Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-82

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
ये च गाः संप्रयच्छन्ति हुतशिष्टाशिनश्च ये ।
तेषां सत्राणि यज्ञाश्च नित्यमेव युधिष्ठिर ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
ye ca gāḥ saṁprayacchanti hutaśiṣṭāśinaśca ye ,
teṣāṁ satrāṇi yajñāśca nityameva yudhiṣṭhira.
1. bhīṣmaḥ uvāca ye ca gāḥ saṃprayacchanti hutaśiṣṭāśinaḥ
ca ye teṣām satrāṇi yajñāḥ ca nityam eva yudhiṣṭhira
1. bhīṣmaḥ uvāca he yudhiṣṭhira ye ca gāḥ saṃprayacchanti
ye ca hutaśiṣṭāśinaḥ teṣām satrāṇi ca yajñāḥ nityam eva
1. Bhishma said, "O Yudhishthira, for those who donate cows and those who consume the remnants of offerings, their great (Vedic) rituals (sattras) and (Vedic) rituals (yajñas) are always effective."
ऋते दधिघृतेनेह न यज्ञः संप्रवर्तते ।
तेन यज्ञस्य यज्ञत्वमतोमूलं च लक्ष्यते ॥२॥
2. ṛte dadhighṛteneha na yajñaḥ saṁpravartate ,
tena yajñasya yajñatvamatomūlaṁ ca lakṣyate.
2. ṛte dadhighṛtena iha na yajñaḥ saṃpravartate
tena yajñasya yajñatvam ataḥ mūlam ca lakṣyate
2. iha dadhighṛtena ṛte yajñaḥ na saṃpravartate
tena yajñasya yajñatvam ataḥ mūlam ca lakṣyate
2. Without curd and ghee here, no (Vedic) ritual (yajña) can properly take place. Therefore, the very nature of a (Vedic) ritual (yajña) and its origin are observed to be in them (curd and ghee).
दानानामपि सर्वेषां गवां दानं प्रशस्यते ।
गावः श्रेष्ठाः पवित्राश्च पावनं ह्येतदुत्तमम् ॥३॥
3. dānānāmapi sarveṣāṁ gavāṁ dānaṁ praśasyate ,
gāvaḥ śreṣṭhāḥ pavitrāśca pāvanaṁ hyetaduttamam.
3. dānānām api sarveṣām gavām dānam praśasyate |
gāvaḥ śreṣṭhāḥ pavitrāḥ ca pāvanam hi etat uttamam
3. sarveṣām dānānām api gavām dānam praśasyate gāvaḥ śreṣṭhāḥ ca pavitrāḥ,
hi etat uttamam pāvanam
3. Among all gifts, the gifting of cows is highly praised. Cows are considered superior and pure, as this is indeed the ultimate purifier.
पुष्ट्यर्थमेताः सेवेत शान्त्यर्थमपि चैव ह ।
पयो दधि घृतं यासां सर्वपापप्रमोचनम् ॥४॥
4. puṣṭyarthametāḥ seveta śāntyarthamapi caiva ha ,
payo dadhi ghṛtaṁ yāsāṁ sarvapāpapramocanam.
4. puṣṭyartham etāḥ seveta śāntyartham api ca eva ha
| payaḥ dadhi ghṛtam yāsām sarvapāpapramocanam
4. etāḥ puṣṭyartham śāntyartham api ca eva ha seveta
yāsām payaḥ dadhi ghṛtam sarvapāpapramocanam
4. One should care for them for both physical well-being and mental tranquility. Indeed, their milk, yogurt, and clarified butter lead to the release from all misdeeds.
गावस्तेजः परं प्रोक्तमिह लोके परत्र च ।
न गोभ्यः परमं किंचित्पवित्रं पुरुषर्षभ ॥५॥
5. gāvastejaḥ paraṁ proktamiha loke paratra ca ,
na gobhyaḥ paramaṁ kiṁcitpavitraṁ puruṣarṣabha.
5. gāvaḥ tejaḥ param proktam iha loke paratra ca |
na gobhyaḥ paramam kiñcit pavitram puruṣarṣabha
5. puruṣarṣabha,
gāvaḥ iha loke paratra ca param tejaḥ proktam gobhyaḥ paramam pavitram kiñcit na
5. Cows are said to embody supreme radiance (tejas) in this world and the next. O best among men, there is nothing more pure (pavitra) than cows.
अत्राप्युदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
पितामहस्य संवादमिन्द्रस्य च युधिष्ठिर ॥६॥
6. atrāpyudāharantīmamitihāsaṁ purātanam ,
pitāmahasya saṁvādamindrasya ca yudhiṣṭhira.
6. atra api udāharanti imam itihāsam purātanam |
pitāmahasya saṃvādam indrasya ca yudhiṣṭhira
6. yudhiṣṭhira,
atra api imam purātanam itihāsam pitāmahasya indrasya ca saṃvādam udāharanti
6. In this regard, they also narrate this ancient account: the conversation between Brahmā and Indra, O Yudhiṣṭhira.
पराभूतेषु दैत्येषु शक्रे त्रिभुवनेश्वरे ।
प्रजाः समुदिताः सर्वाः सत्यधर्मपरायणाः ॥७॥
7. parābhūteṣu daityeṣu śakre tribhuvaneśvare ,
prajāḥ samuditāḥ sarvāḥ satyadharmaparāyaṇāḥ.
7. parābhūteṣu daityeṣu śakre tribhuvaneśvare
prajāḥ samuditāḥ sarvāḥ satyadharmaparāyaṇāḥ
7. daityeṣu parābhūteṣu śakre tribhuvaneśvare
sarvāḥ prajāḥ satyadharmaparāyaṇāḥ samuditāḥ
7. When the demons were defeated, and Indra became the lord of the three worlds, all the people rejoiced, intent on truth and natural law (dharma).
अथर्षयः सगन्धर्वाः किंनरोरगराक्षसाः ।
देवासुरसुपर्णाश्च प्रजानां पतयस्तथा ।
पर्युपासन्त कौरव्य कदाचिद्वै पितामहम् ॥८॥
8. atharṣayaḥ sagandharvāḥ kiṁnaroragarākṣasāḥ ,
devāsurasuparṇāśca prajānāṁ patayastathā ,
paryupāsanta kauravya kadācidvai pitāmaham.
8. atha ṛṣayaḥ sa-gandharvāḥ
kinnara-uraga-rākṣasāḥ deva-asura-suparṇāḥ
ca prajānām patayaḥ tathā paryupāsanta
kāuravya kadācit vai pitāmaham
8. atha kāuravya,
ṛṣayaḥ sa-gandharvāḥ kinnara-uraga-rākṣasāḥ deva-asura-suparṇāḥ ca tathā prajānām patayaḥ vai kadācit tam pitāmaham paryupāsanta
8. Then, the sages, along with the gandharvas, kinnaras, uragas, and rakshasas, and also the devas, asuras, suparṇas, and the lords of creatures, once attended upon the Grandfather (Brahmā), O descendant of Kuru.
नारदः पर्वतश्चैव विश्वावसुहहाहुहू ।
दिव्यतानेषु गायन्तः पर्युपासन्त तं प्रभुम् ॥९॥
9. nāradaḥ parvataścaiva viśvāvasuhahāhuhū ,
divyatāneṣu gāyantaḥ paryupāsanta taṁ prabhum.
9. nāradaḥ parvataḥ ca eva viśvāvasu-hahā-huhū
divya-tāneṣu gāyantaḥ paryupāsanta tam prabhum
9. nāradaḥ parvataḥ ca eva viśvāvasu-hahā-huhū
divya-tāneṣu gāyantaḥ tam prabhum paryupāsanta
9. Nārada and Parvata, along with Viśvāvasu, Hāhā, and Huhū, singing with divine melodies, also attended upon that lord.
तत्र दिव्यानि पुष्पाणि प्रावहत्पवनस्तथा ।
आजह्रुरृतवश्चापि सुगन्धीनि पृथक्पृथक् ॥१०॥
10. tatra divyāni puṣpāṇi prāvahatpavanastathā ,
ājahrurṛtavaścāpi sugandhīni pṛthakpṛthak.
10. tatra divyāni puṣpāṇi prāvahat pavanaḥ tathā
ājahrūḥ ṛtavaḥ ca api sugandhīni pṛthak pṛthak
10. tatra pavanaḥ divyāni puṣpāṇi tathā prāvahat,
ṛtavaḥ ca api sugandhīni pṛthak pṛthak ājahrūḥ
10. There, the wind carried divine flowers, and the seasons also brought fragrant ones, each distinctly.
तस्मिन्देवसमावाये सर्वभूतसमागमे ।
दिव्यवादित्रसंघुष्टे दिव्यस्त्रीचारणावृते ।
इन्द्रः पप्रच्छ देवेशमभिवाद्य प्रणम्य च ॥११॥
11. tasmindevasamāvāye sarvabhūtasamāgame ,
divyavāditrasaṁghuṣṭe divyastrīcāraṇāvṛte ,
indraḥ papraccha deveśamabhivādya praṇamya ca.
11. tasmin devasamāvāye sarvabhūtasamāgame
divyavāditrasaṃghuṣṭe
divyastrīcāraṇāvṛte indraḥ papraccha
deveśam abhivādya praṇamya ca
11. indraḥ tasmin devasamāvāye
sarvabhūtasamāgame divyavāditrasaṃghuṣṭe
divyastrīcāraṇāvṛte abhivādya
praṇamya deveśam papraccha
11. In that assembly of gods, in the gathering of all beings, which was reverberating with divine musical instruments and surrounded by divine women and celestial bards (Cāraṇas), Indra asked the lord of the gods (Brahma) after greeting and bowing down.
देवानां भगवन्कस्माल्लोकेशानां पितामह ।
उपरिष्टाद्गवां लोक एतदिच्छामि वेदितुम् ॥१२॥
12. devānāṁ bhagavankasmāllokeśānāṁ pitāmaha ,
upariṣṭādgavāṁ loka etadicchāmi veditum.
12. devānām bhagavan kasmāt lokeśānām pitāmaha
upariṣṭāt gavām lokaḥ etat icchāmi veditum
12. bhagavan pitāmaha,
devānām lokeśānām upariṣṭāt gavām lokaḥ kasmāt? etat veditum icchāmi
12. O Venerable Grandfather, for what reason is the world of cows situated above that of the gods, the lords of the worlds? I wish to know this.
किं तपो ब्रह्मचर्यं वा गोभिः कृतमिहेश्वर ।
देवानामुपरिष्टाद्यद्वसन्त्यरजसः सुखम् ॥१३॥
13. kiṁ tapo brahmacaryaṁ vā gobhiḥ kṛtamiheśvara ,
devānāmupariṣṭādyadvasantyarajasaḥ sukham.
13. kim tapaḥ brahmacaryam vā gobhiḥ kṛtam iha īśvara
devānām upariṣṭāt yat vasanti arajasaḥ sukham
13. īśvara,
iha gobhiḥ kim tapaḥ vā brahmacaryam kṛtam,
yat devānām upariṣṭāt arajasaḥ sukham vasanti?
13. O Lord, what kind of austerity (tapas) or celibacy (brahmacarya) was performed by the cows here, by virtue of which they dwell happily, free from impurities, above the gods?
ततः प्रोवाच तं ब्रह्मा शक्रं बलनिसूदनम् ।
अवज्ञातास्त्वया नित्यं गावो बलनिसूदन ॥१४॥
14. tataḥ provāca taṁ brahmā śakraṁ balanisūdanam ,
avajñātāstvayā nityaṁ gāvo balanisūdana.
14. tataḥ provāca tam brahmā śakram balanisūdanam
avajñātāḥ tvayā nityam gāvaḥ balanisūdana
14. tataḥ brahmā tam śakram balanisūdanam provāca: balanisūdana,
gāvaḥ tvayā nityam avajñātāḥ
14. Then Brahma spoke to that Indra, the slayer of Bala: "O slayer of Bala, the cows are always disregarded by you."
तेन त्वमासां माहात्म्यं न वेत्थ शृणु तत्प्रभो ।
गवां प्रभावं परमं माहात्म्यं च सुरर्षभ ॥१५॥
15. tena tvamāsāṁ māhātmyaṁ na vettha śṛṇu tatprabho ,
gavāṁ prabhāvaṁ paramaṁ māhātmyaṁ ca surarṣabha.
15. tena tvam āsām māhātmyam na vettha śṛṇu tat prabho
gavām prabhāvam paramam māhātmyam ca surarṣabha
15. prabho surarṣabha,
tvam tena āsām māhātmyam na vettha.
tat gavām paramam prabhāvam ca māhātmyam śṛṇu.
15. Therefore, you do not know the greatness of these (cows). Listen to that, O lord! (Listen to) the supreme power and greatness of cows, O best among gods.
यज्ञाङ्गं कथिता गावो यज्ञ एव च वासव ।
एताभिश्चाप्यृते यज्ञो न प्रवर्तेत्कथंचन ॥१६॥
16. yajñāṅgaṁ kathitā gāvo yajña eva ca vāsava ,
etābhiścāpyṛte yajño na pravartetkathaṁcana.
16. yajñāṅgam kathitāḥ gāvaḥ yajñaḥ eva ca vāsava
etābhiḥ ca api ṛte yajñaḥ na pravarteta kathaṃcana
16. vāsava,
gāvaḥ yajñāṅgam kathitāḥ,
ca yajñaḥ eva (kathitāḥ).
etābhiḥ ṛte ca api yajñaḥ kathaṃcana na pravarteta.
16. Cows are declared to be limbs of the Vedic ritual (yajña), and indeed the Vedic ritual (yajña) itself, O Vāsava. Without them, no Vedic ritual (yajña) would ever proceed.
धारयन्ति प्रजाश्चैव पयसा हविषा तथा ।
एतासां तनयाश्चापि कृषियोगमुपासते ॥१७॥
17. dhārayanti prajāścaiva payasā haviṣā tathā ,
etāsāṁ tanayāścāpi kṛṣiyogamupāsate.
17. dhārayanti prajāḥ ca eva payasā haviṣā tathā
etāsām tanayāḥ ca api kṛṣiyogam upāsate
17. (gāvaḥ) payasā tathā haviṣā ca eva prajāḥ dhārayanti.
etāsām tanayāḥ ca api kṛṣiyogam upāsate.
17. They sustain living beings with their milk and also with ghee. Moreover, their offspring also engage in agriculture.
जनयन्ति च धान्यानि बीजानि विविधानि च ।
ततो यज्ञाः प्रवर्तन्ते हव्यं कव्यं च सर्वशः ॥१८॥
18. janayanti ca dhānyāni bījāni vividhāni ca ,
tato yajñāḥ pravartante havyaṁ kavyaṁ ca sarvaśaḥ.
18. janayanti ca dhānyāni bījāni vividhāni ca tataḥ
yajñāḥ pravartante havyam kavyam ca sarvaśaḥ
18. (gāvaḥ) dhānyāni vividhāni ca bījāni janayanti.
tataḥ yajñāḥ havyam kavyam ca sarvaśaḥ pravartante.
18. And they produce grains and various seeds. From that, Vedic rituals (yajña) proceed, along with offerings to the gods and offerings to the ancestors, in every respect.
पयो दधि घृतं चैव पुण्याश्चैताः सुराधिप ।
वहन्ति विविधान्भारान्क्षुत्तृष्णापरिपीडिताः ॥१९॥
19. payo dadhi ghṛtaṁ caiva puṇyāścaitāḥ surādhipa ,
vahanti vividhānbhārānkṣuttṛṣṇāparipīḍitāḥ.
19. payas dadhi ghṛtam ca eva puṇyāḥ ca etāḥ surādhipa
vahanti vividhān bhārān kṣut-tṛṣṇā-paripīḍitāḥ
19. surādhipa etāḥ puṇyāḥ payas dadhi ghṛtam ca eva
vividhān bhārān ca kṣut-tṛṣṇā-paripīḍitāḥ vahanti
19. O lord of gods, these sacred [cows] carry milk, curds, and ghee, and also various burdens, even while afflicted by hunger and thirst.
मुनींश्च धारयन्तीह प्रजाश्चैवापि कर्मणा ।
वासवाकूटवाहिन्यः कर्मणा सुकृतेन च ।
उपरिष्टात्ततोऽस्माकं वसन्त्येताः सदैव हि ॥२०॥
20. munīṁśca dhārayantīha prajāścaivāpi karmaṇā ,
vāsavākūṭavāhinyaḥ karmaṇā sukṛtena ca ,
upariṣṭāttato'smākaṁ vasantyetāḥ sadaiva hi.
20. munīn ca dhārayanti iha prajāḥ ca
eva api karmaṇā vāsava akūṭa-vāhinyaḥ
karmaṇā sukṛtena ca upariṣṭāt tataḥ
asmākam vasanti etāḥ sadā eva hi
20. vāsava etāḥ munīn ca prajāḥ ca api
iha karmaṇā dhārayanti akūṭa-vāhinyaḥ
ca sukṛtena karmaṇā ca tataḥ hi etāḥ
asmākam upariṣṭāt sadā eva vasanti
20. O Vasava, these [cows] sustain sages (muni) and also creatures here through their actions (karma). As heavy load carriers, and due to their meritorious (karma), these indeed always dwell above us.
एतत्ते कारणं शक्र निवासकृतमद्य वै ।
गवां देवोपरिष्टाद्धि समाख्यातं शतक्रतो ॥२१॥
21. etatte kāraṇaṁ śakra nivāsakṛtamadya vai ,
gavāṁ devopariṣṭāddhi samākhyātaṁ śatakrato.
21. etat te kāraṇam śakra nivāsa-kṛtam adya vai
gavām deva-upariṣṭāt hi samākhyātam śatakrato
21. śakra śatakrato etat gavām deva-upariṣṭāt
nivāsa-kṛtam kāraṇam adya vai hi te samākhyātam
21. O Śakra, O Śatakratu, this reason for the dwelling of cows above the gods has indeed been well-explained to you today.
एता हि वरदत्ताश्च वरदाश्चैव वासव ।
सौरभ्यः पुण्यकर्मिण्यः पावनाः शुभलक्षणाः ॥२२॥
22. etā hi varadattāśca varadāścaiva vāsava ,
saurabhyaḥ puṇyakarmiṇyaḥ pāvanāḥ śubhalakṣaṇāḥ.
22. etāḥ hi vara-dattāḥ ca varadāḥ ca eva vāsava
saurabhyāḥ puṇya-karmiṇyaḥ pāvanāḥ śubha-lakṣaṇāḥ
22. vāsava hi etāḥ vara-dattāḥ ca varadāḥ ca eva
saurabhyāḥ puṇya-karmiṇyaḥ pāvanāḥ śubha-lakṣaṇāḥ
22. Indeed, O Vasava, these [cows] are boon-granted and also boon-givers; they are fragrant, righteous in (karma), purifiers, and possess auspicious marks.
यदर्थं गा गताश्चैव सौरभ्यः सुरसत्तम ।
तच्च मे शृणु कार्त्स्न्येन वदतो बलसूदन ॥२३॥
23. yadarthaṁ gā gatāścaiva saurabhyaḥ surasattama ,
tacca me śṛṇu kārtsnyena vadato balasūdana.
23. yadartham gāḥ gatāḥ ca eva saurabhyaḥ surasattama
tat ca me śṛṇu kārtsnyena vadataḥ balasūdana
23. saurabhyaḥ surasattama balasūdana me vadataḥ
yadartham gāḥ gatāḥ ca eva tat ca kārtsnyena śṛṇu
23. O Saurabhya, O best among gods, O slayer of Bala, hear from me completely, as I speak, the purpose for which the cows went.
पुरा देवयुगे तात दैत्येन्द्रेषु महात्मसु ।
त्रीँल्लोकाननुशासत्सु विष्णौ गर्भत्वमागते ॥२४॥
24. purā devayuge tāta daityendreṣu mahātmasu ,
trīँllokānanuśāsatsu viṣṇau garbhatvamāgate.
24. purā devayuge tāta daityendreṣu mahātmasu
trīn lokān anuśāsatṣu viṣṇau garbhatvam āgate
24. tāta purā devayuge mahātmasu daityendreṣu
trīn lokān anuśāsatṣu viṣṇau garbhatvam āgate
24. O dear one, formerly, in the age of the gods, when the great-souled lords of the daityas were ruling the three worlds, and when Viṣṇu had attained the state of an embryo.
अदित्यास्तप्यमानायास्तपो घोरं सुदुश्चरम् ।
पुत्रार्थममरश्रेष्ठ पादेनैकेन नित्यदा ॥२५॥
25. adityāstapyamānāyāstapo ghoraṁ suduścaram ,
putrārthamamaraśreṣṭha pādenaikena nityadā.
25. adityāḥ tapyamānāyāḥ tapaḥ ghoram suduścaram
putrārtham amaraśreṣṭha pādena ekena nityadā
25. amaraśreṣṭha putrārtham adityāḥ tapyamānāyāḥ
ghoram suduścaram tapaḥ ekena pādena nityadā
25. O best among immortals, Aditi, while performing a fierce and extremely difficult penance (tapas) for the sake of a son, constantly stood on one foot.
तां तु दृष्ट्वा महादेवीं तप्यमानां महत्तपः ।
दक्षस्य दुहिता देवी सुरभिर्नाम नामतः ॥२६॥
26. tāṁ tu dṛṣṭvā mahādevīṁ tapyamānāṁ mahattapaḥ ,
dakṣasya duhitā devī surabhirnāma nāmataḥ.
26. tām tu dṛṣṭvā mahādevīm tapyamānām mahattapaḥ
dakṣasya duhitā devī surabhiḥ nāma nāmataḥ
26. tu dṛṣṭvā tām mahādevīm mahattapaḥ tapyamānām
dakṣasya duhitā devī surabhiḥ nāma nāmataḥ
26. But having seen that great goddess performing a great penance (tapas), the goddess who was the daughter of Dakṣa, named Surabhi (came/watched).
अतप्यत तपो घोरं हृष्टा धर्मपरायणा ।
कैलासशिखरे रम्ये देवगन्धर्वसेविते ॥२७॥
27. atapyata tapo ghoraṁ hṛṣṭā dharmaparāyaṇā ,
kailāsaśikhare ramye devagandharvasevite.
27. atapyata tapaḥ ghoram hṛṣṭā dharmaparāyaṇā
kailāsaśikhare ramye devagandharvasevite
27. hṛṣṭā dharmaparāyaṇā ghoram tapaḥ ramye
devagandharvasevite kailāsaśikhare atapyata
27. Delighted and devoted to righteousness (dharma), she performed severe penance (tapas) on the beautiful peak of Kailasa, which is frequented by gods and gandharvas.
व्यतिष्ठदेकपादेन परमं योगमास्थिता ।
दश वर्षसहस्राणि दश वर्षशतानि च ॥२८॥
28. vyatiṣṭhadekapādena paramaṁ yogamāsthitā ,
daśa varṣasahasrāṇi daśa varṣaśatāni ca.
28. vyatiṣṭhat ekapādena paramam yogam āsthitā
daśa varṣasahasrāṇi daśa varṣaśatāni ca
28. paramam yogam āsthitā ekapādena daśa
varṣasahasrāṇi daśa varṣaśatāni ca vyatiṣṭhat
28. Having adopted the supreme spiritual discipline (yoga), she stood on one foot for ten thousand years and one thousand years (i.e., eleven thousand years).
संतप्तास्तपसा तस्या देवाः सर्षिमहोरगाः ।
तत्र गत्वा मया सार्धं पर्युपासन्त तां शुभाम् ॥२९॥
29. saṁtaptāstapasā tasyā devāḥ sarṣimahoragāḥ ,
tatra gatvā mayā sārdhaṁ paryupāsanta tāṁ śubhām.
29. saṃtaptāḥ tapasā tasyāḥ devāḥ sarṣimahoragāḥ
tatra gatvā mayā sārdham paryupāsanta tām śubhām
29. tasyāḥ tapasā saṃtaptāḥ devāḥ sarṣimahoragāḥ
mayā sārdham tatra gatvā tām śubhām paryupāsanta
29. The gods, along with the sages and great serpents, were afflicted by her penance (tapas). Having gone there with me, they attended upon that radiant one.
अथाहमब्रुवं तत्र देवीं तां तपसान्विताम् ।
किमर्थं तप्यते देवि तपो घोरमनिन्दिते ॥३०॥
30. athāhamabruvaṁ tatra devīṁ tāṁ tapasānvitām ,
kimarthaṁ tapyate devi tapo ghoramanindite.
30. atha aham abruvam tatra devīm tām tapasānvitām
kimartham tapyate devi tapaḥ ghoram anindite
30. atha aham tatra tapasānvitām tām devīm abruvam
devi anindite ghoram tapaḥ kimartham tapyate
30. Then I said there to that goddess, who was endowed with penance (tapas): 'O blameless goddess, why is such severe penance (tapas) being performed?'
प्रीतस्तेऽहं महाभागे तपसानेन शोभने ।
वरयस्व वरं देवि दातास्मीति पुरंदर ॥३१॥
31. prītaste'haṁ mahābhāge tapasānena śobhane ,
varayasva varaṁ devi dātāsmīti puraṁdara.
31. prītaḥ te aham mahābhāge tapasā anena śobhane
varayasva varam devi dātā asmi iti purandara
31. O most fortunate and beautiful one, I am pleased with you because of this "tapas" (asceticism). O goddess, choose a boon; I, Purandara, am here to grant it.
सुरभ्युवाच ।
वरेण भगवन्मह्यं कृतं लोकपितामह ।
एष एव वरो मेऽद्य यत्प्रीतोऽसि ममानघ ॥३२॥
32. surabhyuvāca ,
vareṇa bhagavanmahyaṁ kṛtaṁ lokapitāmaha ,
eṣa eva varo me'dya yatprīto'si mamānagha.
32. surabhī uvāca vareṇa bhagavan mahyam kṛtam lokapitāmaha
eṣa eva varaḥ me adya yat prītaḥ asi mama anagha
32. Surabhī said: 'O revered Grandfather of the worlds, a boon has already been bestowed upon me. This is indeed my boon today: that you, O sinless one, are pleased with me.'
ब्रह्मोवाच ।
तामेवं ब्रुवतीं देवीं सुरभीं त्रिदशेश्वर ।
प्रत्यब्रुवं यद्देवेन्द्र तन्निबोध शचीपते ॥३३॥
33. brahmovāca ,
tāmevaṁ bruvatīṁ devīṁ surabhīṁ tridaśeśvara ,
pratyabruvaṁ yaddevendra tannibodha śacīpate.
33. brahmā uvāca tām evam bruvatīm devīm surabhīm tridaśeśvara
prati abruvam yat devendra tat nibodha śacīpate
33. Brahmā said: 'O Indra, Lord of the gods and husband of Śacī! Listen to what I said in response to that goddess Surabhī, who was speaking thus.'
अलोभकाम्यया देवि तपसा च शुभेन ते ।
प्रसन्नोऽहं वरं तस्मादमरत्वं ददानि ते ॥३४॥
34. alobhakāmyayā devi tapasā ca śubhena te ,
prasanno'haṁ varaṁ tasmādamaratvaṁ dadāni te.
34. alobhakāmyayā devi tapasā ca śubhena te
prasannaḥ aham varam tasmāt amaratvam dadāni te
34. O goddess, I am pleased by your auspicious "tapas" (asceticism) and your desire for non-greed. Therefore, I grant you the boon of immortality.
त्रयाणामपि लोकानामुपरिष्टान्निवत्स्यसि ।
मत्प्रसादाच्च विख्यातो गोलोकः स भविष्यति ॥३५॥
35. trayāṇāmapi lokānāmupariṣṭānnivatsyasi ,
matprasādācca vikhyāto golokaḥ sa bhaviṣyati.
35. trayāṇām api lokānām upariṣṭāt nivatsyasi
matprasādāt ca vikhyātaḥ golokaḥ saḥ bhaviṣyati
35. trayāṇām api lokānām upariṣṭāt nivatsyasi
matprasādāt ca saḥ golokaḥ vikhyātaḥ bhaviṣyati
35. You will reside above all three worlds, and by my grace, that Goloka will become renowned.
मानुषेषु च कुर्वाणाः प्रजाः कर्म सुतास्तव ।
निवत्स्यन्ति महाभागे सर्वा दुहितरश्च ते ॥३६॥
36. mānuṣeṣu ca kurvāṇāḥ prajāḥ karma sutāstava ,
nivatsyanti mahābhāge sarvā duhitaraśca te.
36. mānuṣeṣu ca kurvāṇāḥ prajāḥ karma sutāḥ tava
nivatsyanti mahābhāge sarvāḥ duhitaraḥ ca te
36. ca mānuṣeṣu tava sutāḥ prajāḥ karma kurvāṇāḥ
ca te sarvāḥ duhitaraḥ mahābhāge nivatsyanti
36. And among humans, your sons, performing acts of procreation, and all your daughters, O greatly fortunate one, will reside (in Goloka).
मनसा चिन्तिता भोगास्त्वया वै दिव्यमानुषाः ।
यच्च स्वर्गसुखं देवि तत्ते संपत्स्यते शुभे ॥३७॥
37. manasā cintitā bhogāstvayā vai divyamānuṣāḥ ,
yacca svargasukhaṁ devi tatte saṁpatsyate śubhe.
37. manasā cintitāḥ bhogāḥ tvayā vai divyamānuṣāḥ
yat ca svargasukham devi tat te sampatsyate śubhe
37. vai tvayā manasā cintitāḥ divyamānuṣāḥ bhogāḥ ca
devi śubhe yat svargasukham tat te sampatsyate
37. Indeed, the divine and human enjoyments you have conceived in your mind (will be yours). And whatever heavenly happiness, O Goddess, that will come to you, O auspicious one.
तस्या लोकाः सहस्राक्ष सर्वकामसमन्विताः ।
न तत्र क्रमते मृत्युर्न जरा न च पावकः ।
न दैन्यं नाशुभं किंचिद्विद्यते तत्र वासव ॥३८॥
38. tasyā lokāḥ sahasrākṣa sarvakāmasamanvitāḥ ,
na tatra kramate mṛtyurna jarā na ca pāvakaḥ ,
na dainyaṁ nāśubhaṁ kiṁcidvidyate tatra vāsava.
38. tasyāḥ lokāḥ sahasrākṣa sarvakāmasamanvitāḥ
na tatra kramate mṛtyuḥ
na jarā na ca pāvakaḥ na dainyam na
aśubham kiñcit vidyate tatra vāsava
38. sahasrākṣa vāsava tasyāḥ
sarvakāmasamanvitāḥ lokāḥ tatra mṛtyuḥ na
kramate na jarā ca na pāvakaḥ na
dainyam na kiñcit aśubham tatra vidyate
38. O thousand-eyed one (Sahasrākṣa), her worlds are endowed with all desires. There, death (mṛtyu) does not approach, nor old age, nor fire. Neither misery, nor anything inauspicious exists there, O Vāsava.
तत्र दिव्यान्यरण्यानि दिव्यानि भवनानि च ।
विमानानि च युक्तानि कामगानि च वासव ॥३९॥
39. tatra divyānyaraṇyāni divyāni bhavanāni ca ,
vimānāni ca yuktāni kāmagāni ca vāsava.
39. tatra divyāni araṇyāni divyāni bhavanāni
ca vimānāni ca yuktāni kāmagāni ca vāsava
39. vāsava tatra divyāni araṇyāni divyāni
bhavanāni ca yuktāni kāmagāni ca vimānāni ca
39. O Vāsava, there are divine forests, divine mansions, and aerial chariots that move at will.
व्रतैश्च विविधैः पुण्यैस्तथा तीर्थानुसेवनात् ।
तपसा महता चैव सुकृतेन च कर्मणा ।
शक्यः समासादयितुं गोलोकः पुष्करेक्षण ॥४०॥
40. vrataiśca vividhaiḥ puṇyaistathā tīrthānusevanāt ,
tapasā mahatā caiva sukṛtena ca karmaṇā ,
śakyaḥ samāsādayituṁ golokaḥ puṣkarekṣaṇa.
40. vrataiḥ ca vividhaiḥ puṇyaiḥ tathā
tīrthānusevanāt tapasā mahatā ca
eva sukṛtena ca karmaṇā śakyaḥ
samāsādayitum golokaḥ puṣkarekṣaṇa
40. puṣkarekṣaṇa golokaḥ vividhaiḥ
puṇyaiḥ vrataiḥ ca tathā tīrthānusevanāt
mahatā tapasā ca eva sukṛtena
karmaṇā ca samāsādayitum śakyaḥ
40. O lotus-eyed one, Goloka can be attained through various meritorious vows, by visiting holy places, by great asceticism (tapas), and indeed, by good actions (karma).
एतत्ते सर्वमाख्यातं मया शक्रानुपृच्छते ।
न ते परिभवः कार्यो गवामरिनिसूदन ॥४१॥
41. etatte sarvamākhyātaṁ mayā śakrānupṛcchate ,
na te paribhavaḥ kāryo gavāmarinisūdana.
41. etat te sarvam ākhyātam mayā śakra anupṛcchate
na te paribhavaḥ kāryaḥ gavām arinisūdana
41. arinisūdana śakra mayā te anupṛcchate etat
sarvam ākhyātam te gavām paribhavaḥ na kāryaḥ
41. All this has been explained by me to you, O Śakra, who inquired. You should not show disrespect towards cows, O slayer of enemies.
भीष्म उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा सहस्राक्षः पूजयामास नित्यदा ।
गाश्चक्रे बहुमानं च तासु नित्यं युधिष्ठिर ॥४२॥
42. bhīṣma uvāca ,
etacchrutvā sahasrākṣaḥ pūjayāmāsa nityadā ,
gāścakre bahumānaṁ ca tāsu nityaṁ yudhiṣṭhira.
42. bhīṣmaḥ uvāca etat śrutvā sahasrākṣaḥ pūjayāmāsa nityadā
gāḥ ca cakre bahumānam ca tāsu nityam yudhiṣṭhira
42. bhīṣmaḥ uvāca yudhiṣṭhira etat śrutvā sahasrākṣaḥ
nityadā gāḥ pūjayāmāsa ca tāsu nityam bahumānam cakre
42. Bhīṣma said: Having heard this, the thousand-eyed one (Indra) always worshipped cows. And, O Yudhiṣṭhira, he constantly showed great respect towards them.
एतत्ते सर्वमाख्यातं पावनं च महाद्युते ।
पवित्रं परमं चापि गवां माहात्म्यमुत्तमम् ।
कीर्तितं पुरुषव्याघ्र सर्वपापविनाशनम् ॥४३॥
43. etatte sarvamākhyātaṁ pāvanaṁ ca mahādyute ,
pavitraṁ paramaṁ cāpi gavāṁ māhātmyamuttamam ,
kīrtitaṁ puruṣavyāghra sarvapāpavināśanam.
43. etat te sarvam ākhyātam pāvanam ca
mahādyute pavitram paramam ca
api gavām māhātmyam uttamam kīrtitam
puruṣavyāghra sarvapāpavināśanam
43. mahādyute puruṣavyāghra te etat
sarvam uttamam gavām māhātmyam
pāvanam ca pavitram paramam ca api
sarvapāpavināśanam ākhyātam kīrtitam
43. O greatly radiant one, O tiger among men, all this excellent and supreme glory of cows, which is purifying and eradicates all sins, has been narrated to you.
य इदं कथयेन्नित्यं ब्राह्मणेभ्यः समाहितः ।
हव्यकव्येषु यज्ञेषु पितृकार्येषु चैव ह ।
सार्वकामिकमक्षय्यं पितॄंस्तस्योपतिष्ठति ॥४४॥
44. ya idaṁ kathayennityaṁ brāhmaṇebhyaḥ samāhitaḥ ,
havyakavyeṣu yajñeṣu pitṛkāryeṣu caiva ha ,
sārvakāmikamakṣayyaṁ pitṝṁstasyopatiṣṭhati.
44. yaḥ idam kathayet nityam brāhmaṇebhyaḥ
samāhitaḥ havyakavyeṣu yajñeṣu
pitṛkāryeṣu ca eva ha sārvakāmikam
akṣayyam pitṝn tasya upatiṣṭhati
44. yaḥ samāhitaḥ nityam idam brāhmaṇebhyaḥ
havyakavyeṣu yajñeṣu pitṛkāryeṣu
ca eva ha kathayet tasya pitṝn
sārvakāmikam akṣayyam upatiṣṭhati
44. Whoever, being attentive, regularly narrates this to Brahmins during Vedic rituals (yajña) for gods and ancestors, and also during ancestral rites, for such a person, an imperishable (akṣayya) fulfillment of all desires (sarvakāmikam) reaches their ancestors.
गोषु भक्तश्च लभते यद्यदिच्छति मानवः ।
स्त्रियोऽपि भक्ता या गोषु ताश्च कामानवाप्नुयुः ॥४५॥
45. goṣu bhaktaśca labhate yadyadicchati mānavaḥ ,
striyo'pi bhaktā yā goṣu tāśca kāmānavāpnuyuḥ.
45. goṣu bhaktaḥ ca labhate yat yat icchati mānavaḥ
striyaḥ api bhaktā yāḥ goṣu tāḥ ca kāmān avāpnuyuḥ
45. mānavaḥ goṣu bhaktaḥ ca yat yat icchati labhate
yāḥ striyaḥ api goṣu bhaktāḥ tāḥ ca kāmān avāpnuyuḥ
45. A person devoted to cows obtains whatever they desire. Similarly, women who are devoted to cows also achieve their aspirations.
पुत्रार्थी लभते पुत्रं कन्या पतिमवाप्नुयात् ।
धनार्थी लभते वित्तं धर्मार्थी धर्ममाप्नुयात् ॥४६॥
46. putrārthī labhate putraṁ kanyā patimavāpnuyāt ,
dhanārthī labhate vittaṁ dharmārthī dharmamāpnuyāt.
46. putrārthī labhate putram kanyā patim avāpnuyāt
dhanārthī labhate vittam dharmārthī dharmam āpnuyāt
46. putrārthī putram labhate kanyā patim avāpnuyāt
dhanārthī vittam labhate dharmārthī dharmam āpnuyāt
46. One desiring a son obtains a son; a maiden obtains a husband. One desiring wealth obtains riches; one desiring natural law (dharma) obtains natural law (dharma).
विद्यार्थी प्राप्नुयाद्विद्यां सुखार्थी प्राप्नुयात्सुखम् ।
न किंचिद्दुर्लभं चैव गवां भक्तस्य भारत ॥४७॥
47. vidyārthī prāpnuyādvidyāṁ sukhārthī prāpnuyātsukham ,
na kiṁciddurlabhaṁ caiva gavāṁ bhaktasya bhārata.
47. vidyārthī prāpnuyāt vidyām sukhārthī prāpnuyāt sukham
na kiñcit durlabham ca eva gavām bhaktasya bhārata
47. bhārata vidyārthī vidyām prāpnuyāt sukhārthī sukham
prāpnuyāt gavām bhaktasya ca eva kiñcit durlabham na
47. A student of knowledge obtains learning, and a seeker of happiness obtains happiness. Indeed, O Bhārata, nothing is difficult to obtain for a devotee of cows.