiṣu
bhakṣya-bhojya-anna-pānānām vāsasām ca pradāyakaḥ
2. Mahesvara said: 'He is a giver, an honorer of brahmins (brāhmaṇas), and a provider of chewable foods, edible foods, staple grains, and drinks, as well as clothing, for the poor, the blind, the miserable, and similar individuals.'
प्रतिश्रयान्सभाः कूपान्प्रपाः पुष्करिणीस्तथा ।
नैत्यकानि च सर्वाणि किमिच्छकमतीव च ॥३॥
3. pratiśrayānsabhāḥ kūpānprapāḥ puṣkariṇīstathā ,
naityakāni ca sarvāṇi kimicchakamatīva ca.
3. pratiśrayān sabhāḥ kūpān prapāḥ puṣkariṇīḥ tathā
| naityakāni ca sarvāṇi kimicchakam atīva ca
3. pratiśrayān sabhāḥ kūpān prapāḥ puṣkariṇīḥ
tathā ca sarvāṇi naityakāni ca atīva kimicchakam
3. One who provides shelters, assembly halls, wells, water-distribution stations, and lotus ponds; and also all customary provisions and whatever is greatly desired.
आसनं शयनं यानं धनं रत्नं गृहांस्तथा ।
सस्यजातानि सर्वाणि गाः क्षेत्राण्यथ योषितः ॥४॥
4. āsanaṁ śayanaṁ yānaṁ dhanaṁ ratnaṁ gṛhāṁstathā ,
sasyajātāni sarvāṇi gāḥ kṣetrāṇyatha yoṣitaḥ.
4. āsanaṃ śayanaṃ yānaṃ dhanaṃ ratnaṃ gṛhān tathā
| sasyajātāni sarvāṇi gāḥ kṣetrāṇi atha yoṣitaḥ
4. āsanaṃ śayanaṃ yānaṃ dhanaṃ ratnaṃ tathā gṛhān
sarvāṇi sasyajātāni gāḥ atha kṣetrāṇi yoṣitaḥ
4. And one who provides seats, beds, vehicles, wealth, jewels, and houses; all kinds of grain, cows, fields, and then women (wives).
सुप्रतीतमना नित्यं यः प्रयच्छति मानवः ।
एवंभूतो मृतो देवि देवलोकेऽभिजायते ॥५॥
5. supratītamanā nityaṁ yaḥ prayacchati mānavaḥ ,
evaṁbhūto mṛto devi devaloke'bhijāyate.
5. supratītamanā nityam yaḥ prayacchati mānavaḥ
| evaṃbhūtaḥ mṛtaḥ devi devaloke abhijāyate
5. devi yaḥ mānavaḥ supratītamanā nityam
prayacchati evaṃbhūtaḥ mṛtaḥ devaloke abhijāyate
5. O goddess (devi), the human being who constantly gives (these things) with a very pleased mind, after dying and becoming such, is born in the divine realm (devaloka).
तत्रोष्य सुचिरं कालं भुक्त्वा भोगाननुत्तमान् ।
सहाप्सरोभिर्मुदितो रमित्वा नन्दनादिषु ॥६॥
6. tatroṣya suciraṁ kālaṁ bhuktvā bhogānanuttamān ,
sahāpsarobhirmudito ramitvā nandanādiṣu.
6. tatra uṣya suciram kālam bhuktvā bhogān anuttamān
| saha apsarobhiḥ muditaḥ ramitvā nandanādiṣu
6. tatra suciram kālam uṣya anuttamān bhogān bhuktvā
apsarobhiḥ saha muditaḥ nandanādiṣu ramitvā
6. Having resided there for a very long time, and having enjoyed unparalleled pleasures (bhoga), he, joyful with apsaras, dallies in Nandana (garden) and other such places.
तस्मात्स्वर्गाच्च्युतो लोकान्मानुषेषूपजायते ।
महाभोगे कुले देवि धनधान्यसमाचिते ॥७॥
7. tasmātsvargāccyuto lokānmānuṣeṣūpajāyate ,
mahābhoge kule devi dhanadhānyasamācite.
7. tasmāt svargāt cyutaḥ lokān mānuṣeṣu upajāyate
mahābhoge kule devi dhanadhānyasamācite
7. devi tasmāt svargāt cyutaḥ mānuṣeṣu
dhanadhānyasamācite mahābhoge kule upajāyate
7. Therefore, O goddess, having fallen from heaven, one is born among humans into a family of great enjoyment, replete with wealth and grains.
तत्र कामगुणैः सर्वैः समुपेतो मुदा युतः ।
महाभोगो महाकोशो धनी भवति मानवः ॥८॥
8. tatra kāmaguṇaiḥ sarvaiḥ samupeto mudā yutaḥ ,
mahābhogo mahākośo dhanī bhavati mānavaḥ.
8. tatra kāmaguṇaiḥ sarvaiḥ samupetaḥ mudā yutaḥ
mahābhogaḥ mahākośaḥ dhanī bhavati mānavaḥ
8. tatra mānavaḥ sarvaiḥ kāmaguṇaiḥ samupetaḥ
mudā yutaḥ mahābhogaḥ mahākośaḥ dhanī bhavati
8. There, endowed with all desirable pleasures and filled with joy, that human becomes one of great prosperity, immense wealth, and great riches.
एते देवि महाभोगाः प्राणिनो दानशीलिनः ।
ब्रह्मणा वै पुरा प्रोक्ताः सर्वस्य प्रियदर्शनाः ॥९॥
9. ete devi mahābhogāḥ prāṇino dānaśīlinaḥ ,
brahmaṇā vai purā proktāḥ sarvasya priyadarśanāḥ.
9. ete devi mahābhogāḥ prāṇinaḥ dānaśīlinaḥ
brahmaṇā vai purā proktāḥ sarvasya priyadarśanāḥ
9. devi ete mahābhogāḥ dānaśīlinaḥ prāṇinaḥ
brahmaṇā vai purā sarvasya priyadarśanāḥ proktāḥ
9. O goddess, these living beings who enjoy great prosperity and are generous, were indeed formerly declared by Brahmā (brahman) to be pleasing in appearance to all.
अपरे मानवा देवि प्रदानकृपणा द्विजैः ।
याचिता न प्रयच्छन्ति विद्यमानेऽप्यबुद्धयः ॥१०॥
10. apare mānavā devi pradānakṛpaṇā dvijaiḥ ,
yācitā na prayacchanti vidyamāne'pyabuddhayaḥ.
10. apare mānavāḥ devi pradānakṛpaṇāḥ dvijaiḥ
yācitāḥ na prayacchanti vidyamāne api abuddhayaḥ
10. devi apare mānavāḥ pradānakṛpaṇāḥ abuddhayaḥ
vidyamāne api dvijaiḥ yācitāḥ na prayacchanti
10. O goddess, other humans are miserly in giving; even when entreated by the twice-born (dvijaiḥ), they do not give, despite having resources, being foolish.
दीनान्धकृपणान्दृष्ट्वा भिक्षुकानतिथीनपि ।
याच्यमाना निवर्तन्ते जिह्वालोभसमन्विताः ॥११॥
11. dīnāndhakṛpaṇāndṛṣṭvā bhikṣukānatithīnapi ,
yācyamānā nivartante jihvālobhasamanvitāḥ.
11. dīna-andha-kṛpaṇān dṛṣṭvā bhikṣukān atithīn api
yācyamānāḥ nivartante jihvā-lobha-samanvitāḥ
11. yācyamānāḥ jihvā-lobha-samanvitāḥ dīna-andha-kṛpaṇān
bhikṣukān atithīn api dṛṣṭvā nivartante
11. Having seen the poor, the blind, the wretched, beggars, and even guests, those who are entreated turn away, afflicted by greed for gratification (jihvā-lobha).
न धनानि न वासांसि न भोगान्न च काञ्चनम् ।
न गावो नान्नविकृतिं प्रयच्छन्ति कदाचन ॥१२॥
12. na dhanāni na vāsāṁsi na bhogānna ca kāñcanam ,
na gāvo nānnavikṛtiṁ prayacchanti kadācana.
12. na dhanāni na vāsāṃsi na bhogān na ca kāñcanam
na gāvaḥ na anna-vikṛtim prayacchanti kadācana
12. (te) dhanāni na vāsāṃsi na bhogān na kāñcanam ca
na gāvaḥ na anna-vikṛtim kadācana prayacchanti
12. They never give wealth, nor clothes, nor enjoyments, nor gold, nor cows, nor any kind of food preparation.
अप्रवृत्तास्तु ये लुब्धा नास्तिका दानवर्जिताः ।
एवंभूता नरा देवि निरयं यान्त्यबुद्धयः ॥१३॥
13. apravṛttāstu ye lubdhā nāstikā dānavarjitāḥ ,
evaṁbhūtā narā devi nirayaṁ yāntyabuddhayaḥ.
13. apravṛttāḥ tu ye lubdhāḥ nāstikāḥ dāna-varjitāḥ
evaṃ-bhūtāḥ narāḥ devi nirayam yānti abuddhayaḥ
13. devi ye apravṛttāḥ lubdhāḥ nāstikāḥ dāna-varjitāḥ
evaṃ-bhūtāḥ abuddhayaḥ narāḥ tu nirayam yānti
13. But those who are ungenerous, greedy, disbelievers (nāstikāḥ), and devoid of charity – such foolish people, O Goddess, go to hell.
ते चेन्मनुष्यतां यान्ति यदा कालस्य पर्ययात् ।
धनरिक्ते कुले जन्म लभन्ते स्वल्पबुद्धयः ॥१४॥
14. te cenmanuṣyatāṁ yānti yadā kālasya paryayāt ,
dhanarikte kule janma labhante svalpabuddhayaḥ.
14. te cet manuṣyatām yānti yadā kālasya paryayāt
dhana-rikte kule janma labhante svalpa-buddhayaḥ
14. yadā kālasya paryayāt te cet manuṣyatām yānti,
svalpa-buddhayaḥ dhana-rikte kule janma labhante
14. If indeed they return to the human state after a period of time, then these unintelligent beings are born into families devoid of wealth.
क्षुत्पिपासापरीताश्च सर्वभोगबहिष्कृताः ।
निराशाः सर्वभोगेभ्यो जीवन्त्यधमजीविकाम् ॥१५॥
15. kṣutpipāsāparītāśca sarvabhogabahiṣkṛtāḥ ,
nirāśāḥ sarvabhogebhyo jīvantyadhamajīvikām.
15. kṣutpipāsāparītāḥ ca sarvabhogabahiṣkṛtāḥ
nirāśāḥ sarvabhogebhyaḥ jīvanti adhamajīvikām
15. kṣutpipāsāparītāḥ ca sarvabhogabahiṣkṛtāḥ
nirāśāḥ sarvabhogebhyaḥ adhamajīvikām jīvanti
15. Plagued by hunger and thirst, and deprived of all pleasures, they live a miserable life, having lost all hope of any enjoyment.
अल्पभोगकुले जाता अल्पभोगरता नराः ।
अनेन कर्मणा देवि भवन्त्यधनिनो नराः ॥१६॥
16. alpabhogakule jātā alpabhogaratā narāḥ ,
anena karmaṇā devi bhavantyadhanino narāḥ.
16. alpabhogakule jātāḥ alpabhogaratāḥ narāḥ
anena karmaṇā devi bhavanti adhaninaḥ narāḥ
16. devi anena karmaṇā narāḥ alpabhogakule
jātāḥ alpabhogaratāḥ adhaninaḥ bhavanti
16. O Goddess, through such an action (karma), people are born into families of meager enjoyment and find satisfaction in little, thereby becoming destitute.
अपरे स्तम्भिनो नित्यं मानिनः पापतो रताः ।
आसनार्हस्य ये पीठं न प्रयच्छन्त्यचेतसः ॥१७॥
17. apare stambhino nityaṁ māninaḥ pāpato ratāḥ ,
āsanārhasya ye pīṭhaṁ na prayacchantyacetasaḥ.
17. apare stambhinaḥ nityaṃ māninaḥ pāpataḥ ratāḥ
āsanārhasya ye pīṭhaṃ na prayacchanti acetasaḥ
17. apare ye acetasaḥ nityaṃ stambhinaḥ māninaḥ
pāpataḥ ratāḥ āsanārhasya pīṭhaṃ na prayacchanti
17. Others, who are constantly arrogant and proud, indulge in sinful acts. These foolish people do not offer a seat to one who is worthy of it.
मार्गार्हस्य च ये मार्गं न यच्छन्त्यल्पबुद्धयः ।
पाद्यार्हस्य च ये पाद्यं न ददत्यल्पबुद्धयः ॥१८॥
18. mārgārhasya ca ye mārgaṁ na yacchantyalpabuddhayaḥ ,
pādyārhasya ca ye pādyaṁ na dadatyalpabuddhayaḥ.
18. mārgārhasya ca ye mārgaṃ na yacchanti alpabuddhayaḥ
pādyārhasya ca ye pādyaṃ na dadati alpabuddhayaḥ
18. ca ye alpabuddhayaḥ mārgārhasya mārgaṃ na yacchanti
ca ye alpabuddhayaḥ pādyārhasya pādyaṃ na dadati
18. And those small-minded people who do not yield the way to one who deserves passage, and those small-minded people who do not offer water for the feet to one worthy of it.
अर्घार्हान्न च सत्कारैरर्चयन्ति यथाविधि ।
अर्घ्यमाचमनीयं वा न यच्छन्त्यल्पबुद्धयः ॥१९॥
19. arghārhānna ca satkārairarcayanti yathāvidhi ,
arghyamācamanīyaṁ vā na yacchantyalpabuddhayaḥ.
19. arghārhan na ca satkāraiḥ arcayanti yathāvidhi
arghyam ācamanīyam vā na yacchanti alpabuddhayaḥ
19. Those of shallow intellect do not honor persons worthy of reverence with appropriate ceremonies, nor do they offer the water for reception or for sipping, as prescribed.
गुरुं चाभिगतं प्रेम्णा गुरुवन्न बुभूषते ।
अभिमानप्रवृत्तेन लोभेन समवस्थिताः ॥२०॥
20. guruṁ cābhigataṁ premṇā guruvanna bubhūṣate ,
abhimānapravṛttena lobhena samavasthitāḥ.
20. gurum ca abhigatam premṇā guruvat na bubhūṣate
abhimānapravṛttena lobhena samavasthitāḥ
20. And they do not wish to treat a guru (teacher) who has approached them affectionately, with the respect due to a guru (teacher). They are consumed by ego (abhimāna) and greed.
संमान्यांश्चावमन्यन्ते वृद्धान्परिभवन्ति च ।
एवंविधा नरा देवि सर्वे निरयगामिनः ॥२१॥
21. saṁmānyāṁścāvamanyante vṛddhānparibhavanti ca ,
evaṁvidhā narā devi sarve nirayagāminaḥ.
21. saṃmānyān ca avamanyante vṛddhān paribhavanti
ca evaṃvidhāḥ narāḥ devi sarve nirayagāminaḥ
21. And they disrespect those worthy of honor, and they insult the elders. O Goddess, all such people are destined for hell.
ते वै यदि नरास्तस्मान्निरयादुत्तरन्ति वै ।
वर्षपूगैस्ततो जन्म लभन्ते कुत्सिते कुले ॥२२॥
22. te vai yadi narāstasmānnirayāduttaranti vai ,
varṣapūgaistato janma labhante kutsite kule.
22. te vai yadi narāḥ tasmāt nirayāt uttaranti vai
varṣapūgaiḥ tataḥ janma labhante kutsite kule
22. If those people do indeed emerge from that hell, then only after a multitude of years do they obtain birth in a despised family.
श्वपाकपुल्कसादीनां कुत्सितानामचेतसाम् ।
कुलेषु तेषु जायन्ते गुरुवृद्धापचायिनः ॥२३॥
23. śvapākapulkasādīnāṁ kutsitānāmacetasām ,
kuleṣu teṣu jāyante guruvṛddhāpacāyinaḥ.
23. śvapāka pulkasa ādīnām kutsitānām acetasām
kuleṣu teṣu jāyante guruvṛddhāpacāyinaḥ
23. guruvṛddhāpacāyinaḥ śvapāka pulkasa ādīnām
kutsitānām acetasām teṣu kuleṣu jāyante
23. Those who disrespect their teachers and elders are born into such despised and unintelligent families as those of the dog-cookers and Pulkasas.
न स्तम्भी न च मानी यो देवताद्विजपूजकः ।
लोकपूज्यो नमस्कर्ता प्रश्रितो मधुरं वदन् ॥२४॥
24. na stambhī na ca mānī yo devatādvijapūjakaḥ ,
lokapūjyo namaskartā praśrito madhuraṁ vadan.
24. na stambhī na ca mānī yaḥ devatādvijapūjakaḥ
lokapūjyaḥ namaskartā praśritaḥ madhuram vadan
24. yaḥ na stambhī na ca mānī devatādvijapūjakaḥ
lokapūjyaḥ namaskartā praśritaḥ madhuram vadan
24. One who is neither arrogant nor conceited, who worships deities and the twice-born (dvija), who is revered by people, respectful, humble, and speaks gently.
सर्ववर्णप्रियकरः सर्वभूतहितः सदा ।
अद्वेषी सुमुखः श्लक्ष्णः स्निग्धवाणीप्रदः सदा ॥२५॥
25. sarvavarṇapriyakaraḥ sarvabhūtahitaḥ sadā ,
adveṣī sumukhaḥ ślakṣṇaḥ snigdhavāṇīpradaḥ sadā.
25. sarvavarṇapriyakaraḥ sarvabhūtahitaḥ sadā
adveṣī sumukhaḥ ślakṣṇaḥ snigdhavāṇīpradaḥ sadā
25. sadā sarvavarṇapriyakaraḥ sadā sarvabhūtahitaḥ
adveṣī sumukhaḥ ślakṣṇaḥ snigdhavāṇīpradaḥ
25. Always pleasing to all social classes, benevolent to all beings, free from hatred, cheerful, gentle, and always offering kind words.
स्वागतेनैव सर्वेषां भूतानामविहिंसकः ।
यथार्हसत्क्रियापूर्वमर्चयन्नुपतिष्ठति ॥२६॥
26. svāgatenaiva sarveṣāṁ bhūtānāmavihiṁsakaḥ ,
yathārhasatkriyāpūrvamarcayannupatiṣṭhati.
26. svāgatena eva sarveṣām bhūtānām avihiṃsakaḥ
yathārhasatkriyāpūrvam arcayan upatiṣṭhati
26. sarveṣām bhūtānām avihiṃsakaḥ svāgatena eva
yathārhasatkriyāpūrvam arcayan upatiṣṭhati
26. He is non-injurious to all beings, and approaches them with a warm welcome and honors them with appropriate respectful treatment.
मार्गार्हाय ददन्मार्गं गुरुं गुरुवदर्चयन् ।
अतिथिप्रग्रहरतस्तथाभ्यागतपूजकः ॥२७॥
27. mārgārhāya dadanmārgaṁ guruṁ guruvadarcayan ,
atithipragraharatastathābhyāgatapūjakaḥ.
27. mārgārhāya dadan mārgam gurum guruvat arcayan
atithipragraharataḥ tathā abhyāgatapūjakaḥ
27. mārgārhāya mārgam dadan gurum guruvat arcayan
atithipragraharataḥ tathā abhyāgatapūjakaḥ
27. One who grants the path to those worthy of it, reveres a teacher (guru) as a teacher (guru), is dedicated to receiving guests, and honors arriving visitors.
एवंभूतो नरो देवि स्वर्गतिं प्रतिपद्यते ।
ततो मानुषतां प्राप्य विशिष्टकुलजो भवेत् ॥२८॥
28. evaṁbhūto naro devi svargatiṁ pratipadyate ,
tato mānuṣatāṁ prāpya viśiṣṭakulajo bhavet.
28. evaṃbhūtaḥ naraḥ devi svargatim pratipadyate
tataḥ mānuṣatām prāpya viśiṣṭakulajaḥ bhavet
28. devi evaṃbhūtaḥ naraḥ svargatim pratipadyate
tataḥ mānuṣatām prāpya viśiṣṭakulajaḥ bhavet
28. O Goddess, a man of such character attains a heavenly state. Thereafter, having achieved a human birth, he will be born into a distinguished family.
तत्रासौ विपुलैर्भोगैः सर्वरत्नसमायुतः ।
यथार्हदाता चार्हेषु धर्मचर्यापरो भवेत् ॥२९॥
29. tatrāsau vipulairbhogaiḥ sarvaratnasamāyutaḥ ,
yathārhadātā cārheṣu dharmacaryāparo bhavet.
29. tatra asau vipulaiḥ bhogaiḥ sarvaratnasamāyutaḥ
yathārhadātā ca arheṣu dharmacaryāparaḥ bhavet
29. tatra asau vipulaiḥ bhogaiḥ sarvaratnasamāyutaḥ
ca arheṣu yathārhadātā dharmacaryāparaḥ bhavet
29. In that state, he will be endowed with abundant enjoyments and all kinds of jewels. Moreover, he will be a generous giver to the worthy and dedicated to the practice of natural law (dharma).
संमतः सर्वभूतानां सर्वलोकनमस्कृतः ।
स्वकर्मफलमाप्नोति स्वयमेव नरः सदा ॥३०॥
30. saṁmataḥ sarvabhūtānāṁ sarvalokanamaskṛtaḥ ,
svakarmaphalamāpnoti svayameva naraḥ sadā.
30. saṃmataḥ sarvabhūtānām sarvalokanamaskṛtaḥ
svakarmaphalam āpnoti svayam eva naraḥ sadā
30. naraḥ sarvabhūtānām saṃmataḥ sarvalokanamaskṛtaḥ
svakarmaphalam svayam eva sadā āpnoti
30. He is revered by all beings and saluted by all people. Such a man always obtains the results of his own actions (karma).
उदात्तकुलजातीय उदात्ताभिजनः सदा ।
एष धर्मो मया प्रोक्तो विधात्रा स्वयमीरितः ॥३१॥
31. udāttakulajātīya udāttābhijanaḥ sadā ,
eṣa dharmo mayā prokto vidhātrā svayamīritaḥ.
31. udāttakulajātīya udāttābhijanaḥ sadā eṣaḥ
dharmaḥ mayā proktaḥ vidhātrā svayam īritaḥ
31. eṣaḥ dharmaḥ mayā proktaḥ vidhātrā svayam īritaḥ; (yataḥ) udāttakulajātīyaḥ udāttābhijanaḥ sadā.
31. This natural law (dharma) has been declared by me and stated inherently by the Creator Himself: one who is born into a noble family is always of noble descent.
यस्तु रौद्रसमाचारः सर्वसत्त्वभयंकरः ।
हस्ताभ्यां यदि वा पद्भ्यां रज्ज्वा दण्डेन वा पुनः ॥३२॥
32. yastu raudrasamācāraḥ sarvasattvabhayaṁkaraḥ ,
hastābhyāṁ yadi vā padbhyāṁ rajjvā daṇḍena vā punaḥ.
32. yaḥ tu raudrasamācāraḥ sarvasattvabhayaṃkaraḥ
hastābhyām yadi vā padbhyām rajjvā daṇḍena vā punaḥ
32. yaḥ tu raudrasamācāraḥ sarvasattvabhayaṃkaraḥ,
hastābhyām vā padbhyām vā yadi rajjvā vā daṇḍena punaḥ (action implied in next verse)
32. But whoever has fierce conduct, terrifying all beings, whether with hands or with feet, or with a rope, or again with a stick...
लोष्टैः स्तम्भैरुपायैर्वा जन्तून्बाधति शोभने ।
हिंसार्थं निकृतिप्रज्ञः प्रोद्वेजयति चैव ह ॥३३॥
33. loṣṭaiḥ stambhairupāyairvā jantūnbādhati śobhane ,
hiṁsārthaṁ nikṛtiprajñaḥ prodvejayati caiva ha.
33. loṣṭaiḥ stambhaiḥ upāyaiḥ vā jantūn bādhate śobhane
hiṃsārtham nikṛtiprajñaḥ prodvejayati ca eva ha
33. śobhane,
nikṛtiprajñaḥ (yaḥ) hiṃsārtham jantūn loṣṭaiḥ vā stambhaiḥ vā upāyaiḥ vā bādhate ca eva ha prodvejayati.
33. O beautiful one, whoever, with a treacherous intellect, for the purpose of causing harm, torments beings with clods of earth, pillars, or (other) devices, and indeed causes them distress...
उपक्रामति जन्तूंश्च उद्वेगजननः सदा ।
एवंशीलसमाचारो निरयं प्रतिपद्यते ॥३४॥
34. upakrāmati jantūṁśca udvegajananaḥ sadā ,
evaṁśīlasamācāro nirayaṁ pratipadyate.
34. upakrāmati jantūn ca udvegajananaḥ sadā
evam śīlasamācāraḥ nirayam pratipadyate
34. ca (yaḥ) sadā jantūn upakrāmati (yaś ca) sadā udvegajananaḥ (bhavati); evam śīlasamācāraḥ (saḥ) nirayam pratipadyate.
34. And whoever always attacks creatures, constantly causing them distress; a person whose character and conduct are thus (evil) attains hell (niraya).
स चेन्मानुषतां गच्छेद्यदि कालस्य पर्ययात् ।
बह्वाबाधपरिक्लिष्टे सोऽधमे जायते कुले ॥३५॥
35. sa cenmānuṣatāṁ gacchedyadi kālasya paryayāt ,
bahvābādhaparikliṣṭe so'dhame jāyate kule.
35. saḥ cet mānuṣatām gacchet yadi kālasya paryayāt
bahvābādhaparikliṣṭe saḥ adhame jāyate kule
35. If, by the revolution of time, he attains human existence, he is born in a lowly family, distressed by many afflictions.
लोकद्वेष्योऽधमः पुंसां स्वयं कर्मकृतैः फलैः ।
एष देवि मनुष्येषु बोद्धव्यो ज्ञातिबन्धुषु ॥३६॥
36. lokadveṣyo'dhamaḥ puṁsāṁ svayaṁ karmakṛtaiḥ phalaiḥ ,
eṣa devi manuṣyeṣu boddhavyo jñātibandhuṣu.
36. lokadveṣyaḥ adhamaḥ puṃsām svayam karmakṛtaiḥ
phalaiḥ eṣaḥ devi manuṣyeṣu boddhavyaḥ jñātibandhuṣu
36. O Goddess, this person should be understood among humans, among relatives and kinsmen, as one who is hated by people and lowest among men, due to the consequences of his own actions (karma).
अपरः सर्वभूतानि दयावाननुपश्यति ।
मैत्रदृष्टिः पितृसमो निर्वैरो नियतेन्द्रियः ॥३७॥
37. aparaḥ sarvabhūtāni dayāvānanupaśyati ,
maitradṛṣṭiḥ pitṛsamo nirvairo niyatendriyaḥ.
37. aparaḥ sarvabhūtāni dayāvān anupaśyati
maitradṛṣṭiḥ pitṛsamaḥ nirvairaḥ niyatendriyaḥ
37. Another person, compassionate, views all beings. He has a friendly outlook, is like a father, free from enmity, and has restrained senses.
नोद्वेजयति भूतानि न विहिंसयते तथा ।
हस्तपादैः सुनियतैर्विश्वास्यः सर्वजन्तुषु ॥३८॥
38. nodvejayati bhūtāni na vihiṁsayate tathā ,
hastapādaiḥ suniyatairviśvāsyaḥ sarvajantuṣu.
38. na udvejayati bhūtāni na vihiṃsayate tathā
hastapādaiḥ suniyataiḥ viśvāsyaḥ sarvajantuṣu
38. He does not agitate beings, nor does he harm them. With well-controlled hands and feet, he is trustworthy among all creatures.
न रज्ज्वा न च दण्डेन न लोष्टैर्नायुधेन च ।
उद्वेजयति भूतानि श्लक्ष्णकर्मा दयापरः ॥३९॥
39. na rajjvā na ca daṇḍena na loṣṭairnāyudhena ca ,
udvejayati bhūtāni ślakṣṇakarmā dayāparaḥ.
39. na rajjvā na ca daṇḍena na loṣṭaiḥ na āyudhena
ca udvejayati bhūtāni ślakṣṇakarmā dayāparaḥ
39. ślakṣṇakarmā dayāparaḥ bhūtāni rajjvā na ca
daṇḍena na loṣṭaiḥ na āyudhena ca na udvejayati
39. A person whose actions are gentle and who is devoted to compassion does not torment beings, neither with a rope, nor a stick, nor clods of earth, nor weapons.
एवंशीलसमाचारः स्वर्गे समुपजायते ।
तत्रासौ भवने दिव्ये मुदा वसति देववत् ॥४०॥
40. evaṁśīlasamācāraḥ svarge samupajāyate ,
tatrāsau bhavane divye mudā vasati devavat.
40. evaṃśīlasamācāraḥ svarge samupajāyate tatra
asau bhavane divye mudā vasati devavat
40. evaṃśīlasamācāraḥ svarge samupajāyate.
tatra asau divye bhavane mudā devavat vasati.
40. A person whose character and conduct are like this is born in heaven. There, in a celestial mansion, that one dwells joyfully, just like a deity.
स चेत्कर्मक्षयान्मर्त्यो मनुष्येषूपजायते ।
अल्पाबाधो निरीतीकः स जातः सुखमेधते ॥४१॥
41. sa cetkarmakṣayānmartyo manuṣyeṣūpajāyate ,
alpābādho nirītīkaḥ sa jātaḥ sukhamedhate.
41. saḥ cet karmakṣayāt martyaḥ manuṣyeṣu upajāyate
alpābādhaḥ nirītīkaḥ saḥ jātaḥ sukham edhate
41. cet saḥ martyaḥ karmakṣayāt manuṣyeṣu upajāyate,
(tataḥ) saḥ jātaḥ alpābādhaḥ nirītīkaḥ sukham edhate.
41. If that mortal, due to the exhaustion of his past actions (karma), is reborn among human beings, then, having been born, he experiences few obstacles, is free from calamities, and thrives in happiness.
सुखभागी निरायासो निरुद्वेगः सदा नरः ।
एष देवि सतां मार्गो बाधा यत्र न विद्यते ॥४२॥
42. sukhabhāgī nirāyāso nirudvegaḥ sadā naraḥ ,
eṣa devi satāṁ mārgo bādhā yatra na vidyate.
42. sukhabhāgī nirāyāsaḥ nirudvegaḥ sadā naraḥ
eṣaḥ devi satām mārgaḥ bādhā yatra na vidyate
42. devi,
naraḥ sadā sukhabhāgī nirāyāsaḥ nirudvegaḥ (bhavati).
eṣaḥ satām mārgaḥ yatra bādhā na vidyate.
42. O goddess, such a person is always endowed with happiness, free from exertion, and devoid of anxiety. This, O goddess, is the path of the virtuous, where no obstacle or hindrance is found.
उमोवाच ।
इमे मनुष्या दृश्यन्ते ऊहापोहविशारदाः ।
ज्ञानविज्ञानसंपन्नाः प्रज्ञावन्तोऽर्थकोविदाः ।
दुष्प्रज्ञाश्चापरे देव ज्ञानविज्ञानवर्जिताः ॥४३॥
43. umovāca ,
ime manuṣyā dṛśyante ūhāpohaviśāradāḥ ,
jñānavijñānasaṁpannāḥ prajñāvanto'rthakovidāḥ ,
duṣprajñāścāpare deva jñānavijñānavarjitāḥ.
43. umā uvāca ime manuṣyāḥ dṛśyante
ūhāpoha-viśāradāḥ jñāna-vijñāna-sampannāḥ
prajñāvantaḥ artha-kovidāḥ duṣprajñāḥ
ca apare deva jñāna-vijñāna-varjitāḥ
43. umā uvāca ime manuṣyāḥ ūhāpoha-viśāradāḥ
jñāna-vijñāna-sampannāḥ prajñāvantaḥ
artha-kovidāḥ dṛśyante ca apare
deva duṣprajñāḥ jñāna-vijñāna-varjitāḥ
43. Umā said: "These humans are seen to be skilled in analysis and synthesis, endowed with spiritual knowledge (jñāna) and empirical knowledge (vijñāna), intelligent and expert in matters of purpose. And others, O Lord, are unintelligent and completely lacking in both (jñāna) and (vijñāna)."
केन कर्मविपाकेन प्रज्ञावान्पुरुषो भवेत् ।
अल्पप्रज्ञो विरूपाक्ष कथं भवति मानवः ।
एतं मे संशयं छिन्द्धि सर्वधर्मविदां वर ॥४४॥
44. kena karmavipākena prajñāvānpuruṣo bhavet ,
alpaprajño virūpākṣa kathaṁ bhavati mānavaḥ ,
etaṁ me saṁśayaṁ chinddhi sarvadharmavidāṁ vara.
44. kena karma-vipākena prajñāvān puruṣaḥ
bhavet alpaprajñaḥ virūpākṣa
katham bhavati mānavaḥ etam me saṃśayam
chindhi sarva-dharma-vidām vara
44. virūpākṣa sarva-dharma-vidām vara
kena karma-vipākena puruṣaḥ prajñāvān
bhavet katham mānavaḥ alpaprajñaḥ
bhavati etam me saṃśayam chindhi
44. "By what ripening of actions (karma) does a person become intelligent? And how, O Virūpākṣa, does a human become unintelligent? Please resolve this doubt of mine, O best among those who know all constitutional principles (dharma)."
जात्यन्धाश्चापरे देव रोगार्ताश्चापरे तथा ।
नराः क्लीबाश्च दृश्यन्ते कारणं ब्रूहि तत्र वै ॥४५॥
45. jātyandhāścāpare deva rogārtāścāpare tathā ,
narāḥ klībāśca dṛśyante kāraṇaṁ brūhi tatra vai.
45. jātyandhāḥ ca apare deva rogārtāḥ ca apare tathā
narāḥ klībāḥ ca dṛśyante kāraṇam brūhi tatra vai
45. deva ca apare jātyandhāḥ tathā ca apare rogārtāḥ
ca narāḥ klībāḥ dṛśyante tatra vai kāraṇam brūhi
45. "And others, O Lord, are born blind, and similarly others are afflicted by disease. And men are seen to be impotent. Please tell the reason for that."
महेश्वर उवाच ।
ब्राह्मणान्वेदविदुषः सिद्धान्धर्मविदस्तथा ।
परिपृच्छन्त्यहरहः कुशलाकुशलं तथा ॥४६॥
46. maheśvara uvāca ,
brāhmaṇānvedaviduṣaḥ siddhāndharmavidastathā ,
paripṛcchantyaharahaḥ kuśalākuśalaṁ tathā.
46. maheśvaraḥ uvāca brāhmaṇān veda-viduṣaḥ siddhān dharma-vidaḥ
tathā paripṛcchanti aharahaḥ kuśala-akuśalam tathā
46. maheśvaraḥ uvāca aharahaḥ veda-viduṣaḥ brāhmaṇān ca
dharma-vidaḥ siddhān tathā kuśala-akuśalam paripṛcchanti tathā
46. Maheśvara said: "Daily, they question Brahmins who are versed in the Vedas, and also perfected ones who understand the constitutional principles (dharma), about what is beneficial and what is not beneficial."
वर्जयन्त्यशुभं कर्म सेवमानाः शुभं तथा ।
लभन्ते स्वर्गतिं नित्यमिह लोके सुखं तथा ॥४७॥
47. varjayantyaśubhaṁ karma sevamānāḥ śubhaṁ tathā ,
labhante svargatiṁ nityamiha loke sukhaṁ tathā.
47. varjayanti aśubham karma sevamānāḥ śubham tathā
labhante svargatim nityam iha loke sukham tathā
47. sevamānāḥ śubham tathā aśubham karma varjayanti
nityam iha loke sukham tathā svargatim labhante
47. Those who avoid inauspicious actions (karma) and similarly engage in auspicious ones always attain a heavenly state, as well as happiness in this world.
स चेन्मानुषतां याति मेधावी तत्र जायते ।
श्रुतं प्रज्ञानुगं चास्य कल्याणमुपजायते ॥४८॥
48. sa cenmānuṣatāṁ yāti medhāvī tatra jāyate ,
śrutaṁ prajñānugaṁ cāsya kalyāṇamupajāyate.
48. sa cet mānuṣatām yāti medhāvī tatra jāyate
śrutam prajñānugam ca asya kalyāṇam upajāyate
48. sa cet mānuṣatām yāti tatra medhāvī jāyate
asya śrutam prajñānugam ca kalyāṇam upajāyate
48. If he attains human birth, he is born intelligent in that state. His knowledge becomes accompanied by wisdom, and welfare arises for him.
परदारेषु ये मूढाश्चक्षुर्दुष्टं प्रयुञ्जते ।
तेन दुष्टस्वभावेन जात्यन्धास्ते भवन्ति ह ॥४९॥
49. paradāreṣu ye mūḍhāścakṣurduṣṭaṁ prayuñjate ,
tena duṣṭasvabhāvena jātyandhāste bhavanti ha.
49. paradāreṣu ye mūḍhāḥ cakṣuḥ duṣṭam prayuñjate
tena duṣṭasvabhāvena jātyandhāḥ te bhavanti ha
49. ye mūḍhāḥ paradāreṣu duṣṭam cakṣuḥ prayuñjate
tena duṣṭasvabhāvena te jātyandhāḥ bhavanti ha
49. Those deluded individuals who cast an evil eye upon others' wives, due to that corrupt nature, they are indeed born blind.
मनसा तु प्रदुष्टेन नग्नां पश्यन्ति ये स्त्रियम् ।
रोगार्तास्ते भवन्तीह नरा दुष्कृतकर्मिणः ॥५०॥
50. manasā tu praduṣṭena nagnāṁ paśyanti ye striyam ,
rogārtāste bhavantīha narā duṣkṛtakarmiṇaḥ.
50. manasā tu praduṣṭena nagnām paśyanti ye striyam
rogārtāḥ te bhavanti iha narāḥ duṣkṛtakārmiṇaḥ
50. ye narāḥ tu praduṣṭena manasā nagnām striyam
paśyanti te duṣkṛtakārmiṇaḥ rogārtāḥ iha bhavanti
50. But those men who see a naked woman with a corrupted mind, they, being evil-doers, become afflicted by disease in this world.
ये तु मूढा दुराचारा वियोनौ मैथुने रताः ।
पुरुषेषु सुदुष्प्रज्ञाः क्लीबत्वमुपयान्ति ते ॥५१॥
51. ye tu mūḍhā durācārā viyonau maithune ratāḥ ,
puruṣeṣu suduṣprajñāḥ klībatvamupayānti te.
51. ye tu mūḍhāḥ durācārāḥ viyonau maithune ratāḥ
puruṣeṣu suduṣprajñāḥ klībatvam upayānti te
51. ye tu mūḍhāḥ durācārāḥ viyonau maithune ratāḥ
puruṣeṣu suduṣprajñāḥ te klībatvam upayānti
51. Those who are deluded, of wicked conduct, engrossed in sexual relations with improper partners, and are exceedingly foolish among people, they become impotent.
पशूंश्च ये बन्धयन्ति ये चैव गुरुतल्पगाः ।
प्रकीर्णमैथुना ये च क्लीबा जायन्ति ते नराः ॥५२॥
52. paśūṁśca ye bandhayanti ye caiva gurutalpagāḥ ,
prakīrṇamaithunā ye ca klībā jāyanti te narāḥ.
52. paśūn ca ye bandhayanti ye ca eva gurutalpagāḥ
prakīrṇamaithunāḥ ye ca klībāḥ jāyanti te narāḥ
52. ye ca paśūn bandhayanti ye ca eva gurutalpagāḥ
ye ca prakīrṇamaithunāḥ te narāḥ klībāḥ jāyanti
52. And those who cause animals to be bound, and those who violate the guru's bed, and those whose sexual relations are promiscuous, those men are born impotent.
उमोवाच ।
सावद्यं किं नु वै कर्म निरवद्यं तथैव च ।
श्रेयः कुर्वन्नवाप्नोति मानवो देवसत्तम ॥५३॥
53. umovāca ,
sāvadyaṁ kiṁ nu vai karma niravadyaṁ tathaiva ca ,
śreyaḥ kurvannavāpnoti mānavo devasattama.
53. umā uvāca sāvadhyam kim nu vai karma niravadhyam tathā
eva ca śreyaḥ kurvan avāpnoti mānavaḥ devasattama
53. umā uvāca devasattama kim nu vai sāvadhyam karma tathā
eva ca niravadhyam mānavaḥ kurvan śreyaḥ kim avāpnoti
53. Uma said: 'O best of gods, what kind of action (karma) is indeed blameworthy, and what kind is blameless? What does a human being attain by performing that which is superior?'
महेश्वर उवाच ।
श्रेयांसं मार्गमातिष्ठन्सदा यः पृच्छते द्विजान् ।
धर्मान्वेषी गुणाकाङ्क्षी स स्वर्गं समुपाश्नुते ॥५४॥
54. maheśvara uvāca ,
śreyāṁsaṁ mārgamātiṣṭhansadā yaḥ pṛcchate dvijān ,
dharmānveṣī guṇākāṅkṣī sa svargaṁ samupāśnute.
54. maheśvaraḥ uvāca śreyāṃsam mārgam ātiṣṭhan sadā yaḥ pṛcchate
dvijān dharmānveṣī guṇākāṅkṣī saḥ svargam samupāśnute
54. maheśvaraḥ uvāca yaḥ sadā śreyāṃsam mārgam ātiṣṭhan dvijān
pṛcchate dharmānveṣī guṇākāṅkṣī saḥ svargam samupāśnute
54. Maheshvara said: 'He who, always following the superior path, inquires of the twice-born, who is a seeker of natural law (dharma) and a desirer of virtues, he attains heaven.'
यदि मानुषतां देवि कदाचित्स निगच्छति ।
मेधावी धारणायुक्तः प्राज्ञस्तत्राभिजायते ॥५५॥
55. yadi mānuṣatāṁ devi kadācitsa nigacchati ,
medhāvī dhāraṇāyuktaḥ prājñastatrābhijāyate.
55. yadi mānuṣatām devi kadācit sa nigacchati |
medhāvī dhāraṇāyuktaḥ prājñaḥ tatra abhijāyate
55. O Goddess, if he should ever attain human birth, he is born there as an intelligent person, endowed with good memory and wisdom.
एष देवि सतां धर्मो मन्तव्यो भूतिकारकः ।
नृणां हितार्थाय तव मया वै समुदाहृतः ॥५६॥
56. eṣa devi satāṁ dharmo mantavyo bhūtikārakaḥ ,
nṛṇāṁ hitārthāya tava mayā vai samudāhṛtaḥ.
56. eṣa devi satām dharmaḥ mantavyaḥ bhūtikārakaḥ
| nṛṇām hitārthāya tava mayā vai samudāhṛtaḥ
56. O Goddess, this is the natural law (dharma) for good people, to be considered beneficial. It has indeed been thoroughly explained by me for the welfare of human beings and for your sake.
उमोवाच ।
अपरे स्वल्पविज्ञाना धर्मविद्वेषिणो नराः ।
ब्राह्मणान्वेदविदुषो नेच्छन्ति परिसर्पितुम् ॥५७॥
57. umovāca ,
apare svalpavijñānā dharmavidveṣiṇo narāḥ ,
brāhmaṇānvedaviduṣo necchanti parisarpitum.
57. umā uvāca | apare svalpavijñānāḥ dharmavidveṣiṇaḥ
narāḥ | brāhmaṇān vedaviduṣaḥ na icchanti parisarpitum
57. Uma said: "Other people, who have little knowledge and are hostile to natural law (dharma), do not wish to approach Brahmins who are learned in the Vedas."
व्रतवन्तो नराः केचिच्छ्रद्धादमपरायणाः ।
अव्रता भ्रष्टनियमास्तथान्ये राक्षसोपमाः ॥५८॥
58. vratavanto narāḥ kecicchraddhādamaparāyaṇāḥ ,
avratā bhraṣṭaniyamāstathānye rākṣasopamāḥ.
58. vratavantaḥ narāḥ kecit śraddhādamaparāyaṇāḥ |
avratāḥ bhraṣṭaniyamāḥ tathā anye rākṣasopamāḥ
58. Some people observe vows and are devoted to faith (śraddhā) and self-control (dama). But others, devoid of vows and fallen from their principles, are like demons.
यज्वानश्च तथैवान्ये निर्होमाश्च तथापरे ।
केन कर्मविपाकेन भवन्तीह वदस्व मे ॥५९॥
59. yajvānaśca tathaivānye nirhomāśca tathāpare ,
kena karmavipākena bhavantīha vadasva me.
59. yajvānaḥ ca tathā eva anye nirhomāḥ ca tathā
apare | kena karmavipākena bhavanti iha vadasva me
59. anye yajvānaḥ ca tathā eva apare nirhomāḥ ca
tathā iha kena karmavipākena bhavanti me vadasva
59. And similarly, other Vedic ritualists (yajvānas) and then still others who perform no fire rituals – by what fruition of actions (karma) do they come to be in this world? Tell me.
महेश्वर उवाच ।
आगमाल्लोकधर्माणां मर्यादाः पूर्वनिर्मिताः ।
प्रामाण्येनानुवर्तन्ते दृश्यन्ते हि दृढव्रताः ॥६०॥
60. maheśvara uvāca ,
āgamāllokadharmāṇāṁ maryādāḥ pūrvanirmitāḥ ,
prāmāṇyenānuvartante dṛśyante hi dṛḍhavratāḥ.
60. maheśvara uvāca | āgamāt lokadharmāṇām maryādāḥ pūrvanirmitāḥ
| prāmāṇyena anuvartante dṛśyante hi dṛḍhavratāḥ
60. maheśvara uvāca lokadharmāṇām pūrvanirmitāḥ maryādāḥ
āgamāt prāmāṇyena anuvartante hi dṛḍhavratāḥ dṛśyante
60. Maheśvara said: The previously established codes of conduct (maryādāḥ) for worldly customs (lokadharmāṇām) are followed faithfully due to the authoritative tradition (āgamāt). Indeed, those of firm vows (dṛḍhavratāḥ) are seen to adhere to them.
अधर्मं धर्ममित्याहुर्ये च मोहवशं गताः ।
अव्रता नष्टमर्यादास्ते प्रोक्ता ब्रह्मराक्षसाः ॥६१॥
61. adharmaṁ dharmamityāhurye ca mohavaśaṁ gatāḥ ,
avratā naṣṭamaryādāste proktā brahmarākṣasāḥ.
61. adharmam dharmam iti āhuḥ ye ca mohavaśam gatāḥ
| avratāḥ naṣṭamaryādāḥ te proktāḥ brahmarākṣasāḥ
61. ye ca mohavaśam gatāḥ adharmam dharmam iti āhuḥ
te avratāḥ naṣṭamaryādāḥ brahmarākṣasāḥ proktāḥ
61. Those who, having succumbed to delusion, declare unrighteousness (adharma) to be righteousness (dharma) – they, being without vows and with lost codes of conduct, are called brahmarākṣasas.
ते चेत्कालकृतोद्योगात्संभवन्तीह मानुषाः ।
निर्होमा निर्वषट्कारास्ते भवन्ति नराधमाः ॥६२॥
62. te cetkālakṛtodyogātsaṁbhavantīha mānuṣāḥ ,
nirhomā nirvaṣaṭkārāste bhavanti narādhamāḥ.
62. te cet kālakṛtodyogāt saṃbhavanti iha mānuṣāḥ
| nirhomāḥ nirvaṣaṭkārāḥ te bhavanti narādhamāḥ
62. cet te kālakṛtodyogāt iha mānuṣāḥ saṃbhavanti
te nirhomāḥ nirvaṣaṭkārāḥ narādhamāḥ bhavanti
62. If they are born as humans in this world due to actions performed in time, then those who neglect fire rituals and sacred invocations become the lowest among men.
एष देवि मया सर्वः संशयच्छेदनाय ते ।
कुशलाकुशलो नॄणां व्याख्यातो धर्मसागरः ॥६३॥
63. eṣa devi mayā sarvaḥ saṁśayacchedanāya te ,
kuśalākuśalo nṝṇāṁ vyākhyāto dharmasāgaraḥ.
63. eṣa devi mayā sarvaḥ saṃśayacchedanāya te
kuśalākuśalaḥ nṛṇām vyākhyātaḥ dharmasāgaraḥ
63. devi,
mayā eṣa nṛṇām kuśalākuśalaḥ sarvaḥ dharmasāgaraḥ te saṃśayacchedanāya vyākhyātaḥ
63. O goddess, by me this entire ocean of natural law (dharma), which includes both the auspicious and inauspicious aspects for people, has been expounded to you for the dispelling of your doubts.