Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-139

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
प्रकाशिते तथा लोके रजसा च तमोवृते ।
समाजग्मुरथो वीराः परस्परवधैषिणः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
prakāśite tathā loke rajasā ca tamovṛte ,
samājagmuratho vīrāḥ parasparavadhaiṣiṇaḥ.
1. saṃjaya uvāca tathā loke prakāśite ca rajasā
tamovṛte atha u vīrāḥ parasparavadheṣiṇaḥ samājagmuḥ
1. saṃjaya uvāca.
tathā loke prakāśite ca rajasā tamovṛte,
atha u vīrāḥ parasparavadheṣiṇaḥ samājagmuḥ
1. Sañjaya said: When the world was thus illuminated, and also enveloped in darkness by dust, then the heroes gathered, intent on slaying each other.
ते समेत्य रणे राजञ्शस्त्रप्रासासिधारिणः ।
परस्परमुदैक्षन्त परस्परकृतागसः ॥२॥
2. te sametya raṇe rājañśastraprāsāsidhāriṇaḥ ,
parasparamudaikṣanta parasparakṛtāgasaḥ.
2. te sametya raṇe rājan śastraprāsāsidhāriṇaḥ
parasparam udaikṣanta parasparakṛtāgasaḥ
2. rājan śastraprāsāsidhāriṇaḥ parasparakṛtāgasaḥ
te raṇe sametya parasparam udaikṣanta
2. O king, those warriors, armed with weapons, spears, and swords, who had committed wrongs against each other, met on the battlefield and gazed intensely at one another.
प्रदीपानां सहस्रैश्च दीप्यमानैः समन्ततः ।
विरराज तदा भूमिर्द्यौर्ग्रहैरिव भारत ॥३॥
3. pradīpānāṁ sahasraiśca dīpyamānaiḥ samantataḥ ,
virarāja tadā bhūmirdyaurgrahairiva bhārata.
3. pradīpānām sahasraiḥ ca dīpyamānaiḥ samantataḥ
virarāja tadā bhūmiḥ dyauḥ grahaiḥ iva bhārata
3. bhārata tadā bhūmiḥ dīpyamānaiḥ pradīpānām
sahasraiḥ ca samantataḥ virarāja dyauḥ grahaiḥ iva
3. O Bhārata, then the ground, lit all around by thousands of glowing lamps, shone brightly, just like the sky with its planets.
उल्काशतैः प्रज्वलितै रणभूमिर्व्यराजत ।
दह्यमानेव लोकानामभावे वै वसुंधरा ॥४॥
4. ulkāśataiḥ prajvalitai raṇabhūmirvyarājata ,
dahyamāneva lokānāmabhāve vai vasuṁdharā.
4. ulkāśataiḥ prajvalitaiḥ raṇabhūmiḥ vyarājata
dahyamānā iva lokānām abhāve vai vasundharā
4. prajvalitaiḥ ulkāśataiḥ raṇabhūmiḥ vyarājata
vai lokānām abhāve dahyamānā vasundharā iva
4. The battlefield shone brightly with hundreds of blazing torches, as if the earth (vasundharā) itself were being consumed by fire at the ultimate destruction of the worlds.
प्रादीप्यन्त दिशः सर्वाः प्रदीपैस्तैः समन्ततः ।
वर्षाप्रदोषे खद्योतैर्वृता वृक्षा इवाबभुः ॥५॥
5. prādīpyanta diśaḥ sarvāḥ pradīpaistaiḥ samantataḥ ,
varṣāpradoṣe khadyotairvṛtā vṛkṣā ivābabhuḥ.
5. prādīpyanta diśaḥ sarvāḥ pradīpaiḥ taiḥ samantataḥ
varṣāpradoṣe khadyotaiḥ vṛtāḥ vṛkṣāḥ iva ābabhuḥ
5. taiḥ pradīpaiḥ samantataḥ sarvāḥ diśaḥ prādīpyanta;
varṣāpradoṣe khadyotaiḥ vṛtāḥ vṛkṣāḥ iva ābabhuḥ
5. All the directions shone brightly, illuminated all around by those lamps; they appeared like trees covered with fireflies during an evening in the rainy season.
असज्जन्त ततो वीरा वीरेष्वेव पृथक्पृथक् ।
नागा नागैः समाजग्मुस्तुरगाः सह वाजिभिः ॥६॥
6. asajjanta tato vīrā vīreṣveva pṛthakpṛthak ,
nāgā nāgaiḥ samājagmusturagāḥ saha vājibhiḥ.
6. asajjanta tataḥ vīrāḥ vīreṣu eva pṛthak pṛthak
nāgāḥ nāgaiḥ samājagmuḥ turagāḥ saha vājibhiḥ
6. tataḥ vīrāḥ vīreṣu eva pṛthak pṛthak asajjanta
nāgāḥ nāgaiḥ samājagmuḥ turagāḥ vājibhiḥ saha
6. Then the warriors, each separately, engaged in battle with other warriors. Elephants clashed with elephants, and horses with horses.
रथा रथवरैरेव समाजग्मुर्मुदान्विताः ।
तस्मिन्रात्रिमुखे घोरे पुत्रस्य तव शासनात् ॥७॥
7. rathā rathavaraireva samājagmurmudānvitāḥ ,
tasminrātrimukhe ghore putrasya tava śāsanāt.
7. rathāḥ rathavaraiḥ eva samājagmuḥ mudā anvitāḥ
tasmin rātrimukhe ghore putrasya tava śāsanāt
7. rathāḥ rathavaraiḥ eva mudā anvitāḥ samājagmuḥ
tasmin ghore rātrimukhe tava putrasya śāsanāt
7. Chariots eagerly clashed with the finest chariots at the onset of that dreadful night, all by the command of your son.
ततोऽर्जुनो महाराज कौरवाणामनीकिनीम् ।
व्यधमत्त्वरया युक्तः क्षपयन्सर्वपार्थिवान् ॥८॥
8. tato'rjuno mahārāja kauravāṇāmanīkinīm ,
vyadhamattvarayā yuktaḥ kṣapayansarvapārthivān.
8. tataḥ arjunaḥ mahārāja kauravāṇām anīkinīm
vyadhamat tvarayā yuktaḥ kṣapayan sarvapārthivān
8. mahārāja tataḥ arjunaḥ tvarayā yuktaḥ sarvapārthivān
kṣapayan kauravāṇām anīkinīm vyadhamat
8. Then Arjuna, O great king, swift and annihilating all kings, shattered the Kaurava army.
धृतराष्ट्र उवाच ।
तस्मिन्प्रविष्टे संरब्धे मम पुत्रस्य वाहिनीम् ।
अमृष्यमाणे दुर्धर्षे किं व आसीन्मनस्तदा ॥९॥
9. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
tasminpraviṣṭe saṁrabdhe mama putrasya vāhinīm ,
amṛṣyamāṇe durdharṣe kiṁ va āsīnmanastadā.
9. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca tasmin praviṣṭe saṃrabdhe mama putrasya
vāhinīm amṛṣyamāṇe durdharṣe kim vaḥ āsīt manaḥ tadā
9. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca tasmin saṃrabdhe
amṛṣyamāṇe durdharṣe [arjunā]
mama putrasya vāhinīm praviṣṭe
[sati] tadā vaḥ manaḥ kim āsīt?
9. Dhritarashtra said: "When that irresistible [Arjuna], enraged and unable to endure it, entered my son's army, what then was the state of your minds?"
किममन्यन्त सैन्यानि प्रविष्टे शत्रुतापने ।
दुर्योधनश्च किं कृत्यं प्राप्तकालममन्यत ॥१०॥
10. kimamanyanta sainyāni praviṣṭe śatrutāpane ,
duryodhanaśca kiṁ kṛtyaṁ prāptakālamamanyata.
10. kim amanyanta sainyāni praviṣṭe śatrutāpane |
Duryodhanaḥ ca kim kṛtyam prāptakālam amanyata
10. śatrutāpane praviṣṭe sainyāni kim amanyanta? ca
Duryodhanaḥ prāptakālam kṛtyam kim amanyata?
10. What did the armies think when the tormentor of enemies entered? And what did Duryodhana consider to be the opportune action?
के चैनं समरे वीरं प्रत्युद्ययुररिंदमम् ।
केऽरक्षन्दक्षिणं चक्रं के च द्रोणस्य सव्यतः ॥११॥
11. ke cainaṁ samare vīraṁ pratyudyayurariṁdamam ,
ke'rakṣandakṣiṇaṁ cakraṁ ke ca droṇasya savyataḥ.
11. ke ca enam samare vīram pratyudyayuḥ arimdamam |
ke arakṣan dakṣiṇam cakram ke ca Droṇasya savyataḥ
11. ca ke samare vīram arimdamam enam pratyudyayuḥ? ke
dakṣiṇam cakram arakṣan? ca ke Droṇasya savyataḥ?
11. Who among the warriors advanced against him, the hero (vīra) and subduer of enemies (arindama) in battle? Who protected his right flank, and who stood on the left of Droṇa?
के पृष्ठतोऽस्य ह्यभवन्वीरा वीरस्य युध्यतः ।
के पुरस्तादगच्छन्त निघ्नतः शात्रवान्रणे ॥१२॥
12. ke pṛṣṭhato'sya hyabhavanvīrā vīrasya yudhyataḥ ,
ke purastādagacchanta nighnataḥ śātravānraṇe.
12. ke pṛṣṭhataḥ asya hi abhavan vīrā vīrasya yudhyataḥ
| ke purastāt agacchantan nighnataḥ śātravān raṇe
12. hi ke pṛṣṭhataḥ asya vīrasya yudhyataḥ vīrā abhavan?
ke purastāt raṇe śātravān nighnataḥ agacchantan?
12. Who indeed were behind him, the brave warriors fighting? And who advanced in front, striking down the enemies in battle?
यत्प्राविशन्महेष्वासः पाञ्चालानपराजितः ।
नृत्यन्निव नरव्याघ्रो रथमार्गेषु वीर्यवान् ॥१३॥
13. yatprāviśanmaheṣvāsaḥ pāñcālānaparājitaḥ ,
nṛtyanniva naravyāghro rathamārgeṣu vīryavān.
13. yat prāviśat maheṣvāsaḥ Pāñcālān aparājitaḥ |
nṛtyan iva naravyāghraḥ rathamārgeṣu vīryavān
13. yat aparājitaḥ vīryavān naravyāghraḥ maheṣvāsaḥ nṛtyan iva Pāñcālān rathamārgeṣu prāviśat.
13. Since that unconquered and mighty great archer, a tiger among men (naravyāghra), entered the Pañcālas' region as if dancing in the chariot paths.
ददाह च शरैर्द्रोणः पाञ्चालानां रथव्रजान् ।
धूमकेतुरिव क्रुद्धः स कथं मृत्युमीयिवान् ॥१४॥
14. dadāha ca śarairdroṇaḥ pāñcālānāṁ rathavrajān ,
dhūmaketuriva kruddhaḥ sa kathaṁ mṛtyumīyivān.
14. dadāha ca śaraiḥ droṇaḥ pāñcālānām rathavrajān
dhūmaketūḥ iva kruddhaḥ sa katham mṛtyum īyivān
14. droṇaḥ kruddhaḥ dhūmaketūḥ iva ca śaraiḥ pāñcālānām
rathavrajān dadāha sa katham mṛtyum īyivān
14. And Droṇa, enraged like a comet, burned the arrays of Pāñcāla chariots with his arrows. How then did he meet his death?
अव्यग्रानेव हि परान्कथयस्यपराजितान् ।
हतांश्चैव विषण्णांश्च विप्रकीर्णांश्च शंससि ।
रथिनो विरथांश्चैव कृतान्युद्धेषु मामकान् ॥१५॥
15. avyagrāneva hi parānkathayasyaparājitān ,
hatāṁścaiva viṣaṇṇāṁśca viprakīrṇāṁśca śaṁsasi ,
rathino virathāṁścaiva kṛtānyuddheṣu māmakān.
15. avyagrān eva hi parān kathayasi
aparājitān hatān ca eva viṣaṇṇān ca
viprakīrṇān ca śaṃsasi rathinaḥ
virathān ca eva kṛtān yuddheṣu māmakān
15. hi parān avyagrān aparājitān eva
kathayasi ca eva hatān viṣaṇṇān ca
viprakīrṇān ca rathinaḥ virathān ca
eva yuddheṣu kṛtān māmakān śaṃsasi
15. Indeed, you describe the enemies as unperturbed and undefeated, yet you also speak of my men, the charioteers, as slain, dejected, scattered, and deprived of their chariots in battle.
संजय उवाच ।
द्रोणस्य मतमाज्ञाय योद्धुकामस्य तां निशाम् ।
दुर्योधनो महाराज वश्यान्भ्रातॄनभाषत ॥१६॥
16. saṁjaya uvāca ,
droṇasya matamājñāya yoddhukāmasya tāṁ niśām ,
duryodhano mahārāja vaśyānbhrātṝnabhāṣata.
16. saṃjaya uvāca droṇasya matam ājñāya yoddhukāmasya tām
niśām duryodhanaḥ mahārāja vaśyān bhrātṝn abhāṣata
16. saṃjaya uvāca he mahārāja duryodhanaḥ tām niśām
yoddhukāmasya droṇasya matam ājñāya vaśyān bhrātṝn abhāṣata
16. Sañjaya said: O great king, understanding Droṇa's intention to fight that night, Duryodhana spoke to his obedient brothers.
विकर्णं चित्रसेनं च महाबाहुं च कौरवम् ।
दुर्धर्षं दीर्घबाहुं च ये च तेषां पदानुगाः ॥१७॥
17. vikarṇaṁ citrasenaṁ ca mahābāhuṁ ca kauravam ,
durdharṣaṁ dīrghabāhuṁ ca ye ca teṣāṁ padānugāḥ.
17. vikarṇam citrasenam ca mahābāhum ca kauravam
durdharṣam dīrghabāhum ca ye ca teṣām padānugāḥ
17. vikarṇam citrasenam ca mahābāhum ca kauravam
durdharṣam dīrghabāhum ca ca ye teṣām padānugāḥ
17. He addressed Vikarṇa, Citrasena, the mighty-armed Kaurava, Durdharṣa, Dīrghabāhu, and those who were their followers.
द्रोणं यत्ताः पराक्रान्ताः सर्वे रक्षत पृष्ठतः ।
हार्दिक्यो दक्षिणं चक्रं शल्यश्चैवोत्तरं तथा ॥१८॥
18. droṇaṁ yattāḥ parākrāntāḥ sarve rakṣata pṛṣṭhataḥ ,
hārdikyo dakṣiṇaṁ cakraṁ śalyaścaivottaraṁ tathā.
18. droṇam yattāḥ parākrāntāḥ sarve rakṣata pṛṣṭhataḥ
Hārdikyaḥ dakṣiṇam cakram Śalyaḥ ca eva uttaram tathā
18. sarve yattāḥ parākrāntāḥ droṇam pṛṣṭhataḥ rakṣata
Hārdikyaḥ dakṣiṇam cakram Śalyaḥ ca eva uttaram tathā
18. All of you, being diligent and mighty, protect Droṇa from behind. Hārdikya (Kṛtavarman) should guard the right flank, and Śalya the northern (left) flank in the same manner.
त्रिगर्तानां च ये शूरा हतशिष्टा महारथाः ।
तांश्चैव सर्वान्पुत्रस्ते समचोदयदग्रतः ॥१९॥
19. trigartānāṁ ca ye śūrā hataśiṣṭā mahārathāḥ ,
tāṁścaiva sarvānputraste samacodayadagrataḥ.
19. trigartānām ca ye śūrāḥ hataśiṣṭāḥ mahārathāḥ
tān ca eva sarvān putraḥ te samacodayat agrataḥ
19. te putraḥ ca ye trigartānām śūrāḥ hataśiṣṭāḥ
mahārathāḥ tān sarvān eva agrataḥ samacodayat
19. And your son incited all those valiant great charioteers of the Trigartas who had survived the slaughter, urging them to the front.
आचार्यो हि सुसंयत्तो भृशं यत्ताश्च पाण्डवाः ।
तं रक्षत सुसंयत्ता निघ्नन्तं शात्रवान्रणे ॥२०॥
20. ācāryo hi susaṁyatto bhṛśaṁ yattāśca pāṇḍavāḥ ,
taṁ rakṣata susaṁyattā nighnantaṁ śātravānraṇe.
20. ācāryaḥ hi susaṃyattaḥ bhṛśam yattāḥ ca Pāṇḍavāḥ
tam rakṣata susaṃyattāḥ nighnantam śātravān raṇe
20. ācāryaḥ hi susaṃyattaḥ pāṇḍavāḥ ca bhṛśam yattāḥ
susaṃyattāḥ tam śātravān raṇe nighnantam rakṣata
20. Indeed, the preceptor (Droṇa) is very well-controlled, while the Pāṇḍavas are greatly vigilant. All of you, being well-disciplined, protect him as he slays the enemies in battle.
द्रोणो हि बलवान्युद्धे क्षिप्रहस्तः पराक्रमी ।
निर्जयेत्त्रिदशान्युद्धे किमु पार्थान्ससोमकान् ॥२१॥
21. droṇo hi balavānyuddhe kṣiprahastaḥ parākramī ,
nirjayettridaśānyuddhe kimu pārthānsasomakān.
21. droṇaḥ hi balavān yuddhe kṣiprahastaḥ parākramī
nirjayet tridaśān yuddhe kimu Pārthān sasomakān
21. droṇaḥ hi yuddhe balavān kṣiprahastaḥ parākramī
tridaśān yuddhe nirjayet kimu pārthān sasomakān
21. Indeed, Droṇa is mighty in battle, swift-handed, and valiant. He could conquer even the gods in combat; what then of the Pārthas (sons of Pṛthā) along with the Somakas?
ते यूयं सहिताः सर्वे भृशं यत्ता महारथाः ।
द्रोणं रक्षत पाञ्चाल्याद्धृष्टद्युम्नान्महारथात् ॥२२॥
22. te yūyaṁ sahitāḥ sarve bhṛśaṁ yattā mahārathāḥ ,
droṇaṁ rakṣata pāñcālyāddhṛṣṭadyumnānmahārathāt.
22. te yūyam sahitāḥ sarve bhṛśam yattāḥ mahārathāḥ |
droṇam rakṣata pāñcālyāt dhṛṣṭadyumnāt mahārathāt
22. yūyaṃ sarve sahitāḥ bhṛśam yattāḥ mahārathāḥ te
pāñcālyāt mahārathāt dhṛṣṭadyumnāt droṇam rakṣata
22. All of you, great charioteers, united and very vigilant, must protect Drona from Dhrishtadyumna, the mighty charioteer of the Pancalas.
पाण्डवेयेषु सैन्येषु योधं पश्याम्यहं न तम् ।
यो जयेत रणे द्रोणं धृष्टद्युम्नादृते नृपाः ॥२३॥
23. pāṇḍaveyeṣu sainyeṣu yodhaṁ paśyāmyahaṁ na tam ,
yo jayeta raṇe droṇaṁ dhṛṣṭadyumnādṛte nṛpāḥ.
23. pāṇḍaveyeṣu sainyeṣu yodham paśyāmi aham na tam
| yaḥ jayeta raṇe droṇam dhṛṣṭadyumnāt ṛte nṛpāḥ
23. nṛpāḥ,
aham pāṇḍaveyeṣu sainyeṣu tam yodham na paśyāmi,
yaḥ dhṛṣṭadyumnāt ṛte raṇe droṇam jayeta
23. O kings, I do not see any warrior in the Pandava armies who could defeat Drona in battle, with the sole exception of Dhrishtadyumna.
तस्य सर्वात्मना मन्ये भारद्वाजस्य रक्षणम् ।
स गुप्तः सोमकान्हन्यात्सृञ्जयांश्च सराजकान् ॥२४॥
24. tasya sarvātmanā manye bhāradvājasya rakṣaṇam ,
sa guptaḥ somakānhanyātsṛñjayāṁśca sarājakān.
24. tasya sarvātmanā manye bhāradvājasya rakṣaṇam |
saḥ guptaḥ somakān hanyāt sṛñjayān ca sa-rājakan
24. aham tasya bhāradvājasya rakṣaṇam sarvātmanā manye.
saḥ guptaḥ (san) somakān ca sa-rājakan sṛñjayān hanyāt
24. I consider the protection of that son of Bharadvaja (Drona) to be absolutely essential (sarvā́tmanā). If he is protected, he would slay the Somakas and the Srinjayas, along with their kings.
सृञ्जयेष्वथ सर्वेषु निहतेषु चमूमुखे ।
धृष्टद्युम्नं रणे द्रौणिर्नाशयिष्यत्यसंशयम् ॥२५॥
25. sṛñjayeṣvatha sarveṣu nihateṣu camūmukhe ,
dhṛṣṭadyumnaṁ raṇe drauṇirnāśayiṣyatyasaṁśayam.
25. sṛñjayeṣu atha sarveṣu nihateṣu camūmukhe |
dhṛṣṭadyumnam raṇe drauṇiḥ nāśayiṣyati asaṃśayam
25. atha sarveṣu sṛñjayeṣu camūmukhe nihateṣu,
drauṇiḥ raṇe dhṛṣṭadyumnam asaṃśayam nāśayiṣyati
25. And when all the Srinjayas have been slain at the forefront of the army, Drauni (Ashvatthama) will undoubtedly annihilate Dhrishtadyumna in battle.
तथार्जुनं रणे कर्णो विजेष्यति महारथः ।
भीमसेनमहं चापि युद्धे जेष्यामि दंशितः ॥२६॥
26. tathārjunaṁ raṇe karṇo vijeṣyati mahārathaḥ ,
bhīmasenamahaṁ cāpi yuddhe jeṣyāmi daṁśitaḥ.
26. tathā arjunam raṇe karṇaḥ vijesyati mahārathaḥ
bhīmasenam aham ca api yuddhe jesyāmi daṃśitaḥ
26. tathā mahārathaḥ karṇaḥ raṇe arjunam vijesyati
ca aham daṃśitaḥ api yuddhe bhīmasenam jesyāmi
26. Similarly, the great charioteer Karna will conquer Arjuna in battle. And I, armored, will also conquer Bhimasena in battle.
सोऽयं मम जयो व्यक्तं दीर्घकालं भविष्यति ।
तस्माद्रक्षत संग्रामे द्रोणमेव महारथाः ॥२७॥
27. so'yaṁ mama jayo vyaktaṁ dīrghakālaṁ bhaviṣyati ,
tasmādrakṣata saṁgrāme droṇameva mahārathāḥ.
27. saḥ ayam mama jayaḥ vyaktam dīrghakālam bhaviṣyati
tasmāt rakṣata saṃgrāme droṇam eva mahārathāḥ
27. saḥ ayam mama jayaḥ vyaktam dīrghakālam bhaviṣyati
tasmāt mahārathāḥ saṃgrāme droṇam eva rakṣata
27. Clearly, this victory of mine will endure for a long time. Therefore, O great charioteers, protect Drona himself in battle.
इत्युक्त्वा भरतश्रेष्ठ पुत्रो दुर्योधनस्तव ।
व्यादिदेश ततः सैन्यं तस्मिंस्तमसि दारुणे ॥२८॥
28. ityuktvā bharataśreṣṭha putro duryodhanastava ,
vyādideśa tataḥ sainyaṁ tasmiṁstamasi dāruṇe.
28. iti uktvā bharataśreṣṭha putraḥ duryodhanaḥ tava
vyādideśa tataḥ sainyam tasmin tamasi dāruṇe
28. bharataśreṣṭha tava putraḥ duryodhanaḥ iti uktvā
tataḥ tasmin dāruṇe tamasi sainyam vyādideśa
28. Having spoken thus, your son Duryodhana, O best among the Bharatas, then commanded the army in that terrible darkness.
ततः प्रववृते युद्धं रात्रौ तद्भरतर्षभ ।
उभयोः सेनयोर्घोरं विजयं प्रति काङ्क्षिणोः ॥२९॥
29. tataḥ pravavṛte yuddhaṁ rātrau tadbharatarṣabha ,
ubhayoḥ senayorghoraṁ vijayaṁ prati kāṅkṣiṇoḥ.
29. tataḥ pravavṛte yuddham rātrau tat bharatarṣabha
ubhayoḥ senayoḥ ghoram vijayam prati kāṅkṣiṇoḥ
29. bharatarṣabha tataḥ rātrau ubhayoḥ senayoḥ vijayam
prati kāṅkṣiṇoḥ tat ghoram yuddham pravavṛte
29. Then, O bull among the Bharatas, that fierce battle commenced at night, with both armies longing for victory.
अर्जुनः कौरवं सैन्यमर्जुनं चापि कौरवाः ।
नानाशस्त्रसमावापैरन्योन्यं पर्यपीडयन् ॥३०॥
30. arjunaḥ kauravaṁ sainyamarjunaṁ cāpi kauravāḥ ,
nānāśastrasamāvāpairanyonyaṁ paryapīḍayan.
30. arjunaḥ kauravam sainyam arjunam ca api kauravāḥ
nānāśastra-samāvāpaiḥ anyonyam paryapīḍayan
30. arjunaḥ kauravam sainyam ca kauravāḥ arjunam
api nānāśastra-samāvāpaiḥ anyonyam paryapīḍayan
30. Arjuna tormented the Kaurava army, and the Kauravas, in turn, tormented Arjuna. Both sides mutually afflicted each other with barrages of various weapons.
द्रौणिः पाञ्चालराजानं भारद्वाजश्च सृञ्जयान् ।
छादयामासतुः संख्ये शरैः संनतपर्वभिः ॥३१॥
31. drauṇiḥ pāñcālarājānaṁ bhāradvājaśca sṛñjayān ,
chādayāmāsatuḥ saṁkhye śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
31. drauṇiḥ pāñcāla-rājānam bhāradvājaḥ ca sṛñjayān
chādayāmāsatuḥ saṅkhye śaraiḥ saṃnata-parvabhiḥ
31. drauṇiḥ ca bhāradvājaḥ saṅkhye pāñcāla-rājānam
sṛñjayān saṃnata-parvabhiḥ śaraiḥ chādayāmāsatuḥ
31. Both Drauṇi (Aśvatthāman) and Bhāradvāja (Droṇa) in battle covered the Pañcāla king and the Sṛñjayas with arrows having curved shafts.
पाण्डुपाञ्चालसेनानां कौरवाणां च मारिष ।
आसीन्निष्टानको घोरो निघ्नतामितरेतरम् ॥३२॥
32. pāṇḍupāñcālasenānāṁ kauravāṇāṁ ca māriṣa ,
āsīnniṣṭānako ghoro nighnatāmitaretaram.
32. pāṇḍu-pāñcāla-senānām kauravāṇām ca māriṣa
āsīt niṣṭānakaḥ ghoraḥ nighnatām itaretaram
32. māriṣa pāṇḍu-pāñcāla-senānām kauravāṇām ca
itaretaram nighnatām ghoraḥ niṣṭānakaḥ āsīt
32. O venerable one (māriṣa), a terrible roar arose from the armies of the Pāṇḍavas and Pañcālas, and the Kauravas, as they killed one another.
नैवास्माभिर्न पूर्वैर्नो दृष्टं पूर्वं तथाविधम् ।
युद्धं यादृशमेवासीत्तां रात्रिं सुमहाभयम् ॥३३॥
33. naivāsmābhirna pūrvairno dṛṣṭaṁ pūrvaṁ tathāvidham ,
yuddhaṁ yādṛśamevāsīttāṁ rātriṁ sumahābhayam.
33. na eva asmābhiḥ na pūrvaiḥ na u dṛṣṭam pūrvam tathāvidham
yuddham yādṛśam eva āsīt tām rātrim su-mahābhayam
33. asmābhiḥ na eva pūrvaiḥ na u pūrvam tathāvidham yuddham dṛṣṭam,
yādṛśam su-mahābhayam tām rātrim eva āsīt
33. Never before, neither by us nor by our ancestors, has such a battle been seen as that exceedingly dreadful one that took place that night.