Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-190

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
चकार यत्नं द्रुपदः सर्वस्मिन्स्वजने महत् ।
ततो लेख्यादिषु तथा शिल्पेषु च परं गता ।
इष्वस्त्रे चैव राजेन्द्र द्रोणशिष्यो बभूव ह ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
cakāra yatnaṁ drupadaḥ sarvasminsvajane mahat ,
tato lekhyādiṣu tathā śilpeṣu ca paraṁ gatā ,
iṣvastre caiva rājendra droṇaśiṣyo babhūva ha.
1. bhīṣmaḥ uvāca cakāra yatnam drupadaḥ
sarvasmin svajane mahat tataḥ lekhyaādiṣu
tathā śilpeṣu ca param gatā iṣvaastre
ca eva rājendra droṇaśiṣyaḥ babhūva ha
1. bhīṣmaḥ uvāca drupadaḥ sarvasmin svajane
mahat yatnam cakāra tataḥ lekhyaādiṣu
tathā śilpeṣu ca param gatā rājendra
iṣvaastre ca eva droṇaśiṣyaḥ babhūva ha
1. Bhīṣma said: Drupada made a great effort for all his own people. Then, she (Śikhaṇḍī) attained great skill in writing and other arts, and also in crafts. And indeed, O King of kings, he (Śikhaṇḍī) became a disciple of Droṇa in archery.
तस्य माता महाराज राजानं वरवर्णिनी ।
चोदयामास भार्यार्थं कन्यायाः पुत्रवत्तदा ॥२॥
2. tasya mātā mahārāja rājānaṁ varavarṇinī ,
codayāmāsa bhāryārthaṁ kanyāyāḥ putravattadā.
2. tasya mātā mahārāja rājānam varavarṇinī
codayāmāsa bhāryāartham kanyāyāḥ putravat tadā
2. mahārāja tasya varavarṇinī mātā tadā kanyāyāḥ
putravat bhāryāartham rājānam codayāmāsa
2. O great king, his beautiful mother then urged the (another) king for a wife for the girl, treating her as a son.
ततस्तां पार्षतो दृष्ट्वा कन्यां संप्राप्तयौवनाम् ।
स्त्रियं मत्वा तदा चिन्तां प्रपेदे सह भार्यया ॥३॥
3. tatastāṁ pārṣato dṛṣṭvā kanyāṁ saṁprāptayauvanām ,
striyaṁ matvā tadā cintāṁ prapede saha bhāryayā.
3. tataḥ tām pārṣataḥ dṛṣṭvā kanyām saṃprāptayauvanām
striyam matvā tadā cintām prapede saha bhāryayā
3. tataḥ pārṣataḥ tām saṃprāptayauvanām kanyām dṛṣṭvā
striyam matvā tadā bhāryayā saha cintām prapede
3. Then Drupada, having seen that his daughter had attained youth, and considering her as a woman, became anxious along with his wife.
द्रुपद उवाच ।
कन्या ममेयं संप्राप्ता यौवनं शोकवर्धिनी ।
मया प्रच्छादिता चेयं वचनाच्छूलपाणिनः ॥४॥
4. drupada uvāca ,
kanyā mameyaṁ saṁprāptā yauvanaṁ śokavardhinī ,
mayā pracchāditā ceyaṁ vacanācchūlapāṇinaḥ.
4. drupadaḥ uvāca kanyā mama iyam saṃprāptā yauvanam
śokavardhinī mayā pracchāditā ca iyam vacanāt śūlapāṇinaḥ
4. drupadaḥ uvāca "iyam mama kanyā saṃprāptā yauvanam śokavardhinī (asti).
ca iyam mayā śūlapāṇinaḥ vacanāt pracchāditā.
"
4. Drupada said, "My daughter has attained youth, which increases my sorrow. And I have concealed her at the command of Shiva (śūlapāṇin)."
न तन्मिथ्या महाराज्ञि भविष्यति कथंचन ।
त्रैलोक्यकर्ता कस्माद्धि तन्मृषा कर्तुमर्हति ॥५॥
5. na tanmithyā mahārājñi bhaviṣyati kathaṁcana ,
trailokyakartā kasmāddhi tanmṛṣā kartumarhati.
5. na tat mithyā mahārājñi bhaviṣyati kathaṃcana
trailokyakartā kasmāt hi tat mṛṣā kartum arhati
5. mahārājñi,
tat kathaṃcana mithyā na bhaviṣyati.
hi kasmāt trailokyakartā tat mṛṣā kartum arhati?
5. O great queen, that (prediction) will not be false in any way. How indeed could the creator of the three worlds make it untrue?
भार्योवाच ।
यदि ते रोचते राजन्वक्ष्यामि शृणु मे वचः ।
श्रुत्वेदानीं प्रपद्येथाः स्वकार्यं पृषतात्मज ॥६॥
6. bhāryovāca ,
yadi te rocate rājanvakṣyāmi śṛṇu me vacaḥ ,
śrutvedānīṁ prapadyethāḥ svakāryaṁ pṛṣatātmaja.
6. bhāryā uvāca yadi te rocate rājan vakṣyāmi śṛṇu me
vacaḥ śrutvā idānīm prapadyethāḥ svakāryam pṛṣatātmaja
6. bhāryā uvāca "rājan,
yadi te rocate,
(aham) vakṣyāmi.
me vacaḥ śṛṇu.
pṛṣatātmaja,
idānīm śrutvā svakāryam prapadyethāḥ.
"
6. The wife said, "O King, if it pleases you, I will speak; listen to my words. O Drupada (pṛṣatātmaja), having heard them, you should now undertake your duty."
क्रियतामस्य नृपते विधिवद्दारसंग्रहः ।
सत्यं भवति तद्वाक्यमिति मे निश्चिता मतिः ॥७॥
7. kriyatāmasya nṛpate vidhivaddārasaṁgrahaḥ ,
satyaṁ bhavati tadvākyamiti me niścitā matiḥ.
7. kriyatām asya nṛpateḥ vidhivat dārasaṅgrahaḥ
satyam bhavati tat vākyam iti me niścitā matiḥ
7. asya nṛpateḥ dārasaṅgrahaḥ vidhivat kriyatām tat
vākyam satyam bhavati iti me matiḥ niścitā (asti)
7. Let the marriage of this king be performed according to the sacred injunctions. My mind is convinced that your words will come true.
भीष्म उवाच ।
ततस्तौ निश्चयं कृत्वा तस्मिन्कार्येऽथ दम्पती ।
वरयां चक्रतुः कन्यां दशार्णाधिपतेः सुताम् ॥८॥
8. bhīṣma uvāca ,
tatastau niścayaṁ kṛtvā tasminkārye'tha dampatī ,
varayāṁ cakratuḥ kanyāṁ daśārṇādhipateḥ sutām.
8. bhīṣma uvāca tataḥ tau niścayam kṛtvā tasmin kārye atha
dampatī varayām cakratuḥ kanyām daśārṇādhipateḥ sutām
8. bhīṣma uvāca tataḥ atha tau dampatī tasmin kārye niścayam
kṛtvā daśārṇādhipateḥ kanyām sutām varayām cakratuḥ
8. Bhishma said: Then, having made a decision regarding that matter, the royal couple then chose the daughter of the king of Dasharna.
ततो राजा द्रुपदो राजसिंहः सर्वान्राज्ञः कुलतः संनिशाम्य ।
दाशार्णकस्य नृपतेस्तनूजां शिखण्डिने वरयामास दारान् ॥९॥
9. tato rājā drupado rājasiṁhaḥ; sarvānrājñaḥ kulataḥ saṁniśāmya ,
dāśārṇakasya nṛpatestanūjāṁ; śikhaṇḍine varayāmāsa dārān.
9. tataḥ rājā drupadaḥ rājasiṃhaḥ
sarvān rājñaḥ kulataḥ saṃniśāmya
dāśārṇakasya nṛpateḥ tanūjām
śikhaṇḍine varayām āsa dārān
9. tataḥ rājasiṃhaḥ rājā drupadaḥ,
sarvān rājñaḥ kulataḥ saṃniśāmya,
dāśārṇakasya nṛpateḥ tanūjām śikhaṇḍine dārān varayām āsa
9. Then, King Drupada, a lion among kings, having considered all the royal families, chose the daughter of the king of Dasharna as a wife for Shikhandin.
हिरण्यवर्मेति नृपो योऽसौ दाशार्णकः स्मृतः ।
स च प्रादान्महीपालः कन्यां तस्मै शिखण्डिने ॥१०॥
10. hiraṇyavarmeti nṛpo yo'sau dāśārṇakaḥ smṛtaḥ ,
sa ca prādānmahīpālaḥ kanyāṁ tasmai śikhaṇḍine.
10. hiraṇyavarmā iti nṛpaḥ yaḥ asau dāśārṇakaḥ smṛtaḥ
saḥ ca prādāt mahīpālaḥ kanyām tasmai śikhaṇḍine
10. yaḥ asau dāśārṇakaḥ nṛpaḥ hiraṇyavarmā iti smṛtaḥ,
saḥ ca mahīpālaḥ kanyām tasmai śikhaṇḍine prādāt
10. That king of Dasharna, who was known as Hiranyavarman, that protector of the earth, gave his daughter to Shikhandin.
स च राजा दशार्णेषु महानासीन्महीपतिः ।
हिरण्यवर्मा दुर्धर्षो महासेनो महामनाः ॥११॥
11. sa ca rājā daśārṇeṣu mahānāsīnmahīpatiḥ ,
hiraṇyavarmā durdharṣo mahāseno mahāmanāḥ.
11. sa ca rājā daśārṇeṣu mahān āsīt mahīpatiḥ
hiraṇyavarmā durdharṣaḥ mahāsenaḥ mahāmanāḥ
11. daśārṇeṣu saḥ rājā hiraṇyavarmā durdharṣaḥ
mahāsenaḥ mahāmanāḥ ca mahān mahīpatiḥ āsīt
11. King Hiraṇyavarmā was a great and formidable ruler in the country of Daśārṇa, known for his vast army and noble spirit.
कृते विवाहे तु तदा सा कन्या राजसत्तम ।
यौवनं समनुप्राप्ता सा च कन्या शिखण्डिनी ॥१२॥
12. kṛte vivāhe tu tadā sā kanyā rājasattama ,
yauvanaṁ samanuprāptā sā ca kanyā śikhaṇḍinī.
12. kṛte vivāhe tu tadā sā kanyā rājasattama
yauvanam samanuprāptā sā ca kanyā śikhaṇḍinī
12. rājasattama (he) tadā vivāhe kṛte tu sā śikhaṇḍinī
kanyā yauvanam samanuprāptā (āsīt) sā kanyā ca
12. O best of kings, once the marriage was performed, that girl, Śikhaṇḍinī, attained youth.
कृतदारः शिखण्डी तु काम्पिल्यं पुनरागमत् ।
न च सा वेद तां कन्यां कंचित्कालं स्त्रियं किल ॥१३॥
13. kṛtadāraḥ śikhaṇḍī tu kāmpilyaṁ punarāgamat ,
na ca sā veda tāṁ kanyāṁ kaṁcitkālaṁ striyaṁ kila.
13. kṛtadāraḥ śikhaṇḍī tu kāmpilyam punaḥ āgamat na
ca sā veda tām kanyām kañcitkālam striyam kila
13. kṛtadāraḥ śikhaṇḍī tu punaḥ kāmpilyam āgamat (।
) ca sā kañcitkālam tām kanyām striyam na veda kila (।
)
13. Having married, Śikhaṇḍī returned to Kāmpilya. For some time, however, (Hiraṇyavarmā's daughter) did not know that girl (Śikhaṇḍinī) was actually a woman.
हिरण्यवर्मणः कन्या ज्ञात्वा तां तु शिखण्डिनीम् ।
धात्रीणां च सखीनां च व्रीडमाना न्यवेदयत् ।
कन्यां पाञ्चालराजस्य सुतां तां वै शिखण्डिनीम् ॥१४॥
14. hiraṇyavarmaṇaḥ kanyā jñātvā tāṁ tu śikhaṇḍinīm ,
dhātrīṇāṁ ca sakhīnāṁ ca vrīḍamānā nyavedayat ,
kanyāṁ pāñcālarājasya sutāṁ tāṁ vai śikhaṇḍinīm.
14. hiraṇyavarmaṇaḥ kanyā jñātvā tām tu
śikhaṇḍinīm dhātrīṇām ca sakhīnām
ca vrīḍamānā nyavedayat kanyām
pāñcālarājasya sutām tām vai śikhaṇḍinīm
14. tu hiraṇyavarmaṇaḥ kanyā tām pāñcālarājasya
sutām tām vai śikhaṇḍinīm
kanyām (striyam) jñātvā vrīḍamānā (satī)
dhātrīṇām ca sakhīnām ca nyavedayat
14. Hiraṇyavarmā's daughter, realizing that Śikhaṇḍinī was actually a woman - that very daughter of the Pañcāla king - and feeling ashamed, reported this to her nurses and female friends.
ततस्ता राजशार्दूल धात्र्यो दाशार्णिकास्तदा ।
जग्मुरार्तिं परां दुःखात्प्रेषयामासुरेव च ॥१५॥
15. tatastā rājaśārdūla dhātryo dāśārṇikāstadā ,
jagmurārtiṁ parāṁ duḥkhātpreṣayāmāsureva ca.
15. tataḥ tāḥ rājaśārdūla dhātryaḥ dāśārṇikāḥ tadā
jagmuḥ ārtim parām duḥkhāt preṣayāmāsuḥ eva ca
15. rājaśārdūla tataḥ tadā tāḥ dāśārṇikāḥ dhātryaḥ
duḥkhāt parām ārtim jagmuḥ ca eva preṣayāmāsuḥ
15. O tiger among kings, then, at that time, those nurses from Daśārṇa experienced great distress due to sorrow and indeed sent (a message/messenger).
ततो दशार्णाधिपतेः प्रेष्याः सर्वं न्यवेदयन् ।
विप्रलम्भं यथावृत्तं स च चुक्रोध पार्थिवः ॥१६॥
16. tato daśārṇādhipateḥ preṣyāḥ sarvaṁ nyavedayan ,
vipralambhaṁ yathāvṛttaṁ sa ca cukrodha pārthivaḥ.
16. tataḥ daśārṇādhipateḥ preṣyāḥ sarvam nyavedayan
vipralambham yathāvṛttam saḥ ca cukrodha pārthivaḥ
16. tataḥ daśārṇādhipateḥ preṣyāḥ yathāvṛttam vipralambham
sarvam nyavedayan ca saḥ pārthivaḥ cukrodha
16. Then, the messengers of the king of Daśārṇa reported all the deception just as it had occurred, and that king became enraged.
शिखण्ड्यपि महाराज पुंवद्राजकुले तदा ।
विजहार मुदा युक्तः स्त्रीत्वं नैवातिरोचयन् ॥१७॥
17. śikhaṇḍyapi mahārāja puṁvadrājakule tadā ,
vijahāra mudā yuktaḥ strītvaṁ naivātirocayan.
17. śikhaṇḍī api mahārāja puṃvat rājakule tadā
vijahāra mudā yuktaḥ strītvam na eva atirocayan
17. mahārāja śikhaṇḍī api tadā rājakule puṃvat mudā
yuktaḥ strītvam na eva atirocayan vijahāra
17. O great king, Śikhaṇḍī, for her part, then happily lived in the royal palace like a man, indeed not at all favoring her female nature.
ततः कतिपयाहस्य तच्छ्रुत्वा भरतर्षभ ।
हिरण्यवर्मा राजेन्द्र रोषादार्तिं जगाम ह ॥१८॥
18. tataḥ katipayāhasya tacchrutvā bharatarṣabha ,
hiraṇyavarmā rājendra roṣādārtiṁ jagāma ha.
18. tataḥ katipayāhasya tat śrutvā bharatarṣabha
hiraṇyavarmā rājendra roṣāt ārtim jagāma ha
18. bharatarṣabha rājendra tataḥ katipayāhasya
tat śrutvā hiraṇyavarmā roṣāt ārtim jagāma ha
18. O best of Bharatas, O king of kings, then, after a few days, having heard that, King Hiraṇyavarmā indeed became distressed with anger.
ततो दाशार्णको राजा तीव्रकोपसमन्वितः ।
दूतं प्रस्थापयामास द्रुपदस्य निवेशने ॥१९॥
19. tato dāśārṇako rājā tīvrakopasamanvitaḥ ,
dūtaṁ prasthāpayāmāsa drupadasya niveśane.
19. tataḥ dāśārṇakaḥ rājā tīvrakopasamanvitaḥ
dūtam prasthāpayāmāsa drupadasya niveśane
19. tataḥ tīvrakopasamanvitaḥ dāśārṇakaḥ rājā
drupadasya niveśane dūtam prasthāpayāmāsa
19. Then the king of Daśārṇa, overcome with intense rage, sent a messenger to Drupada's palace.
ततो द्रुपदमासाद्य दूतः काञ्चनवर्मणः ।
एक एकान्तमुत्सार्य रहो वचनमब्रवीत् ॥२०॥
20. tato drupadamāsādya dūtaḥ kāñcanavarmaṇaḥ ,
eka ekāntamutsārya raho vacanamabravīt.
20. tataḥ drupadam āsādya dūtaḥ kāñcanavarmaṇaḥ
ekaḥ ekāntam utsārya rahaḥ vacanam abravīt
20. tataḥ kāñcanavarmaṇaḥ dūtaḥ drupadam āsādya
ekāntam ekaḥ utsārya rahaḥ vacanam abravīt
20. Then Kāñcanavarman's messenger, after approaching Drupada and dismissing everyone else, spoke to him in private.
दशार्णराजो राजंस्त्वामिदं वचनमब्रवीत् ।
अभिषङ्गात्प्रकुपितो विप्रलब्धस्त्वयानघ ॥२१॥
21. daśārṇarājo rājaṁstvāmidaṁ vacanamabravīt ,
abhiṣaṅgātprakupito vipralabdhastvayānagha.
21. daśārṇarājaḥ rājan tvām idam vacanam abravīt
abhiṣaṅgāt prakupitaḥ vipralabdhaḥ tvayā anagha
21. rājan daśārṇarājaḥ tvām idam vacanam abravīt
anagha abhiṣaṅgāt prakupitaḥ tvayā vipralabdhaḥ
21. 'O King,' he said, 'the king of Daśārṇa has spoken these words to you: "O blameless one (anagha), I am exceedingly enraged by your affront and have been deceived by you." '
अवमन्यसे मां नृपते नूनं दुर्मन्त्रितं तव ।
यन्मे कन्यां स्वकन्यार्थे मोहाद्याचितवानसि ॥२२॥
22. avamanyase māṁ nṛpate nūnaṁ durmantritaṁ tava ,
yanme kanyāṁ svakanyārthe mohādyācitavānasi.
22. avamanyase mām nṛpate nūnam durmantritam tava
yat me kanyām svakanyārthe mohāt yācitavān asi
22. nṛpate nūnam tava durmantritam yat mohāt
svakanyārthe me kanyām yācitavān asi mām avamanyase
22. 'O King, you surely disrespect me, and your plan (mantra) is certainly ill-conceived. It is because of delusion (moha) that you asked for my daughter for the sake of your own daughter.'
तस्याद्य विप्रलम्भस्य फलं प्राप्नुहि दुर्मते ।
एष त्वां सजनामात्यमुद्धरामि स्थिरो भव ॥२३॥
23. tasyādya vipralambhasya phalaṁ prāpnuhi durmate ,
eṣa tvāṁ sajanāmātyamuddharāmi sthiro bhava.
23. tasya adya vipralambhasya phalam prāpnuhi durmate
eṣa tvām sajanamātyam uddharāmi sthiraḥ bhava
23. durmate tasya vipralambhasya phalam adya prāpnuhi
eṣa tvām sajanamātyam uddharāmi sthiraḥ bhava
23. O foolish one, today you shall reap the consequences of that deception. I will uproot you, along with your kinsmen and ministers; just be ready.