Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-8, chapter-2

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
हते द्रोणे महेष्वासे तव पुत्रा महारथाः ।
बभूवुराश्वस्तमुखा विषण्णा गतचेतसः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
hate droṇe maheṣvāse tava putrā mahārathāḥ ,
babhūvurāśvastamukhā viṣaṇṇā gatacetasaḥ.
1. saṃjayaḥ uvāca hate droṇe maheṣvāse tava putrāḥ
mahārathāḥ babhūvuḥ āśvastamukhāḥ viṣaṇṇāḥ gatacetasaḥ
1. saṃjayaḥ uvāca: droṇe maheṣvāse hate,
tava putrāḥ mahārathāḥ āśvastamukhāḥ viṣaṇṇāḥ gatacetasaḥ babhūvuḥ.
1. Sanjaya said: "When Drona, the great archer, was killed, your sons, those great warriors (mahārathāḥ), became disheartened, dejected, and utterly bewildered, with their faces downcast."
अवाङ्मुखाः शस्त्रभृतः सर्व एव विशां पते ।
अप्रेक्षमाणाः शोकार्ता नाभ्यभाषन्परस्परम् ॥२॥
2. avāṅmukhāḥ śastrabhṛtaḥ sarva eva viśāṁ pate ,
aprekṣamāṇāḥ śokārtā nābhyabhāṣanparasparam.
2. avāṅmukhāḥ śastrabṛtaḥ sarve eva viśām pate
aprekṣamāṇāḥ śokārtāḥ na abhyabhāṣan parasparam
2. viśām pate,
sarve eva avāṅmukhāḥ śastrabṛtaḥ śokārtāḥ aprekṣamāṇāḥ parasparam na abhyabhāṣan.
2. O Lord of the People (viśāṃ pate), all of them, bearing their weapons, stood with their faces downcast, overwhelmed by grief, not looking at each other, and not speaking to one another.
तान्दृष्ट्वा व्यथिताकारान्सैन्यानि तव भारत ।
ऊर्ध्वमेवाभ्यवेक्षन्त दुःखत्रस्तान्यनेकशः ॥३॥
3. tāndṛṣṭvā vyathitākārānsainyāni tava bhārata ,
ūrdhvamevābhyavekṣanta duḥkhatrastānyanekaśaḥ.
3. tān dṛṣṭvā vyathitākārān sainyāni tava bhārata
ūrdhvam eva abhyavekṣanta duḥkhatrastāni anekaśaḥ
3. bhārata tava sainyāni tān vyathitākārān dṛṣṭvā
anekaśaḥ duḥkhatrastāni ūrdhvam eva abhyavekṣanta
3. O Bhārata, seeing those (soldiers) with distressed appearances, your armies, repeatedly tormented by sorrow, indeed looked upwards.
शस्त्राण्येषां च राजेन्द्र शोणिताक्तान्यशेषतः ।
प्राभ्रश्यन्त कराग्रेभ्यो दृष्ट्वा द्रोणं निपातितम् ॥४॥
4. śastrāṇyeṣāṁ ca rājendra śoṇitāktānyaśeṣataḥ ,
prābhraśyanta karāgrebhyo dṛṣṭvā droṇaṁ nipātitam.
4. śastrāṇi eṣām ca rājendra śoṇita āktāni aśeṣataḥ
prābhraśyanta kara agrebhyaḥ dṛṣṭvā droṇam nipātitam
4. rājendra droṇam nipātitam dṛṣṭvā eṣām ca aśeṣataḥ
śoṇita āktāni kara agrebhyaḥ prābhraśyanta
4. And their weapons, O king of kings, completely smeared with blood, fell from their fingertips upon seeing Droṇa struck down.
तानि बद्धान्यनिष्टानि लम्बमानानि भारत ।
अदृश्यन्त महाराज नक्षत्राणि यथा दिवि ॥५॥
5. tāni baddhānyaniṣṭāni lambamānāni bhārata ,
adṛśyanta mahārāja nakṣatrāṇi yathā divi.
5. tāni baddhāni aniṣṭāni lambamānāni bhārata
adṛśyanta mahārāja nakṣatrāṇi yathā divi
5. bhārata mahārāja tāni baddhāni aniṣṭāni
lambamānāni naxatrāṇi yathā divi adṛśyanta
5. O Bhārata, O great king, those weapons, formerly held but now undesirable, were seen lying scattered, appearing like stars in the sky.
तथार्तं स्तिमितं दृष्ट्वा गतसत्त्वमिव स्थितम् ।
स्वं बलं तन्महाराज राजा दुर्योधनोऽब्रवीत् ॥६॥
6. tathārtaṁ stimitaṁ dṛṣṭvā gatasattvamiva sthitam ,
svaṁ balaṁ tanmahārāja rājā duryodhano'bravīt.
6. tathā ārtam stimitam dṛṣṭvā gatasattvam iva sthitam
svam balam tat mahārāja rājā duryodhanaḥ abravīt
6. mahārāja tathā ārtam stimitam gatasattvam iva sthitam
svam balam dṛṣṭvā tat rājā duryodhanaḥ abravīt
6. Thus, O great king, seeing his own army distressed, stunned, and standing as if devoid of vitality, King Duryodhana then spoke.
भवतां बाहुवीर्यं हि समाश्रित्य मया युधि ।
पाण्डवेयाः समाहूता युद्धं चेदं प्रवर्तितम् ॥७॥
7. bhavatāṁ bāhuvīryaṁ hi samāśritya mayā yudhi ,
pāṇḍaveyāḥ samāhūtā yuddhaṁ cedaṁ pravartitam.
7. bhavatām bāhuvīryam hi samāśritya mayā yudhi
pāṇḍaveyāḥ samāhūtāḥ yuddham ca idam pravartitam
7. hi mayā bhavatām bāhuvīryam samāśritya yudhi
pāṇḍaveyāḥ samāhūtāḥ ca idam yuddham pravartitam
7. Indeed, it was by relying on your valor and strength in battle that I challenged the Pāṇḍavas, and this war was initiated.
तदिदं निहते द्रोणे विषण्णमिव लक्ष्यते ।
युध्यमानाश्च समरे योधा वध्यन्ति सर्वतः ॥८॥
8. tadidaṁ nihate droṇe viṣaṇṇamiva lakṣyate ,
yudhyamānāśca samare yodhā vadhyanti sarvataḥ.
8. tat idam nihate droṇe viṣaṇṇam iva lakṣyate
yudhyamānāḥ ca samare yodhāḥ vadhyanti sarvataḥ
8. idam tat droṇe nihate iva viṣaṇṇam lakṣyate ca
samare yudhyamānāḥ yodhāḥ sarvataḥ vadhyanti
8. Now that Droṇa has been killed, this (army) appears dejected. And warriors fighting in battle are being slain everywhere.
जयो वापि वधो वापि युध्यमानस्य संयुगे ।
भवेत्किमत्र चित्रं वै युध्यध्वं सर्वतोमुखाः ॥९॥
9. jayo vāpi vadho vāpi yudhyamānasya saṁyuge ,
bhavetkimatra citraṁ vai yudhyadhvaṁ sarvatomukhāḥ.
9. jayaḥ vā api vadhaḥ vā api yudhyamānasya saṃyuge
bhavet kim atra citram vai yudhyadhvam sarvatomukhāḥ
9. saṃyuge yudhyamānasya jayaḥ vā api vadhaḥ vā api
bhavet kim atra citram vai sarvatomukhāḥ yudhyadhvam
9. For one fighting in battle, either victory or death may occur; what wonder is there in that? Indeed, fight fiercely, facing all directions!
पश्यध्वं च महात्मानं कर्णं वैकर्तनं युधि ।
प्रचरन्तं महेष्वासं दिव्यैरस्त्रैर्महाबलम् ॥१०॥
10. paśyadhvaṁ ca mahātmānaṁ karṇaṁ vaikartanaṁ yudhi ,
pracarantaṁ maheṣvāsaṁ divyairastrairmahābalam.
10. paśyadhvam ca mahātmānam karṇam vaikartanam yudhi
pracarantam maheṣv-āsam divyaiḥ astraiḥ mahābalam
10. ca yudhi mahātmānam vaikartanam maheṣv-āsam divyaiḥ
astraiḥ pracarantam mahābalam karṇam paśyadhvam
10. And behold the great-souled Karṇa, son of Vīkarta, fighting in battle, the mighty archer, immensely powerful with divine weapons!
यस्य वै युधि संत्रासात्कुन्तीपुत्रो धनंजयः ।
निवर्तते सदामर्षात्सिंहात्क्षुद्रमृगो यथा ॥११॥
11. yasya vai yudhi saṁtrāsātkuntīputro dhanaṁjayaḥ ,
nivartate sadāmarṣātsiṁhātkṣudramṛgo yathā.
11. yasya vai yudhi saṃtrāsāt kuntīputraḥ dhanañjayaḥ
nivartate sadā amarṣāt siṃhāt kṣudramṛgaḥ yathā
11. vai yasya yudhi saṃtrāsāt kuntīputraḥ dhanañjayaḥ
sadā amarṣāt siṃhāt kṣudramṛgaḥ yathā nivartate
11. Indeed, from the great fear of whom in battle, Arjuna (Kuntīputra), the conqueror of wealth (Dhanañjaya), turns back, filled with constant indignation, just as a small deer turns from a lion.
येन नागायुतप्राणो भीमसेनो महाबलः ।
मानुषेणैव युद्धेन तामवस्थां प्रवेशितः ॥१२॥
12. yena nāgāyutaprāṇo bhīmaseno mahābalaḥ ,
mānuṣeṇaiva yuddhena tāmavasthāṁ praveśitaḥ.
12. yena nāgāyutaprāṇaḥ bhīmasenaḥ mahābalaḥ
mānuṣeṇa eva yuddhena tām avasthām praveśitaḥ
12. yena nāgāyutaprāṇaḥ mahābalaḥ bhīmasenaḥ eva
mānuṣeṇa yuddhena tām avasthām praveśitaḥ
12. By whom Bhīmasena, who possessed the strength of ten thousand elephants (nāgāyutaprāṇa) and was exceedingly mighty (mahābala), was driven to that condition by a purely human combat.
येन दिव्यास्त्रविच्छूरो मायावी स घटोत्कचः ।
अमोघया रणे शक्त्या निहतो भैरवं नदन् ॥१३॥
13. yena divyāstravicchūro māyāvī sa ghaṭotkacaḥ ,
amoghayā raṇe śaktyā nihato bhairavaṁ nadan.
13. yena divyāstravit śūraḥ māyāvī saḥ ghaṭotkacaḥ
amoghayā raṇe śaktyā nihataḥ bhairavam nadan
13. yena saḥ divyāstravit māyāvī śūraḥ ghaṭotkacaḥ
bhairavam nadan raṇe amoghayā śaktyā nihataḥ
13. By whom that heroic Ghaṭotkaca, who was skilled in divine weapons (divyāstravit) and an illusionist (māyāvī), was killed in battle by an unfailing weapon (śakti), even as he roared terribly.
तस्य दुष्पारवीर्यस्य सत्यसंधस्य धीमतः ।
बाह्वोर्द्रविणमक्षय्यमद्य द्रक्ष्यथ संयुगे ॥१४॥
14. tasya duṣpāravīryasya satyasaṁdhasya dhīmataḥ ,
bāhvordraviṇamakṣayyamadya drakṣyatha saṁyuge.
14. tasya duṣpāravīryasya satyasaṃdhasya dhīmataḥ
bāhvoḥ draviṇam akṣayyam adya drakṣyatha saṃyuge
14. adya saṃyuge duṣpāravīryasya satyasaṃdhasya
dhīmataḥ tasya bāhvoḥ akṣayyam draviṇam drakṣyatha
14. Today, in battle (saṃyuga), you will witness the inexhaustible wealth (draviṇa) in the arms of that wise (dhīmat) man, whose valor (vīrya) is insurmountable and who is firm in his truth (satyasaṃdha).
द्रोणपुत्रस्य विक्रान्तं राधेयस्यैव चोभयोः ।
पाण्डुपाञ्चालसैन्येषु द्रक्ष्यथापि महात्मनोः ॥१५॥
15. droṇaputrasya vikrāntaṁ rādheyasyaiva cobhayoḥ ,
pāṇḍupāñcālasainyeṣu drakṣyathāpi mahātmanoḥ.
15. droṇaputrasya vikrāntam rādheyasya eva ca ubhayoḥ
pāṇḍupāñcālasainyeṣu drakṣyathā api mahātmanoḥ
15. ubhayoḥ droṇaputrasya rādheyasya eva ca mahātmanoḥ
vikrāntam pāṇḍupāñcālasainyeṣu api drakṣyathā
15. You will also see the prowess of both Drona's son (Aśvatthāmā) and Karna, the son of Radha (Rādheya), these great souls (mahātman), among the armies of the Pandavas and Panchalas.
सर्व एव भवन्तश्च शूराः प्राज्ञाः कुलोद्गताः ।
शीलवन्तः कृतास्त्राश्च द्रक्ष्यथाद्य परस्परम् ॥१६॥
16. sarva eva bhavantaśca śūrāḥ prājñāḥ kulodgatāḥ ,
śīlavantaḥ kṛtāstrāśca drakṣyathādya parasparam.
16. sarve eva bhavantaḥ ca śūrāḥ prājñāḥ kulodgatāḥ
śīlavantaḥ kṛtāstrāḥ ca drakṣyathā adya parasparam
16. bhavantaḥ sarve eva ca śūrāḥ prājñāḥ kulodgatāḥ
śīlavantaḥ kṛtāstrāḥ ca adya parasparam drakṣyathā
16. Indeed, all of you - who are brave, wise, of noble birth, virtuous, and skilled in weaponry - will witness each other today.
एवमुक्ते महाराज कर्णो वैकर्तनो नृपः ।
सिंहनादं विनद्योच्चैः प्रायुध्यत महाबलः ॥१७॥
17. evamukte mahārāja karṇo vaikartano nṛpaḥ ,
siṁhanādaṁ vinadyoccaiḥ prāyudhyata mahābalaḥ.
17. evam ukte mahārāja karṇaḥ vaikartanaḥ nṛpaḥ
siṃhanādam vinadya uccaiḥ prāyudhyata mahābalaḥ
17. mahārāja evam ukte vaikartanaḥ nṛpaḥ mahābalaḥ
karṇaḥ uccaiḥ siṃhanādam vinadya prāyudhyata
17. O great king, when this was said, Karna, the son of the Sun god (Vikartana), who was a mighty warrior and king, let out a loud lion's roar and began to fight.
स सृञ्जयानां सर्वेषां पाञ्चालानां च पश्यताम् ।
केकयानां विदेहानामकरोत्कदनं महत् ॥१८॥
18. sa sṛñjayānāṁ sarveṣāṁ pāñcālānāṁ ca paśyatām ,
kekayānāṁ videhānāmakarotkadanaṁ mahat.
18. saḥ sṛñjayānām sarveṣām pāñcālānām ca paśyatām
kekayānām videhānām akarot kadanam mahat
18. saḥ sarveṣām sṛñjayānām pāñcālānām ca kekayānām
videhānām paśyatām mahat kadanam akarot
18. While all of the Srinjayas, Panchalas, Kekayas, and Videhas watched, he (Karna) wrought great slaughter upon them.
तस्येषुधाराः शतशः प्रादुरासञ्शरासनात् ।
अग्रे पुङ्खे च संसक्ता यथा भ्रमरपङ्क्तयः ॥१९॥
19. tasyeṣudhārāḥ śataśaḥ prādurāsañśarāsanāt ,
agre puṅkhe ca saṁsaktā yathā bhramarapaṅktayaḥ.
19. tasya iṣudhārāḥ śataśaḥ prādurāsan śarāsanāt
agre puṅkhe ca saṃsaktāḥ yathā bhramarapaṅktayaḥ
19. tasya śarāsanāt śataśaḥ iṣudhārāḥ agre ca puṅkhe
yathā bhramarapaṅktayaḥ saṃsaktāḥ prādurāsan
19. Hundreds of streams of arrows appeared from his bow, connecting at the front and at the feather-end, just like rows of bees.
स पीडयित्वा पाञ्चालान्पाण्डवांश्च तरस्विनः ।
हत्वा सहस्रशो योधानर्जुनेन निपातितः ॥२०॥
20. sa pīḍayitvā pāñcālānpāṇḍavāṁśca tarasvinaḥ ,
hatvā sahasraśo yodhānarjunena nipātitaḥ.
20. saḥ pīḍayitvā pāñcālān pāṇḍavān ca tarasvinaḥ
hatvā sahasraśaḥ yodhān arjunena nipātitaḥ
20. saḥ tarasvinaḥ pāñcālān ca pāṇḍavān pīḍayitvā
sahasraśaḥ yodhān hatvā arjunena nipātitaḥ
20. Having tormented the mighty Pāñcālas and Pāṇḍavas, and having slain thousands of warriors, he was felled by Arjuna.