Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-77

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
अथात्मजं तव पुनर्गाङ्गेयो ध्यानमास्थितम् ।
अब्रवीद्भरतश्रेष्ठः संप्रहर्षकरं वचः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
athātmajaṁ tava punargāṅgeyo dhyānamāsthitam ,
abravīdbharataśreṣṭhaḥ saṁpraharṣakaraṁ vacaḥ.
1. saṃjayaḥ uvāca atha ātmajam tava punaḥ gāṅgeyaḥ dhyānam
āsthitam abravīt bharataśreṣṭhaḥ saṃprahṣakaram vacaḥ
1. saṃjayaḥ uvāca atha bharataśreṣṭhaḥ gāṅgeyaḥ punaḥ
dhyānam āsthitam tava ātmajam saṃprahṣakaram vacaḥ abravīt
1. Sanjaya said: Then, Bhishma (Gaṅgeya), the foremost among the Bharatas, again spoke words causing great joy to your son, who was absorbed in contemplation (dhyāna).
अहं द्रोणश्च शल्यश्च कृतवर्मा च सात्वतः ।
अश्वत्थामा विकर्णश्च सोमदत्तोऽथ सैन्धवः ॥२॥
2. ahaṁ droṇaśca śalyaśca kṛtavarmā ca sātvataḥ ,
aśvatthāmā vikarṇaśca somadatto'tha saindhavaḥ.
2. aham droṇaḥ ca śalyaḥ ca kṛtavarmā ca sātvataḥ
aśvatthāmā vikarṇaḥ ca somadattaḥ atha saindhavaḥ
2. aham ca droṇaḥ ca śalyaḥ ca kṛtavarmā sātvataḥ ca
aśvatthāmā ca vikarṇaḥ ca somadattaḥ atha saindhavaḥ
2. I, Droṇa, Śalya, Kṛtavarmā (the Sātvata), Aśvatthāmā, Vikarṇa, Somadatta, and Saindhava (Jayadratha)...
विन्दानुविन्दावावन्त्यौ बाह्लिकः सह बाह्लिकैः ।
त्रिगर्तराजश्च बली मागधश्च सुदुर्जयः ॥३॥
3. vindānuvindāvāvantyau bāhlikaḥ saha bāhlikaiḥ ,
trigartarājaśca balī māgadhaśca sudurjayaḥ.
3. vinda anuvindau āvantyau bāhlikaḥ saha bāhlikaiḥ
trigartarājaḥ ca balī māgadhaḥ ca sudurjayaḥ
3. vinda anuvindau āvantyau bāhlikaḥ saha bāhlikaiḥ
balī trigartarājaḥ ca sudurjayaḥ māgadhaḥ ca
3. Vinda and Anuvinda, the two Avanti princes; Bāhlika with the Bāhlikas; the mighty king of Trigarta; and the unconquerable king of Magadha.
बृहद्बलश्च कौसल्यश्चित्रसेनो विविंशतिः ।
रथाश्च बहुसाहस्राः शोभमाना महाध्वजाः ॥४॥
4. bṛhadbalaśca kausalyaścitraseno viviṁśatiḥ ,
rathāśca bahusāhasrāḥ śobhamānā mahādhvajāḥ.
4. bṛhadbalaḥ ca kausalyaḥ ca citrasenaḥ viviṃśatiḥ
rathāḥ ca bahusāhasrāḥ śobhamānāḥ mahādhvajāḥ
4. bṛhadbalaḥ ca kausalyaḥ ca citrasenaḥ viviṃśatiḥ
ca bahusāhasrāḥ śobhamānāḥ mahādhvajāḥ rathāḥ
4. Bṛhadbala, the Kośala king; Citrasena; Viviṃśati; and thousands of splendid chariots with great banners.
देशजाश्च हया राजन्स्वारूढा हयसादिभिः ।
गजेन्द्राश्च मदोद्वृत्ताः प्रभिन्नकरटामुखाः ॥५॥
5. deśajāśca hayā rājansvārūḍhā hayasādibhiḥ ,
gajendrāśca madodvṛttāḥ prabhinnakaraṭāmukhāḥ.
5. deśajāḥ ca hayāḥ rājan su-ārūḍhāḥ haya-sādibhiḥ
gajendrāḥ ca mada-udvṛttāḥ prabhinna-karaṭa-āmukhāḥ
5. rājan deśajāḥ hayāḥ haya-sādibhiḥ su-ārūḍhāḥ ca
gajendrāḥ mada-udvṛttāḥ prabhinna-karaṭa-āmukhāḥ
5. O King, there are native horses, well-mounted by their riders, and magnificent elephants, intoxicated with rut, with ichor flowing from their temples.
पदाताश्च तथा शूरा नानाप्रहरणायुधाः ।
नानादेशसमुत्पन्नास्त्वदर्थे योद्धुमुद्यताः ॥६॥
6. padātāśca tathā śūrā nānāpraharaṇāyudhāḥ ,
nānādeśasamutpannāstvadarthe yoddhumudyatāḥ.
6. padātāḥ ca tathā śūrāḥ nānā-praharaṇa-āyudhāḥ
nānā-deśa-samutpannāḥ tvad-arthe yoddhum udyatāḥ
6. ca tathā śūrāḥ padātāḥ nānā-praharaṇa-āyudhāḥ
nānā-deśa-samutpannāḥ tvad-arthe yoddhum udyatāḥ
6. And similarly, brave foot-soldiers, equipped with various weapons and arms, having originated from various countries, are ready to fight for your sake.
एते चान्ये च बहवस्त्वदर्थे त्यक्तजीविताः ।
देवानपि रणे जेतुं समर्था इति मे मतिः ॥७॥
7. ete cānye ca bahavastvadarthe tyaktajīvitāḥ ,
devānapi raṇe jetuṁ samarthā iti me matiḥ.
7. ete ca anye ca bahavaḥ tvad-arthe tyakta-jīvitāḥ
devān api raṇe jetum samarthāḥ iti me matiḥ
7. ca ete ca anye bahavaḥ tvad-arthe tyakta-jīvitāḥ
devān api raṇe jetum samarthāḥ iti me matiḥ
7. And these and many others are ready to sacrifice their lives for your sake. It is my opinion that they are capable of conquering even the gods in battle.
अवश्यं तु मया राजंस्तव वाच्यं हितं सदा ।
अशक्याः पाण्डवा जेतुं देवैरपि सवासवैः ।
वासुदेवसहायाश्च महेन्द्रसमविक्रमाः ॥८॥
8. avaśyaṁ tu mayā rājaṁstava vācyaṁ hitaṁ sadā ,
aśakyāḥ pāṇḍavā jetuṁ devairapi savāsavaiḥ ,
vāsudevasahāyāśca mahendrasamavikramāḥ.
8. avaśyam tu mayā rājan tava vācyam
hitam sadā aśakyāḥ pāṇḍavāḥ jetum
devaiḥ api sa-vāsavaiḥ vāsudeva-sahāyāḥ
ca mahā-indra-sama-vikramāḥ
8. tu rājan mayā tava sadā hitam vācyam
avaśyam pāṇḍavāḥ devaiḥ
sa-vāsavaiḥ api jetum aśakyāḥ ca
vāsudeva-sahāyāḥ mahā-indra-sama-vikramāḥ
8. But O King, I must always speak what is beneficial for you. The Pāṇḍavas are certainly impossible to conquer, even by the gods including Indra. They have Vāsudeva (Kṛṣṇa) as their helper and possess valor equal to the great Indra.
सर्वथाहं तु राजेन्द्र करिष्ये वचनं तव ।
पाण्डवान्वा रणे जेष्ये मां वा जेष्यन्ति पाण्डवाः ॥९॥
9. sarvathāhaṁ tu rājendra kariṣye vacanaṁ tava ,
pāṇḍavānvā raṇe jeṣye māṁ vā jeṣyanti pāṇḍavāḥ.
9. sarvathā aham tu rājendra kariṣye vacanam tava
pāṇḍavān vā raṇe jeṣye mām vā jeṣyanti pāṇḍavāḥ
9. rājendra,
aham tu sarvathā tava vacanam kariṣye.
vā raṇe pāṇḍavān jeṣye,
vā pāṇḍavāḥ mām jeṣyanti.
9. O great king, I shall certainly carry out your command. Either I will conquer the Pāṇḍavas in battle, or the Pāṇḍavas will conquer me.
एवमुक्त्वा ददौ चास्मै विशल्यकरणीं शुभाम् ।
ओषधीं वीर्यसंपन्नां विशल्यश्चाभवत्तदा ॥१०॥
10. evamuktvā dadau cāsmai viśalyakaraṇīṁ śubhām ,
oṣadhīṁ vīryasaṁpannāṁ viśalyaścābhavattadā.
10. evam uktvā dadau ca asmai viśalyakaraṇīm śubhām
oṣadhīm vīryasaṃpannām viśalyaḥ ca abhavat tadā
10. evam uktvā ca asmai śubhām vīryasaṃpannām viśalyakaraṇīm oṣadhīm dadau.
ca tadā viśalyaḥ abhavat.
10. Having spoken thus, he also gave him an auspicious and potent herb that removes arrows. And then, he became free from arrows.
ततः प्रभाते विमले स्वेनानीकेन वीर्यवान् ।
अव्यूहत स्वयं व्यूहं भीष्मो व्यूहविशारदः ॥११॥
11. tataḥ prabhāte vimale svenānīkena vīryavān ,
avyūhata svayaṁ vyūhaṁ bhīṣmo vyūhaviśāradaḥ.
11. tataḥ prabhāte vimale svena anīkena vīryavān
avyūhat svayam vyūham bhīṣmaḥ vyūhaviśāradaḥ
11. tataḥ vimale prabhāte vīryavān vyūhaviśāradaḥ bhīṣmaḥ svena anīkena svayam vyūham avyūhat.
11. Then, in the clear morning, the mighty Bhīṣma, an expert in military formations, personally arranged his own army into a battle array.
मण्डलं मनुजश्रेष्ठ नानाशस्त्रसमाकुलम् ।
संपूर्णं योधमुख्यैश्च तथा दन्तिपदातिभिः ॥१२॥
12. maṇḍalaṁ manujaśreṣṭha nānāśastrasamākulam ,
saṁpūrṇaṁ yodhamukhyaiśca tathā dantipadātibhiḥ.
12. maṇḍalam manujaśreṣṭha nānāśastrasamākulam
saṃpūrṇam yodhamukhyaiḥ ca tathā dantipadātibhiḥ
12. manujaśreṣṭha,
nānāśastrasamākulam,
yodhamukhyaiḥ ca tathā dantipadātibhiḥ saṃpūrṇam maṇḍalam (avyūhat).
12. O foremost of men, (he formed) a circular array, filled with various weapons, and complete with leading warriors, as well as elephants and infantry.
रथैरनेकसाहस्रैः समन्तात्परिवारितम् ।
अश्ववृन्दैर्महद्भिश्च ऋष्टितोमरधारिभिः ॥१३॥
13. rathairanekasāhasraiḥ samantātparivāritam ,
aśvavṛndairmahadbhiśca ṛṣṭitomaradhāribhiḥ.
13. rathaiḥ anekasāhasraiḥ samantāt parivāritam
aśvavṛndaiḥ mahadbhiḥ ca ṛṣṭitomaradhāribhiḥ
13. parivāritam samantāt rathaiḥ anekasāhasraiḥ
ca aśvavṛndaiḥ mahadbhiḥ ṛṣṭitomaradhāribhiḥ
13. It was surrounded on all sides by many thousands of chariots, and by great throngs of horses bearing spears and javelins.
नागे नागे रथाः सप्त सप्त चाश्वा रथे रथे ।
अन्वश्वं दश धानुष्का धानुष्के सप्त चर्मिणः ॥१४॥
14. nāge nāge rathāḥ sapta sapta cāśvā rathe rathe ,
anvaśvaṁ daśa dhānuṣkā dhānuṣke sapta carmiṇaḥ.
14. nāge nāge rathāḥ sapta sapta ca aśvā rathe rathe
anvaśvam daśa dhānuṣkāḥ dhānuṣke sapta carmiṇaḥ
14. nāge nāge sapta rathāḥ; rathe rathe ca sapta aśvāḥ;
anvaśvam daśa dhānuṣkāḥ; dhānuṣke sapta carmiṇaḥ
14. On each elephant, there were seven chariots, and on each chariot, there were seven horses. Behind each horse, ten archers were stationed, and for each archer, there were seven shield-bearers.
एवंव्यूहं महाराज तव सैन्यं महारथैः ।
स्थितं रणाय महते भीष्मेण युधि पालितम् ॥१५॥
15. evaṁvyūhaṁ mahārāja tava sainyaṁ mahārathaiḥ ,
sthitaṁ raṇāya mahate bhīṣmeṇa yudhi pālitam.
15. evam vyūham mahārāja tava sainyam mahārathaiḥ
sthitam raṇāya mahate bhīṣmeṇa yudhi pālitam
15. mahārāja,
tava sainyam,
evam vyūham mahārathaiḥ,
mahate raṇāya sthitam,
bhīṣmeṇa yudhi pālitam
15. O great king, your army, thus arrayed by great charioteers, stood for a great battle, protected by Bhishma in combat.
दशाश्वानां सहस्राणि दन्तिनां च तथैव च ।
रथानामयुतं चापि पुत्राश्च तव दंशिताः ।
चित्रसेनादयः शूरा अभ्यरक्षन्पितामहम् ॥१६॥
16. daśāśvānāṁ sahasrāṇi dantināṁ ca tathaiva ca ,
rathānāmayutaṁ cāpi putrāśca tava daṁśitāḥ ,
citrasenādayaḥ śūrā abhyarakṣanpitāmaham.
16. daśa aśvānām sahasrāṇi dantinām ca
tathaiva ca rathānām ayutam ca api
putrāḥ ca tava daṃśitāḥ citrasenā
ādayaḥ śūrāḥ abhyarakṣan pitāmaham
16. daśa sahasrāṇi aśvānām,
ca tathaiva ca dantinām; ca api ayutam rathānām; ca tava daṃśitāḥ citrasenā ādayaḥ śūrāḥ putrāḥ pitāmaham abhyarakṣan
16. Ten thousand horses, and similarly ten thousand elephants, and also ten thousand chariots (were there). And your sons, armored, brave ones like Citrasena and others, protected the grandfather (Bhishma).
रक्ष्यमाणश्च तैः शूरैर्गोप्यमानाश्च तेन ते ।
संनद्धाः समदृश्यन्त राजानश्च महाबलाः ॥१७॥
17. rakṣyamāṇaśca taiḥ śūrairgopyamānāśca tena te ,
saṁnaddhāḥ samadṛśyanta rājānaśca mahābalāḥ.
17. rakṣyamāṇaḥ ca taiḥ śūraiḥ gopyamānāḥ ca tena
te sannaddhāḥ samadṛśyanta rājānaḥ ca mahābalāḥ
17. te mahābalāḥ rājānaḥ ca taiḥ śūraiḥ rakṣyamāṇaḥ
ca tena gopyamānāḥ sannaddhāḥ samadṛśyanta
17. And those mighty kings, being protected by those heroes and guarded by him, appeared fully armored.
दुर्योधनस्तु समरे दंशितो रथमास्थितः ।
व्यभ्राजत श्रिया जुष्टो यथा शक्रस्त्रिविष्टपे ॥१८॥
18. duryodhanastu samare daṁśito rathamāsthitaḥ ,
vyabhrājata śriyā juṣṭo yathā śakrastriviṣṭape.
18. duryodhanaḥ tu samare daṃśitaḥ ratham āsthitaḥ
vyabhrājata śriyā juṣṭaḥ yathā śakraḥ triviṣṭape
18. duryodhanaḥ tu samare daṃśitaḥ ratham āsthitaḥ
śriyā juṣṭaḥ vyabhrājata yathā śakraḥ triviṣṭape
18. But Duryodhana, armored and mounted on his chariot in battle, shone brightly with glory, just like Indra (Śakra) in heaven.
ततः शब्दो महानासीत्पुत्राणां तव भारत ।
रथघोषश्च तुमुलो वादित्राणां च निस्वनः ॥१९॥
19. tataḥ śabdo mahānāsītputrāṇāṁ tava bhārata ,
rathaghoṣaśca tumulo vāditrāṇāṁ ca nisvanaḥ.
19. tataḥ śabdaḥ mahān āsīt putrāṇām tava bhārata
rathaghoṣaḥ ca tumulaḥ vāditrāṇām ca nisvanaḥ
19. bhārata tataḥ tava putrāṇām mahān śabdaḥ āsīt
ca tumulaḥ rathaghoṣaḥ ca vāditrāṇām nisvanaḥ
19. Then, O Bhārata, there was a great roar from your sons, along with a tumultuous sound of chariots and the clamor of musical instruments.
भीष्मेण धार्तराष्ट्राणां व्यूढः प्रत्यङ्मुखो युधि ।
मण्डलः सुमहाव्यूहो दुर्भेद्योऽमित्रघातिनाम् ।
सर्वतः शुशुभे राजन्रणेऽरीणां दुरासदः ॥२०॥
20. bhīṣmeṇa dhārtarāṣṭrāṇāṁ vyūḍhaḥ pratyaṅmukho yudhi ,
maṇḍalaḥ sumahāvyūho durbhedyo'mitraghātinām ,
sarvataḥ śuśubhe rājanraṇe'rīṇāṁ durāsadaḥ.
20. bhīṣmeṇa dhārtarāṣṭrāṇām vyūḍhaḥ
pratyaṅmukhaḥ yudhi maṇḍalaḥ sumahāvyūhaḥ
durbhedyaḥ amitraghātinām sarvataḥ
śuśubhe rājan raṇe arīṇām durāsadaḥ
20. rājan bhīṣmeṇa dhārtarāṣṭrāṇām yudhi
pratyaṅmukhaḥ vyūḍhaḥ sumahāvyūhaḥ
maṇḍalaḥ amitraghātinām durbhedyaḥ
arīṇām durāsadaḥ sarvataḥ raṇe śuśubhe
20. O King, the circular formation (maṇḍala), a very great array, arranged by Bhishma for the sons of Dhṛtarāṣṭra, facing the opponent in battle, was impenetrable to the enemy-slayers and formidable to all foes. It shone splendidly from all sides in the conflict.
मण्डलं तु समालोक्य व्यूहं परमदारुणम् ।
स्वयं युधिष्ठिरो राजा व्यूहं वज्रमथाकरोत् ॥२१॥
21. maṇḍalaṁ tu samālokya vyūhaṁ paramadāruṇam ,
svayaṁ yudhiṣṭhiro rājā vyūhaṁ vajramathākarot.
21. maṇḍalam tu samālokya vyūham paramadāruṇam svayam
yudhiṣṭhiraḥ rājā vyūham vajram atha akarot
21. युधिष्ठिरः राजा स्वयं परमदारुणम् मण्डलम
व्यूहम समालोक्य अथ वज्रम व्यूहम अकरोत्
21. Having observed the exceedingly dreadful circular battle array, King Yudhishthira himself then formed the thunderbolt array.
तथा व्यूढेष्वनीकेषु यथास्थानमवस्थिताः ।
रथिनः सादिनश्चैव सिंहनादमथानदन् ॥२२॥
22. tathā vyūḍheṣvanīkeṣu yathāsthānamavasthitāḥ ,
rathinaḥ sādinaścaiva siṁhanādamathānadan.
22. tathā vyūḍheṣu anīkeṣu yathāsthānam avasthitāḥ
rathinaḥ sādinaḥ ca eva siṃhanādam atha anadan
22. तथा अनीकेषु व्यूढेषु यथास्थानम् अवस्थिताः
रथिनः सादिनः च एव अथ सिंहनादम् अनदन्
22. Thus, with the armies arrayed, the charioteers and mounted warriors, stationed in their proper places, then roared a lion's roar.
बिभित्सवस्ततो व्यूहं निर्ययुर्युद्धकाङ्क्षिणः ।
इतरेतरतः शूराः सहसैन्याः प्रहारिणः ॥२३॥
23. bibhitsavastato vyūhaṁ niryayuryuddhakāṅkṣiṇaḥ ,
itaretarataḥ śūrāḥ sahasainyāḥ prahāriṇaḥ.
23. bibhitsavaḥ tataḥ vyūham niryayuḥ yuddhakāṅkṣiṇaḥ
itaretarataḥ śūrāḥ sahasainyāḥ prahāriṇaḥ
23. ततः शूराः सहसैन्याः युद्धकाङ्क्षिणः
प्रहारिणः बिभित्सवः व्यूहम् इतरेतरतः निर्ययुः
23. Then, the brave warriors, eager for battle and accompanied by their forces, sallied forth, striking one another, desirous of breaking the formation.
भारद्वाजो ययौ मत्स्यं द्रौणिश्चापि शिखण्डिनम् ।
स्वयं दुर्योधनो राजा पार्षतं समुपाद्रवत् ॥२४॥
24. bhāradvājo yayau matsyaṁ drauṇiścāpi śikhaṇḍinam ,
svayaṁ duryodhano rājā pārṣataṁ samupādravat.
24. bhāradvājaḥ yayau matsyam drauṇiḥ ca api śikhaṇḍinam
svayam duryodhanaḥ rājā pārṣatam samupādravat
24. भारद्वाजः मत्स्यम् ययौ द्रौणिः च अपि शिखण्डिनम्
(ययौ) दुर्योधनः राजा स्वयं पार्षतम् समुपाद्रवत्
24. Bhāradvāja (Drona) advanced against Matsya, and Droni (Ashvatthama) also advanced against Shikhandin. King Duryodhana himself rushed towards Pārṣata (Dhrishtadyumna).
नकुलः सहदेवश्च राजन्मद्रेशमीयतुः ।
विन्दानुविन्दावावन्त्याविरावन्तमभिद्रुतौ ॥२५॥
25. nakulaḥ sahadevaśca rājanmadreśamīyatuḥ ,
vindānuvindāvāvantyāvirāvantamabhidrutau.
25. nakulaḥ sahadevaḥ ca rājan madra-īśam īyatuḥ |
vindā-anuvindau āvantyau irāvantam abhidrutau
25. rājan nakulaḥ sahadevaḥ ca madra-īśam īyatuḥ
āvantyau vindā-anuvindau irāvantam abhidrutau
25. O King, Nakula and Sahadeva went towards the lord of Madra. Vindā and Anuvindā, both from Avanti, rushed towards Irāvān.
सर्वे नृपास्तु समरे धनंजयमयोधयन् ।
भीमसेनो रणे यत्तो हार्दिक्यं समवारयत् ॥२६॥
26. sarve nṛpāstu samare dhanaṁjayamayodhayan ,
bhīmaseno raṇe yatto hārdikyaṁ samavārayat.
26. sarve nṛpāḥ tu samare dhanañjayam ayodhayana
| bhīmasenaḥ raṇe yattaḥ hārdikyam samavārayat
26. tu sarve nṛpāḥ samare dhanañjayam ayodhayana
yattaḥ bhīmasenaḥ raṇe hārdikyam samavārayat
26. All the kings, however, fought against Dhanañjaya in battle. Bhīmasena, intent on battle, restrained Hārdikya.
चित्रसेनं विकर्णं च तथा दुर्मर्षणं विभो ।
आर्जुनिः समरे राजंस्तव पुत्रानयोधयत् ॥२७॥
27. citrasenaṁ vikarṇaṁ ca tathā durmarṣaṇaṁ vibho ,
ārjuniḥ samare rājaṁstava putrānayodhayat.
27. citrasenam vikarṇam ca tathā durmarṣaṇam vibho
| ārjuniḥ samare rājan tava putrān ayodhayat
27. vibho rājan tathā ārjuniḥ samare tava putrān
citrasenam vikarṇam ca durmarṣaṇam ayodhayat
27. And similarly, Arjuna's son (Abhimanyu), O lord, fought against your sons Citrasena, Vikaṛṇa, and Durmarṣaṇa in battle, O King.
प्राग्ज्योतिषं महेष्वासं हैडिम्बो राक्षसोत्तमः ।
अभिदुद्राव वेगेन मत्तो मत्तमिव द्विपम् ॥२८॥
28. prāgjyotiṣaṁ maheṣvāsaṁ haiḍimbo rākṣasottamaḥ ,
abhidudrāva vegena matto mattamiva dvipam.
28. prāgjyotiṣam mahā-īṣu-āsam haiḍimbaḥ rākṣasa-uttamaḥ
| abhidudrāva vegena mattaḥ mattam iva dvipam
28. haiḍimbaḥ rākṣasa-uttamaḥ vegena mattaḥ dvipam
mattam iva mahā-īṣu-āsam prāgjyotiṣam abhidudrāva
28. The best of the Rākṣasas, Hīḍimbā's son (Ghaṭotkaca), quickly rushed towards Prāgjyotiṣa (Bhagadatta), who was a great archer, just as a maddened elephant rushes towards another maddened elephant.
अलम्बुसस्ततो राजन्सात्यकिं युद्धदुर्मदम् ।
ससैन्यं समरे क्रुद्धो राक्षसः समभिद्रवत् ॥२९॥
29. alambusastato rājansātyakiṁ yuddhadurmadam ,
sasainyaṁ samare kruddho rākṣasaḥ samabhidravat.
29. alambusaḥ tataḥ rājan sātyakim yuddhadurmadam
sasainyam samare kruddhaḥ rākṣasaḥ samabhidravat
29. rājan tataḥ kruddhaḥ rākṣasaḥ alambusaḥ sasainyam
yuddhadurmadam sātyakim samare samabhidravat
29. O King, then the enraged demon Alambusa rushed into battle against Satyakī, who was fierce in combat and accompanied by his army.
भूरिश्रवा रणे यत्तो धृष्टकेतुमयोधयत् ।
श्रुतायुषं तु राजानं धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥३०॥
30. bhūriśravā raṇe yatto dhṛṣṭaketumayodhayat ,
śrutāyuṣaṁ tu rājānaṁ dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
30. bhūriśravāḥ raṇe yattaḥ dhṛṣṭaketum ayodhayat
śrutāyuṣam tu rājānam dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
30. raṇe yattaḥ bhūriśravāḥ dhṛṣṭaketum ayodhayat
tu dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ rājānam śrutāyuṣam
30. Bhuriśravas, determined in battle, fought Dhṛṣṭaketu. But Yudhiṣṭhira, the son of Dharma (dharma), fought King Śrutāyuṣa.
चेकितानस्तु समरे कृपमेवान्वयोधयत् ।
शेषाः प्रतिययुर्यत्ता भीममेव महारथम् ॥३१॥
31. cekitānastu samare kṛpamevānvayodhayat ,
śeṣāḥ pratiyayuryattā bhīmameva mahāratham.
31. cekitānaḥ tu samare kṛpam eva anvayodhayat
śeṣāḥ pratiyayuḥ yattāḥ bhīmam eva mahāratham
31. tu cekitānaḥ samare kṛpam eva anvayodhayat
yattāḥ śeṣāḥ bhīmam eva mahāratham pratiyayuḥ
31. But Cekitāna fought only against Kṛpa in battle. The remaining warriors, prepared for combat, advanced only towards the great warrior Bhīma.
ततो राजसहस्राणि परिवव्रुर्धनंजयम् ।
शक्तितोमरनाराचगदापरिघपाणयः ॥३२॥
32. tato rājasahasrāṇi parivavrurdhanaṁjayam ,
śaktitomaranārācagadāparighapāṇayaḥ.
32. tataḥ rājasahasrāṇi parivavruḥ dhanaṃjayam
śaktitūmaranārācagadāparighapāṇayaḥ
32. tataḥ śaktitūmaranārācagadāparighapāṇayaḥ
rājasahasrāṇi dhanaṃjayam parivavruḥ
32. Then thousands of kings, armed with spears, javelins, iron arrows, maces, and iron bludgeons in their hands, surrounded Dhananjaya (Arjuna).
अर्जुनोऽथ भृशं क्रुद्धो वार्ष्णेयमिदमब्रवीत् ।
पश्य माधव सैन्यानि धार्तराष्ट्रस्य संयुगे ।
व्यूढानि व्यूहविदुषा गाङ्गेयेन महात्मना ॥३३॥
33. arjuno'tha bhṛśaṁ kruddho vārṣṇeyamidamabravīt ,
paśya mādhava sainyāni dhārtarāṣṭrasya saṁyuge ,
vyūḍhāni vyūhaviduṣā gāṅgeyena mahātmanā.
33. arjunaḥ atha bhṛśam kruddhaḥ vārṣṇeyam
idam abravīt paśya mādhava
sainyāni dhārtarāṣṭrasya saṃyuge
vyūḍhāni vyūhaviduṣā gāṅgeyeṇa mahātmanā
33. atha arjunaḥ bhṛśam kruddhaḥ idam
vārṣṇeyam abravīt he mādhava paśya
dhārtarāṣṭrasya sainyāni vyūḍhāni
saṃyuge vyūhaviduṣā gāṅgeyeṇa mahātmanā
33. Then, greatly enraged, Arjuna said this to Vārṣṇeya (Kṛṣṇa): "Behold, Mādhava, the armies of Dhṛtarāṣṭra's sons in battle, arranged by the great-souled (mahātmā) Gaṅgeya (Bhīṣma), who is skilled in battle formations."
युद्धाभिकामाञ्शूरांश्च पश्य माधव दंशितान् ।
त्रिगर्तराजं सहितं भ्रातृभिः पश्य केशव ॥३४॥
34. yuddhābhikāmāñśūrāṁśca paśya mādhava daṁśitān ,
trigartarājaṁ sahitaṁ bhrātṛbhiḥ paśya keśava.
34. yuddhābhikāmān śūrān ca paśya mādhava daṃśitān
trigartarājam sahitam bhrātṛbhiḥ paśya keśava
34. he mādhava paśya daṃśitān yuddhābhikāmān ca śūrān
he keśava paśya bhrātṛbhiḥ sahitam trigartarājam
34. "Behold, Mādhava, the armored heroes eager for battle! Behold, Keśava, the king of Trigarta along with his brothers!"
अद्यैतान्पातयिष्यामि पश्यतस्ते जनार्दन ।
य इमे मां यदुश्रेष्ठ योद्धुकामा रणाजिरे ॥३५॥
35. adyaitānpātayiṣyāmi paśyataste janārdana ,
ya ime māṁ yaduśreṣṭha yoddhukāmā raṇājire.
35. adya etān pātayiṣyāmi paśyataḥ te janārdana
ye ime mām yaduśreṣṭha yoddhukāmāḥ raṇājire
35. he janārdana he yaduśreṣṭha adya te paśyataḥ
etān pātayiṣyāmi ye ime mām raṇājire yoddhukāmāḥ
35. "Today I shall fell these (enemies), O Janārdana, while you watch! These who are eager to fight me on the battlefield, O best of the Yadus!"
एवमुक्त्वा तु कौन्तेयो धनुर्ज्यामवमृज्य च ।
ववर्ष शरवर्षाणि नराधिपगणान्प्रति ॥३६॥
36. evamuktvā tu kaunteyo dhanurjyāmavamṛjya ca ,
vavarṣa śaravarṣāṇi narādhipagaṇānprati.
36. evam uktvā tu kaunteyaḥ dhanuḥ jyām avamṛjya
ca vavraṣa śaravarṣāṇi narādhipagaṇān prati
36. evam uktvā tu kaunteyaḥ dhanuḥ jyām ca avamṛjya
śaravarṣāṇi narādhipagaṇān prati vavraṣa
36. Having thus spoken, Kunti's son (Arjuna), after twanging his bowstring, rained down showers of arrows upon the groups of kings.
तेऽपि तं परमेष्वासाः शरवर्षैरपूरयन् ।
तडागमिव धाराभिर्यथा प्रावृषि तोयदाः ॥३७॥
37. te'pi taṁ parameṣvāsāḥ śaravarṣairapūrayan ,
taḍāgamiva dhārābhiryathā prāvṛṣi toyadāḥ.
37. ते अपि तम् परमेष्वासाः शरवर्षैः अपूरयन्
तडागम् इव धाराभिः यथा प्रावृषि तोयदाः
37. प्रावृषि तोयदाः यथा धाराभिः तडागम् इव,
ते परमेष्वासाः अपि तम् शरवर्षैः अपूरयन्।
37. Even those excellent archers deluged him with showers of arrows, just as clouds in the rainy season fill a pond with torrents of rain.
हाहाकारो महानासीत्तव सैन्ये विशां पते ।
छाद्यमानौ भृशं कृष्णौ शरैर्दृष्ट्वा महारणे ॥३८॥
38. hāhākāro mahānāsīttava sainye viśāṁ pate ,
chādyamānau bhṛśaṁ kṛṣṇau śarairdṛṣṭvā mahāraṇe.
38. हाहाकारः महान् आसीत् तव सैन्ये विशां पते
छाद्यमानौ भृशम् कृष्णौ शरैः दृष्ट्वा महारणे
38. विशां पते,
महारणे शरैः भृशम् छाद्यमानौ कृष्णौ दृष्ट्वा तव सैन्ये महान् हाहाकारः आसीत्।
38. O lord of men, a great cry of distress (haahaakaara) arose in your army upon seeing Krishna and Arjuna greatly covered by arrows in the great battle.
देवा देवर्षयश्चैव गन्धर्वाश्च महोरगाः ।
विस्मयं परमं जग्मुर्दृष्ट्वा कृष्णौ तथागतौ ॥३९॥
39. devā devarṣayaścaiva gandharvāśca mahoragāḥ ,
vismayaṁ paramaṁ jagmurdṛṣṭvā kṛṣṇau tathāgatau.
39. देवाः देवर्षयः च एव गन्धर्वाः च महा-उरगाः
विस्मयम् परमम् जग्मुः दृष्ट्वा कृष्णौ तथा-गतौ
39. देवाः,
देवर्षयः च एव,
गन्धर्वाः च,
महा-उरगाः [च] तथा-गतौ कृष्णौ दृष्ट्वा परमम् विस्मयम् जग्मुः।
39. The gods, the divine sages, the Gandharvas, and the great serpents were struck with great astonishment, having seen Krishna and Arjuna in such a state (tathāgatāu).
ततः क्रुद्धोऽर्जुनो राजन्नैन्द्रमस्त्रमुदीरयत् ।
तत्राद्भुतमपश्याम विजयस्य पराक्रमम् ॥४०॥
40. tataḥ kruddho'rjuno rājannaindramastramudīrayat ,
tatrādbhutamapaśyāma vijayasya parākramam.
40. ततः क्रुद्धः अर्जुनः राजन् ऐन्द्रम् अस्त्रम्
उदीरयत् तत्र अद्भुतम् अपश्याम विजयस्य पराक्रमम्
40. राजन्,
ततः क्रुद्धः अर्जुनः ऐन्द्रम् अस्त्रम् उदीरयत्तत्र विजयस्य अद्भुतम् पराक्रमम् अपश्याम।
40. Then, O King, the enraged Arjuna invoked the Indra missile (astra). There, we witnessed the amazing prowess of Vijaya (Arjuna).
शस्त्रवृष्टिं परैर्मुक्तां शरौघैर्यदवारयत् ।
न च तत्राप्यनिर्भिन्नः कश्चिदासीद्विशां पते ॥४१॥
41. śastravṛṣṭiṁ parairmuktāṁ śaraughairyadavārayat ,
na ca tatrāpyanirbhinnaḥ kaścidāsīdviśāṁ pate.
41. śastravṛṣṭim paraiḥ muktām śaraughaiḥ yat avārayat
na ca tatra api anirbhinnaḥ kaścit āsīt viśām pate
41. viśām pate,
yat paraiḥ muktām śastravṛṣṭim śaraughaiḥ avārayat,
ca tatra api kaścit anirbhinnaḥ na āsīt.
41. O lord of men, when he repelled the volley of weapons released by the enemies with his showers of arrows, there was no one [among them] who remained unpierced even then.
तेषां राजसहस्राणां हयानां दन्तिनां तथा ।
द्वाभ्यां त्रिभिः शरैश्चान्यान्पार्थो विव्याध मारिष ॥४२॥
42. teṣāṁ rājasahasrāṇāṁ hayānāṁ dantināṁ tathā ,
dvābhyāṁ tribhiḥ śaraiścānyānpārtho vivyādha māriṣa.
42. teṣām rājasahasrāṇām hayānām dantinām tathā dvābhyām
tribhiḥ śaraiḥ ca anyān pārthaḥ vivyādha māriṣa
42. māriṣa,
pārthaḥ teṣām rājasahasrāṇām hayānām dantinām tathā anyān ca dvābhyām tribhiḥ śaraiḥ vivyādha.
42. O respected one, Partha struck others among those thousands of kings, horses, and elephants, using two or three arrows [for each].
ते हन्यमानाः पार्थेन भीष्मं शांतनवं ययुः ।
अगाधे मज्जमानानां भीष्मस्त्राताभवत्तदा ॥४३॥
43. te hanyamānāḥ pārthena bhīṣmaṁ śāṁtanavaṁ yayuḥ ,
agādhe majjamānānāṁ bhīṣmastrātābhavattadā.
43. te hanyamānāḥ pārtena bhīṣmam śāntanavam yayuḥ
agādhe majjamānānām bhīṣmaḥ trātā abhavat tadā
43. pārtena hanyamānāḥ te śāntanavam bhīṣmam yayuḥ.
tadā agādhe majjamānānām bhīṣmaḥ trātā abhavat.
43. Being struck by Partha, they approached Bhishma, the son of Śantanu. Bhishma then became the protector for those sinking in the unfathomable depths [of despair/danger].
आपतद्भिस्तु तैस्तत्र प्रभग्नं तावकं बलम् ।
संचुक्षुभे महाराज वातैरिव महार्णवः ॥४४॥
44. āpatadbhistu taistatra prabhagnaṁ tāvakaṁ balam ,
saṁcukṣubhe mahārāja vātairiva mahārṇavaḥ.
44. āpatadbhiḥ tu taiḥ tatra prabhagnam tāvakam
balam saṃcukṣubhe mahārāja vātaiḥ iva mahārṇavaḥ
44. mahārāja,
tu taiḥ āpatadbhiḥ tatra prabhagnam tāvakam balam vātaiḥ mahārṇavaḥ iva saṃcukṣubhe.
44. But by those [enemies] who attacked there, O great king, your army, which was already broken, became greatly agitated, just like a mighty ocean stirred by winds.