Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-151

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
किं श्रेयः पुरुषस्येह किं कुर्वन्सुखमेधते ।
विपाप्मा च भवेत्केन किं वा कल्मषनाशनम् ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
kiṁ śreyaḥ puruṣasyeha kiṁ kurvansukhamedhate ,
vipāpmā ca bhavetkena kiṁ vā kalmaṣanāśanam.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca kim śreyaḥ puruṣasya iha kim kurvan
sukham edhate vipāpmā ca bhavet kena kim vā kalmaṣanāśanam
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca iha puruṣasya
kim śreyaḥ? kim kurvan (saḥ)
sukham edhate? ca kena vipāpmā
bhavet? vā kim kalmaṣanāśanam?
1. Yudhishthira said: "What is truly beneficial for a (puruṣa) person in this world? By doing what does one attain happiness and prosperity? And by what means does one become free from sin? Or what completely destroys impurities?"
भीष्म उवाच ।
अयं दैवतवंशो वै ऋषिवंशसमन्वितः ।
द्विसंध्यं पठितः पुत्र कल्मषापहरः परः ॥२॥
2. bhīṣma uvāca ,
ayaṁ daivatavaṁśo vai ṛṣivaṁśasamanvitaḥ ,
dvisaṁdhyaṁ paṭhitaḥ putra kalmaṣāpaharaḥ paraḥ.
2. bhīṣmaḥ uvāca ayam daivatavaṃśaḥ vai ṛṣivaṃśasamanvitaḥ
dvisaṃdhyam paṭhitaḥ putra kalmaṣāpaharaḥ paraḥ
2. bhīṣmaḥ uvāca putra,
ayam daivatavaṃśaḥ vai ṛṣivaṃśasamanvitaḥ (asti) (saḥ) dvisaṃdhyam paṭhitaḥ paraḥ kalmaṣāpaharaḥ (bhavati)
2. Bhishma said: "O son, this lineage of deities, indeed accompanied by the lineage of sages, when recited at both twilight periods, is the supreme remover of impurities."
देवासुरगुरुर्देवः सर्वभूतनमस्कृतः ।
अचिन्त्योऽथाप्यनिर्देश्यः सर्वप्राणो ह्ययोनिजः ॥३॥
3. devāsuragururdevaḥ sarvabhūtanamaskṛtaḥ ,
acintyo'thāpyanirdeśyaḥ sarvaprāṇo hyayonijaḥ.
3. devasuraguruḥ devaḥ sarvabhūtanamaskṛtaḥ acintyaḥ
atha api anirdeśyaḥ sarvaprāṇaḥ hi ayonijaḥ
3. devasuraguruḥ devaḥ sarvabhūtanamaskṛtaḥ acintyaḥ
atha api anirdeśyaḥ sarvaprāṇaḥ hi ayonijaḥ
3. He is the preceptor of both gods and asuras, a divine being revered by all creatures. He is inconceivable, yet indescribable, the very life-force of all, and indeed, unborn.
पितामहो जगन्नाथः सावित्री ब्रह्मणः सती ।
वेदभूरथ कर्ता च विष्णुर्नारायणः प्रभुः ॥४॥
4. pitāmaho jagannāthaḥ sāvitrī brahmaṇaḥ satī ,
vedabhūratha kartā ca viṣṇurnārāyaṇaḥ prabhuḥ.
4. pitāmahaḥ jagannāthaḥ sāvitrī brahmaṇaḥ satī
vedabhūḥ atha kartā ca viṣṇuḥ nārāyaṇaḥ prabhuḥ
4. pitāmahaḥ jagannāthaḥ sāvitrī brahmaṇaḥ satī
vedabhūḥ atha kartā ca viṣṇuḥ nārāyaṇaḥ prabhuḥ
4. Brahmā is the revered grandfather and lord of the universe. Sāvitrī is the chaste wife of Brahmā. He is also the source of the Vedas and the creator. Viṣṇu is Nārāyaṇa, the supreme Lord.
उमापतिर्विरूपाक्षः स्कन्दः सेनापतिस्तथा ।
विशाखो हुतभुग्वायुश्चन्द्रादित्यौ प्रभाकरौ ॥५॥
5. umāpatirvirūpākṣaḥ skandaḥ senāpatistathā ,
viśākho hutabhugvāyuścandrādityau prabhākarau.
5. umāpatiḥ virūpākṣaḥ skandaḥ senāpatiḥ tathā
viśākhaḥ hutabhuk vāyuḥ candrādityau prabhākarau
5. umāpatiḥ virūpākṣaḥ skandaḥ senāpatiḥ tathā
viśākhaḥ hutabhuk vāyuḥ candrādityau prabhākarau
5. Umāpati (Śiva), Virūpākṣa (Śiva), Skanda (the commander of the army), and Viśākha. Also, Agni (the fire god), Vāyu (the wind god), and the Moon and Sun, the producers of light.
शक्रः शचीपतिर्देवो यमो धूमोर्णया सह ।
वरुणः सह गौर्या च सह ऋद्ध्या धनेश्वरः ॥६॥
6. śakraḥ śacīpatirdevo yamo dhūmorṇayā saha ,
varuṇaḥ saha gauryā ca saha ṛddhyā dhaneśvaraḥ.
6. śakraḥ śacīpatiḥ devaḥ yamaḥ dhūmorṇayā saha
varuṇaḥ saha gauryā ca saha ṛddhyā dhaneśvaraḥ
6. śakraḥ śacīpatiḥ devaḥ yamaḥ dhūmorṇayā saha
varuṇaḥ saha gauryā ca saha ṛddhyā dhaneśvaraḥ
6. Indra (Śakra), the lord of Śacī and a prominent deity. Yama, accompanied by Dhūmorṇā. Varuṇa, together with Gaurī. And Dhaneśvara (Kubera), accompanied by Ṛddhi.
सौम्या गौः सुरभिर्देवी विश्रवाश्च महानृषिः ।
षट्कालः सागरो गङ्गा स्रवन्त्योऽथ मरुद्गणाः ॥७॥
7. saumyā gauḥ surabhirdevī viśravāśca mahānṛṣiḥ ,
ṣaṭkālaḥ sāgaro gaṅgā sravantyo'tha marudgaṇāḥ.
7. saumyā gauḥ surabhiḥ devī viśravāḥ ca mahāṛṣiḥ
ṣaṭkālaḥ sāgaraḥ gaṅgā sravantyaḥ atha marudgaṇāḥ
7. saumyā gauḥ surabhiḥ devī viśravāḥ ca mahāṛṣiḥ
ṣaṭkālaḥ sāgaraḥ gaṅgā sravantyaḥ atha marudgaṇāḥ
7. Sāumyā, the cow; the divine Surabhi; and the great sage Viśravas; also Ṣaṭkāla, the ocean, Gaṅgā, the flowing rivers, and the groups of Maruts.
वालखिल्यास्तपःसिद्धाः कृष्णद्वैपायनस्तथा ।
नारदः पर्वतश्चैव विश्वावसुर्हहाहुहूः ॥८॥
8. vālakhilyāstapaḥsiddhāḥ kṛṣṇadvaipāyanastathā ,
nāradaḥ parvataścaiva viśvāvasurhahāhuhūḥ.
8. vālakhilyāḥ tapaḥsiddhāḥ kṛṣṇadvaipāyanaḥ tathā
nāradaḥ parvataḥ ca eva viśvāvasuḥ hahā huhūḥ
8. vālakhilyāḥ tapaḥsiddhāḥ kṛṣṇadvaipāyanaḥ tathā
nāradaḥ parvataḥ ca eva viśvāvasuḥ hahā huhūḥ
8. The Vālakhilyas, perfected through austerity (tapas), and Kṛṣṇadvaipāyana; likewise Nārada and Parvata; as well as Viśvāvasu, Hahā, and Huhū.
तुम्बरुश्चित्रसेनश्च देवदूतश्च विश्रुतः ।
देवकन्या महाभागा दिव्याश्चाप्सरसां गणाः ॥९॥
9. tumbaruścitrasenaśca devadūtaśca viśrutaḥ ,
devakanyā mahābhāgā divyāścāpsarasāṁ gaṇāḥ.
9. tumburuḥ citrasenaḥ ca devadūtaḥ ca viśrutaḥ
devakanyā mahābhāgā divyāḥ ca apsarasām gaṇāḥ
9. tumburuḥ citrasenaḥ ca devadūtaḥ ca viśrutaḥ
devakanyā mahābhāgā divyāḥ ca apsarasām gaṇāḥ
9. Tumburu and Citrasena, and the renowned Devadūta; the glorious divine maiden, and the groups of celestial nymphs.
उर्वशी मेनका रम्भा मिश्रकेशी अलम्बुषा ।
विश्वाची च घृताची च पञ्चचूडा तिलोत्तमा ॥१०॥
10. urvaśī menakā rambhā miśrakeśī alambuṣā ,
viśvācī ca ghṛtācī ca pañcacūḍā tilottamā.
10. urvaśī menakā rambhā miśrakeśī alambuṣā
viśvācī ca ghṛtācī ca pañcacūḍā tilottamā
10. urvaśī menakā rambhā miśrakeśī alambuṣā
viśvācī ca ghṛtācī ca pañcacūḍā tilottamā
10. Urvaśī, Menakā, Rambhā, Miśrakeśī, Alambuṣā; and Viśvācī and Ghṛtācī; Pañcacūḍā and Tilottamā.
आदित्या वसवो रुद्राः साश्विनः पितरोऽपि च ।
धर्मः सत्यं तपो दीक्षा व्यवसायः पितामहः ॥११॥
11. ādityā vasavo rudrāḥ sāśvinaḥ pitaro'pi ca ,
dharmaḥ satyaṁ tapo dīkṣā vyavasāyaḥ pitāmahaḥ.
11. ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ sāśvinaḥ pitaraḥ api ca
dharmaḥ satyam tapaḥ dīkṣā vyavasāyaḥ pitāmahaḥ
11. ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ sāśvinaḥ pitaraḥ api ca
dharmaḥ satyam tapaḥ dīkṣā vyavasāyaḥ pitāmahaḥ
11. The Adityas, the Vasus, the Rudras, along with the Aśvins, and also the ancestors; the natural law (dharma), truth, austerity (tapas), initiation, firm resolve, and the great-grandfather (Brahmā).
शर्वर्यो दिवसाश्चैव मारीचः कश्यपस्तथा ।
शुक्रो बृहस्पतिर्भौमो बुधो राहुः शनैश्चरः ॥१२॥
12. śarvaryo divasāścaiva mārīcaḥ kaśyapastathā ,
śukro bṛhaspatirbhaumo budho rāhuḥ śanaiścaraḥ.
12. śarvaryaḥ divasāḥ ca eva mārīcaḥ kaśyapaḥ tathā
śukraḥ bṛhaspatiḥ bhaumaḥ budhaḥ rāhuḥ śanaiścaraḥ
12. śarvaryaḥ divasāḥ ca eva mārīcaḥ kaśyapaḥ tathā
śukraḥ bṛhaspatiḥ bhaumaḥ budhaḥ rāhuḥ śanaiścaraḥ
12. The nights and also the days; Marīca and Kaśyapa as well; Śukra, Bṛhaspati, Bhauma, Budha, Rāhu, and Śanaiścara.
नक्षत्राण्यृतवश्चैव मासाः संध्याः सवत्सराः ।
वैनतेयाः समुद्राश्च कद्रुजाः पन्नगास्तथा ॥१३॥
13. nakṣatrāṇyṛtavaścaiva māsāḥ saṁdhyāḥ savatsarāḥ ,
vainateyāḥ samudrāśca kadrujāḥ pannagāstathā.
13. nakṣatrāṇi ṛtavaḥ ca eva māsāḥ sandhyāḥ savatsarāḥ
vainateyāḥ samudrāḥ ca kadrujāḥ pannagāḥ tathā
13. nakṣatrāṇi ṛtavaḥ ca eva māsāḥ sandhyāḥ savatsarāḥ
vainateyāḥ samudrāḥ ca kadrujāḥ pannagāḥ tathā
13. The constellations, and also the seasons, the months, the twilight periods, and the years. The sons of Vinatā, and the oceans, and also the serpents born of Kadru.
शतद्रूश्च विपाशा च चन्द्रभागा सरस्वती ।
सिन्धुश्च देविका चैव पुष्करं तीर्थमेव च ॥१४॥
14. śatadrūśca vipāśā ca candrabhāgā sarasvatī ,
sindhuśca devikā caiva puṣkaraṁ tīrthameva ca.
14. śatadrūḥ ca vipāśā ca candrabhāgā sarasvatī
sindhuḥ ca devikā ca eva puṣkaram tīrtham eva ca
14. śatadrūḥ ca vipāśā ca candrabhāgā sarasvatī
sindhuḥ ca devikā ca eva puṣkaram tīrtham eva ca
14. The Śatadrū, and the Vipāśā, and the Candrabhāgā, the Sarasvatī, and the Sindhu, and the Devikā as well; and Puṣkara, which is indeed a sacred pilgrimage site.
गङ्गा महानदी चैव कपिला नर्मदा तथा ।
कम्पुना च विशल्या च करतोयाम्बुवाहिनी ॥१५॥
15. gaṅgā mahānadī caiva kapilā narmadā tathā ,
kampunā ca viśalyā ca karatoyāmbuvāhinī.
15. Gaṅgā mahānadī ca eva Kapilā Narmadā tathā
Kampunā ca Viśalyā ca Karatoyā ambuvāhinī
15. Gaṅgā mahānadī ca eva Kapilā Narmadā tathā
Kampunā ca Viśalyā ca Karatoyā ambuvāhinī
15. The Gaṅgā, the great river (Mahānadī), and also the Kapilā, the Narmadā; and the Kampunā, and the Viśalyā, and the Karatoyā, and the Ambuvāhinī.
सरयूर्गण्डकी चैव लोहित्यश्च महानदः ।
ताम्रारुणा वेत्रवती पर्णाशा गौतमी तथा ॥१६॥
16. sarayūrgaṇḍakī caiva lohityaśca mahānadaḥ ,
tāmrāruṇā vetravatī parṇāśā gautamī tathā.
16. Sarayūḥ Gaṇḍakī ca eva Lohityaḥ ca mahānadaḥ
Tāmraruṇā Vetravatī Parṇāśā Gautamī tathā
16. Sarayūḥ Gaṇḍakī ca eva Lohityaḥ ca mahānadaḥ
Tāmraruṇā Vetravatī Parṇāśā Gautamī tathā
16. The Sarayu, and also the Gaṇḍakī; and the Lohitya, a great river; the Tāmraruṇā, the Vetravatī, the Parṇāśā, and also the Gautamī.
गोदावरी च वेण्णा च कृष्णवेणा तथाद्रिजा ।
दृषद्वती च कावेरी वंक्षुर्मन्दाकिनी तथा ॥१७॥
17. godāvarī ca veṇṇā ca kṛṣṇaveṇā tathādrijā ,
dṛṣadvatī ca kāverī vaṁkṣurmandākinī tathā.
17. Godāvarī ca Veṇṇā ca Kṛṣṇaveṇā tathā Adrija
Dṛṣadvatī ca Kāverī Vaṃkṣuḥ Mandākinī tathā
17. Godāvarī ca Veṇṇā ca Kṛṣṇaveṇā tathā Adrija
Dṛṣadvatī ca Kāverī Vaṃkṣuḥ Mandākinī tathā
17. The Godavari, and the Veṇṇā, and the Kṛṣṇaveṇā, and also the Adrija; and the Dṛṣadvatī, and the Kaveri, the Vaṃkṣu, and also the Mandākinī.
प्रयागं च प्रभासं च पुण्यं नैमिषमेव च ।
तच्च विश्वेश्वरस्थानं यत्र तद्विमलं सरः ॥१८॥
18. prayāgaṁ ca prabhāsaṁ ca puṇyaṁ naimiṣameva ca ,
tacca viśveśvarasthānaṁ yatra tadvimalaṁ saraḥ.
18. Prayāgam ca Prabhāsam ca puṇyam Naimiṣam eva ca
tat ca Viśveśvarasthānam yatra tat vimalam saraḥ
18. Prayāgam ca Prabhāsam ca puṇyam Naimiṣam eva ca
tat ca Viśveśvarasthānam yatra tat vimalam saraḥ
18. Prayāga, and Prabhāsa, and also the sacred Naimiṣa; and that shrine of Viśveśvara, where that pure lake is located.
पुण्यतीर्थैश्च कलिलं कुरुक्षेत्रं प्रकीर्तितम् ।
सिन्धूत्तमं तपोदानं जम्बूमार्गमथापि च ॥१९॥
19. puṇyatīrthaiśca kalilaṁ kurukṣetraṁ prakīrtitam ,
sindhūttamaṁ tapodānaṁ jambūmārgamathāpi ca.
19. puṇyatīrthaiḥ ca kalilam kurukṣetram prakīrtitam
sindhūttamam tapodānam jambūmārgam atha api ca
19. Kurukshetra is celebrated as abounding in sacred pilgrimage sites. Also mentioned are Sindhuuttama, Tapodāna (the site of asceticism (tapas) and charity (dāna)), and Jambumārga.
हिरण्वती वितस्ता च तथैवेक्षुमती नदी ।
वेदस्मृतिर्वैदसिनी मलवासाश्च नद्यपि ॥२०॥
20. hiraṇvatī vitastā ca tathaivekṣumatī nadī ,
vedasmṛtirvaidasinī malavāsāśca nadyapi.
20. hiraṇvatī vitastā ca tathā eva īkṣumatī nadī
vedasmṛtiḥ vaidasinī malavāsāḥ ca nadī api
20. The rivers Hiranvati, Vitasta, and also Ikshumati, Vedasmriti, Vaidasini, and Malavasa are found.
भूमिभागास्तथा पुण्या गङ्गाद्वारमथापि च ।
ऋषिकुल्यास्तथा मेध्या नदी चित्रपथा तथा ॥२१॥
21. bhūmibhāgāstathā puṇyā gaṅgādvāramathāpi ca ,
ṛṣikulyāstathā medhyā nadī citrapathā tathā.
21. bhūmibhāgāḥ tathā puṇyāḥ gaṅgādvāram atha api ca
ṛṣikulyāḥ tathā medhyāḥ nadī citrapathā tathā
21. Also, there are sacred land regions and Gangadvara; and the pure Rishikulyas, and the river Chitrapatha.
कौशिकी यमुना सीता तथा चर्मण्वती नदी ।
नदी भीमरथी चैव बाहुदा च महानदी ।
महेन्द्रवाणी त्रिदिवा नीलिका च सरस्वती ॥२२॥
22. kauśikī yamunā sītā tathā carmaṇvatī nadī ,
nadī bhīmarathī caiva bāhudā ca mahānadī ,
mahendravāṇī tridivā nīlikā ca sarasvatī.
22. kauśikī yamunā sītā tathā carmaṇvatī
nadī nadī bhīmarathī ca
eva bāhudā ca mahānadī mahendravāṇī
tridivā nīlikā ca sarasvatī
22. The rivers Kausiki, Yamuna, Sita, and also Charmanvati; the river Bhimarathi, and Bahuda, and the great river (Mahanadi); Mahendravani, Tridiva, Nilika, and Sarasvati are also here.
नन्दा चापरनन्दा च तथा तीर्थं महाह्रदम् ।
गयाथ फल्गुतीर्थं च धर्मारण्यं सुरैर्वृतम् ॥२३॥
23. nandā cāparanandā ca tathā tīrthaṁ mahāhradam ,
gayātha phalgutīrthaṁ ca dharmāraṇyaṁ surairvṛtam.
23. nandā ca aparanandā ca tathā tīrtham mahāhradam gayā
atha phalugutīrtham ca dharmāraṇyam suraiḥ vṛtam
23. nandā ca aparanandā ca tathā mahāhradam tīrtham gayā
atha phalugutīrtham ca suraiḥ vṛtam dharmāraṇyam
23. Nanda and Aparananda, and also the holy bathing place of Mahahrada; then Gaya and Phalgu tirtha, and the Dharma forest (dharmāraṇya) surrounded by deities.
तथा देवनदी पुण्या सरश्च ब्रह्मनिर्मितम् ।
पुण्यं त्रिलोकविख्यातं सर्वपापहरं शिवम् ॥२४॥
24. tathā devanadī puṇyā saraśca brahmanirmitam ,
puṇyaṁ trilokavikhyātaṁ sarvapāpaharaṁ śivam.
24. tathā devanadī puṇyā saraḥ ca brahmanirmitam
puṇyam trilokavikhyātam sarvapāpaharam śivam
24. tathā puṇyā devanadī ca brahma-nirmitam puṇyam
tri-loka-vikhyātam sarva-pāpa-haram śivam saraḥ
24. Similarly, there is the sacred divine river, and the lake created by Brahma that is holy, renowned throughout the three worlds, remover of all sins, and auspicious.
हिमवान्पर्वतश्चैव दिव्यौषधिसमन्वितः ।
विन्ध्यो धातुविचित्राङ्गस्तीर्थवानौषधान्वितः ॥२५॥
25. himavānparvataścaiva divyauṣadhisamanvitaḥ ,
vindhyo dhātuvicitrāṅgastīrthavānauṣadhānvitaḥ.
25. himavān parvataḥ ca eva divyauṣadhisamanvitaḥ
vindhyaḥ dhātuvicitrāṅgaḥ tīrthavān auṣadhānvitaḥ
25. ca eva himavān parvataḥ divyauṣadhisamanvitaḥ
vindhyaḥ dhātuvicitrāṅgaḥ tīrthavān auṣadhānvitaḥ
25. And indeed, the Himavat mountain is endowed with divine herbs; the Vindhya mountain has variegated parts due to minerals, possesses holy places, and is rich in medicinal plants.
मेरुर्महेन्द्रो मलयः श्वेतश्च रजताचितः ।
शृङ्गवान्मन्दरो नीलो निषधो दर्दुरस्तथा ॥२६॥
26. merurmahendro malayaḥ śvetaśca rajatācitaḥ ,
śṛṅgavānmandaro nīlo niṣadho dardurastathā.
26. meruḥ mahendraḥ malayaḥ śvetaḥ ca rajatācitaḥ
śṛṅgavān mandaraḥ nīlaḥ niṣadhaḥ darduraḥ tathā
26. meruḥ mahendraḥ malayaḥ śvetaḥ ca rajatācitaḥ
śṛṅgavān mandaraḥ nīlaḥ niṣadhaḥ tathā darduraḥ
26. Meru, Mahendra, Malaya, and Śveta (which is covered with silver); Śṛṅgavān, Mandara, Nīla, Niṣadha, and also Dardura (are present).
चित्रकूटोऽञ्जनाभश्च पर्वतो गन्धमादनः ।
पुण्यः सोमगिरिश्चैव तथैवान्ये महीधराः ।
दिशश्च विदिशश्चैव क्षितिः सर्वे महीरुहाः ॥२७॥
27. citrakūṭo'ñjanābhaśca parvato gandhamādanaḥ ,
puṇyaḥ somagiriścaiva tathaivānye mahīdharāḥ ,
diśaśca vidiśaścaiva kṣitiḥ sarve mahīruhāḥ.
27. citrakūṭaḥ añjanābhaḥ ca parvataḥ
gandhamādanaḥ puṇyaḥ somagiriḥ ca eva
tathā eva anye mahīdharāḥ diśaḥ ca
vidiśaḥ ca eva kṣitiḥ sarve mahīruhāḥ
27. citrakūṭaḥ añjanābhaḥ ca parvataḥ
gandhamādanaḥ puṇyaḥ somagiriḥ ca eva
tathā eva anye mahīdharāḥ diśaḥ ca
vidiśaḥ ca eva kṣitiḥ sarve mahīruhāḥ
27. Citrakūṭa, Añjanābha, and the mountain Gandhamādana, the sacred Somagiri, and similarly other mountains, as well as the cardinal and intermediate directions, the earth, and all trees.
विश्वेदेवा नभश्चैव नक्षत्राणि ग्रहास्तथा ।
पान्तु वः सततं देवाः कीर्तिताकीर्तिता मया ॥२८॥
28. viśvedevā nabhaścaiva nakṣatrāṇi grahāstathā ,
pāntu vaḥ satataṁ devāḥ kīrtitākīrtitā mayā.
28. viśvedevāḥ nabhaḥ ca eva nakṣatrāṇi grahāḥ tathā
pāntu vaḥ satatam devāḥ kīrtitā akīrtitā mayā
28. viśvedevāḥ nabhaḥ ca eva nakṣatrāṇi grahāḥ tathā
mayā kīrtitā akīrtitā devāḥ satatam vaḥ pāntu
28. May the Viśvedevās, the sky, and the constellations, as well as the planets - all these celestial beings (deva) - both named and unnamed by me, always protect you.
कीर्तयानो नरो ह्येतान्मुच्यते सर्वकिल्बिषैः ।
स्तुवंश्च प्रतिनन्दंश्च मुच्यते सर्वतो भयात् ।
सर्वसंकरपापेभ्यो देवतास्तवनन्दकः ॥२९॥
29. kīrtayāno naro hyetānmucyate sarvakilbiṣaiḥ ,
stuvaṁśca pratinandaṁśca mucyate sarvato bhayāt ,
sarvasaṁkarapāpebhyo devatāstavanandakaḥ.
29. kīrtayānaḥ naraḥ hi etān mucyate
sarvakilbiṣaiḥ stuvaṃḥ ca pratinandaṃḥ
ca mucyate sarvataḥ bhayāt
sarvasaṃkarapāpebhyaḥ devatā stavānandakaḥ
29. etān kīrtayānaḥ naraḥ hi sarvakilbiṣaiḥ
mucyate ca stuvaṃḥ ca pratinandaṃḥ
sarvataḥ bhayāt mucyate devatā
stavānandakaḥ sarvasaṃkarapāpebhyaḥ mucyate
29. A person who praises these (deities) is indeed freed from all sins. And one who praises and rejoices (in them) is liberated from every fear. A person who delights in the praise of deities is (also freed) from all sins that arise from defilement.
देवतानन्तरं विप्रांस्तपःसिद्धांस्तपोधिकान् ।
कीर्तितान्कीर्तयिष्यामि सर्वपापप्रमोचनान् ॥३०॥
30. devatānantaraṁ viprāṁstapaḥsiddhāṁstapodhikān ,
kīrtitānkīrtayiṣyāmi sarvapāpapramocanān.
30. devatā anantaram viprān tapaḥsiddhān tapo
'dhikān kīrtitān kīrtayiṣyāmi sarvapāpapramocanān
30. devatā anantaram tapaḥsiddhān tapo 'dhikān
kīrtitān sarvapāpapramocanān viprān kīrtayiṣyāmi
30. After the deities, I shall praise the Brahmins (vipra) - those perfected by asceticism (tapas) and those exceedingly rich in asceticism (tapas) - I shall extol those celebrated ones who grant liberation (mokṣa) from all sins.
यवक्रीतोऽथ रैभ्यश्च कक्षीवानौशिजस्तथा ।
भृग्वङ्गिरास्तथा कण्वो मेधातिथिरथ प्रभुः ।
बर्ही च गुणसंपन्नः प्राचीं दिशमुपाश्रिताः ॥३१॥
31. yavakrīto'tha raibhyaśca kakṣīvānauśijastathā ,
bhṛgvaṅgirāstathā kaṇvo medhātithiratha prabhuḥ ,
barhī ca guṇasaṁpannaḥ prācīṁ diśamupāśritāḥ.
31. yavakrītaḥ atha raibhyaḥ ca kakṣīvān
auśijaḥ tathā bhṛgu aṅgirāḥ tathā kaṇvaḥ
medhātithiḥ atha prabhuḥ barhī ca
guṇasampannaḥ prācīm diśam upāśritāḥ
31. yavakrītaḥ atha raibhyaḥ ca kakṣīvān
auśijaḥ tathā bhṛgu aṅgirāḥ tathā kaṇvaḥ
medhātithiḥ atha prabhuḥ ca barhī
guṇasampannaḥ prācīm diśam upāśritāḥ
31. Yavakrīta, and then Raibhya, along with Kakṣīvān Auśija; also Bhṛgu and Aṅgirā, and Kaṇva; then Medhātithi, and Prabhu; and Barhī, who was endowed with excellent qualities - these (sages) took refuge in the eastern direction.
भद्रां दिशं महाभागा उल्मुचुः प्रमुचुस्तथा ।
मुमुचुश्च महाभागः स्वस्त्यात्रेयश्च वीर्यवान् ॥३२॥
32. bhadrāṁ diśaṁ mahābhāgā ulmucuḥ pramucustathā ,
mumucuśca mahābhāgaḥ svastyātreyaśca vīryavān.
32. bhadrām diśam mahābhāgāḥ ulmucuḥ pramucuḥ tathā
mumucuḥ ca mahābhāgaḥ svastyātreyaḥ ca vīryavān
32. ulmucuḥ pramucuḥ tathā mumucuḥ mahābhāgāḥ
svastyātreyaḥ ca mahābhāgaḥ vīryavān bhadrām diśam
32. To the auspicious direction, the greatly fortunate Ulmucu, Pramucu, and Mumucu; and the mighty Svastyātreya, who was also greatly fortunate - these (sages resorted).
मित्रावरुणयोः पुत्रस्तथागस्त्यः प्रतापवान् ।
दृढायुश्चोर्ध्वबाहुश्च विश्रुतावृषिसत्तमौ ॥३३॥
33. mitrāvaruṇayoḥ putrastathāgastyaḥ pratāpavān ,
dṛḍhāyuścordhvabāhuśca viśrutāvṛṣisattamau.
33. mitrāvaruṇayoḥ putraḥ tathā agastyaḥ pratāpavān
dṛḍhāyuḥ ca ūrdhvabāhuḥ ca viśrutau ṛṣisattamau
33. mitrāvaruṇayoḥ putraḥ pratāpavān agastyaḥ tathā
dṛḍhāyuḥ ca ūrdhvabāhuḥ ca viśrutau ṛṣisattamau
33. The son of Mitra and Varuṇa, the mighty Agastya; and Dṛḍhāyu and Ūrdhvabāhu, two celebrated supreme sages.
पश्चिमां दिशमाश्रित्य य एधन्ते निबोध तान् ।
उषद्गुः सह सोदर्यैः परिव्याधश्च वीर्यवान् ॥३४॥
34. paścimāṁ diśamāśritya ya edhante nibodha tān ,
uṣadguḥ saha sodaryaiḥ parivyādhaśca vīryavān.
34. paścimām diśam āśritya ye edhante nibodha tān
uṣadguḥ saha sodaryaiḥ parivyādhaḥ ca vīryavān
34. nibodha tān ye paścimām diśam āśritya edhante
uṣadguḥ saha sodaryaiḥ ca parivyādhaḥ vīryavān
34. Now, learn about those who thrive, having taken refuge in the western direction: Uṣadgu along with his brothers, and the mighty Parivyādha.
ऋषिर्दीर्घतमाश्चैव गौतमः कश्यपस्तथा ।
एकतश्च द्वितश्चैव त्रितश्चैव महर्षयः ।
अत्रेः पुत्रश्च धर्मात्मा तथा सारस्वतः प्रभुः ॥३५॥
35. ṛṣirdīrghatamāścaiva gautamaḥ kaśyapastathā ,
ekataśca dvitaścaiva tritaścaiva maharṣayaḥ ,
atreḥ putraśca dharmātmā tathā sārasvataḥ prabhuḥ.
35. ṛṣiḥ dīrghatamāḥ ca eva gautamaḥ
kaśyapaḥ tathā ekataḥ ca dvitaḥ ca eva
tritaḥ ca eva maharṣayaḥ atreḥ putraḥ
ca dharmātmā tathā sārasvataḥ prabhuḥ
35. ṛṣiḥ dīrghatamāḥ ca eva gautamaḥ
kaśyapaḥ tathā ekataḥ ca dvitaḥ ca eva
tritaḥ ca eva maharṣayaḥ atreḥ putraḥ
ca dharmātmā tathā sārasvataḥ prabhuḥ
35. The sage Dīrghatamas, along with Gautama and Kaśyapa; similarly, Ekatā, Dvita, and Trita, these great sages. Also, Atri's righteous-souled (dharmātmā) son, and the powerful Sārasvata.
उत्तरां दिशमाश्रित्य य एधन्ते निबोध तान् ।
अत्रिर्वसिष्ठः शक्तिश्च पाराशर्यश्च वीर्यवान् ॥३६॥
36. uttarāṁ diśamāśritya ya edhante nibodha tān ,
atrirvasiṣṭhaḥ śaktiśca pārāśaryaśca vīryavān.
36. uttarām diśam āśritya ye edhante nibodha tān
atriḥ vasiṣṭhaḥ śaktiḥ ca pārāśaryaḥ ca vīryavān
36. ye uttarām diśam āśritya edhante,
tān nibodha.
atriḥ vasiṣṭhaḥ ca śaktiḥ ca vīryavān pārāśaryaḥ ca (santi).
36. Listen to those who thrive, residing in the northern direction: Atri, Vasiṣṭha, Śakti, and the mighty Pārāśarya.
विश्वामित्रो भरद्वाजो जमदग्निस्तथैव च ।
ऋचीकपौत्रो रामश्च ऋषिरौद्दालकिस्तथा ॥३७॥
37. viśvāmitro bharadvājo jamadagnistathaiva ca ,
ṛcīkapautro rāmaśca ṛṣirauddālakistathā.
37. viśvāmitraḥ bharadvājaḥ jamadagniḥ tathā eva
ca ṛcīkapautraḥ rāmaḥ ca ṛṣiḥ auddālakiḥ tathā
37. viśvāmitraḥ bharadvājaḥ jamadagniḥ ca tathā eva
ca ṛcīkapautraḥ rāmaḥ ca ṛṣiḥ auddālakiḥ tathā
37. Viśvāmitra, Bharadvāja, and Jamadagni; similarly, Rāma, the grandson of Ṛcīka, as well as the sage Auḍḍālaki.
श्वेतकेतुः कोहलश्च विपुलो देवलस्तथा ।
देवशर्मा च धौम्यश्च हस्तिकाश्यप एव च ॥३८॥
38. śvetaketuḥ kohalaśca vipulo devalastathā ,
devaśarmā ca dhaumyaśca hastikāśyapa eva ca.
38. śvetaketuḥ kohalaḥ ca vipulaḥ devalaḥ tathā
devaśarmā ca dhaumyaḥ ca hastikāśyapaḥ eva ca
38. śvetaketuḥ kohalaḥ ca vipulaḥ devalaḥ tathā
devaśarmā ca dhaumyaḥ ca hastikāśyapaḥ eva ca
38. Śvetaketu, Kohala, Vipula, and Devala; similarly, Devaśarmā, Dhaumya, and Hastikāśyapa.
लोमशो नाचिकेतश्च लोमहर्षण एव च ।
ऋषिरुग्रश्रवाश्चैव भार्गवश्च्यवनस्तथा ॥३९॥
39. lomaśo nāciketaśca lomaharṣaṇa eva ca ,
ṛṣirugraśravāścaiva bhārgavaścyavanastathā.
39. lomaśaḥ nāciketaḥ ca lomaharṣaṇaḥ eva ca ṛṣiḥ
ugraśravāḥ ca eva bhārgavaḥ cyavanaḥ tathā
39. lomaśaḥ ca nāciketaḥ ca lomaharṣaṇaḥ eva ca
ṛṣiḥ ugraśravāḥ eva ca bhārgavaḥ cyavanaḥ tathā
39. Lomasha, Nachiketa, and Lomaharshana were present. Also, the sage Ugrashravas, and Cyavana of the Bhargava lineage.
एष वै समवायस्ते ऋषिदेवसमन्वितः ।
आद्यः प्रकीर्तितो राजन्सर्वपापप्रमोचनः ॥४०॥
40. eṣa vai samavāyaste ṛṣidevasamanvitaḥ ,
ādyaḥ prakīrtito rājansarvapāpapramocanaḥ.
40. eṣaḥ vai samavāyaḥ te ṛṣidevasamanvitaḥ
ādyaḥ prakīrtitaḥ rājan sarvapāpapramocanaḥ
40. rājan eṣaḥ vai ṛṣidevasamanvitaḥ te samavāyaḥ
ādyaḥ sarvapāpapramocanaḥ prakīrtitaḥ
40. O king, this very assembly (samavāya) of yours, accompanied by sages and gods, is proclaimed as the foremost and the one that liberates from all sins.
नृगो ययातिर्नहुषो यदुः पूरुश्च वीर्यवान् ।
धुन्धुमारो दिलीपश्च सगरश्च प्रतापवान् ॥४१॥
41. nṛgo yayātirnahuṣo yaduḥ pūruśca vīryavān ,
dhundhumāro dilīpaśca sagaraśca pratāpavān.
41. nṛgaḥ yayātiḥ nahuṣaḥ yaduḥ pūruḥ ca vīryavān
dhundhumāraḥ dilīpaḥ ca sagaraḥ ca pratāpavān
41. nṛgaḥ yayātiḥ nahuṣaḥ yaduḥ ca vīryavān pūruḥ
dhundhumāraḥ dilīpaḥ ca pratāpavān sagaraḥ ca
41. Nṛga, Yayāti, Nahuṣa, Yadu, and the valiant Pūru. Also, Dhundhumāra, Dilīpa, and the glorious Sagara.
कृशाश्वो यौवनाश्वश्च चित्राश्वः सत्यवांस्तथा ।
दुःषन्तो भरतश्चैव चक्रवर्ती महायशाः ॥४२॥
42. kṛśāśvo yauvanāśvaśca citrāśvaḥ satyavāṁstathā ,
duḥṣanto bharataścaiva cakravartī mahāyaśāḥ.
42. kṛśāśvaḥ yauvanāśvaḥ ca citrāśvaḥ satyavān tathā
duṣyantaḥ bharataḥ ca eva cakravartī mahāyaśāḥ
42. kṛśāśvaḥ ca yauvanāśvaḥ citrāśvaḥ satyavān tathā
duṣyantaḥ ca eva cakravartī mahāyaśāḥ bharataḥ
42. Kṛśāśva, Yauvanāśva, Citrāśva, and Satyavān were also present. Furthermore, Duṣyanta and Bharata, the greatly renowned universal emperor.
यवनो जनकश्चैव तथा दृढरथो नृपः ।
रघुर्नरवरश्चैव तथा दशरथो नृपः ॥४३॥
43. yavano janakaścaiva tathā dṛḍharatho nṛpaḥ ,
raghurnaravaraścaiva tathā daśaratho nṛpaḥ.
43. yavanaḥ janakaḥ ca eva tathā dṛḍharathaḥ nṛpaḥ
raghuḥ naravaraḥ ca eva tathā daśarathaḥ nṛpaḥ
43. yavanaḥ janakaḥ ca eva tathā dṛḍharathaḥ nṛpaḥ
raghuḥ naravaraḥ ca eva tathā daśarathaḥ nṛpaḥ
43. Yavana, Janaka, and also King Dṛḍharatha; Raghu, the best of men, and also King Daśaratha.
रामो राक्षसहा वीरः शशबिन्दुर्भगीरथः ।
हरिश्चन्द्रो मरुत्तश्च जह्नुर्जाह्नविसेविता ॥४४॥
44. rāmo rākṣasahā vīraḥ śaśabindurbhagīrathaḥ ,
hariścandro maruttaśca jahnurjāhnavisevitā.
44. rāmaḥ rākṣasahaḥ vīraḥ śaśabinduḥ bhagīrathaḥ
hariścandraḥ maruttaḥ ca jahnuḥ jāhnavisevitā
44. rāmaḥ rākṣasahaḥ vīraḥ śaśabinduḥ bhagīrathaḥ
hariścandraḥ maruttaḥ ca jahnuḥ jāhnavisevitā
44. Rāma, the killer of demons (rākṣasaha); the hero; Śaśabindu; Bhagīratha; Hariścandra; Marutta; and Jahnu, honored by Jāhnavī (the Gaṅgā).
महोदयो ह्यलर्कश्च ऐलश्चैव नराधिपः ।
करंधमो नरश्रेष्ठः कध्मोरश्च नराधिपः ॥४५॥
45. mahodayo hyalarkaśca ailaścaiva narādhipaḥ ,
karaṁdhamo naraśreṣṭhaḥ kadhmoraśca narādhipaḥ.
45. mahodayaḥ hi alarkaḥ ca ailaḥ ca eva narādhipaḥ
karandhamaḥ naraśreṣṭhaḥ kadhmoraḥ ca narādhipaḥ
45. mahodayaḥ hi alarkaḥ ca ailaḥ ca eva narādhipaḥ
karandhamaḥ naraśreṣṭhaḥ kadhmoraḥ ca narādhipaḥ
45. Mahodaya, and Alarka, and Aila, the king; Karandhama, the best among men, and Kadhmora, the king.
दक्षोऽम्बरीषः कुकुरो रवतश्च महायशाः ।
मुचुकुन्दश्च राजर्षिर्मित्रभानुः प्रियंकरः ॥४६॥
46. dakṣo'mbarīṣaḥ kukuro ravataśca mahāyaśāḥ ,
mucukundaśca rājarṣirmitrabhānuḥ priyaṁkaraḥ.
46. dakṣaḥ ambarīṣaḥ kukuraḥ ravataḥ ca mahāyaśāḥ
mucukundaḥ ca rājarṣiḥ mitrabhānuḥ priyaṅkaraḥ
46. dakṣaḥ ambarīṣaḥ kukuraḥ ravataḥ ca mahāyaśāḥ
mucukundaḥ ca rājarṣiḥ mitrabhānuḥ priyaṅkaraḥ
46. Dakṣa, Ambarīṣa, Kukura, and Ravata, the very famous; Mucukunda, the royal sage (rājarṣi); Mitrabhānu, the benevolent.
त्रसदस्युस्तथा राजा श्वेतो राजर्षिसत्तमः ।
महाभिषश्च विख्यातो निमिराजस्तथाष्टकः ॥४७॥
47. trasadasyustathā rājā śveto rājarṣisattamaḥ ,
mahābhiṣaśca vikhyāto nimirājastathāṣṭakaḥ.
47. trasadasyuḥ tathā rājā śvetaḥ rājarṣisattamaḥ
mahābhiṣaḥ ca vikhyātaḥ nimirājaḥ tathā aṣṭakaḥ
47. King Trasadasyu, and also King Śveta, who was the best of royal sages. Similarly, the renowned Mahābhiṣa, King Nimi, and Aṣṭaka.
आयुः क्षुपश्च राजर्षिः कक्षेयुश्च नराधिपः ।
शिबिरौशीनरश्चैव गयश्चैव नराधिपः ॥४८॥
48. āyuḥ kṣupaśca rājarṣiḥ kakṣeyuśca narādhipaḥ ,
śibirauśīnaraścaiva gayaścaiva narādhipaḥ.
48. āyuḥ kṣupaḥ ca rājarṣiḥ kakṣeyuḥ ca narādhipaḥ
śibiḥ auśīnaraḥ ca eva gayaḥ ca eva narādhipaḥ
48. Āyu; and Kṣupa, a royal sage; and Kakṣeyu, a king. And indeed Śibi Auśīnara, and indeed Gaya, a king.
प्रतर्दनो दिवोदासः सौदासः कोसलेश्वरः ।
ऐलो नलश्च राजर्षिर्मनुश्चैव प्रजापतिः ॥४९॥
49. pratardano divodāsaḥ saudāsaḥ kosaleśvaraḥ ,
ailo nalaśca rājarṣirmanuścaiva prajāpatiḥ.
49. pratardanaḥ divodāsaḥ saudāsaḥ kośaleśvaraḥ
ailaḥ nalaḥ ca rājarṣiḥ manuḥ ca eva prajāpatiḥ
49. Pratardana, Divodāsa, and Saudāsa, the lord of Kośala. Also Aila, and Nala, a royal sage. And indeed Manu, the progenitor (prajāpati).
हविध्रश्च पृषध्रश्च प्रतीपः शंतनुस्तथा ।
कक्षसेनश्च राजर्षिर्ये चान्ये नानुकीर्तिताः ॥५०॥
50. havidhraśca pṛṣadhraśca pratīpaḥ śaṁtanustathā ,
kakṣasenaśca rājarṣirye cānye nānukīrtitāḥ.
50. havidhraḥ ca pṛṣadhraḥ ca pratīpaḥ śantanuḥ tathā
kakṣasenaḥ ca rājarṣiḥ ye ca anye na anukīrtitāḥ
50. Havidhra, and Pṛṣadhra, and Pratīpa, and Śantanu. Also Kakṣasena, the royal sage. And any others who have not been specifically mentioned here.
मा विघ्नं मा च मे पापं मा च मे परिपन्थिनः ।
ध्रुवो जयो मे नित्यं स्यात्परत्र च परा गतिः ॥५१॥
51. mā vighnaṁ mā ca me pāpaṁ mā ca me paripanthinaḥ ,
dhruvo jayo me nityaṁ syātparatra ca parā gatiḥ.
51. mā vighnam mā ca me pāpam mā ca me paripanthinaḥ
dhruvaḥ jayaḥ me nityam syāt paratra ca parā gatiḥ
51. Let there be no obstacles for me, no sin, and no obstructors. May constant victory always be mine, and in the afterlife, may I attain the supreme state.