Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-135

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
दुर्योधनेनैवमुक्तो द्रौणिराहवदुर्मदः ।
प्रत्युवाच महाबाहो यथा वदसि कौरव ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
duryodhanenaivamukto drauṇirāhavadurmadaḥ ,
pratyuvāca mahābāho yathā vadasi kaurava.
1. saṃjayaḥ uvāca duryodhanena evam uktaḥ drauṇiḥ
āhavadurmadaḥ pratyuvāca mahābāho yathā vadasi kaurava
1. saṃjayaḥ uvāca mahābāho kaurava duryodhanena evam
uktaḥ āhavadurmadaḥ drauṇiḥ yathā vadasi pratyuvāca
1. Sañjaya said: "Thus addressed by Duryodhana, Droṇi, who was intoxicated with battle, replied, 'O mighty-armed one, O Kaurava, it is just as you say.'"
प्रिया हि पाण्डवा नित्यं मम चापि पितुश्च मे ।
तथैवावां प्रियौ तेषां न तु युद्धे कुरूद्वह ।
शक्तितस्तात युध्यामस्त्यक्त्वा प्राणानभीतवत् ॥२॥
2. priyā hi pāṇḍavā nityaṁ mama cāpi pituśca me ,
tathaivāvāṁ priyau teṣāṁ na tu yuddhe kurūdvaha ,
śaktitastāta yudhyāmastyaktvā prāṇānabhītavat.
2. priyāḥ hi pāṇḍavāḥ nityam mama ca api
pituḥ ca me tathā eva āvām priyau
teṣām na tu yuddhe kurūdvaha śaktitaḥ
tāta yudhyāmaḥ tyaktvā prāṇān abhītavat
2. hi pāṇḍavāḥ mama pituḥ ca me ca api
nityam priyāḥ tathā eva āvām teṣām priyau
tu kurūdvaha yuddhe na tāta prāṇān
tyaktvā abhītavat śaktitaḥ yudhyāmaḥ
2. "Indeed, the Pāṇḍavas are always dear to me and also to my father. Similarly, we two are dear to them. But not in battle, O leader of the Kurus. O dear one, we will fight with all our might, abandoning our lives fearlessly."
अहं कर्णश्च शल्यश्च कृपो हार्दिक्य एव च ।
निमेषात्पाण्डवीं सेनां क्षपयेम नृपोत्तम ॥३॥
3. ahaṁ karṇaśca śalyaśca kṛpo hārdikya eva ca ,
nimeṣātpāṇḍavīṁ senāṁ kṣapayema nṛpottama.
3. aham karṇaḥ ca śalyaḥ ca kṛpaḥ hārdikyaḥ eva
ca nimeṣāt pāṇḍavīm senām kṣapayema nṛpottama
3. nṛpottama aham karṇaḥ ca śalyaḥ ca kṛpaḥ ca
hārdikyaḥ eva ca nimeṣāt pāṇḍavīm senām kṣapayema
3. "I, Karṇa, Śalya, Kṛpa, and Hārdikya as well, would destroy the Pāṇḍava army in an instant, O best of kings."
ते चापि कौरवीं सेनां निमेषार्धात्कुरूद्वह ।
क्षपयेयुर्महाबाहो न स्याम यदि संयुगे ॥४॥
4. te cāpi kauravīṁ senāṁ nimeṣārdhātkurūdvaha ,
kṣapayeyurmahābāho na syāma yadi saṁyuge.
4. te ca api kauravīm senām nimeṣārdhāt kurūdvaha
kṣapayeyuḥ mahābāho na syāma yadi saṃyuge
4. te api ca kurūdvaha mahābāho kauravīm senām
nimeṣārdhāt kṣapayeyuḥ yadi saṃyuge na syāma
4. And they too, O foremost of Kurus, O mighty-armed one, would destroy the Kaurava army in half a moment, such that we would not even remain (to fight) in the battle.
युध्यतां पाण्डवाञ्शक्त्या तेषां चास्मान्युयुत्सताम् ।
तेजस्तु तेज आसाद्य प्रशमं याति भारत ॥५॥
5. yudhyatāṁ pāṇḍavāñśaktyā teṣāṁ cāsmānyuyutsatām ,
tejastu teja āsādya praśamaṁ yāti bhārata.
5. yudhyatām pāṇḍavān śaktyā teṣām ca asmān yuyutsatām
tejaḥ tu tejaḥ āsādya praśamam yāti bhārata
5. bhārata yudhyatām pāṇḍavān śaktyā asmān yuyutsatām
teṣām ca (yadā) tejaḥ tejaḥ āsādya tu praśamam yāti
5. O descendant of Bharata, when the fighting Pandavas and we, desiring to fight them with our strength (śakti), clash, then one power encountering another power indeed reaches pacification.
अशक्या तरसा जेतुं पाण्डवानामनीकिनी ।
जीवत्सु पाण्डुपुत्रेषु तद्धि सत्यं ब्रवीमि ते ॥६॥
6. aśakyā tarasā jetuṁ pāṇḍavānāmanīkinī ,
jīvatsu pāṇḍuputreṣu taddhi satyaṁ bravīmi te.
6. aśakyā tarasā jetum pāṇḍavānām anīkinī
jīvatsu pāṇḍuputreṣu tat hi satyam bravīmi te
6. jīvatsu pāṇḍuputreṣu pāṇḍavānām anīkinī
tarasā jetum aśakyā tat hi satyam te bravīmi
6. The army of the Pandavas is impossible to conquer by force while the sons of Pāṇḍu are living. Indeed, I tell you that truth.
आत्मार्थं युध्यमानास्ते समर्थाः पाण्डुनन्दनाः ।
किमर्थं तव सैन्यानि न हनिष्यन्ति भारत ॥७॥
7. ātmārthaṁ yudhyamānāste samarthāḥ pāṇḍunandanāḥ ,
kimarthaṁ tava sainyāni na haniṣyanti bhārata.
7. ātmārtham yudhyamānāḥ te samarthāḥ pāṇḍunandanāḥ
kimartham tava sainyāni na haniṣyanti bhārata
7. bhārata ātmārtham yudhyamānāḥ te pāṇḍunandanāḥ
samarthāḥ (santi) kimartham tava sainyāni na haniṣyanti
7. Those sons of Pāṇḍu, fighting for the sake of their own self (ātman), are capable. Why, O descendant of Bharata, would they not destroy your armies?
त्वं हि लुब्धतमो राजन्निकृतिज्ञश्च कौरव ।
सर्वातिशङ्की मानी च ततोऽस्मानतिशङ्कसे ॥८॥
8. tvaṁ hi lubdhatamo rājannikṛtijñaśca kaurava ,
sarvātiśaṅkī mānī ca tato'smānatiśaṅkase.
8. tvam hi lubdhatamaḥ rājan nikṛtijñaḥ ca kaurava
sarvātiśaṅkī mānī ca tataḥ asmān atiśaṅkase
8. tvam hi rājan kaurava lubdhatamaḥ nikṛtijñaḥ
ca sarvātiśaṅkī mānī ca tataḥ asmān atiśaṅkase
8. O King, O scion of Kuru, you are indeed the most greedy and deceitful. You are also excessively suspicious and proud, which is why you distrust us so much.
अहं तु यत्नमास्थाय त्वदर्थे त्यक्तजीवितः ।
एष गच्छामि संग्रामं त्वत्कृते कुरुनन्दन ॥९॥
9. ahaṁ tu yatnamāsthāya tvadarthe tyaktajīvitaḥ ,
eṣa gacchāmi saṁgrāmaṁ tvatkṛte kurunandana.
9. aham tu yatnam āsthāya tvadarthe tyaktajīvitaḥ
eṣa gacchāmi saṃgrāmam tvatkṛte kurunandana
9. aham tu tvadarthe tyaktajīvitaḥ yatnam āsthāya
eṣa tvatkṛte saṃgrāmam gacchāmi kurunandana
9. O delight of the Kurus, I, having put forth effort and sacrificed my life for your sake, am now going to battle for you.
योत्स्येऽहं शत्रुभिः सार्धं जेष्यामि च वरान्वरान् ।
पाञ्चालैः सह योत्स्यामि सोमकैः केकयैस्तथा ।
पाण्डवेयैश्च संग्रामे त्वत्प्रियार्थमरिंदम ॥१०॥
10. yotsye'haṁ śatrubhiḥ sārdhaṁ jeṣyāmi ca varānvarān ,
pāñcālaiḥ saha yotsyāmi somakaiḥ kekayaistathā ,
pāṇḍaveyaiśca saṁgrāme tvatpriyārthamariṁdama.
10. yotsye aham śatrubhiḥ sārdham jeṣyāmi
ca varān varān pāñcālaiḥ saha yotsyāmi
somakaiḥ kekayaiḥ tathā pāṇḍaveyaiḥ
ca saṃgrāme tvatpriyārtham arimdam
10. arimdam aham śatrubhiḥ sārdham yotsye
ca varān varān jeṣyāmi pāñcālaiḥ
saha somakaiḥ kekayaiḥ tathā pāṇaveyaiḥ
ca saṃgrāme tvatpriyārtham yotsyāmi
10. O subduer of enemies, I will fight with the adversaries and conquer the very best among them. I will engage in battle with the Pañcālas, the Somakas, the Kekayas, and also the sons of Pāṇḍu, all for your gratification.
अद्य मद्बाणनिर्दग्धाः पाञ्चालाः सोमकास्तथा ।
सिंहेनेवार्दिता गावो विद्रविष्यन्ति सर्वतः ॥११॥
11. adya madbāṇanirdagdhāḥ pāñcālāḥ somakāstathā ,
siṁhenevārditā gāvo vidraviṣyanti sarvataḥ.
11. adya madbāṇanirdagdhāḥ pāñcālāḥ somakāḥ tathā
siṃhena iva ārditāḥ gāvaḥ vidraviṣyanti sarvataḥ
11. adya pāñcālāḥ somakāḥ tathā madbāṇanirdagdhāḥ
siṃhena ārditāḥ gāvaḥ iva sarvataḥ vidraviṣyanti
11. Today, the Pañcālas and Somakas, consumed by my arrows, will flee in all directions just like cows tormented by a lion.
अद्य धर्मसुतो राजा दृष्ट्वा मम पराक्रमम् ।
अश्वत्थाममयं लोकं मंस्यते सह सोमकैः ॥१२॥
12. adya dharmasuto rājā dṛṣṭvā mama parākramam ,
aśvatthāmamayaṁ lokaṁ maṁsyate saha somakaiḥ.
12. adya dharmasutaḥ rājā dṛṣṭvā mama parākramam
| aśvatthāmamayam lokam maṃsyate saha somakaiḥ
12. adya dharmasutaḥ rājā mama parākramam dṛṣṭvā,
somakaiḥ saha aśvatthāmamayam lokam maṃsyate.
12. Today, King Yudhiṣṭhira, the son of Dharma (dharma), having seen my valor, will consider the entire world to be filled with Aśvatthāmā, along with the Somakas.
आगमिष्यति निर्वेदं धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ।
दृष्ट्वा विनिहतान्संख्ये पाञ्चालान्सोमकैः सह ॥१३॥
13. āgamiṣyati nirvedaṁ dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ ,
dṛṣṭvā vinihatānsaṁkhye pāñcālānsomakaiḥ saha.
13. āgamiṣyati nirvedam dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ |
dṛṣṭvā vinihatān saṃkhye pāñcālān somakaiḥ saha
13. dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ,
somakaiḥ saha pāñcālān saṃkhye vinihatān dṛṣṭvā,
nirvedam āgamiṣyati.
13. Yudhiṣṭhira, the son of Dharma (dharma), will fall into despair, having seen the Pañcālas, along with the Somakas, completely destroyed in battle.
ये मां युद्धेऽभियोत्स्यन्ति तान्हनिष्यामि भारत ।
न हि ते वीर मुच्येरन्मद्बाह्वन्तरमागताः ॥१४॥
14. ye māṁ yuddhe'bhiyotsyanti tānhaniṣyāmi bhārata ,
na hi te vīra mucyeranmadbāhvantaramāgatāḥ.
14. ye mām yuddhe abhiyotsyanti tān haniṣyāmi bhārata
| na hi te vīra mucyeran madbāhvantarāgatāḥ
14. bhārata,
ye mām yuddhe abhiyotsyanti,
tān haniṣyāmi.
vīra,
madbāhvantarāgatāḥ te hi na mucyeran.
14. O Bhārata, I will kill those who attack me in battle. Indeed, O hero, they who have come within the grasp of my arms will certainly not be freed.
एवमुक्त्वा महाबाहुः पुत्रं दुर्योधनं तव ।
अभ्यवर्तत युद्धाय द्रावयन्सर्वधन्विनः ।
चिकीर्षुस्तव पुत्राणां प्रियं प्राणभृतां वरः ॥१५॥
15. evamuktvā mahābāhuḥ putraṁ duryodhanaṁ tava ,
abhyavartata yuddhāya drāvayansarvadhanvinaḥ ,
cikīrṣustava putrāṇāṁ priyaṁ prāṇabhṛtāṁ varaḥ.
15. evam uktvā mahābāhuḥ putram duryodhanam
tava | abhyavartata yuddhāya
drāvayan sarvadhanvinaḥ | cikīrṣuḥ
tava putrāṇām priyam prāṇabhṛtām varaḥ
15. mahābāhuḥ prāṇabhṛtām varaḥ,
evam tava putram duryodhanam uktvā,
tava putrāṇām priyam cikīrṣuḥ,
sarvadhanvinaḥ drāvayan yuddhāya abhyavartata.
15. Having thus spoken to your son Duryodhana, the mighty-armed one (Aśvatthāmā), who was the best among living beings, advanced for battle, dispersing all the archers, desiring to accomplish what was dear to your sons.
ततोऽब्रवीत्सकैकेयान्पाञ्चालान्गौतमीसुतः ।
प्रहरध्वमितः सर्वे मम गात्रे महारथाः ।
स्थिरीभूताश्च युध्यध्वं दर्शयन्तोऽस्त्रलाघवम् ॥१६॥
16. tato'bravītsakaikeyānpāñcālāngautamīsutaḥ ,
praharadhvamitaḥ sarve mama gātre mahārathāḥ ,
sthirībhūtāśca yudhyadhvaṁ darśayanto'stralāghavam.
16. tataḥ abravīt sakaikeyan pāñcālān
gautamīsutaḥ praharadhvam itaḥ sarve
mama gātre mahārathāḥ sthirībhūtāḥ ca
yudhyadhvam darśayantaḥ astrālāghavam
16. gautamīsutaḥ tataḥ sakaikeyan pāñcālān
abravīt sarve mahārathāḥ itaḥ mama
gātre praharadhvam ca sthirībhūtāḥ
astrālāghavam darśayantaḥ yudhyadhvam
16. Then, the son of Gautamī (Aśvatthāman) addressed the Kaikeyas and Pañcālas, saying: "All you great charioteers (mahārathas), strike my body from this very spot! Stand firm and fight, demonstrating your skill and agility with weapons."
एवमुक्तास्तु ते सर्वे शस्त्रवृष्टिमपातयन् ।
द्रौणिं प्रति महाराज जलं जलधरा इव ॥१७॥
17. evamuktāstu te sarve śastravṛṣṭimapātayan ,
drauṇiṁ prati mahārāja jalaṁ jaladharā iva.
17. evamuktāḥ tu te sarve śastravṛṣṭim apātayan
drauṇim prati mahārāja jalam jaladharāḥ iva
17. mahārāja tu te sarve evamuktāḥ drauṇim prati
śastravṛṣṭim apātayan jaladharāḥ jalam iva
17. But all of them, having been addressed in this way, O great king (mahārāja), rained down a shower of weapons upon Droṇi, just as clouds release water.
तान्निहत्य शरान्द्रौणिर्दश वीरानपोथयत् ।
प्रमुखे पाण्डुपुत्राणां धृष्टद्युम्नस्य चाभिभो ॥१८॥
18. tānnihatya śarāndrauṇirdaśa vīrānapothayat ,
pramukhe pāṇḍuputrāṇāṁ dhṛṣṭadyumnasya cābhibho.
18. tān nihatya śarān drauṇiḥ daśa vīrān apothayat
pramukhe pāṇḍuputrāṇām dhṛṣṭadyumnasya ca abhibho
18. abhibho drauṇiḥ tān śarān nihatya pāṇḍuputrāṇām
dhṛṣṭadyumnasya ca pramukhe daśa vīrān apothayat
18. Having countered those arrows, Droṇi then crushed ten warriors, O lord (abhibho), in the presence of the sons of Pāṇḍu and Dhṛṣṭadyumna.
ते हन्यमानाः समरे पाञ्चालाः सृञ्जयास्तथा ।
परित्यज्य रणे द्रौणिं व्यद्रवन्त दिशो दश ॥१९॥
19. te hanyamānāḥ samare pāñcālāḥ sṛñjayāstathā ,
parityajya raṇe drauṇiṁ vyadravanta diśo daśa.
19. te hanyamānāḥ samare pāñcālāḥ sṛñjayāḥ tathā
parityajya raṇe drauṇim vi adravanta diśaḥ daśa
19. te pāñcālāḥ tathā sṛñjayāḥ samare hanyamānāḥ
drauṇim raṇe parityajya daśa diśaḥ vi adravanta
19. Those Pañcālas and Sṛñjayas, being slaughtered in battle, abandoned Droṇi on the battlefield and fled in all ten directions.
तान्दृष्ट्वा द्रवतः शूरान्पाञ्चालान्सहसोमकान् ।
धृष्टद्युम्नो महाराज द्रौणिमभ्यद्रवद्युधि ॥२०॥
20. tāndṛṣṭvā dravataḥ śūrānpāñcālānsahasomakān ,
dhṛṣṭadyumno mahārāja drauṇimabhyadravadyudhi.
20. tān dṛṣṭvā dravataḥ śūrān pāñcālān sahasomakān
dhṛṣṭadyumnaḥ mahārāja drauṇim abhyadravat yudhi
20. mahārāja tān dravataḥ śūrān pāñcālān sahasomakān
dṛṣṭvā dhṛṣṭadyumnaḥ yudhi drauṇim abhyadravat
20. O great king, when Dhṛṣṭadyumna saw those brave Pāñcālas and Somakas fleeing, he rushed towards Droṇa's son (Drauni) in battle.
ततः काञ्चनचित्राणां सजलाम्बुदनादिनाम् ।
वृतः शतेन शूराणां रथानामनिवर्तिनाम् ॥२१॥
21. tataḥ kāñcanacitrāṇāṁ sajalāmbudanādinām ,
vṛtaḥ śatena śūrāṇāṁ rathānāmanivartinām.
21. tataḥ kāñcanacitrāṇām sajalāmbudanādinām
vṛtaḥ śatena śūrāṇām rathānām anivartinām
21. tataḥ saḥ kāñcanacitrāṇām sajalāmbudanādinām
śūrāṇām anivartinām rathānām śatena vṛtaḥ
21. Then, he (Dhṛṣṭadyumna) was surrounded by a hundred unwavering chariots, decorated with gold and resounding like water-laden clouds, carrying brave warriors.
पुत्रः पाञ्चालराजस्य धृष्टद्युम्नो महारथः ।
द्रौणिमित्यब्रवीद्वाक्यं दृष्ट्वा योधान्निपातितान् ॥२२॥
22. putraḥ pāñcālarājasya dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ ,
drauṇimityabravīdvākyaṁ dṛṣṭvā yodhānnipātitān.
22. putraḥ pāñcālarājasya dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
drauṇim iti abravīt vākyam dṛṣṭvā yodhān nipātitān
22. pāñcālarājasya putraḥ mahārathaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ
nipātitān yodhān dṛṣṭvā drauṇim iti vākyam abravīt
22. The son of the Pañcāla king, Dhṛṣṭadyumna, a great warrior (mahāratha), seeing his warriors (yodhas) slain, spoke these words to Droṇa's son (Drauni).
आचार्यपुत्र दुर्बुद्धे किमन्यैर्निहतैस्तव ।
समागच्छ मया सार्धं यदि शूरोऽसि संयुगे ।
अहं त्वां निहनिष्यामि तिष्ठेदानीं ममाग्रतः ॥२३॥
23. ācāryaputra durbuddhe kimanyairnihataistava ,
samāgaccha mayā sārdhaṁ yadi śūro'si saṁyuge ,
ahaṁ tvāṁ nihaniṣyāmi tiṣṭhedānīṁ mamāgrataḥ.
23. ācāryaputra durbuddhe kim anyaiḥ
nihataiḥ tava samāgaccha mayā sārdham
yadi śūraḥ asi saṃyuge aham tvām
nihaniṣyāmi tiṣṭha idānīm mama agrataḥ
23. ācāryaputra durbuddhe tava anyaiḥ nihataiḥ kim? yadi saṃyuge śūraḥ asi,
mayā sārdham samāgaccha.
aham tvām nihaniṣyāmi.
idānīm mama agrataḥ tiṣṭha.
23. O son of the teacher, O foolish one, what is the use of your having killed others? Come, fight with me, if you are truly brave in battle. I will kill you; stand before me now!
ततस्तमाचार्यसुतं धृष्टद्युम्नः प्रतापवान् ।
मर्मभिद्भिः शरैस्तीक्ष्णैर्जघान भरतर्षभ ॥२४॥
24. tatastamācāryasutaṁ dhṛṣṭadyumnaḥ pratāpavān ,
marmabhidbhiḥ śaraistīkṣṇairjaghāna bharatarṣabha.
24. tataḥ tam ācāryasutam dhṛṣṭadyumnaḥ pratāpavān
marmabhidbhiḥ śaraiḥ tīkṣṇaiḥ jaghāna bharatarṣabha
24. bharatarṣabha tataḥ pratāpavān dhṛṣṭadyumnaḥ tam
ācāryasutam tīkṣṇaiḥ marmabhidbhiḥ śaraiḥ jaghāna
24. Then, O best of Bharatas, the mighty Dhrishtadyumna struck that son of the preceptor with sharp arrows that pierced his vital spots.
ते तु पङ्क्तीकृता द्रौणिं शरा विविशुराशुगाः ।
रुक्मपुङ्खाः प्रसन्नाग्राः सर्वकायावदारणाः ।
मध्वर्थिन इवोद्दामा भ्रमराः पुष्पितं द्रुमम् ॥२५॥
25. te tu paṅktīkṛtā drauṇiṁ śarā viviśurāśugāḥ ,
rukmapuṅkhāḥ prasannāgrāḥ sarvakāyāvadāraṇāḥ ,
madhvarthina ivoddāmā bhramarāḥ puṣpitaṁ drumam.
25. te tu paṅktīkṛtāḥ drauṇim śarāḥ
viviśuḥ āśugāḥ rukmapuṅkhāḥ prasannāgrāḥ
sarvakāyāvadāraṇāḥ madhvarthinaḥ
iva uddāmāḥ bhramarāḥ puṣpitam drumam
25. tu te paṅktīkṛtāḥ āśugāḥ rukmapuṅkhāḥ
prasannāgrāḥ sarvakāyāvadāraṇāḥ
śarāḥ drauṇim viviśuḥ iva madhvarthinaḥ
uddāmāḥ bhramarāḥ puṣpitam drumam
25. Indeed, those swiftly-moving arrows, lined up in formation, with golden shafts and shining tips, capable of tearing apart the entire body, entered Drona's son (Drauni), just as abundant bees seeking honey (madhu) enter a flowering tree.
सोऽतिविद्धो भृशं क्रुद्धः पदाक्रान्त इवोरगः ।
मानी द्रौणिरसंभ्रान्तो बाणपाणिरभाषत ॥२६॥
26. so'tividdho bhṛśaṁ kruddhaḥ padākrānta ivoragaḥ ,
mānī drauṇirasaṁbhrānto bāṇapāṇirabhāṣata.
26. saḥ atividdhaḥ bhṛśam kruddhaḥ padākrāntaḥ iva
uragaḥ mānī drauṇiḥ asaṃbhrāntaḥ bāṇapāṇiḥ abhāṣata
26. atividdhaḥ bhṛśam kruddhaḥ padākrāntaḥ uragaḥ iva
saḥ mānī asaṃbhrāntaḥ bāṇapāṇiḥ drauṇiḥ abhāṣata
26. Deeply wounded, Drona's son (Drauni), proud and exceedingly enraged like a snake trodden underfoot, spoke undismayed, with arrows in hand.
धृष्टद्युम्न स्थिरो भूत्वा मुहूर्तं प्रतिपालय ।
यावत्त्वां निशितैर्बाणैः प्रेषयामि यमक्षयम् ॥२७॥
27. dhṛṣṭadyumna sthiro bhūtvā muhūrtaṁ pratipālaya ,
yāvattvāṁ niśitairbāṇaiḥ preṣayāmi yamakṣayam.
27. dhṛṣṭadyumna sthiraḥ bhūtvā muhūrtam pratipālay
yāvat tvām niśitaiḥ bāṇaiḥ preṣayāmi yamakṣayam
27. dhṛṣṭadyumna sthiraḥ bhūtvā muhūrtam pratipālay
yāvat aham niśitaiḥ bāṇaiḥ tvām yamakṣayam preṣayāmi
27. O Dhrishtadyumna, stand firm and wait for a moment until I send you to the abode of Yama (yamakṣaya) with my sharpened arrows.
द्रौणिरेवमथाभाष्य पार्षतं परवीरहा ।
छादयामास बाणौघैः समन्ताल्लघुहस्तवत् ॥२८॥
28. drauṇirevamathābhāṣya pārṣataṁ paravīrahā ,
chādayāmāsa bāṇaughaiḥ samantāllaghuhastavat.
28. Drauṇiḥ evam atha ābhāṣya Pārṣatam paravīrahā
chādayāmāsa bāṇaughaiḥ samantāt laghuhastavat
28. Drauṇiḥ paravīrahā atha evam Pārṣatam ābhāṣya
samantāt bāṇaughaiḥ laghuhastavat chādayāmāsa
28. Then, Aśvatthāmā, the slayer of enemy heroes, having thus addressed Dhṛṣṭadyumna, swiftly overwhelmed him from all sides with multitudes of arrows.
स छाद्यमानः समरे द्रौणिना युद्धदुर्मदः ।
द्रौणिं पाञ्चालतनयो वाग्भिरातर्जयत्तदा ॥२९॥
29. sa chādyamānaḥ samare drauṇinā yuddhadurmadaḥ ,
drauṇiṁ pāñcālatanayo vāgbhirātarjayattadā.
29. saḥ chādyamānaḥ samare Drauṇinā yuddhadurmadaḥ
Drauṇim Pāñcālatanayaḥ vāgbhiḥ ātarjayat tadā
29. saḥ yuddhadurmadaḥ Pāñcālatanayaḥ Drauṇinā samare
chādyamānaḥ tadā Drauṇim vāgbhiḥ ātarjayat
29. Though he, the son of the Pāñcāla king and fierce in battle, was being overwhelmed in the fight by Aśvatthāmā, he then threatened Aśvatthāmā with words.
न जानीषे प्रतिज्ञां मे विप्रोत्पत्तिं तथैव च ।
द्रोणं हत्वा किल मया हन्तव्यस्त्वं सुदुर्मते ।
ततस्त्वाहं न हन्म्यद्य द्रोणे जीवति संयुगे ॥३०॥
30. na jānīṣe pratijñāṁ me viprotpattiṁ tathaiva ca ,
droṇaṁ hatvā kila mayā hantavyastvaṁ sudurmate ,
tatastvāhaṁ na hanmyadya droṇe jīvati saṁyuge.
30. na jānīṣe pratijñām me viprotpattim
tathā eva ca Droṇam hatvā kila mayā
hantavyaḥ tvam sudurmate tataḥ tu aham
na hanmi adya Droṇe jīvati saṃyuge
30. sudurmate! tvam me pratijñām tathā eva viprotpattim ca na jānīṣe.
Droṇam hatvā mayā tvam hantavyaḥ kila.
tataḥ tu Droṇe संयुगे jīvati,
aham adya na hanmi.
30. O exceedingly evil-minded one, you know neither my vow nor my Brahmin origin! Indeed, you are to be slain by me after Droṇa has been killed. Therefore, I will not kill you today, while Droṇa is still alive in this battle.
इमां तु रजनीं प्राप्तामप्रभातां सुदुर्मते ।
निहत्य पितरं तेऽद्य ततस्त्वामपि संयुगे ।
नेष्यामि मृत्युलोकायेत्येवं मे मनसि स्थितम् ॥३१॥
31. imāṁ tu rajanīṁ prāptāmaprabhātāṁ sudurmate ,
nihatya pitaraṁ te'dya tatastvāmapi saṁyuge ,
neṣyāmi mṛtyulokāyetyevaṁ me manasi sthitam.
31. imām tu rajanīm prāptām aprabhātām
sudurmate nihatya pitaram te adya
tataḥ tvām api saṃyuge neṣyāmi
mṛtyulokāya iti evam me manasi sthitam
31. sudurmate! tu imām prāptām aprabhātām rajanīm,
adya te pitaram nihatya,
tataḥ api tvām saṃyuge mṛtyulokāya neṣyāmi.
iti evam me manasi sthitam.
31. But, O exceedingly evil-minded one, during this very night that has arrived and is still undawned, having killed your father, I will then lead you also to the realm of death in battle. This is what is fixed in my mind.
यस्ते पार्थेषु विद्वेषो या भक्तिः कौरवेषु च ।
तां दर्शय स्थिरो भूत्वा न मे जीवन्विमोक्ष्यसे ॥३२॥
32. yaste pārtheṣu vidveṣo yā bhaktiḥ kauraveṣu ca ,
tāṁ darśaya sthiro bhūtvā na me jīvanvimokṣyase.
32. yaḥ te pārtheṣu vidveṣaḥ yā bhaktiḥ kauraveṣu ca
tām darśaya sthiraḥ bhūtvā na me jīvan vimokṣyase
32. pārtheṣu te yaḥ vidveṣaḥ ca kauraveṣu yā bhaktiḥ
sthiraḥ bhūtvā tām darśaya jīvan me na vimokṣyase
32. Show the hatred you harbor for the Pāṇḍavas and the devotion you hold for the Kauravas, standing firm. You will not escape me alive.
यो हि ब्राह्मण्यमुत्सृज्य क्षत्रधर्मरतो द्विजः ।
स वध्यः सर्वलोकस्य यथा त्वं पुरुषाधम ॥३३॥
33. yo hi brāhmaṇyamutsṛjya kṣatradharmarato dvijaḥ ,
sa vadhyaḥ sarvalokasya yathā tvaṁ puruṣādhama.
33. yaḥ hi brāhmaṇyam utsṛjya kṣatradharmarataḥ dvijaḥ
sa vadhyaḥ sarvalokasya yathā tvam puruṣādhama
33. hi yaḥ dvijaḥ brāhmaṇyam utsṛjya kṣatradharmarataḥ saḥ sarvalokasya vadhyaḥ,
yathā tvam puruṣādhama
33. Indeed, any twice-born (dvija) who abandons his brahmin status and delights in the duty (dharma) of a warrior is fit to be killed by all people, just as you are, O lowest of men.
इत्युक्तः परुषं वाक्यं पार्षतेन द्विजोत्तमः ।
क्रोधमाहारयत्तीव्रं तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥३४॥
34. ityuktaḥ paruṣaṁ vākyaṁ pārṣatena dvijottamaḥ ,
krodhamāhārayattīvraṁ tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt.
34. iti uktaḥ paruṣam vākyam pārṣatena dvijottamaḥ
krodham āhārayat tīvram tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
34. pārṣatena iti paruṣam vākyam uktaḥ dvijottamaḥ tīvram
krodham āhārayat ca "tiṣṭha tiṣṭha" iti abravīt
34. Thus addressed with harsh words by Pārṣata (Dhṛṣṭadyumna), the foremost of the twice-born (dvija) became intensely angry and exclaimed, 'Stop! Stop!'
निर्दहन्निव चक्षुर्भ्यां पार्षतं सोऽभ्यवैक्षत ।
छादयामास च शरैर्निःश्वसन्पन्नगो यथा ॥३५॥
35. nirdahanniva cakṣurbhyāṁ pārṣataṁ so'bhyavaikṣata ,
chādayāmāsa ca śarairniḥśvasanpannago yathā.
35. nirdahan iva cakṣurbhyām pārṣatam saḥ abhyavaikṣata
chādayām āsa ca śaraiḥ niḥśvasan pannagaḥ yathā
35. saḥ cakṣurbhyām nirdahan iva pārṣatam abhyavaikṣata
ca pannagaḥ niḥśvasan yathā śaraiḥ chādayām āsa
35. He glared at Pārṣata as if burning him with his eyes, and covered him with arrows, hissing like a serpent.
स छाद्यमानः समरे द्रौणिना राजसत्तम ।
सर्वपाञ्चालसेनाभिः संवृतो रथसत्तमः ॥३६॥
36. sa chādyamānaḥ samare drauṇinā rājasattama ,
sarvapāñcālasenābhiḥ saṁvṛto rathasattamaḥ.
36. sa chādyamānaḥ samare drauṇinā rājasattama
sarvapāñcālasenābhiḥ saṃvṛtaḥ rathasattamaḥ
36. rājasattama saḥ rathasattamaḥ drauṇinā
sarvapāñcālasenābhiḥ samare chādyamānaḥ saṃvṛtaḥ
36. O best among kings, that best of charioteers (Dhṛṣṭadyumna), though being overwhelmed in battle by Droṇi (Aśvatthāman) and surrounded by all the Pañcāla armies...
नाकम्पत महाबाहुः स्वधैर्यं समुपाश्रितः ।
सायकांश्चैव विविधानश्वत्थाम्नि मुमोच ह ॥३७॥
37. nākampata mahābāhuḥ svadhairyaṁ samupāśritaḥ ,
sāyakāṁścaiva vividhānaśvatthāmni mumoca ha.
37. na akampata mahābāhuḥ svadhairyaṃ samupāśritaḥ
sāyakān ca eva vividhān aśvatthāmni mumoca ha
37. mahābāhuḥ svadhairyaṃ samupāśritaḥ na akampata
ca eva vividhān sāyakān aśvatthāmni mumoca ha
37. The mighty-armed one (Dhṛṣṭadyumna) did not tremble, having relied on his own courage, and indeed, he discharged various arrows at Aśvatthāman.
तौ पुनः संन्यवर्तेतां प्राणद्यूतपरे रणे ।
निवारयन्तौ बाणौघैः परस्परममर्षिणौ ।
उत्सृजन्तौ महेष्वासौ शरवृष्टीः समन्ततः ॥३८॥
38. tau punaḥ saṁnyavartetāṁ prāṇadyūtapare raṇe ,
nivārayantau bāṇaughaiḥ parasparamamarṣiṇau ,
utsṛjantau maheṣvāsau śaravṛṣṭīḥ samantataḥ.
38. tau punaḥ saṃnyavartetām prāṇadyūtapare
raṇe nivārayantau bāṇaughaiḥ
parasparaṃ amarṣiṇau utsṛjantau
maheṣvāsau śaravṛṣṭīḥ samantataḥ
38. tau punaḥ te amarṣiṇau maheṣvāsau
prāṇadyūtapare raṇe saṃnyavartetām
bāṇaughaiḥ parasparaṃ nivārayantau
samantataḥ śaravṛṣṭīḥ utsṛjantau
38. Again, those two unyielding, mighty archers, staking their lives in that battle, engaged in combat. They warded off each other with volleys of arrows, continuously releasing showers of arrows all around.
द्रौणिपार्षतयोर्युद्धं घोररूपं भयानकम् ।
दृष्ट्वा संपूजयामासुः सिद्धचारणवातिकाः ॥३९॥
39. drauṇipārṣatayoryuddhaṁ ghorarūpaṁ bhayānakam ,
dṛṣṭvā saṁpūjayāmāsuḥ siddhacāraṇavātikāḥ.
39. drauṇipārṣatayoḥ yuddhaṃ ghorarūpaṃ bhayānakam
dṛṣṭvā saṃpūjayāmāsuḥ siddhacāraṇavātikāḥ
39. siddhacāraṇavātikāḥ drauṇipārṣatayoḥ ghorarūpaṃ
bhayānakam yuddhaṃ dṛṣṭvā saṃpūjayāmāsuḥ
39. When the Siddhas, Cāraṇas, and Vātikas witnessed the dreadful and terrifying battle between Droṇi and Pārṣata (Dhṛṣṭadyumna), they praised it.
शरौघैः पूरयन्तौ तावाकाशं प्रदिशस्तथा ।
अलक्ष्यौ समयुध्येतां महत्कृत्वा शरैस्तमः ॥४०॥
40. śaraughaiḥ pūrayantau tāvākāśaṁ pradiśastathā ,
alakṣyau samayudhyetāṁ mahatkṛtvā śaraistamaḥ.
40. śaraughaiḥ pūrayantau tau ākāśam pradiśaḥ tathā
alakṣyau samayudhyetām mahat kṛtvā śaraiḥ tamaḥ
40. tau śaraughaiḥ ākāśam pradiśaḥ tathā pūrayantau,
śaraiḥ mahat tamaḥ kṛtvā,
alakṣyau samayudhyetām.
40. Filling the sky and all intermediate directions with torrents of arrows, those two, having created a great darkness with their arrows, fought while remaining invisible.
नृत्यमानाविव रणे मण्डलीकृतकार्मुकौ ।
परस्परवधे यत्तौ परस्परजयैषिणौ ॥४१॥
41. nṛtyamānāviva raṇe maṇḍalīkṛtakārmukau ,
parasparavadhe yattau parasparajayaiṣiṇau.
41. nṛtyamānau iva raṇe maṇḍalīkṛtakārmukau
parasparavadhe yattau parasparajayaiṣiṇau
41. raṇe nṛtyamānau iva,
maṇḍalīkṛtakārmukau,
parasparavadhe yattau,
parasparajayaiṣiṇau (bhūtau).
41. In battle, they appeared as if dancing, their bows drawn into perfect circles. Both were intent on mutual destruction and desirous of achieving victory over each other.
अयुध्येतां महाबाहू चित्रं लघु च सुष्ठु च ।
संपूज्यमानौ समरे योधमुख्यैः सहस्रशः ॥४२॥
42. ayudhyetāṁ mahābāhū citraṁ laghu ca suṣṭhu ca ,
saṁpūjyamānau samare yodhamukhyaiḥ sahasraśaḥ.
42. ayudhyetām mahābāhū citram laghu ca suṣṭhu ca
sampūjyamānau samare yodhamukhyaiḥ sahasraśaḥ
42. mahābāhū citram laghu ca suṣṭhu ca ayudhyetām,
samare sahasraśaḥ yodhamukhyaiḥ sampūjyamānau (bhūtau).
42. The mighty-armed ones fought wonderfully, swiftly, and very skillfully, as thousands of leading warriors honored them in battle.
तौ प्रयुद्धौ रणे दृष्ट्वा वने वन्यौ गजाविव ।
उभयोः सेनयोर्हर्षस्तुमुलः समपद्यत ॥४३॥
43. tau prayuddhau raṇe dṛṣṭvā vane vanyau gajāviva ,
ubhayoḥ senayorharṣastumulaḥ samapadyata.
43. tau prayuddhau raṇe dṛṣṭvā vane vanyau gajau
iva ubhayoḥ senayoḥ harṣaḥ tumulaḥ samapadyata
43. raṇe vane vanyau gajau iva tau prayuddhau dṛṣṭvā,
ubhayoḥ senayoḥ tumulaḥ harṣaḥ samapadyata.
43. Seeing those two fighting in battle, like two wild elephants in a forest, a tumultuous joy arose in both armies.
सिंहनादरवाश्चासन्दध्मुः शङ्खांश्च मारिष ।
वादित्राण्यभ्यवाद्यन्त शतशोऽथ सहस्रशः ॥४४॥
44. siṁhanādaravāścāsandadhmuḥ śaṅkhāṁśca māriṣa ,
vāditrāṇyabhyavādyanta śataśo'tha sahasraśaḥ.
44. siṃhanādaravāḥ ca āsan dadhmuḥ śaṅkhān ca māriṣa
vāditrāṇi abhyavādyanta śataśaḥ atha sahasraśaḥ
44. māriṣa siṃhanādaravāḥ ca āsan śaṅkhān ca dadhmuḥ
atha śataśaḥ sahasraśaḥ vāditrāṇi abhyavādyanta
44. O respected one, there were roars like lions, and conch shells were blown. Then, hundreds and thousands of musical instruments were played.
तस्मिंस्तु तुमुले युद्धे भीरूणां भयवर्धने ।
मुहूर्तमिव तद्युद्धं समरूपं तदाभवत् ॥४५॥
45. tasmiṁstu tumule yuddhe bhīrūṇāṁ bhayavardhane ,
muhūrtamiva tadyuddhaṁ samarūpaṁ tadābhavat.
45. tasmin tu tumule yuddhe bhīrūṇām bhayavardhane
muhūrtam iva tat yuddham samarūpam tadā abhavat
45. tu tasmin tumule yuddhe bhīrūṇām bhayavardhane
tat yuddham tadā muhūrtam iva samarūpam abhavat
45. But in that tumultuous battle, which increased the fear of the timid, that fight (yuddha) was evenly matched for a moment.
ततो द्रौणिर्महाराज पार्षतस्य महात्मनः ।
ध्वजं धनुस्तथा छत्रमुभौ च पार्ष्णिसारथी ।
सूतमश्वांश्च चतुरो निहत्याभ्यद्रवद्रणे ॥४६॥
46. tato drauṇirmahārāja pārṣatasya mahātmanaḥ ,
dhvajaṁ dhanustathā chatramubhau ca pārṣṇisārathī ,
sūtamaśvāṁśca caturo nihatyābhyadravadraṇe.
46. tataḥ drauṇiḥ mahārāja pārṣatasya
mahātmanaḥ dhvajam dhanuḥ tathā chatram
ubhau ca pārṣṇisārathī sūtam aśvān
ca caturaḥ nihatya abhyadravat raṇe
46. tataḥ mahārāja drauṇiḥ mahātmanaḥ
pārṣatasya dhvajam dhanuḥ tathā chatram
ubhau ca pārṣṇisārathī sūtam ca
caturaḥ aśvān nihatya raṇe abhyadravat
46. Then, O great king, Droṇi, having slain the banner, the bow, and the parasol of the great-souled Pārṣata, as well as both side-charioteers, the main charioteer, and the four horses, charged forth in the battle.
पाञ्चालांश्चैव तान्सर्वान्बाणैः संनतपर्वभिः ।
व्यद्रावयदमेयात्मा शतशोऽथ सहस्रशः ॥४७॥
47. pāñcālāṁścaiva tānsarvānbāṇaiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
vyadrāvayadameyātmā śataśo'tha sahasraśaḥ.
47. pāñcālān ca eva tān sarvān bāṇaiḥ sannataparvabhiḥ
vyadrāvayat ameyātmā śataśaḥ atha sahasraśaḥ
47. ca eva ameyātmā tān sarvān pāñcālān sannataparvabhiḥ
bāṇaiḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ vyadrāvayat
47. And that immeasurable soul (ātman) [Droṇi] put all those Pañcālas to flight, dispersing them by hundreds and thousands with arrows that had bent shafts.
ततः प्रविव्यथे सेना पाण्डवी भरतर्षभ ।
दृष्ट्वा द्रौणेर्महत्कर्म वासवस्येव संयुगे ॥४८॥
48. tataḥ pravivyathe senā pāṇḍavī bharatarṣabha ,
dṛṣṭvā drauṇermahatkarma vāsavasyeva saṁyuge.
48. tataḥ pravivyathe senā pāṇḍavī bharatarṣabha
dṛṣṭvā drauṇeḥ mahat karma vāsavasya iva saṃyuge
48. bharatarṣabha tataḥ drauṇeḥ vāsavasya iva saṃyuge
mahat karma dṛṣṭvā pāṇḍavī senā pravivyathe
48. O best among the Bharatas, the Pandava army was then greatly distressed, seeing Drauni's mighty feat, which was like that of Indra (Vasava) himself in battle.
शतेन च शतं हत्वा पाञ्चालानां महारथः ।
त्रिभिश्च निशितैर्बाणैर्हत्वा त्रीन्वै महारथान् ॥४९॥
49. śatena ca śataṁ hatvā pāñcālānāṁ mahārathaḥ ,
tribhiśca niśitairbāṇairhatvā trīnvai mahārathān.
49. śatena ca śataṃ hatvā pāñcālānāṃ mahārathaḥ tribhiḥ
ca niśitaiḥ bāṇaiḥ hatvā trīn vai mahārathān
49. mahārathaḥ ca śatena śataṃ pāñcālānāṃ hatvā ca
tribhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ vai trīn mahārathān hatvā
49. The great charioteer (Drauni), having slain a hundred of the Pancalas, and having slain indeed three great charioteers with three sharp arrows...
द्रौणिर्द्रुपदपुत्रस्य फल्गुनस्य च पश्यतः ।
नाशयामास पाञ्चालान्भूयिष्ठं ये व्यवस्थिताः ॥५०॥
50. drauṇirdrupadaputrasya phalgunasya ca paśyataḥ ,
nāśayāmāsa pāñcālānbhūyiṣṭhaṁ ye vyavasthitāḥ.
50. drauṇiḥ drupadaputrasya phālgunasya ca paśyataḥ
nāśayāmāsa pāñcālān bhūyiṣṭhaṃ ye vyavasthitāḥ
50. drupadaputrasya ca phālgunasya paśyataḥ ye
bhūyiṣṭhaṃ vyavasthitāḥ pāñcālān drauṇiḥ nāśayāmāsa
50. While Drupada's son and Phalguna (Arjuna) watched, Drauni destroyed the majority of the Panchalas who were arrayed (in battle).
ते वध्यमानाः पाञ्चालाः समरे सह सृञ्जयैः ।
अगच्छन्द्रौणिमुत्सृज्य विप्रकीर्णरथध्वजाः ॥५१॥
51. te vadhyamānāḥ pāñcālāḥ samare saha sṛñjayaiḥ ,
agacchandrauṇimutsṛjya viprakīrṇarathadhvajāḥ.
51. te vadhyamānāḥ pāñcālāḥ samare saha sṛñjayaiḥ
agacchan drauṇiṃ utsṛjya viprakīrṇarathadhvajāḥ
51. samare saha sṛñjayaiḥ vadhyamānāḥ te pāñcālāḥ
drauṇiṃ utsṛjya viprakīrṇarathadhvajāḥ agacchan
51. Those Pancalas, being continually slain in battle along with the Srinjayas, abandoned Drauni and fled, their chariots and banners scattered.
स जित्वा समरे शत्रून्द्रोणपुत्रो महारथः ।
ननाद सुमहानादं तपान्ते जलदो यथा ॥५२॥
52. sa jitvā samare śatrūndroṇaputro mahārathaḥ ,
nanāda sumahānādaṁ tapānte jalado yathā.
52. saḥ jitvā samare śatrūn droṇaputraḥ mahārathaḥ
nanāda sumahānādam tapānte jaladaḥ yathā
52. saḥ droṇaputraḥ mahārathaḥ samare śatrūn
jitvā sumahānādam nanāda yathā tapānte jaladaḥ
52. Having conquered his enemies in battle, that great charioteer, Droṇa's son, roared a mighty roar, just like a cloud at the end of the hot season.
स निहत्य बहूञ्शूरानश्वत्थामा व्यरोचत ।
युगान्ते सर्वभूतानि भस्म कृत्वेव पावकः ॥५३॥
53. sa nihatya bahūñśūrānaśvatthāmā vyarocata ,
yugānte sarvabhūtāni bhasma kṛtveva pāvakaḥ.
53. saḥ nihatya bahūn śūrān aśvatthāmā vyarocata
yugānte sarvabhūtāni bhasma kṛtvā iva pāvakaḥ
53. saḥ aśvatthāmā bahūn śūrān nihatya vyarocata yathā
yugānte pāvakaḥ sarvabhūtāni bhasma kṛtvā iva
53. Having struck down many heroes, Aśvatthāmā shone brightly, like the fire that turns all beings to ashes at the end of an eon (yuga).
संपूज्यमानो युधि कौरवेयैर्विजित्य संख्येऽरिगणान्सहस्रशः ।
व्यरोचत द्रोणसुतः प्रतापवान्यथा सुरेन्द्रोऽरिगणान्निहत्य ॥५४॥
54. saṁpūjyamāno yudhi kauraveyai;rvijitya saṁkhye'rigaṇānsahasraśaḥ ,
vyarocata droṇasutaḥ pratāpavā;nyathā surendro'rigaṇānnihatya.
54. sampūjyamānaḥ yudhi kauraveyaiḥ
vijitya saṅkhye arigaṇān sahasraśaḥ
vyarocata droṇasutaḥ pratāpavān
yathā surendraḥ arigaṇān nihatya
54. kauraveyaiḥ yudhi sampūjyamānaḥ
saṅkhye sahasraśaḥ arigaṇān vijitya
pratāpavān droṇasutaḥ vyarocata
yathā surendraḥ arigaṇān nihatya
54. Being greatly honored in battle by the Kauravas, and having conquered thousands of enemy hordes in combat, that powerful son of Droṇa shone brightly, just as Indra, the chief of gods (surendra), shines after striking down his enemy hosts.