Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-71

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जनमेजय उवाच ।
ययातिः पूर्वकोऽस्माकं दशमो यः प्रजापतेः ।
कथं स शुक्रतनयां लेभे परमदुर्लभाम् ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
yayātiḥ pūrvako'smākaṁ daśamo yaḥ prajāpateḥ ,
kathaṁ sa śukratanayāṁ lebhe paramadurlabhām.
1. janamejaya uvāca yayātiḥ pūrvakaḥ asmākam daśamaḥ yaḥ
prajāpateḥ katham saḥ śukratanayām lebhe paramadurlabhām
1. Janamejaya said: "Yayāti, our ancestor, who was the tenth (in lineage) from Prajāpati - how did he obtain Śukra's daughter, who was exceedingly rare?"
एतदिच्छाम्यहं श्रोतुं विस्तरेण द्विजोत्तम ।
आनुपूर्व्या च मे शंस पूरोर्वंशकरान्पृथक् ॥२॥
2. etadicchāmyahaṁ śrotuṁ vistareṇa dvijottama ,
ānupūrvyā ca me śaṁsa pūrorvaṁśakarānpṛthak.
2. etat icchāmi aham śrotum vistareṇa dvijottama
ānupūrvyā ca me śaṃsa pūroḥ vaṃśakarān pṛthak
2. O best of Brahmins, I wish to hear this in detail. Please narrate to me, in sequential order, about the descendants of Puru, each one separately.
वैशंपायन उवाच ।
ययातिरासीद्राजर्षिर्देवराजसमद्युतिः ।
तं शुक्रवृषपर्वाणौ वव्राते वै यथा पुरा ॥३॥
3. vaiśaṁpāyana uvāca ,
yayātirāsīdrājarṣirdevarājasamadyutiḥ ,
taṁ śukravṛṣaparvāṇau vavrāte vai yathā purā.
3. vaiśaṃpāyana uvāca yayātiḥ āsīt rājarṣiḥ devarājasamadyutiḥ
tam śukravṛṣaparvāṇau vavrāte vai yathā purā
3. Vaiśampāyana said: There was a royal sage named Yayāti, whose brilliance was equal to that of the king of the gods. Indeed, Śukra and Vṛṣaparvā chose him, just as they had done previously.
तत्तेऽहं संप्रवक्ष्यामि पृच्छतो जनमेजय ।
देवयान्याश्च संयोगं ययातेर्नाहुषस्य च ॥४॥
4. tatte'haṁ saṁpravakṣyāmi pṛcchato janamejaya ,
devayānyāśca saṁyogaṁ yayāternāhuṣasya ca.
4. tat te aham saṃpravakṣyāmi pṛcchataḥ janamejaya
devayānyāḥ ca saṃyogam yayāteḥ nāhuṣasya ca
4. O Janamejaya, since you are asking, I will now narrate that story in detail to you: the union of Devayānī and Yayāti, the son of Nahuṣa.
सुराणामसुराणां च समजायत वै मिथः ।
ऐश्वर्यं प्रति संघर्षस्त्रैलोक्ये सचराचरे ॥५॥
5. surāṇāmasurāṇāṁ ca samajāyata vai mithaḥ ,
aiśvaryaṁ prati saṁgharṣastrailokye sacarācare.
5. surāṇām asurāṇām ca samajāyata vai mithaḥ
aiśvaryam prati saṃgharṣaḥ trailokye sacarācare
5. Indeed, a mutual conflict arose between the gods and the asuras over supremacy in the three worlds, which include all moving and non-moving beings.
जिगीषया ततो देवा वव्रिरेऽऽङ्गिरसं मुनिम् ।
पौरोहित्येन याज्यार्थे काव्यं तूशनसं परे ।
ब्राह्मणौ तावुभौ नित्यमन्योन्यस्पर्धिनौ भृशम् ॥६॥
6. jigīṣayā tato devā vavrire''ṅgirasaṁ munim ,
paurohityena yājyārthe kāvyaṁ tūśanasaṁ pare ,
brāhmaṇau tāvubhau nityamanyonyaspardhinau bhṛśam.
6. jigīṣayā tataḥ devāḥ vavrire āṅgirasam
munim paurohityena yājyārthe
kāvyam tu ūśanasam pare brāhmaṇau tau
ubhau nityam anyonyaspardhinau bhṛśam
6. Then, aspiring for victory, the gods chose the sage Aṅgirasa (Bṛhaspati) as their priest for performing yagyas. However, the others (the asuras) chose Kāvya (Śukra, the son of Uśanas). Those two Brahmins were constantly and intensely rivals to each other.
तत्र देवा निजघ्नुर्यान्दानवान्युधि संगतान् ।
तान्पुनर्जीवयामास काव्यो विद्याबलाश्रयात् ।
ततस्ते पुनरुत्थाय योधयां चक्रिरे सुरान् ॥७॥
7. tatra devā nijaghnuryāndānavānyudhi saṁgatān ,
tānpunarjīvayāmāsa kāvyo vidyābalāśrayāt ,
tataste punarutthāya yodhayāṁ cakrire surān.
7. tatra devāḥ nijaghnuḥ yān dānavān
yudhi saṃgatān tān punaḥ jīvayām āsa
kāvyaḥ vidyābalaāśrayāt tataḥ te
punaḥ utthāya yodhayām cakrire surān
7. There, the gods killed those Dānavas who were engaged in battle. But Kāvya (Śukra) revived them again, relying on the power of his knowledge. Then, having risen once more, they fought the gods.
असुरास्तु निजघ्नुर्यान्सुरान्समरमूर्धनि ।
न तान्संजीवयामास बृहस्पतिरुदारधीः ॥८॥
8. asurāstu nijaghnuryānsurānsamaramūrdhani ,
na tānsaṁjīvayāmāsa bṛhaspatirudāradhīḥ.
8. asurāḥ tu nijaghnuḥ yān surān samaramūrdhani
na tān saṃjīvayām āsa bṛhaspatiḥ udāradhīḥ
8. But when the Asuras killed the gods at the forefront of battle, Bṛhaspati, the noble-minded, could not revive them.
न हि वेद स तां विद्यां यां काव्यो वेद वीर्यवान् ।
संजीवनीं ततो देवा विषादमगमन्परम् ॥९॥
9. na hi veda sa tāṁ vidyāṁ yāṁ kāvyo veda vīryavān ,
saṁjīvanīṁ tato devā viṣādamagamanparam.
9. na hi veda saḥ tām vidyām yām kāvyaḥ veda vīryavān
saṃjīvanīm tataḥ devāḥ viṣādam agaman param
9. For he (Bṛhaspati) did not know that knowledge, the Saṃjīvanī, which the powerful Kāvya (Śukra) knew. Therefore, the gods fell into great despondency.
ते तु देवा भयोद्विग्नाः काव्यादुशनसस्तदा ।
ऊचुः कचमुपागम्य ज्येष्ठं पुत्रं बृहस्पतेः ॥१०॥
10. te tu devā bhayodvignāḥ kāvyāduśanasastadā ,
ūcuḥ kacamupāgamya jyeṣṭhaṁ putraṁ bṛhaspateḥ.
10. te tu devāḥ bhayodvignāḥ kāvyāt uśanasas tadā
ūcuḥ kacam upāgamya jyeṣṭham putram bṛhaspateḥ
10. But those gods, agitated by fear of Kāvya (Uśanas) at that time, approached Kaca, the eldest son of Bṛhaspati, and said:
भजमानान्भजस्वास्मान्कुरु नः साह्यमुत्तमम् ।
यासौ विद्या निवसति ब्राह्मणेऽमिततेजसि ।
शुक्रे तामाहर क्षिप्रं भागभाङ्नो भविष्यसि ॥११॥
11. bhajamānānbhajasvāsmānkuru naḥ sāhyamuttamam ,
yāsau vidyā nivasati brāhmaṇe'mitatejasi ,
śukre tāmāhara kṣipraṁ bhāgabhāṅno bhaviṣyasi.
11. bhajamānān bhajasva asmān kuru naḥ
sāhyam uttamam yā asau vidyā nivasati
brāhmaṇe amitatejasi śukre tām
āhara kṣipram bhāgabhāk naḥ bhaviṣyasi
11. Serve us who are serving you, and grant us excellent help. That knowledge which resides with the Brahmin of immeasurable brilliance, Śukra - acquire that quickly! You will then be a partaker with us.
वृषपर्वसमीपे स शक्यो द्रष्टुं त्वया द्विजः ।
रक्षते दानवांस्तत्र न स रक्षत्यदानवान् ॥१२॥
12. vṛṣaparvasamīpe sa śakyo draṣṭuṁ tvayā dvijaḥ ,
rakṣate dānavāṁstatra na sa rakṣatyadānavān.
12. vṛṣaparvasamīpe saḥ śakyaḥ draṣṭum tvayā dvijaḥ
| rakṣate dānavān tatra na saḥ rakṣati adānavān
12. That Brahmin can be seen by you near Vṛṣaparvan. He protects the Dānavas there, but he does not protect those who are not Dānavas.
तमाराधयितुं शक्तो भवान्पूर्ववयाः कविम् ।
देवयानीं च दयितां सुतां तस्य महात्मनः ॥१३॥
13. tamārādhayituṁ śakto bhavānpūrvavayāḥ kavim ,
devayānīṁ ca dayitāṁ sutāṁ tasya mahātmanaḥ.
13. tam ārādhayitum śaktaḥ bhavān pūrvavayāḥ kavim
| devayānīm ca dayitām sutām tasya mahātmanaḥ
13. You, being young, are capable of propitiating that sage (Śukra), and also Devayānī, the beloved daughter of that great soul.
त्वमाराधयितुं शक्तो नान्यः कश्चन विद्यते ।
शीलदाक्षिण्यमाधुर्यैराचारेण दमेन च ।
देवयान्यां हि तुष्टायां विद्यां तां प्राप्स्यसि ध्रुवम् ॥१४॥
14. tvamārādhayituṁ śakto nānyaḥ kaścana vidyate ,
śīladākṣiṇyamādhuryairācāreṇa damena ca ,
devayānyāṁ hi tuṣṭāyāṁ vidyāṁ tāṁ prāpsyasi dhruvam.
14. tvam ārādhayitum śaktaḥ na anyaḥ
kaścana vidyate | śīladākṣiṇyamādhuryaiḥ
ācāreṇa damena ca | devayānyām hi
tuṣṭāyām vidyām tām prāpsyasi dhruvam
14. No other person is capable of propitiating (them). Indeed, by means of good character, courtesy, sweetness, good conduct, and self-control, you will certainly obtain that knowledge when Devayānī is pleased.
तथेत्युक्त्वा ततः प्रायाद्बृहस्पतिसुतः कचः ।
तदाभिपूजितो देवैः समीपं वृषपर्वणः ॥१५॥
15. tathetyuktvā tataḥ prāyādbṛhaspatisutaḥ kacaḥ ,
tadābhipūjito devaiḥ samīpaṁ vṛṣaparvaṇaḥ.
15. tathā iti uktvā tataḥ prāyāt bṛhaspatisutaḥ kacaḥ
| tadā abhipūjitaḥ devaiḥ samīpam vṛṣaparvaṇaḥ
15. Saying 'So be it,' Kacha, the son of Bṛhaspati, departed. Honored by the Devas, he then went to the vicinity of Vṛṣaparvan.
स गत्वा त्वरितो राजन्देवैः संप्रेषितः कचः ।
असुरेन्द्रपुरे शुक्रं दृष्ट्वा वाक्यमुवाच ह ॥१६॥
16. sa gatvā tvarito rājandevaiḥ saṁpreṣitaḥ kacaḥ ,
asurendrapure śukraṁ dṛṣṭvā vākyamuvāca ha.
16. saḥ gatvā tvaritaḥ rājan devaiḥ sampreṣitaḥ kacaḥ
| asurendrapure śukram dṛṣṭvā vākyam uvāca ha
16. O King, Kacha, who was sent by the Devas, quickly went to the city of the Asura king and, upon seeing Śukra, spoke these words.
ऋषेरङ्गिरसः पौत्रं पुत्रं साक्षाद्बृहस्पतेः ।
नाम्ना कच इति ख्यातं शिष्यं गृह्णातु मां भवान् ॥१७॥
17. ṛṣeraṅgirasaḥ pautraṁ putraṁ sākṣādbṛhaspateḥ ,
nāmnā kaca iti khyātaṁ śiṣyaṁ gṛhṇātu māṁ bhavān.
17. ṛṣeḥ aṅgirasaḥ pautram putram sākṣāt bṛhaspateḥ
nāmnā kaca iti khyātam śiṣyam gṛhṇātu mām bhavān
17. May you, sir, accept me, known by the name Kacha, the grandson of sage Angiras and the direct son of Brihaspati, as your disciple.
ब्रह्मचर्यं चरिष्यामि त्वय्यहं परमं गुरौ ।
अनुमन्यस्व मां ब्रह्मन्सहस्रं परिवत्सरान् ॥१८॥
18. brahmacaryaṁ cariṣyāmi tvayyahaṁ paramaṁ gurau ,
anumanyasva māṁ brahmansahasraṁ parivatsarān.
18. brahmacaryam cariṣyāmi tvayi aham paramam gurau
anumanyasva mām brahman sahasram parivatsarān
18. I will observe the highest brahmacharya with you, my supreme guru. O Brahmin, please grant me permission for a thousand years.
शुक्र उवाच ।
कच सुस्वागतं तेऽस्तु प्रतिगृह्णामि ते वचः ।
अर्चयिष्येऽहमर्च्यं त्वामर्चितोऽस्तु बृहस्पतिः ॥१९॥
19. śukra uvāca ,
kaca susvāgataṁ te'stu pratigṛhṇāmi te vacaḥ ,
arcayiṣye'hamarcyaṁ tvāmarcito'stu bṛhaspatiḥ.
19. śukraḥ uvāca kaca susvāgatam te astu pratigṛhṇāmi te
vacaḥ arcayiṣye aham arcyam tvām arcitaḥ astu bṛhaspatiḥ
19. Shukra said: 'Kacha, welcome to you! I accept your words. I shall honor you, who are worthy of veneration. May Brihaspati be honored (through this act).'
वैशंपायन उवाच ।
कचस्तु तं तथेत्युक्त्वा प्रतिजग्राह तद्व्रतम् ।
आदिष्टं कविपुत्रेण शुक्रेणोशनसा स्वयम् ॥२०॥
20. vaiśaṁpāyana uvāca ,
kacastu taṁ tathetyuktvā pratijagrāha tadvratam ,
ādiṣṭaṁ kaviputreṇa śukreṇośanasā svayam.
20. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca kacaḥ tu tam tathā iti uktvā pratijagrāha
tat vratam ādiṣṭam kaviputreṇa śukreṇa uśanasā svayam
20. Vaishampayana said: Kacha, having thus responded to him (Shukra) with 'so be it,' then accepted that vow which had been commanded by Shukra, the son of Kavi and Ushanas himself.
व्रतस्य व्रतकालं स यथोक्तं प्रत्यगृह्णत ।
आराधयन्नुपाध्यायं देवयानीं च भारत ॥२१॥
21. vratasya vratakālaṁ sa yathoktaṁ pratyagṛhṇata ,
ārādhayannupādhyāyaṁ devayānīṁ ca bhārata.
21. vratasya vratakālam saḥ yathā uktam pratyagṛhṇata
ārādhayan upādhyāyam devayānīm ca bhārata
21. O Bharata, he (Kacha) accepted the prescribed duration of the vow, serving both his preceptor and Devayani.
नित्यमाराधयिष्यंस्तां युवा यौवनगोऽऽमुखे ।
गायन्नृत्यन्वादयंश्च देवयानीमतोषयत् ॥२२॥
22. nityamārādhayiṣyaṁstāṁ yuvā yauvanago''mukhe ,
gāyannṛtyanvādayaṁśca devayānīmatoṣayat.
22. nityam āradhayiṣyan tām yuvā yauvanagaḥ āmukhe
gāyan nṛtyan vādayan ca devayānīm atoṣayat
22. Constantly intending to serve her, the young man, who had just entered the prime of his youth, pleased Devayani by singing, dancing, and playing musical instruments.
संशीलयन्देवयानीं कन्यां संप्राप्तयौवनाम् ।
पुष्पैः फलैः प्रेषणैश्च तोषयामास भारत ॥२३॥
23. saṁśīlayandevayānīṁ kanyāṁ saṁprāptayauvanām ,
puṣpaiḥ phalaiḥ preṣaṇaiśca toṣayāmāsa bhārata.
23. saṃśīlayan devayānīm kanyām samprāptayauvanām
puṣpaiḥ phalaiḥ preṣaṇaiḥ ca toṣayāmāsa bhārata
23. O Bhārata, associating closely with Devayani, the maiden who had attained youth, he pleased her with flowers, fruits, and various errands.
देवयान्यपि तं विप्रं नियमव्रतचारिणम् ।
अनुगायमाना ललना रहः पर्यचरत्तदा ॥२४॥
24. devayānyapi taṁ vipraṁ niyamavratacāriṇam ,
anugāyamānā lalanā rahaḥ paryacarattadā.
24. devayānī api tam vipram niyamavratacāriṇam
anugāyamānā lalanā rahaḥ paryacarat tadā
24. Devayani, the lady, also, singing in accompaniment, secretly attended to that Brahmin who observed vows and restraints at that time.
पञ्च वर्षशतान्येवं कचस्य चरतो व्रतम् ।
तत्रातीयुरथो बुद्ध्वा दानवास्तं ततः कचम् ॥२५॥
25. pañca varṣaśatānyevaṁ kacasya carato vratam ,
tatrātīyuratho buddhvā dānavāstaṁ tataḥ kacam.
25. pañca varṣaśatāni evam kacasya carataḥ vratam
tatra atīyuḥ atha udbuddhvā dānavāḥ tam tataḥ kacam
25. Thus, five hundred years passed while Kacha observed his vow. Then, having become aware, the Danavas targeted that Kacha.
गा रक्षन्तं वने दृष्ट्वा रहस्येकममर्षिताः ।
जघ्नुर्बृहस्पतेर्द्वेषाद्विद्यारक्षार्थमेव च ।
हत्वा शालावृकेभ्यश्च प्रायच्छंस्तिलशः कृतम् ॥२६॥
26. gā rakṣantaṁ vane dṛṣṭvā rahasyekamamarṣitāḥ ,
jaghnurbṛhaspaterdveṣādvidyārakṣārthameva ca ,
hatvā śālāvṛkebhyaśca prāyacchaṁstilaśaḥ kṛtam.
26. gāḥ rakṣantam vane dṛṣṭvā rahasi ekam
amarṣitāḥ jaghnuḥ bṛhaspateḥ dveṣāt
vidyārakṣārtham eva ca hatvā
śālāvrkebhyaḥ ca prāyacchan tilaśaḥ kṛtam
26. Having seen Kacha alone in the forest protecting cows, the Danavas, enraged, killed him out of hatred for Brihaspati and indeed, for the sake of preserving (their) knowledge. Then, having killed him, they cut him into tiny pieces and offered them to the wolves.
ततो गावो निवृत्तास्ता अगोपाः स्वं निवेशनम् ।
ता दृष्ट्वा रहिता गास्तु कचेनाभ्यागता वनात् ।
उवाच वचनं काले देवयान्यथ भारत ॥२७॥
27. tato gāvo nivṛttāstā agopāḥ svaṁ niveśanam ,
tā dṛṣṭvā rahitā gāstu kacenābhyāgatā vanāt ,
uvāca vacanaṁ kāle devayānyatha bhārata.
27. tataḥ gāvaḥ nivṛttāḥ tāḥ agopāḥ svam
niveśanam tāḥ dṛṣṭvā rahitāḥ gāḥ
tu kacena abhyāgatāḥ vanāt uvāca
vacanam kāle devayānī atha bhārata
27. Then those cows, without a cowherd, returned to their own stable. Seeing those cows that had returned from the forest without Kach, Devayani then spoke words at the appropriate time, O Bharata.
अहुतं चाग्निहोत्रं ते सूर्यश्चास्तं गतः प्रभो ।
अगोपाश्चागता गावः कचस्तात न दृश्यते ॥२८॥
28. ahutaṁ cāgnihotraṁ te sūryaścāstaṁ gataḥ prabho ,
agopāścāgatā gāvaḥ kacastāta na dṛśyate.
28. ahutam ca agnihotram te sūryaḥ ca astam gataḥ
prabho agopāḥ ca āgatāḥ gāvaḥ kacaḥ tāta na dṛśyate
28. Your Agnihotra yagya has not been offered, and the sun has set, O lord! The cows have returned without a cowherd, and Kach, my dear, is not to be seen.
व्यक्तं हतो मृतो वापि कचस्तात भविष्यति ।
तं विना न च जीवेयं कचं सत्यं ब्रवीमि ते ॥२९॥
29. vyaktaṁ hato mṛto vāpi kacastāta bhaviṣyati ,
taṁ vinā na ca jīveyaṁ kacaṁ satyaṁ bravīmi te.
29. vyaktam hataḥ mṛtaḥ vā api kacaḥ tāta bhaviṣyati
tam vinā na ca jīveyam kacam satyam bravīmi te
29. Clearly, Kach, my dear, will either be slain or dead. I will not live without him; I speak this truth to you regarding Kach.
शुक्र उवाच ।
अयमेहीति शब्देन मृतं संजीवयाम्यहम् ॥३०॥
30. śukra uvāca ,
ayamehīti śabdena mṛtaṁ saṁjīvayāmyaham.
30. śukraḥ uvāca ayam ehi iti
śabdena mṛtam saṃjīvayāmi aham
30. Shukra said: "By the word 'Come hither!', I shall bring the dead to life."
वैशंपायन उवाच ।
ततः संजीवनीं विद्यां प्रयुज्य कचमाह्वयत् ।
आहूतः प्रादुरभवत्कचोऽरिष्टोऽथ विद्यया ।
हतोऽहमिति चाचख्यौ पृष्टो ब्राह्मणकन्यया ॥३१॥
31. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ saṁjīvanīṁ vidyāṁ prayujya kacamāhvayat ,
āhūtaḥ prādurabhavatkaco'riṣṭo'tha vidyayā ,
hato'hamiti cācakhyau pṛṣṭo brāhmaṇakanyayā.
31. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ saṃjīvanīm vidyām
prayujya kacam āhvayat āhūtaḥ prāduḥ
abhavat kacaḥ ariṣṭaḥ atha vidyayā hataḥ
aham iti ca ācakhyau pṛṣṭaḥ brāhmaṇakanyayā
31. Vaishampayana said: 'Then, applying the Saṃjīvanī vidyā (knowledge of reviving), he called out to Kach. Summoned by the vidyā, Kach, unharmed, appeared. When questioned by the Brahmin maiden, he then narrated, "I was slain."'
स पुनर्देवयान्योक्तः पुष्पाहारो यदृच्छया ।
वनं ययौ ततो विप्रो ददृशुर्दानवाश्च तम् ॥३२॥
32. sa punardevayānyoktaḥ puṣpāhāro yadṛcchayā ,
vanaṁ yayau tato vipro dadṛśurdānavāśca tam.
32. saḥ punaḥ devayānyā uktaḥ puṣpāhāraḥ yadṛcchayā
vanam yayau tataḥ vipraḥ dadṛśuḥ dānavāḥ ca tam
32. Again, instructed by Devayani, he went to the forest to gather flowers as he pleased. Then, the Danavas (demons) saw that Brahmin.
ततो द्वितीयं हत्वा तं दग्ध्वा कृत्वा च चूर्णशः ।
प्रायच्छन्ब्राह्मणायैव सुरायामसुरास्तदा ॥३३॥
33. tato dvitīyaṁ hatvā taṁ dagdhvā kṛtvā ca cūrṇaśaḥ ,
prāyacchanbrāhmaṇāyaiva surāyāmasurāstadā.
33. tataḥ dvitīyam hatvā tam dagdhvā kṛtvā ca cūrṇaśaḥ
prāyacchan brāhmaṇāya eva surāyām asurāḥ tadā
33. Then, killing him a second time, burning him, and reducing him to powder, the Asuras (demons) then gave him (the powder) to the Brahmin (Shukra) himself, mixed in liquor.
देवयान्यथ भूयोऽपि वाक्यं पितरमब्रवीत् ।
पुष्पाहारः प्रेषणकृत्कचस्तात न दृश्यते ॥३४॥
34. devayānyatha bhūyo'pi vākyaṁ pitaramabravīt ,
puṣpāhāraḥ preṣaṇakṛtkacastāta na dṛśyate.
34. devayānī atha bhūyaḥ api vākyam pitaram abravīt
puṣpāhāraḥ preṣaṇakṛt kacaḥ tāta na dṛśyate
34. Devayani then spoke again to her father: 'Father, Kacha, who gathers flowers and acts as a messenger, is not seen.'
शुक्र उवाच ।
बृहस्पतेः सुतः पुत्रि कचः प्रेतगतिं गतः ।
विद्यया जीवितोऽप्येवं हन्यते करवाणि किम् ॥३५॥
35. śukra uvāca ,
bṛhaspateḥ sutaḥ putri kacaḥ pretagatiṁ gataḥ ,
vidyayā jīvito'pyevaṁ hanyate karavāṇi kim.
35. śukraḥ uvāca bṛhaspateḥ sutaḥ putri kacaḥ pretagatim
gataḥ vidyayā jīvitaḥ api evam hanyate karavāṇi kim
35. Shukra said: 'Daughter, Kacha, the son of Brihaspati, has died. Even if he is revived by knowledge, he is repeatedly killed in this manner. What can I do?'
मैवं शुचो मा रुद देवयानि न त्वादृशी मर्त्यमनुप्रशोचेत् ।
सुराश्च विश्वे च जगच्च सर्वमुपस्थितां वैकृतिमानमन्ति ॥३६॥
36. maivaṁ śuco mā ruda devayāni; na tvādṛśī martyamanupraśocet ,
surāśca viśve ca jagacca sarva;mupasthitāṁ vaikṛtimānamanti.
36. mā evam śucaḥ mā ruda devayāni
na tvādṛśī martyam anuprachoecet
surāḥ ca viśve ca jagat ca
sarvam upasthitām vaikṛtim ānamanti
36. Do not grieve in this way, do not cry, Devayani. One like you should not lament over a mortal. For all the gods and the entire world submit to the inevitable change that manifests.
देवयान्युवाच ।
यस्याङ्गिरा वृद्धतमः पितामहो बृहस्पतिश्चापि पिता तपोधनः ।
ऋषेः पुत्रं तमथो वापि पौत्रं कथं न शोचेयमहं न रुद्याम् ॥३७॥
37. devayānyuvāca ,
yasyāṅgirā vṛddhatamaḥ pitāmaho; bṛhaspatiścāpi pitā tapodhanaḥ ,
ṛṣeḥ putraṁ tamatho vāpi pautraṁ; kathaṁ na śoceyamahaṁ na rudyām.
37. devayānī uvāca | yasyāḥ aṅgirāḥ vṛddhatamaḥ
pitāmahaḥ bṛhaspatiḥ ca api pitā
tapodhanaḥ | ṛṣeḥ putram tam atho vā api
pautram katham na śoceyam aham na rudyām
37. Devayani said: "How can I not grieve and weep for the son of that sage - or rather, his grandson - whose grandfather is Angiras, the most ancient, and whose father, Brihaspati, is rich in tapas?"
स ब्रह्मचारी च तपोधनश्च सदोत्थितः कर्मसु चैव दक्षः ।
कचस्य मार्गं प्रतिपत्स्ये न भोक्ष्ये प्रियो हि मे तात कचोऽभिरूपः ॥३८॥
38. sa brahmacārī ca tapodhanaśca; sadotthitaḥ karmasu caiva dakṣaḥ ,
kacasya mārgaṁ pratipatsye na bhokṣye; priyo hi me tāta kaco'bhirūpaḥ.
38. saḥ brahmacārī ca tapodhanaḥ ca sadā
utthitaḥ karmasu ca eva dakṣaḥ |
kacasya mārgam pratipatsye na bhokṣye
priyaḥ hi me tāta kacaḥ abhirūpaḥ
38. He was a brahmacharin and rich in tapas, always diligent and skilled in his duties. I will follow Kacha's path; I will not eat, for, dear father, Kacha is beloved to me and handsome.
शुक्र उवाच ।
असंशयं मामसुरा द्विषन्ति ये मे शिष्यं नागसं सूदयन्ति ।
अब्राह्मणं कर्तुमिच्छन्ति रौद्रास्ते मां यथा प्रस्तुतं दानवैर्हि ।
अप्यस्य पापस्य भवेदिहान्तः कं ब्रह्महत्या न दहेदपीन्द्रम् ॥३९॥
39. śukra uvāca ,
asaṁśayaṁ māmasurā dviṣanti; ye me śiṣyaṁ nāgasaṁ sūdayanti ,
abrāhmaṇaṁ kartumicchanti raudrā;ste māṁ yathā prastutaṁ dānavairhi ,
apyasya pāpasya bhavedihāntaḥ; kaṁ brahmahatyā na dahedapīndram.
39. śukraḥ uvāca | asaṃśayam mām asurāḥ dviṣanti ye me śiṣyam
anāgasam sūdayanti | abrāhmaṇam kartum icchanti raudrāḥ
te mām yathā prastutam dānavaiḥ hi | api asya pāpasya
bhavet iha antaḥ kam brahmahatyā na dahet api indram
39. Shukra said: "Undoubtedly, the Asuras hate me; those fierce ones who kill my innocent student wish to make me a 'non-brahmin', just as they were presented by the Danavas. Will there ever be an end to this sin here? Whom would a brahmahatya not consume, not even Indra?"
वैशंपायन उवाच ।
संचोदितो देवयान्या महर्षिः पुनराह्वयत् ।
संरम्भेणैव काव्यो हि बृहस्पतिसुतं कचम् ॥४०॥
40. vaiśaṁpāyana uvāca ,
saṁcodito devayānyā maharṣiḥ punarāhvayat ,
saṁrambheṇaiva kāvyo hi bṛhaspatisutaṁ kacam.
40. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | saṃcoditaḥ devayānyā maharṣiḥ punaḥ
āhvayat | saṃrambheṇa eva kāvyaḥ hi bṛhaspatisutam kacam
40. Vaishampayana said: "Incited by Devayani, the great sage, Kāvyā (Shukra), indeed, again summoned Kacha, the son of Brihaspati, with great anger."
गुरोर्भीतो विद्यया चोपहूतः शनैर्वाचं जठरे व्याजहार ।
तमब्रवीत्केन पथोपनीतो ममोदरे तिष्ठसि ब्रूहि विप्र ॥४१॥
41. gurorbhīto vidyayā copahūtaḥ; śanairvācaṁ jaṭhare vyājahāra ,
tamabravītkena pathopanīto; mamodare tiṣṭhasi brūhi vipra.
41. guroḥ bhītaḥ vidyayā ca upahūtaḥ
śanaiḥ vācam jaṭhare व्याजहार |
tam abravīt kena pathā upanītaḥ
mama udare tiṣṭhasi brūhi vipra
41. Frightened by his Guru and summoned by the vidyā, he slowly spoke from inside his stomach. (Shukra) then said to him: "By what path were you brought into my stomach? Tell me, brahmin!"
कच उवाच ।
भवत्प्रसादान्न जहाति मां स्मृतिः स्मरे च सर्वं यच्च यथा च वृत्तम् ।
न त्वेवं स्यात्तपसो व्ययो मे ततः क्लेशं घोरमिमं सहामि ॥४२॥
42. kaca uvāca ,
bhavatprasādānna jahāti māṁ smṛtiḥ; smare ca sarvaṁ yacca yathā ca vṛttam ,
na tvevaṁ syāttapaso vyayo me; tataḥ kleśaṁ ghoramimaṁ sahāmi.
42. kacaḥ uvāca bhavatprasādāt na jahāti
mām smṛtiḥ smare ca sarvam yat ca yathā
ca vṛttam na tu evam syāt tapasaḥ vyayaḥ
me tataḥ kleśam ghoram imam sahāmi
42. Kaca said: "By your grace, my memory does not abandon me, and I recall everything that happened and how it happened. However, my tapas should not be wasted in this manner. Therefore, I endure this terrible suffering."
असुरैः सुरायां भवतोऽस्मि दत्तो हत्वा दग्ध्वा चूर्णयित्वा च काव्य ।
ब्राह्मीं मायामासुरी चैव माया त्वयि स्थिते कथमेवातिवर्तेत् ॥४३॥
43. asuraiḥ surāyāṁ bhavato'smi datto; hatvā dagdhvā cūrṇayitvā ca kāvya ,
brāhmīṁ māyāmāsurī caiva māyā; tvayi sthite kathamevātivartet.
43. asuraiḥ surāyām bhavataḥ asmi dattaḥ
hatvā dagdhvā cūrṇayitvā ca kāvya
brāhmīm māyām āsurī ca eva māyā
tvayi sthite katham eva ativartet
43. "O Kāvya (Śukra), I was given to you by the asuras, who, after killing, burning, and pulverizing me, placed me in the wine. With you present, how could any māyā - be it Brahmi or Asuri - possibly overcome you?"
शुक्र उवाच ।
किं ते प्रियं करवाण्यद्य वत्से वधेन मे जीवितं स्यात्कचस्य ।
नान्यत्र कुक्षेर्मम भेदनेन दृश्येत्कचो मद्गतो देवयानि ॥४४॥
44. śukra uvāca ,
kiṁ te priyaṁ karavāṇyadya vatse; vadhena me jīvitaṁ syātkacasya ,
nānyatra kukṣermama bhedanena; dṛśyetkaco madgato devayāni.
44. śukraḥ uvāca kim te priyam karavāṇi
adya vatse vadhena me jīvitam syāt
kacasya na anyatra kukṣeḥ mama
bhedanena dṛśyet kacaḥ matgataḥ devayāni
44. Śukra said: "My child, what dear thing shall I do for you today? Kaca's life would come about only through my death. He, being within me, would not be seen by any means other than the splitting open of my belly, O Devayani."
देवयान्युवाच ।
द्वौ मां शोकावग्निकल्पौ दहेतां कचस्य नाशस्तव चैवोपघातः ।
कचस्य नाशे मम नास्ति शर्म तवोपघाते जीवितुं नास्मि शक्ता ॥४५॥
45. devayānyuvāca ,
dvau māṁ śokāvagnikalpau dahetāṁ; kacasya nāśastava caivopaghātaḥ ,
kacasya nāśe mama nāsti śarma; tavopaghāte jīvituṁ nāsmi śaktā.
45. devayānī uvāca dvau mām śokau agnikalpau
dahetām kacasya nāśaḥ tava ca eva
upaghātaḥ kacasya nāśe mama na asti śarma
tava upaghāte jīvitum na asmi śaktā
45. Devayani said: "Two sorrows, like fire, would consume me: Kaca's destruction and, indeed, your injury. In Kaca's destruction, there is no happiness for me, and if you are harmed, I am unable to live."
शुक्र उवाच ।
संसिद्धरूपोऽसि बृहस्पतेः सुत यत्त्वां भक्तं भजते देवयानी ।
विद्यामिमां प्राप्नुहि जीवनीं त्वं न चेदिन्द्रः कचरूपी त्वमद्य ॥४६॥
46. śukra uvāca ,
saṁsiddharūpo'si bṛhaspateḥ suta; yattvāṁ bhaktaṁ bhajate devayānī ,
vidyāmimāṁ prāpnuhi jīvanīṁ tvaṁ; na cedindraḥ kacarūpī tvamadya.
46. śukraḥ uvāca saṃsiddharūpaḥ asi bṛhaspateḥ
suta yat tvām bhaktam bhajate
devayānī vidyām imām prāpnuhi jīvanīm
tvam na cet indraḥ kacarūpī tvam adya
46. Śukra said: "You are indeed a perfected being, O son of Bṛhaspati, seeing that Devayani devotedly cherishes you. You must now acquire this life-giving knowledge. Otherwise, (if you were not Kaca, and Devayani's devotion was misdirected), then it would mean that today you are Indra in the form of Kaca."
न निवर्तेत्पुनर्जीवन्कश्चिदन्यो ममोदरात् ।
ब्राह्मणं वर्जयित्वैकं तस्माद्विद्यामवाप्नुहि ॥४७॥
47. na nivartetpunarjīvankaścidanyo mamodarāt ,
brāhmaṇaṁ varjayitvaikaṁ tasmādvidyāmavāpnuhi.
47. na nivartet punaḥ jīvan kaścit anyaḥ mama udarāt
brāhmaṇam varjayitvā ekam tasmāt vidyām avāpnuhi
47. No other living being shall ever again emerge from my (husband's) belly, except for one Brahmin. Therefore, obtain knowledge!
पुत्रो भूत्वा भावय भावितो मामस्माद्देहादुपनिष्क्रम्य तात ।
समीक्षेथा धर्मवतीमवेक्षां गुरोः सकाशात्प्राप्य विद्यां सविद्यः ॥४८॥
48. putro bhūtvā bhāvaya bhāvito mā;masmāddehādupaniṣkramya tāta ,
samīkṣethā dharmavatīmavekṣāṁ; guroḥ sakāśātprāpya vidyāṁ savidyaḥ.
48. putraḥ bhūtvā bhāvaya bhāvitaḥ mām
asmāt dehāt upaniṣkramya tāta
samīkṣethāḥ dharmavatīm avekṣām
guroḥ sakāśāt prāpya vidyām savidyaḥ
48. O cherished one, having become (my) son, dear one, having emerged from this body, you should honor me. Having obtained knowledge from the Guru (me), you, now learned, should maintain a righteous perspective.
वैशंपायन उवाच ।
गुरोः सकाशात्समवाप्य विद्यां भित्त्वा कुक्षिं निर्विचक्राम विप्रः ।
कचोऽभिरूपो दक्षिणं ब्राह्मणस्य शुक्लात्यये पौर्णमास्यामिवेन्दुः ॥४९॥
49. vaiśaṁpāyana uvāca ,
guroḥ sakāśātsamavāpya vidyāṁ; bhittvā kukṣiṁ nirvicakrāma vipraḥ ,
kaco'bhirūpo dakṣiṇaṁ brāhmaṇasya; śuklātyaye paurṇamāsyāmivenduḥ.
49. vaiśaṃpāyana uvāca guroḥ sakāśāt samavāpya
vidyām bhittvā kukṣim nirvicakrāma
vipraḥ kachaḥ abhirūpaḥ dakṣiṇam brāhmaṇasya
śuklātyaye paurṇamāsyām iva induḥ
49. Vaiśampāyana said: Having obtained knowledge from his Guru, the Brahmin (Kacha) emerged, splitting open the belly. Kacha, beautiful in form, came forth from the right side of the Brahmin (Sukracharya) like the moon on a full moon night at the end of the bright fortnight.
दृष्ट्वा च तं पतितं ब्रह्मराशिमुत्थापयामास मृतं कचोऽपि ।
विद्यां सिद्धां तामवाप्याभिवाद्य ततः कचस्तं गुरुमित्युवाच ॥५०॥
50. dṛṣṭvā ca taṁ patitaṁ brahmarāśi;mutthāpayāmāsa mṛtaṁ kaco'pi ,
vidyāṁ siddhāṁ tāmavāpyābhivādya; tataḥ kacastaṁ gurumityuvāca.
50. dṛṣṭvā ca tam patitam brahmarāśim
utthāpayāmāsa mṛtam kachaḥ api
vidyām siddhām tām avāpya abhivādya
tataḥ kachaḥ tam gurum iti uvāca
50. And Kacha, upon seeing that fallen, dead, revered Brahmin (Sukracharya), revived him. Then, having obtained that perfected knowledge and having saluted the Guru, Kacha spoke thus to him.
ऋतस्य दातारमनुत्तमस्य निधिं निधीनां चतुरन्वयानाम् ।
ये नाद्रियन्ते गुरुमर्चनीयं पापाँल्लोकांस्ते व्रजन्त्यप्रतिष्ठान् ॥५१॥
51. ṛtasya dātāramanuttamasya; nidhiṁ nidhīnāṁ caturanvayānām ,
ye nādriyante gurumarcanīyaṁ; pāpāँllokāṁste vrajantyapratiṣṭhān.
51. ṛtasya dātāram anuttamasya nidhim
nidhīnām caturānvyānām ye na
ādriyante gurum arcanīyam pāpān
lokān te vrajanti apratiṣṭhān
51. Those who do not honor a worshipful Guru - who is the giver of unsurpassed truth and a treasure among the treasures of the four (Vedic) traditions - go to unsupported, sinful worlds.
वैशंपायन उवाच ।
सुरापानाद्वञ्चनां प्रापयित्वा संज्ञानाशं चैव तथातिघोरम् ।
दृष्ट्वा कचं चापि तथाभिरूपं पीतं तदा सुरया मोहितेन ॥५२॥
52. vaiśaṁpāyana uvāca ,
surāpānādvañcanāṁ prāpayitvā; saṁjñānāśaṁ caiva tathātighoram ,
dṛṣṭvā kacaṁ cāpi tathābhirūpaṁ; pītaṁ tadā surayā mohitena.
52. vaiśaṃpāyana uvāca | surāpānāt vañcanām
prāpayitvā saṃjñānāśam ca eva tathā
atighoram | dṛṣṭvā kacam ca api tathā
abhirūpam pītam tadā surayā mohitena
52. Vaiśampāyana said: After Kaca was made to suffer deception and an extremely terrible loss of consciousness due to wine-drinking, and after the very handsome Kaca was seen at that time, having drunk wine and become bewildered by it...
समन्युरुत्थाय महानुभावस्तदोशना विप्रहितं चिकीर्षुः ।
काव्यः स्वयं वाक्यमिदं जगाद सुरापानं प्रति वै जातशङ्कः ॥५३॥
53. samanyurutthāya mahānubhāva;stadośanā viprahitaṁ cikīrṣuḥ ,
kāvyaḥ svayaṁ vākyamidaṁ jagāda; surāpānaṁ prati vai jātaśaṅkaḥ.
53. sa manyuḥ utthāya mahānubhāvaḥ
tadā uśanā viprahitam cikīrṣuḥ
| kāvyaḥ svayam vākyam idam jagāda
surāpānam prati vai jātaśaṅkaḥ
53. Then, the greatly illustrious Uśanā, filled with wrath, rose up. Desiring the welfare of the Brahmins, Kāvya himself, having become suspicious regarding wine-drinking, spoke these words.
यो ब्राह्मणोऽद्य प्रभृतीह कश्चिन्मोहात्सुरां पास्यति मन्दबुद्धिः ।
अपेतधर्मो ब्रह्महा चैव स स्यादस्मिँल्लोके गर्हितः स्यात्परे च ॥५४॥
54. yo brāhmaṇo'dya prabhṛtīha kaści;nmohātsurāṁ pāsyati mandabuddhiḥ ,
apetadharmo brahmahā caiva sa syā;dasmiँlloke garhitaḥ syātpare ca.
54. yaḥ brāhmaṇaḥ adya prabhṛti iha kaścit
mohāt surām pāsyati mandabuddhiḥ
| apeta dharmaḥ brahmahā ca eva saḥ
syāt asmin loke garhitaḥ syāt pare ca
54. Any Brahmin who, from today onwards and in this world, out of delusion and with a dull intellect, drinks wine - he shall lose his dharma and become a Brahmin-killer. He shall be condemned in this world and in the next.
मया चेमां विप्रधर्मोक्तिसीमां मर्यादां वै स्थापितां सर्वलोके ।
सन्तो विप्राः शुश्रुवांसो गुरूणां देवा लोकाश्चोपशृण्वन्तु सर्वे ॥५५॥
55. mayā cemāṁ vipradharmoktisīmāṁ; maryādāṁ vai sthāpitāṁ sarvaloke ,
santo viprāḥ śuśruvāṁso gurūṇāṁ; devā lokāścopaśṛṇvantu sarve.
55. mayā ca imām vipradharmoktisīmām
maryādām vai sthāpitām sarvaloke
| santaḥ viprāḥ śuśruvāṃsaḥ gurūṇām
devāḥ lokāḥ ca upaśṛṇvantu sarve
55. By me, this limit - this boundary of injunctions regarding the dharma of Brahmins - has indeed been established for all the world. Let all righteous Brahmins who have listened to their gurus, and all gods and all worlds, listen (attentively)!
इतीदमुक्त्वा स महानुभावस्तपोनिधीनां निधिरप्रमेयः ।
तान्दानवान्दैवविमूढबुद्धीनिदं समाहूय वचोऽभ्युवाच ॥५६॥
56. itīdamuktvā sa mahānubhāva;staponidhīnāṁ nidhiraprameyaḥ ,
tāndānavāndaivavimūḍhabuddhī;nidaṁ samāhūya vaco'bhyuvāca.
56. iti idam uktvā saḥ mahānubhāvaḥ
taponidhīnām nidhiḥ aprameyaḥ
| tān dānavān daivavimūḍhabuddhīn
idam samāhūya vacaḥ abhyuvāca
56. Having said this, that greatly illustrious one, the immeasurable repository of ascetic austerities, summoned those Dānavas whose minds were bewildered by fate, and spoke these words to them.
आचक्षे वो दानवा बालिशाः स्थ सिद्धः कचो वत्स्यति मत्सकाशे ।
संजीवनीं प्राप्य विद्यां महार्थां तुल्यप्रभावो ब्रह्मणा ब्रह्मभूतः ॥५७॥
57. ācakṣe vo dānavā bāliśāḥ stha; siddhaḥ kaco vatsyati matsakāśe ,
saṁjīvanīṁ prāpya vidyāṁ mahārthāṁ; tulyaprabhāvo brahmaṇā brahmabhūtaḥ.
57. ācakṣe vaḥ dānavāḥ bāliśāḥ stha
siddhaḥ kacaḥ vatsyati mat-sakāśe
sañjīvanīm prāpya vidyām mahārthām
tulyaprabhāvaḥ brahmaṇā brahmabhūtaḥ
57. I declare to you, O Danavas, that you are foolish. Kacha will stay with me and, having obtained the greatly valuable knowledge of Sanjivani, he will become equal in power to Brahman, having realized his Brahman-nature.
गुरोरुष्य सकाशे तु दश वर्षशतानि सः ।
अनुज्ञातः कचो गन्तुमियेष त्रिदशालयम् ॥५८॥
58. guroruṣya sakāśe tu daśa varṣaśatāni saḥ ,
anujñātaḥ kaco gantumiyeṣa tridaśālayam.
58. guroḥ uṣya sakāśe tu daśa varṣaśatāni saḥ
anujñātaḥ kacaḥ gantum iyeṣa tridaśālayam
58. Indeed, after Kacha had resided in his guru's presence for a thousand years, he, having been granted permission, desired to go to the abode of the gods.