Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-75

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
विधिं गवां परमहं श्रोतुमिच्छामि तत्त्वतः ।
येन ताञ्शाश्वताँल्लोकानखिलानश्नुवीमहि ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
vidhiṁ gavāṁ paramahaṁ śrotumicchāmi tattvataḥ ,
yena tāñśāśvatāँllokānakhilānaśnuvīmahi.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca vidhim gavām param aham śrotum icchāmi
tattvataḥ yena tān śāśvatān lokān akhilān aśnuvīmahi
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca aham gavām param vidhim tattvataḥ
śrotum icchāmi yena tān śāśvatān akhilān lokān aśnuvīmahi
1. Yudhiṣṭhira said: "I wish to hear accurately the supreme method concerning cows, by which we may attain all those eternal worlds."
भीष्म उवाच ।
न गोदानात्परं किंचिद्विद्यते वसुधाधिप ।
गौर्हि न्यायागता दत्ता सद्यस्तारयते कुलम् ॥२॥
2. bhīṣma uvāca ,
na godānātparaṁ kiṁcidvidyate vasudhādhipa ,
gaurhi nyāyāgatā dattā sadyastārayate kulam.
2. bhīṣmaḥ uvāca na godānāt param kiñcit vidyate vasudhādhipa
gauḥ hi nyāya āgatā dattā sadyaḥ tārayate kulam
2. bhīṣmaḥ uvāca vasudhādhipa godānāt param kiñcit na
vidyate hi nyāya āgatā dattā gauḥ sadyaḥ kulam tārayate
2. Bhīṣma said: "O ruler of the earth, there is nothing superior to the giving of cows (dāna). Indeed, a cow that has been righteously obtained and given immediately delivers the family."
सतामर्थे सम्यगुत्पादितो यः स वै कॢप्तः सम्यगिष्टः प्रजाभ्यः ।
तस्मात्पूर्वं ह्यादिकाले प्रवृत्तं गवां दाने शृणु राजन्विधिं मे ॥३॥
3. satāmarthe samyagutpādito yaḥ; sa vai kḷptaḥ samyagiṣṭaḥ prajābhyaḥ ,
tasmātpūrvaṁ hyādikāle pravṛttaṁ; gavāṁ dāne śṛṇu rājanvidhiṁ me.
3. satām arthe samyak utpāditaḥ yaḥ
saḥ vai kḷptaḥ samyak iṣṭaḥ prajābhyaḥ
tasmāt pūrvam hi ādikāle pravṛttam
gavām dāne śṛṇu rājan vidhim me
3. rājan yaḥ satām arthe samyak
utpāditaḥ saḥ vai prajābhyaḥ samyak
kḷptaḥ iṣṭaḥ tasmāt hi ādikāle
pravṛttam gavām dāne me vidhim śṛṇu
3. That which is properly acquired for the sake of the virtuous is indeed well-ordained and well-performed for the subjects. Therefore, O king, hear from me the method of cow-giving (dāna) that was established in ancient times.
पुरा गोषूपनीतासु गोषु संदिग्धदर्शिना ।
मान्धात्रा प्रकृतं प्रश्नं बृहस्पतिरभाषत ॥४॥
4. purā goṣūpanītāsu goṣu saṁdigdhadarśinā ,
māndhātrā prakṛtaṁ praśnaṁ bṛhaspatirabhāṣata.
4. purā goṣu upanītāsu goṣu saṃdigdhadarśinā
māndhātrā prakṛtam praśnam bṛhaspatiḥ abhāṣata
4. Formerly, concerning the cows that had been presented, Brihaspati addressed the question raised by Mandhatra, who was uncertain (about them).
द्विजातिमभिसत्कृत्य श्वः कालमभिवेद्य च ।
प्रदानार्थे नियुञ्जीत रोहिणीं नियतव्रतः ॥५॥
5. dvijātimabhisatkṛtya śvaḥ kālamabhivedya ca ,
pradānārthe niyuñjīta rohiṇīṁ niyatavrataḥ.
5. dvijātim abhisat kṛtya śvaḥ kālam abhivédya
ca pradānārthe niyuñjīta rohiṇīm niyatavrataḥ
5. Having respectfully honored the brahmin (dvijāti) and informed him of the time for tomorrow, one with a firm resolve (niyatavrata) should arrange the donation ceremony (pradānārthe) for the Rohini constellation.
आह्वानं च प्रयुञ्जीत समङ्गे बहुलेति च ।
प्रविश्य च गवां मध्यमिमां श्रुतिमुदाहरेत् ॥६॥
6. āhvānaṁ ca prayuñjīta samaṅge bahuleti ca ,
praviśya ca gavāṁ madhyamimāṁ śrutimudāharet.
6. āhvānam ca prayuñjīta samaṅge bahule iti ca
praviśya ca gavām madhyam imām śrutim udāharet
6. One should also make an invocation, saying, 'O well-limbed (cows), O abundant (cows)!' And having entered among the cows, one should recite this sacred verse (śruti).
गौर्मे माता गोवृषभः पिता मे दिवं शर्म जगती मे प्रतिष्ठा ।
प्रपद्यैवं शर्वरीमुष्य गोषु मुनिर्वाणीमुत्सृजेद्गोप्रदाने ॥७॥
7. gaurme mātā govṛṣabhaḥ pitā me; divaṁ śarma jagatī me pratiṣṭhā ,
prapadyaivaṁ śarvarīmuṣya goṣu; munirvāṇīmutsṛjedgopradāne.
7. gauḥ me mātā go-vṛṣabhaḥ pitā me
divam śarma jagatī me pratiṣṭhā
| prapadya evam śarvarīm uṣya
goṣu muniḥ vāṇīm utsṛjet go-pradāne
7. The cow is my mother, the bull is my father. Heaven is my welfare, the earth is my foundation. Having thus passed the night staying among the cows, the sage (muni) should utter the appropriate words at the cow donation ceremony.
स तामेकां निशां गोभिः समसख्यः समव्रतः ।
ऐकात्म्यगमनात्सद्यः कल्मषाद्विप्रमुच्यते ॥८॥
8. sa tāmekāṁ niśāṁ gobhiḥ samasakhyaḥ samavrataḥ ,
aikātmyagamanātsadyaḥ kalmaṣādvipramucyate.
8. saḥ tām ekām niśām gobhiḥ samasakhyaḥ samavrataḥ
aikātmyagamanāt sadyaḥ kalmaṣāt vipramucyate
8. saḥ gobhiḥ samasakhyaḥ samavrataḥ tām ekām niśām (evaṃ) (tiṣṭhan),
aikātmyagamanāt sadyaḥ kalmaṣāt vipramucyate (iti)
8. If one spends that single night with cows, sharing their companionship and observing similar vows, then by attaining a realization of their essential oneness (aikātmya), one is immediately freed from all impurity.
उत्सृष्टवृषवत्सा हि प्रदेया सूर्यदर्शने ।
त्रिविधं प्रतिपत्तव्यमर्थवादाशिषः स्तवाः ॥९॥
9. utsṛṣṭavṛṣavatsā hi pradeyā sūryadarśane ,
trividhaṁ pratipattavyamarthavādāśiṣaḥ stavāḥ.
9. utsṛṣṭavṛṣavatsā hi pradeyā sūryadarśane
trividham pratipattavyam arthavādāśiṣaḥ stavāḥ
9. utsṛṣṭavṛṣavatsā hi sūryadarśane pradeyā.
arthavādāśiṣaḥ stavāḥ trividham pratipattavyam.
9. Indeed, a cow whose bull-calf has been released should be donated at the sight of the sun. The threefold categories of eulogistic statements (arthavāda), blessings, and hymns of praise should be understood accordingly.
ऊर्जस्विन्य ऊर्जमेधाश्च यज्ञो गर्भोऽमृतस्य जगतश्च प्रतिष्ठा ।
क्षितौ राधःप्रभवः शश्वदेव प्राजापत्याः सर्वमित्यर्थवादः ॥१०॥
10. ūrjasvinya ūrjamedhāśca yajño; garbho'mṛtasya jagataśca pratiṣṭhā ,
kṣitau rādhaḥprabhavaḥ śaśvadeva; prājāpatyāḥ sarvamityarthavādaḥ.
10. ūrjasvinyaḥ ūrjamedhāḥ ca yajñaḥ
garbhaḥ amṛtasya jagataḥ ca pratiṣṭhā
kṣitau rādhaḥprabhavaḥ śaśvat
eva prājāpatyāḥ sarvam iti arthavādaḥ
10. (gāvaḥ) ūrjasvinyaḥ ūrjamedhāḥ ca (santi).
yajñaḥ amṛtasya garbhaḥ jagataḥ ca pratiṣṭhā (asti).
(tāḥ gāvaḥ) kṣitau śaśvat eva rādhaḥprabhavaḥ prājāpatyāḥ (ca santi).
sarvam iti arthavādaḥ.
10. They are vigorous and possessing abundant nourishment. And the (Vedic ritual - yajña) is the embryo of immortality and the foundation of the world. On earth, they are always the source of prosperity, being creations of Prajāpati. All this is an eulogistic statement (arthavāda).
गावो ममैनः प्रणुदन्तु सौर्यास्तथा सौम्याः स्वर्गयानाय सन्तु ।
आम्नाता मे ददतीराश्रयं तु तथानुक्ताः सन्तु सर्वाशिषो मे ॥११॥
11. gāvo mamainaḥ praṇudantu sauryā;stathā saumyāḥ svargayānāya santu ,
āmnātā me dadatīrāśrayaṁ tu; tathānuktāḥ santu sarvāśiṣo me.
11. gāvaḥ mama enaḥ praṇudantu sauryāḥ
tathā saumyāḥ svargayānāya
santu āmnātāḥ me dadatīḥ āśrayam tu
tathā anuktāḥ santu sarvāśiṣaḥ me
11. sauryāḥ gāvaḥ mama enaḥ praṇudantu.
tathā saumyāḥ (gāvaḥ) svargayānāya santu.
āmnātāḥ (gāvaḥ) me āśrayam dadatīḥ santu.
tu tathā anuktāḥ sarvāśiṣaḥ me santu.
11. May the solar cows remove my sin, and similarly, may the auspicious cows lead me to the heavenly path. May those cows prescribed by sacred tradition grant me refuge, and likewise, may all unmentioned blessings be mine.
शेषोत्सर्गे कर्मभिर्देहमोक्षे सरस्वत्यः श्रेयसि संप्रवृत्ताः ।
यूयं नित्यं पुण्यकर्मोपवाह्या दिशध्वं मे गतिमिष्टां प्रपन्नाः ॥१२॥
12. śeṣotsarge karmabhirdehamokṣe; sarasvatyaḥ śreyasi saṁpravṛttāḥ ,
yūyaṁ nityaṁ puṇyakarmopavāhyā; diśadhvaṁ me gatimiṣṭāṁ prapannāḥ.
12. śeṣa-utsarge karmabhiḥ deha-mokṣe
sarasvatyaḥ śreyasi saṃpravṛttāḥ |
yūyaṃ nityaṃ puṇya-karma-upavāhyā
diśadhvaṃ me gatim iṣṭām prapannāḥ
12. sarasvatyaḥ yūyaṃ śeṣa-utsarge deha-mokṣe
karmabhiḥ śreyasi saṃpravṛttāḥ
nityaṃ puṇya-karma-upavāhyāḥ iṣṭām gatim
prapannāḥ me iṣṭām gatim diśadhvaṃ
12. O Sarasvatis, you who are constantly engaged in ultimate good (śreyas) through actions (karma) that lead to the liberation of the body and the abandonment of residual actions, and who are upheld by virtuous deeds, having attained your desired state, please direct me to my desired destination.
या वै यूयं सोऽहमद्यैकभावो युष्मान्दत्त्वा चाहमात्मप्रदाता ।
मनश्च्युता मनएवोपपन्नाः संधुक्षध्वं सौम्यरूपोग्ररूपाः ॥१३॥
13. yā vai yūyaṁ so'hamadyaikabhāvo; yuṣmāndattvā cāhamātmapradātā ,
manaścyutā manaevopapannāḥ; saṁdhukṣadhvaṁ saumyarūpograrūpāḥ.
13. yā vai yūyaṃ saḥ aham adya ekabhāvaḥ
yuṣmān dattvā ca aham ātma-pradātā
| manaḥ-cyutāḥ manaḥ eva upapannāḥ
saṃdhukṣadhvaṃ saumya-rūpa-ugra-rūpāḥ
13. yā vai yūyaṃ,
saḥ aham adya ekabhāvaḥ.
yuṣmān dattvā ca aham ātma-pradātā.
manaḥ-cyutāḥ manaḥ eva upapannāḥ saumya-rūpa-ugra-rūpāḥ saṃdhukṣadhvaṃ
13. Whatever you are, that I am today, being of a single essence. Having offered you, I am indeed the one who offers my own self (ātman). You, who have emanated from the mind and have returned to the mind itself, possessing both gentle and fierce forms, please rekindle yourselves.
एवं तस्याग्रे पूर्वमर्धं वदेत गवां दाता विधिवत्पूर्वदृष्टम् ।
प्रतिब्रूयाच्छेषमर्धं द्विजातिः प्रतिगृह्णन्वै गोप्रदाने विधिज्ञः ॥१४॥
14. evaṁ tasyāgre pūrvamardhaṁ vadeta; gavāṁ dātā vidhivatpūrvadṛṣṭam ,
pratibrūyāccheṣamardhaṁ dvijātiḥ; pratigṛhṇanvai gopradāne vidhijñaḥ.
14. evaṃ tasya agre pūrvam ardhaṃ vadeta
gavāṃ dātā vidhivat pūrva-dṛṣṭam
| pratibrūyāt śeṣam ardhaṃ dvijātiḥ
pratigṛhṇan vai go-pradāne vidhi-jñaḥ
14. evaṃ gavāṃ dātā vidhivat pūrva-dṛṣṭam
pūrvam ardhaṃ tasya agre vadeta
vidhi-jñaḥ dvijātiḥ gopradāne
pratigṛhṇan vai śeṣam ardhaṃ pratibrūyāt
14. Thus, the giver of cows should speak the first half (of the verse) before him, according to the prescribed rule, as previously established. The twice-born (dvijāti), who is well-versed in the rituals of cow-giving and is indeed receiving, should reply with the remaining half.
गां ददानीति वक्तव्यमर्घ्यवस्त्रवसुप्रदः ।
ऊधस्या भरितव्या च वैष्णवीति च चोदयेत् ॥१५॥
15. gāṁ dadānīti vaktavyamarghyavastravasupradaḥ ,
ūdhasyā bharitavyā ca vaiṣṇavīti ca codayet.
15. gām dadāni iti vaktavyam arghya-vastra-vasu-pradaḥ
| ūdhassyā bharitavyā ca vaiṣṇavī iti ca codayet
15. arghya-vastra-vasu-pradaḥ gām dadāni iti vaktavyam
ca ūdhassyā bharitavyā ca vaiṣṇavī iti codayet
15. The giver, presenting water for offering (arghya), clothes, and wealth, should declare, 'I give a cow.' And one should ensure the cow has a full udder and should announce, 'She is Vaiṣṇavī (related to Viṣṇu).'
नाम संकीर्तयेत्तस्या यथासंख्योत्तरं स वै ।
फलं षड्विंशदष्टौ च सहस्राणि च विंशतिः ॥१६॥
16. nāma saṁkīrtayettasyā yathāsaṁkhyottaraṁ sa vai ,
phalaṁ ṣaḍviṁśadaṣṭau ca sahasrāṇi ca viṁśatiḥ.
16. nāma saṃkīrtayet tasyāḥ yathāsaṅkhyam uttaram sa
vai phalam ṣaḍviṃśat aṣṭau ca sahasrāṇi ca viṃśatiḥ
16. sa vai tasyāḥ nāma yathāsaṅkhyam uttaram saṃkīrtayet
phalam ṣaḍviṃśat aṣṭau ca sahasrāṇi ca viṃśatiḥ
16. He indeed should chant her name, progressively increasing the number (of chants) in due order. The fruit (result) obtained is twenty-six, eight, thousands, and twenty (units).
एवमेतान्गुणान्वृद्धान्गवादीनां यथाक्रमम् ।
गोप्रदाता समाप्नोति समस्तानष्टमे क्रमे ॥१७॥
17. evametānguṇānvṛddhāngavādīnāṁ yathākramam ,
gopradātā samāpnoti samastānaṣṭame krame.
17. evam etān guṇān vṛddhān gavādīnām yathākramam
gopradātā samāpnoti samastān aṣṭame krame
17. evam gopradātā gavadīnām etān vṛddhān guṇān
yathākramam aṣṭame krame samastān samāpnoti
17. Thus, a giver of cows obtains all these progressively increasing qualities of cows and other animals, completely, by the eighth stage.
गोदः शीली निर्भयश्चार्घदाता न स्याद्दुःखी वसुदाता च कामी ।
ऊधस्योढा भारत यश्च विद्वान्व्याख्यातास्ते वैष्णवाश्चन्द्रलोकाः ॥१८॥
18. godaḥ śīlī nirbhayaścārghadātā; na syādduḥkhī vasudātā ca kāmī ,
ūdhasyoḍhā bhārata yaśca vidvā;nvyākhyātāste vaiṣṇavāścandralokāḥ.
18. godaḥ śīlī nirbhayaḥ ca arghadātā
na syāt duḥkhī vasudātā ca kāmī
ūdhasi oḍhā bhārata yaḥ ca vidvān
vyākhyātāḥ te vaiṣṇavāḥ candralokāḥ
18. bhārata! godaḥ śīlī nirbhayaḥ ca arghadātā duḥkhī na syāt vasudātā ca kāmī [duḥkhī na syāt] yaḥ ca ūdhasi oḍhā,
yaḥ ca vidvān,
vyākhyātāḥ ca te vaiṣṇavāḥ candralokāḥ [bhavanti]
18. A cow-giver, a virtuous person, a fearless one, and an offerer of honor should not be unhappy. A giver of wealth and one with desires (for merit) [also achieve good]. O Bhārata, whoever milks [the cow], and whoever is learned, and (these) expounders - they are (vaiṣṇavas) devotees of Viṣṇu and will reach the (candraloka) lunar realms.
गा वै दत्त्वा गोव्रती स्यात्त्रिरात्रं निशां चैकां संवसेतेह ताभिः ।
काम्याष्टम्यां वर्तितव्यं त्रिरात्रं रसैर्वा गोः शकृता प्रस्नवैर्वा ॥१९॥
19. gā vai dattvā govratī syāttrirātraṁ; niśāṁ caikāṁ saṁvaseteha tābhiḥ ,
kāmyāṣṭamyāṁ vartitavyaṁ trirātraṁ; rasairvā goḥ śakṛtā prasnavairvā.
19. gāḥ vai dattvā govrati syāt trirātram
niśām ca ekām saṃvaseta iha tābhiḥ
kāmyāṣṭamyām vartitavyam trirātram
rasaiḥ vā goḥ śakṛtā prasnavaiḥ vā
19. gāḥ dattvā vai govrati syāt iha tābhiḥ trirātram ca ekām niśām saṃvaseta kāmyāṣṭamyām trirātram vartitavyam,
goḥ rasaiḥ vā śakṛtā vā prasnavaiḥ vā
19. Having indeed given cows, one should observe the (govrata) cow-vow. For three nights and for one night, one should dwell with them here. On the auspicious eighth day, a three-night observance should be kept, (using) either cow essences, or cow-dung, or cow-urine.
वेदव्रती स्याद्वृषभप्रदाता वेदावाप्तिर्गोयुगस्य प्रदाने ।
तथा गवां विधिमासाद्य यज्वा लोकानग्र्यान्विन्दते नाविधिज्ञः ॥२०॥
20. vedavratī syādvṛṣabhapradātā; vedāvāptirgoyugasya pradāne ,
tathā gavāṁ vidhimāsādya yajvā; lokānagryānvindate nāvidhijñaḥ.
20. veda-vratī syāt vṛṣabha-pradātā
veda-avāptiḥ go-yugasya pradāne
tathā gavāṃ vidhim āsādya yajvā
lokān agryān vindate na avidhi-jñaḥ
20. veda-vratī vṛṣabha-pradātā syāt
go-yugasya pradāne veda-avāptiḥ
tathā yajvā gavāṃ vidhim āsādya
agryān lokān vindate avidhi-jñaḥ na
20. One who observes Vedic vows and bestows a bull attains knowledge of the Vedas; the same is achieved through the giving of a pair of cows. Similarly, a performer of Vedic ritual (yajña) who follows the prescribed rules for cows obtains supreme worlds, unlike one who is ignorant of the procedures.
कामान्सर्वान्पार्थिवानेकसंस्थान्यो वै दद्यात्कामदुघां च धेनुम् ।
सम्यक्ताः स्युर्हव्यकव्यौघवत्यस्तासामुक्ष्णां ज्यायसां संप्रदानम् ॥२१॥
21. kāmānsarvānpārthivānekasaṁsthā;nyo vai dadyātkāmadughāṁ ca dhenum ,
samyaktāḥ syurhavyakavyaughavatya;stāsāmukṣṇāṁ jyāyasāṁ saṁpradānam.
21. kāmān sarvān pārthivān eka-saṃsthān
yaḥ vai dadyāt kāma-dughām ca dhenum
samyaktāḥ syuḥ havya-kavya-ogha-vatyaḥ
tāsām ukṣṇām jyāyasām sampradānam
21. yaḥ vai sarvān pārthivān eka-saṃsthān
kāmān ca kāma-dughām dhenum dadyāt
tāsām jyāyasām ukṣṇām sampradānam
havya-kavya-ogha-vatyaḥ syuḥ samyaktāḥ
21. Whoever bestows all earthly objects of desire (kāma) that reside in one place, and also a wish-fulfilling cow - these gifts, together with the donation (dāna) of superior bulls, are indeed perfected, yielding abundant streams of offerings for gods and ancestors.
न चाशिष्यायाव्रतायोपकुर्यान्नाश्रद्दधानाय न वक्रबुद्धये ।
गुह्यो ह्ययं सर्वलोकस्य धर्मो नेमं धर्मं यत्र तत्र प्रजल्पेत् ॥२२॥
22. na cāśiṣyāyāvratāyopakuryā;nnāśraddadhānāya na vakrabuddhaye ,
guhyo hyayaṁ sarvalokasya dharmo; nemaṁ dharmaṁ yatra tatra prajalpet.
22. na ca aśiṣyāya avratāya upakuryāt na
aśraddadhānāya na vakra-buddhaye
guhyaḥ hi ayam sarva-lokasya dharmaḥ na
imam dharmam yatra tatra prajalpet
22. aśiṣyāya avratāya aśraddadhānāya na
vakra-buddhaye ca na upakuryāt hi ayam
dharmaḥ sarva-lokasya guhyaḥ (asti)
imam dharmam yatra tatra na prajalpet
22. One should not benefit a student unworthy of instruction, nor one who has not taken vows, nor one who lacks conviction (śraddhā), nor one with a perverse intellect. For this (natural law) dharma is indeed a secret of all beings. One should not speak of this dharma indiscriminately.
सन्ति लोके श्रद्दधाना मनुष्याः सन्ति क्षुद्रा राक्षसा मानुषेषु ।
येषां दानं दीयमानं ह्यनिष्टं नास्तिक्यं चाप्याश्रयन्ते ह्यपुण्याः ॥२३॥
23. santi loke śraddadhānā manuṣyāḥ; santi kṣudrā rākṣasā mānuṣeṣu ,
yeṣāṁ dānaṁ dīyamānaṁ hyaniṣṭaṁ; nāstikyaṁ cāpyāśrayante hyapuṇyāḥ.
23. santi loke śraddadhānā manuṣyāḥ
santi kṣudrāḥ rākṣasāḥ mānuṣeṣu
yeṣām dānam dīyamānam hi aniṣṭam
nāstikyam ca api āśrayante hi apuṇyāḥ
23. loke śraddadhānā manuṣyāḥ santi (ca)
mānuṣeṣu kṣudrāḥ rākṣasāḥ santi yeṣām
dānam dīyamānam hi aniṣṭam (bhavati)
hi apuṇyāḥ ca api nāstikyam āśrayante
23. There are in the world humans who possess conviction (śraddhā), and there are petty, demon-like beings among people. For these latter, even a gift (dāna) being offered is unwelcome, and indeed, these unrighteous ones also embrace disbelief (nāstikyam).
बार्हस्पत्यं वाक्यमेतन्निशम्य ये राजानो गोप्रदानानि कृत्वा ।
लोकान्प्राप्ताः पुण्यशीलाः सुवृत्तास्तान्मे राजन्कीर्त्यमानान्निबोध ॥२४॥
24. bārhaspatyaṁ vākyametanniśamya; ye rājāno gopradānāni kṛtvā ,
lokānprāptāḥ puṇyaśīlāḥ suvṛttā;stānme rājankīrtyamānānnibodha.
24. bārhaspatyam vākyam etat niśamya
ye rājānaḥ gopradānāni kṛtvā
lokān prāptāḥ puṇyaśīlāḥ suvṛttāḥ
tān me rājan kīrtyamānān nibodha
24. O King, listen from me as I recount those kings of virtuous character and excellent conduct who, having heard this teaching of Bṛhaspati and having performed gifts of cows (dāna), attained (higher) worlds.
उशीनरो विष्वगश्वो नृगश्च भगीरथो विश्रुतो यौवनाश्वः ।
मान्धाता वै मुचुकुन्दश्च राजा भूरिद्युम्नो नैषधः सोमकश्च ॥२५॥
25. uśīnaro viṣvagaśvo nṛgaśca; bhagīratho viśruto yauvanāśvaḥ ,
māndhātā vai mucukundaśca rājā; bhūridyumno naiṣadhaḥ somakaśca.
25. uśīnaraḥ viṣvagaśvaḥ nṛgaḥ ca
bhagīrathaḥ viśrutaḥ yauvanāśvaḥ
māndhātā vai mucukundaḥ ca rājā
bhūridyumnaḥ naiṣadhaḥ somakaḥ ca
25. Uśīnara, Viṣvagśva, Nṛga, the renowned Bhagīratha, Yauvanāśva; and indeed, King Māndhātā, Mucukunda, Bhūridyumna, Naiṣadha, and Somaka (were among them).
पुरूरवा भरतश्चक्रवर्ती यस्यान्वये भारताः सर्व एव ।
तथा वीरो दाशरथिश्च रामो ये चाप्यन्ये विश्रुताः कीर्तिमन्तः ॥२६॥
26. purūravā bharataścakravartī; yasyānvaye bhāratāḥ sarva eva ,
tathā vīro dāśarathiśca rāmo; ye cāpyanye viśrutāḥ kīrtimantaḥ.
26. purūravā bharataḥ cakravartī yasya
anvaye bhāratāḥ sarve eva tathā
vīraḥ dāśarathiḥ ca rāmaḥ ye
ca api anye viśrutāḥ kīrtimantaḥ
26. Purūravas, and the emperor Bharata, from whose lineage all the Bhāratas (descendants) originate; similarly, the heroic Rāma, son of Daśaratha; and also other renowned and glorious kings.
तथा राजा पृथुकर्मा दिलीपो दिवं प्राप्तो गोप्रदाने विधिज्ञः ।
यज्ञैर्दानैस्तपसा राजधर्मैर्मान्धाताभूद्गोप्रदानैश्च युक्तः ॥२७॥
27. tathā rājā pṛthukarmā dilīpo; divaṁ prāpto gopradāne vidhijñaḥ ,
yajñairdānaistapasā rājadharmai;rmāndhātābhūdgopradānaiśca yuktaḥ.
27. tathā rājā pṛthukarmā dilīpaḥ divam
prāptaḥ gopradāne vidhijñaḥ
yajñaiḥ dānaiḥ tapasā rājadharmaiḥ
māndhātā abhūt gopradānāiḥ ca yuktaḥ
27. Similarly, King Pṛthukarmā Dilīpa, expert in giving gifts of cows, attained heaven. Māndhātā too became endowed with Vedic rituals (yajña), gifts (dāna), austerity (tapas), royal duties, and gifts of cows.
तस्मात्पार्थ त्वमपीमां मयोक्तां बार्हस्पतीं भारतीं धारयस्व ।
द्विजाग्र्येभ्यः संप्रयच्छ प्रतीतो गाः पुण्या वै प्राप्य राज्यं कुरूणाम् ॥२८॥
28. tasmātpārtha tvamapīmāṁ mayoktāṁ; bārhaspatīṁ bhāratīṁ dhārayasva ,
dvijāgryebhyaḥ saṁprayaccha pratīto; gāḥ puṇyā vai prāpya rājyaṁ kurūṇām.
28. tasmāt pārtha tvam api imām mayā uktām
bārhaspatīm bhāratīm dhārayasva
dvijāgryebhyaḥ saṃprayaccha pratītaḥ
gāḥ puṇyāḥ vai prāpya rājyam kurūṇām
28. Therefore, O Pārtha, you too should uphold this instruction of Bṛhaspati, which I have imparted. And having obtained the kingdom of the Kurus, faithfully bestow sacred cows upon the most excellent among the twice-born (brāhmaṇas).
वैशंपायन उवाच ।
तथा सर्वं कृतवान्धर्मराजो भीष्मेणोक्तो विधिवद्गोप्रदाने ।
स मान्धातुर्देवदेवोपदिष्टं सम्यग्धर्मं धारयामास राजा ॥२९॥
29. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tathā sarvaṁ kṛtavāndharmarājo; bhīṣmeṇokto vidhivadgopradāne ,
sa māndhāturdevadevopadiṣṭaṁ; samyagdharmaṁ dhārayāmāsa rājā.
29. vaiśaṃpāyana uvāca tathā sarvam kṛtavān
dharmarājaḥ bhīṣmeṇa uktaḥ vidhivat
gopradāne saḥ māndhātuḥ devadeva
upadiṣṭam samyak dharmam dhārayāmāsa rājā
29. Vaiśaṃpāyana spoke: Thus, King Yudhiṣṭhira (dharmarāja), instructed by Bhīṣma, performed everything properly regarding the giving of cows. That king properly observed the righteous conduct (dharma) which had been taught by the God of gods to Māndhātṛ.
इति नृप सततं गवां प्रदाने यवशकलान्सह गोमयैः पिबानः ।
क्षितितलशयनः शिखी यतात्मा वृष इव राजवृषस्तदा बभूव ॥३०॥
30. iti nṛpa satataṁ gavāṁ pradāne; yavaśakalānsaha gomayaiḥ pibānaḥ ,
kṣititalaśayanaḥ śikhī yatātmā; vṛṣa iva rājavṛṣastadā babhūva.
30. iti nṛpa satatam gavām pradāne
yavaśakalān saha gomayaiḥ pibānaḥ
kṣititalaśayanaḥ śikhī yatātmā
vṛṣa iva rājavṛṣaḥ tadā babhūva
30. O king, thus, constantly engaged in the giving (dāna) of cows, and drinking a mixture of barley fragments and cow dung, sleeping on the bare ground, maintaining a topknot, and having a controlled self (ātman), that foremost among kings (rājavṛṣa) then became like a bull.
स नृपतिरभवत्सदैव ताभ्यः प्रयतमना ह्यभिसंस्तुवंश्च गा वै ।
नृपधुरि च न गामयुङ्क्त भूयस्तुरगवरैरगमच्च यत्र तत्र ॥३१॥
31. sa nṛpatirabhavatsadaiva tābhyaḥ; prayatamanā hyabhisaṁstuvaṁśca gā vai ,
nṛpadhuri ca na gāmayuṅkta bhūya;sturagavarairagamacca yatra tatra.
31. saḥ nṛpatiḥ abhavat sadaiva tābhyaḥ
prayatamanāḥ hi abhisaṃstuvan ca gāḥ
vai nṛpadhuri ca na gām ayuṅkta bhūyaḥ
turagavaraiḥ agamat ca yatra tatra
31. That king (nṛpati) always remained dedicated to cows, indeed constantly praising them. Moreover, he did not yoke a cow for kingly duties again, but traveled wherever he needed to go with excellent horses.