Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-44

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
राजञ्शतसहस्राणि तत्र तत्र तदा तदा ।
निर्मर्यादं प्रयुद्धानि तत्ते वक्ष्यामि भारत ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
rājañśatasahasrāṇi tatra tatra tadā tadā ,
nirmaryādaṁ prayuddhāni tatte vakṣyāmi bhārata.
1. sañjayaḥ uvāca rājan śatasahasrāṇi tatra tatra tadā
tadā nirmaryādam prayuddhāni tat te vakṣyāmi bhārata
1. sañjayaḥ uvāca.
rājan,
bhārata,
tatra tatra tadā tadā nirmaryādam prayuddhāni śatasahasrāṇi [āsan].
tat te vakṣyāmi.
1. Sañjaya said: O King, O Bhārata, hundreds of thousands [of warriors] fought without restraint, here and there, at various times. I will tell you about that.
न पुत्रः पितरं जज्ञे न पिता पुत्रमौरसम् ।
न भ्राता भ्रातरं तत्र स्वस्रीयं न च मातुलः ॥२॥
2. na putraḥ pitaraṁ jajñe na pitā putramaurasam ,
na bhrātā bhrātaraṁ tatra svasrīyaṁ na ca mātulaḥ.
2. na putraḥ pitaram jajñe na pitā putram aurasam |
na bhrātā bhrātaram tatra svasrīyam na ca mātulaḥ
2. tatra putraḥ pitaram na jajñe,
pitā aurasam putram na (jajñe),
bhrātā bhrātaram na (jajñe),
ca mātulaḥ svasrīyam na (jajñe).
2. Neither did a son recognize his father, nor a father his legitimate son. There, neither did a brother recognize his brother, nor a maternal uncle his nephew.
मातुलं न च स्वस्रीयो न सखायं सखा तथा ।
आविष्टा इव युध्यन्ते पाण्डवाः कुरुभिः सह ॥३॥
3. mātulaṁ na ca svasrīyo na sakhāyaṁ sakhā tathā ,
āviṣṭā iva yudhyante pāṇḍavāḥ kurubhiḥ saha.
3. mātulam na ca svasrīyaḥ na sakhāyam sakhā tathā
| āviṣṭāḥ iva yudhyante pāṇḍavāḥ kurubhiḥ saha
3. ca svasrīyaḥ mātulam na (jajñe),
tathā sakhā sakhāyam na (jajñe).
pāṇḍavāḥ kurubhiḥ saha āviṣṭāḥ iva yudhyante.
3. Neither did a nephew recognize his maternal uncle, nor, similarly, did a friend recognize his friend. The Pāṇḍavas fight with the Kurus as if they are possessed.
रथानीकं नरव्याघ्राः केचिदभ्यपतन्रथैः ।
अभज्यन्त युगैरेव युगानि भरतर्षभ ॥४॥
4. rathānīkaṁ naravyāghrāḥ kecidabhyapatanrathaiḥ ,
abhajyanta yugaireva yugāni bharatarṣabha.
4. rathānīkam naravyāghrāḥ kecit abhyapatan rathaiḥ
| abhajyanta yugaiḥ eva yugāni bharatarṣabha
4. kecit naravyāghrāḥ rathaiḥ rathānīkam abhyapatan.
bharatarṣabha,
yugāni yugaiḥ eva abhajyanta.
4. Some tiger-like men (heroes) attacked the chariot divisions with their chariots. O best among the Bhāratas, yokes were shattered by yokes themselves.
रथेषाश्च रथेषाभिः कूबरा रथकूबरैः ।
संहताः संहतैः केचित्परस्परजिघांसवः ॥५॥
5. ratheṣāśca ratheṣābhiḥ kūbarā rathakūbaraiḥ ,
saṁhatāḥ saṁhataiḥ kecitparasparajighāṁsavaḥ.
5. ratheṣāḥ ca ratheṣābhiḥ kūbarāḥ rathakūbaraiḥ
| saṃhatāḥ saṃhataiḥ kecit parasparajighāṃsavaḥ
5. ca ratheṣāḥ ratheṣābhiḥ (abhajyanta),
kūbarāḥ rathakūbaraiḥ (abhajyanta).
kecit saṃhatāḥ saṃhataiḥ parasparajighāṃsavaḥ (yudhyante).
5. And chariot poles (were broken) by chariot poles, and chariot shafts by chariot shafts. Some, clashing with (other) clashing ones, desired to kill one another.
न शेकुश्चलितुं केचित्संनिपत्य रथा रथैः ।
प्रभिन्नास्तु महाकायाः संनिपत्य गजा गजैः ॥६॥
6. na śekuścalituṁ kecitsaṁnipatya rathā rathaiḥ ,
prabhinnāstu mahākāyāḥ saṁnipatya gajā gajaiḥ.
6. na śekuḥ calitum kecit saṃnipatya rathāḥ rathaiḥ
| prabhinnāḥ tu mahākāyāḥ saṃnipatya gajāḥ gajaiḥ
6. kecit rathāḥ rathaiḥ saṃnipatya calitum na śekuḥ tu prabhinnāḥ
mahākāyāḥ gajāḥ gajaiḥ saṃnipatya (calitum na śekuḥ)
6. Some chariots, having collided with other chariots, were unable to move. Similarly, huge-bodied, rutting elephants, having crashed into other elephants, were also unable to move.
बहुधादारयन्क्रुद्धा विषाणैरितरेतरम् ।
सतोमरपताकैश्च वारणाः परवारणैः ॥७॥
7. bahudhādārayankruddhā viṣāṇairitaretaram ,
satomarapatākaiśca vāraṇāḥ paravāraṇaiḥ.
7. bahudhā adārayan kruddhāḥ viṣāṇaiḥ itaretaram
| sa-tomara-patākaiḥ ca vāraṇāḥ para-vāraṇaiḥ
7. kruddhāḥ sa-tomara-patākaiḥ vāraṇāḥ paravāraṇaiḥ
itaretaram viṣāṇaiḥ bahudhā adārayan
7. The enraged elephants, some carrying javelins and banners, tore at each other in many ways with their tusks, clashing against enemy elephants.
अभिसृत्य महाराज वेगवद्भिर्महागजैः ।
दन्तैरभिहतास्तत्र चुक्रुशुः परमातुराः ॥८॥
8. abhisṛtya mahārāja vegavadbhirmahāgajaiḥ ,
dantairabhihatāstatra cukruśuḥ paramāturāḥ.
8. abhisṛtya mahārāja vegavadbhiḥ mahā-gajaiḥ |
dantaiḥ abhihatāḥ tatra cukruśuḥ paramāturāḥ
8. mahārāja,
abhisṛtya,
tatra vegavadbhiḥ mahā-gajaiḥ dantaiḥ abhihatāḥ (gajāḥ) paramāturāḥ cukruśuḥ
8. O great king, having charged, those [elephants] that were struck by the tusks of swift and mighty elephants cried out there, greatly distressed.
अभिनीताश्च शिक्षाभिस्तोत्त्राङ्कुशसमाहताः ।
सुप्रभिन्नाः प्रभिन्नानां संमुखाभिमुखा ययुः ॥९॥
9. abhinītāśca śikṣābhistottrāṅkuśasamāhatāḥ ,
suprabhinnāḥ prabhinnānāṁ saṁmukhābhimukhā yayuḥ.
9. abhinītāḥ ca śikṣābhiḥ totra-aṅkuśa-samāhatāḥ |
su-prabhinnāḥ prabhinnānām sammukhābhimukhāḥ yayuḥ
9. ca śikṣābhiḥ abhinītāḥ totra-aṅkuśa-samāhatāḥ
su-prabhinnāḥ prabhinnānām sammukhābhimukhāḥ yayuḥ
9. And those [elephants] that were well-trained by instructions and goaded by hooks and prods, being in full rut, advanced face to face against other rutting elephants.
प्रभिन्नैरपि संसक्ताः केचित्तत्र महागजाः ।
क्रौञ्चवन्निनदं मुक्त्वा प्राद्रवन्त ततस्ततः ॥१०॥
10. prabhinnairapi saṁsaktāḥ kecittatra mahāgajāḥ ,
krauñcavanninadaṁ muktvā prādravanta tatastataḥ.
10. prabhinnaiḥ api saṃsaktāḥ kecit tatra mahāgajāḥ
krauñcavāt ninadam muktvā prādravanta tatastataḥ
10. tatra prabhinnaiḥ api saṃsaktāḥ kecit mahāgajāḥ
krauñcavāt ninadam muktvā tatastataḥ prādravanta
10. Some great elephants there, though with their ichor flowing, were still entangled. They roared like curlews and then fled in all directions.
सम्यक्प्रणीता नागाश्च प्रभिन्नकरटामुखाः ।
ऋष्टितोमरनाराचैर्निर्विद्धा वरवारणाः ॥११॥
11. samyakpraṇītā nāgāśca prabhinnakaraṭāmukhāḥ ,
ṛṣṭitomaranārācairnirviddhā varavāraṇāḥ.
11. samyakpraṇītāḥ nāgāḥ ca prabhinnakaraṭāmukhāḥ
ṛṣṭitomaranārācaiḥ nirvidhāḥ varavāraṇāḥ
11. samyakpraṇītāḥ ca prabhinnakaraṭāmukhāḥ nāgāḥ,
ṛṣṭitomaranārācaiḥ nirvidhāḥ varavāraṇāḥ
11. And well-trained elephants, whose temples were flowing with ichor, these excellent war-elephants were pierced by lances, javelins, and arrows.
विनेदुर्भिन्नमर्माणो निपेतुश्च गतासवः ।
प्राद्रवन्त दिशः केचिन्नदन्तो भैरवान्रवान् ॥१२॥
12. vinedurbhinnamarmāṇo nipetuśca gatāsavaḥ ,
prādravanta diśaḥ kecinnadanto bhairavānravān.
12. vineduḥ bhinnamarmāṇaḥ nipetuḥ ca gatāsavaḥ
prādravanta diśaḥ kecit nadantaḥ bhairavān ravān
12. bhinnamarmāṇaḥ vineduḥ ca gatāsavaḥ nipetuḥ.
kecit bhairavān ravān nadantaḥ diśaḥ prādravanta
12. With their vital parts pierced, they roared, and deprived of life, they fell. Some, roaring terrible cries, fled in all directions.
गजानां पादरक्षास्तु व्यूढोरस्काः प्रहारिणः ।
ऋष्टिभिश्च धनुर्भिश्च विमलैश्च परश्वधैः ॥१३॥
13. gajānāṁ pādarakṣāstu vyūḍhoraskāḥ prahāriṇaḥ ,
ṛṣṭibhiśca dhanurbhiśca vimalaiśca paraśvadhaiḥ.
13. gajānām pādarakṣāḥ tu vyūḍhorasaskāḥ prahāriṇaḥ
ṛṣṭibhiḥ ca dhanurbhiḥ ca vimalaiḥ ca paraśvadhaiḥ
13. tu gajānām pādarakṣāḥ,
vyūḍhorasaskāḥ prahāriṇaḥ ṛṣṭibhiḥ ca dhanurbhiḥ ca vimalaiḥ ca paraśvadhaiḥ
13. But the protectors of the elephants' feet, with broad chests and striking power, [fought] with lances, bows, and bright axes.
गदाभिर्मुसलैश्चैव भिण्डिपालैः सतोमरैः ।
आयसैः परिघैश्चैव निस्त्रिंशैर्विमलैः शितैः ॥१४॥
14. gadābhirmusalaiścaiva bhiṇḍipālaiḥ satomaraiḥ ,
āyasaiḥ parighaiścaiva nistriṁśairvimalaiḥ śitaiḥ.
14. gadābhiḥ musalaiḥ ca eva bhiṇḍipālaiḥ satomaraiḥ
āyasaiḥ parighaiḥ ca eva nistriṃśaiḥ vimalaiḥ śitaiḥ
14. gadābhiḥ musalaiḥ ca eva bhiṇḍipālaiḥ satomaraiḥ
āyasaiḥ parighaiḥ ca eva nistriṃśaiḥ vimalaiḥ śitaiḥ
14. They were armed with maces, clubs, javelins, spears, iron bludgeons, and also with bright, sharpened swords.
प्रगृहीतैः सुसंरब्धा धावमानास्ततस्ततः ।
व्यदृश्यन्त महाराज परस्परजिघांसवः ॥१५॥
15. pragṛhītaiḥ susaṁrabdhā dhāvamānāstatastataḥ ,
vyadṛśyanta mahārāja parasparajighāṁsavaḥ.
15. pragṛhītaiḥ susaṃrabdhāḥ dhāvamānāḥ tatastataḥ
vyadṛśyanta mahārāja parasparajighāṃsavaḥ
15. mahārāja pragṛhītaiḥ susaṃrabdhāḥ tatastataḥ
dhāvamānāḥ parasparajighāṃsavaḥ vyadṛśyanta
15. O great king, they were seen, holding their weapons, rushing here and there in great fury, each desirous of killing the other.
राजमानाश्च निस्त्रिंशाः संसिक्ता नरशोणितैः ।
प्रत्यदृश्यन्त शूराणामन्योन्यमभिधावताम् ॥१६॥
16. rājamānāśca nistriṁśāḥ saṁsiktā naraśoṇitaiḥ ,
pratyadṛśyanta śūrāṇāmanyonyamabhidhāvatām.
16. rājamānāḥ ca nistriṃśāḥ saṃsiktāḥ naraśoṇitaiḥ
pratyadṛśyanta śūrāṇām anyonyam abhidhāvatām
16. naraśoṇitaiḥ saṃsiktāḥ rājamānāḥ ca nistriṃśāḥ
anyonyam abhidhāvatām śūrāṇām pratyadṛśyanta
16. And the shining swords, drenched with human blood, were seen on the valiant warriors who were rushing towards each other.
अवक्षिप्तावधूतानामसीनां वीरबाहुभिः ।
संजज्ञे तुमुलः शब्दः पततां परमर्मसु ॥१७॥
17. avakṣiptāvadhūtānāmasīnāṁ vīrabāhubhiḥ ,
saṁjajñe tumulaḥ śabdaḥ patatāṁ paramarmasu.
17. avakṣipta-avadhūtānām asīnām vīrabāhubhiḥ
saṃjajñe tumulaḥ śabdaḥ patatām paramarmasu
17. vīrabāhubhiḥ avakṣipta-avadhūtānām asīnām
paramarmasu patatām tumulaḥ śabdaḥ saṃjajñe
17. A tumultuous sound arose as swords, brandished and then hurled by the arms of the warriors, struck the vital spots of their opponents.
गदामुसलरुग्णानां भिन्नानां च वरासिभिः ।
दन्तिदन्तावभिन्नानां मृदितानां च दन्तिभिः ॥१८॥
18. gadāmusalarugṇānāṁ bhinnānāṁ ca varāsibhiḥ ,
dantidantāvabhinnānāṁ mṛditānāṁ ca dantibhiḥ.
18. gadāmusalarugṇānām bhinnānām ca varāsibhiḥ
dantidanta avabhinnānām mṛditānām ca dantibhiḥ
18. gadāmusalarugṇānām ca varāsibhiḥ bhinnānām ca
dantidanta avabhinnānām ca dantibhiḥ mṛditānām
18. The battlefield was filled with those crushed by maces and clubs, those pierced by excellent swords, those gored by elephants' tusks, and those trampled by elephants.
तत्र तत्र नरौघाणां क्रोशतामितरेतरम् ।
शुश्रुवुर्दारुणा वाचः प्रेतानामिव भारत ॥१९॥
19. tatra tatra naraughāṇāṁ krośatāmitaretaram ,
śuśruvurdāruṇā vācaḥ pretānāmiva bhārata.
19. tatra tatra naraughāṇām krośatām itaretaram
śuśruvuḥ dāruṇāḥ vācaḥ pretānām iva bhārata
19. bhārata tatra tatra itaretaram krośatām
naraughāṇām pretānām iva dāruṇāḥ vācaḥ śuśruvuḥ
19. O Bhārata, here and there they heard the terrible cries of crowds of men lamenting to one another, like those of departed spirits.
हयैरपि हयारोहाश्चामरापीडधारिभिः ।
हंसैरिव महावेगैरन्योन्यमभिदुद्रुवुः ॥२०॥
20. hayairapi hayārohāścāmarāpīḍadhāribhiḥ ,
haṁsairiva mahāvegairanyonyamabhidudruvuḥ.
20. hayaiḥ api hayārohāḥ cāmarāpīḍadhāribhiḥ
haṃsaiḥ iva mahāvegaiḥ anyonyam abhidudruvuḥ
20. hayārohāḥ hayaiḥ api cāmarāpīḍadhāribhiḥ
haṃsaiḥ iva mahāvegaiḥ anyonyam abhidudruvuḥ
20. The horsemen, mounted on horses adorned with chowries and helmet-ornaments, rushed at each other with great speed, like swans.
तैर्विमुक्ता महाप्रासा जाम्बूनदविभूषणाः ।
आशुगा विमलास्तीक्ष्णाः संपेतुर्भुजगोपमाः ॥२१॥
21. tairvimuktā mahāprāsā jāmbūnadavibhūṣaṇāḥ ,
āśugā vimalāstīkṣṇāḥ saṁpeturbhujagopamāḥ.
21. taiḥ vimuktāḥ mahāprāsāḥ jāmbūnadavibhūṣaṇāḥ
āśugāḥ vimalāḥ tīkṣṇāḥ saṃpetuḥ bhujagopamāḥ
21. taiḥ jāmbūnadavibhūṣaṇāḥ āśugāḥ vimalāḥ tīkṣṇāḥ
bhujagopamāḥ mahāprāsāḥ vimuktāḥ saṃpetuḥ
21. By them (the warriors), great spears, adorned with gold, swift, gleaming, sharp, and resembling snakes, were discharged and flew (towards each other).
अश्वैरग्र्यजवैः केचिदाप्लुत्य महतो रथान् ।
शिरांस्याददिरे वीरा रथिनामश्वसादिनः ॥२२॥
22. aśvairagryajavaiḥ kecidāplutya mahato rathān ,
śirāṁsyādadire vīrā rathināmaśvasādinaḥ.
22. aśvaiḥ agryajavaiḥ kecit āplutya mahataḥ rathān
śirāṃsi ādadire vīrāḥ rathinām aśvasādinaḥ
22. kecit vīrāḥ aśvasādinaḥ agryajavaiḥ aśvaiḥ
mahataḥ rathān āplutya rathinām śirāṃsi ādadire
22. Some heroic horse-riders, leaping from their exceedingly swift horses onto the great chariots, took the heads of the charioteers.
बहूनपि हयारोहान्भल्लैः संनतपर्वभिः ।
रथी जघान संप्राप्य बाणगोचरमागतान् ॥२३॥
23. bahūnapi hayārohānbhallaiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
rathī jaghāna saṁprāpya bāṇagocaramāgatān.
23. bahūn api hayārohān bhallaiḥ saṃnataparvabhiḥ
rathī jaghāna saṃprāpya bāṇagocaram āgatān
23. rathī bāṇagocaram āgatān bahūn api hayārohān
saṃprāpya saṃnataparvabhiḥ bhallaiḥ jaghāna
23. The charioteer, having reached and brought within his arrow's range even many horse-riders, killed them with sharp-pointed lances.
नगमेघप्रतीकाशाश्चाक्षिप्य तुरगान्गजाः ।
पादैरेवावमृद्नन्त मत्ताः कनकभूषणाः ॥२४॥
24. nagameghapratīkāśāścākṣipya turagāngajāḥ ,
pādairevāvamṛdnanta mattāḥ kanakabhūṣaṇāḥ.
24. nagameghapratīkāśāḥ ca ākṣipya turagān gajāḥ
pādaiḥ eva avamṛdnanta mattāḥ kanakabhūṣaṇāḥ
24. mattāḥ kanakabhūṣaṇāḥ nagameghapratīkāśāḥ
gajāḥ turagān ākṣipya pādaiḥ eva avamṛdnanta
24. The maddened elephants, adorned with gold and resembling mountains and clouds, having thrown aside the horses, were trampling them with their feet.
पाट्यमानेषु कुम्भेषु पार्श्वेष्वपि च वारणाः ।
प्रासैर्विनिहताः केचिद्विनेदुः परमातुराः ॥२५॥
25. pāṭyamāneṣu kumbheṣu pārśveṣvapi ca vāraṇāḥ ,
prāsairvinihatāḥ kecidvineduḥ paramāturāḥ.
25. pāṭyamāneṣu kumbheṣu pārśveṣu api ca vāraṇāḥ
prāsaiḥ vinihatāḥ kecit vineduḥ paramāturāḥ
25. kecit vāraṇāḥ kumbheṣu pārśveṣu api ca
pāṭyamāneṣu prāsaiḥ vinihatāḥ paramāturāḥ vineduḥ
25. When their temples and even their flanks were being split open, some elephants, struck down by javelins, roared out in extreme agony.
साश्वारोहान्हयान्केचिदुन्मथ्य वरवारणाः ।
सहसा चिक्षिपुस्तत्र संकुले भैरवे सति ॥२६॥
26. sāśvārohānhayānkecidunmathya varavāraṇāḥ ,
sahasā cikṣipustatra saṁkule bhairave sati.
26. sāśvārohān hayān kecit unmathya varavāraṇāḥ
sahasā cikṣipuḥ tatra saṅkule bhairave sati
26. tatra bhairave saṅkule sati kecit varavāraṇāḥ
sāśvārohān hayān unmathya sahasā cikṣipuḥ
26. In that terrifying and tumultuous situation, some excellent elephants, after crushing the horses along with their riders, suddenly hurled them there.
साश्वारोहान्विषाणाग्रैरुत्क्षिप्य तुरगान्द्विपाः ।
रथौघानवमृद्नन्तः सध्वजान्परिचक्रमुः ॥२७॥
27. sāśvārohānviṣāṇāgrairutkṣipya turagāndvipāḥ ,
rathaughānavamṛdnantaḥ sadhvajānparicakramuḥ.
27. sāśvārohān viṣāṇāgraiḥ utkṣipya turagān dvipāḥ
rathaughān avamṛdnantaḥ sadhvajān paricakramuḥ
27. dvipāḥ viṣāṇāgraiḥ sāśvārohān turagān utkṣipya
sadhvajān rathaughān avamṛdnantaḥ paricakramuḥ
27. The elephants, lifting up horses along with their riders by the tips of their tusks, moved around, crushing multitudes of chariots with their banners.
पुंस्त्वादभिमदत्वाच्च केचिदत्र महागजाः ।
साश्वारोहान्हयाञ्जघ्नुः करैः सचरणैस्तथा ॥२८॥
28. puṁstvādabhimadatvācca kecidatra mahāgajāḥ ,
sāśvārohānhayāñjaghnuḥ karaiḥ sacaraṇaistathā.
28. puṃstvāt abhimadatvāt ca kecit atra mahāgajāḥ
sāśvārohān hayān jaghnuḥ karaiḥ sacaraṇaiḥ tathā
28. atra kecit mahāgajāḥ puṃstvāt ca abhimadatvāt
sāśvārohān hayān karaiḥ tathā sacaraṇaiḥ jaghnuḥ
28. And here, some great elephants, due to their strength and fierce rut, struck down horses along with their riders, using both their trunks and their feet.
केचिदाक्षिप्य करिणः साश्वानपि रथान्करैः ।
विकर्षन्तो दिशः सर्वाः समीयुः सर्वशब्दगाः ॥२९॥
29. kecidākṣipya kariṇaḥ sāśvānapi rathānkaraiḥ ,
vikarṣanto diśaḥ sarvāḥ samīyuḥ sarvaśabdagāḥ.
29. kecit ākṣipya kariṇaḥ sāśvān api rathān karaiḥ
vikarṣantaḥ diśaḥ sarvāḥ samīyuḥ sarvaśabdagaḥ
29. kecit kariṇaḥ karaiḥ sāśvān api rathān ākṣipya
sarvāḥ diśaḥ vikarṣantaḥ sarvaśabdagaḥ samīyuḥ
29. Some elephants, seizing chariots (even those with their horses) with their trunks, dragged them in all directions, moving throughout the battlefield with great noise.
आशुगा विमलास्तीक्ष्णाः संपेतुर्भुजगोपमाः ।
नराश्वकायान्निर्भिद्य लौहानि कवचानि च ॥३०॥
30. āśugā vimalāstīkṣṇāḥ saṁpeturbhujagopamāḥ ,
narāśvakāyānnirbhidya lauhāni kavacāni ca.
30. āśugāḥ vimalāḥ tīkṣṇāḥ saṃpetuḥ bhujagopamāḥ
narāśvakāyān nirbhidya lauhāni kavacāni ca
30. āśugāḥ vimalāḥ tīkṣṇāḥ bhujagopamāḥ saṃpetuḥ
narāśvakāyān lauhāni kavacāni ca nirbhidya
30. Swift, bright, and sharp arrows, resembling snakes, flew forth, piercing through the iron armors and the bodies of men and horses.
निपेतुर्विमलाः शक्त्यो वीरबाहुभिरर्पिताः ।
महोल्काप्रतिमा घोरास्तत्र तत्र विशां पते ॥३१॥
31. nipeturvimalāḥ śaktyo vīrabāhubhirarpitāḥ ,
maholkāpratimā ghorāstatra tatra viśāṁ pate.
31. nipetuḥ vimalāḥ śaktyaḥ vīrabāhubhiḥ arpitāḥ
maholkapratimāḥ ghorāḥ tatra tatra viśāṃ pate
31. viśāṃ pate vīrabāhubhiḥ arpitāḥ vimalāḥ ghorāḥ
maholkapratimāḥ śaktyaḥ tatra tatra nipetuḥ
31. O lord of the people, the bright and dreadful spears (śakti), hurled by the arms of heroes and resembling great meteors, fell down here and there.
द्वीपिचर्मावनद्धैश्च व्याघ्रचर्मशयैरपि ।
विकोशैर्विमलैः खड्गैरभिजघ्नुः परान्रणे ॥३२॥
32. dvīpicarmāvanaddhaiśca vyāghracarmaśayairapi ,
vikośairvimalaiḥ khaḍgairabhijaghnuḥ parānraṇe.
32. dvīpicarmāvanaddhaiḥ ca vyāghracarmaśayaiḥ api
vikośaiḥ vimalaiḥ khaḍgaiḥ abhijaghnuḥ parān raṇe
32. raṇe te parān dvīpicarmāvanaddhaiḥ ca vyāghracarmaśayaiḥ
api vikośaiḥ vimalaiḥ khaḍgaiḥ abhijaghnuḥ
32. In battle, they struck the enemies with bright, unsheathed swords, which were adorned with leopard skins and also with tiger skins.
अभिप्लुतमभिक्रुद्धमेकपार्श्वावदारितम् ।
विदर्शयन्तः संपेतुः खड्गचर्मपरश्वधैः ॥३३॥
33. abhiplutamabhikruddhamekapārśvāvadāritam ,
vidarśayantaḥ saṁpetuḥ khaḍgacarmaparaśvadhaiḥ.
33. abhiplutam abhikruddham ekapārśvāvadāritam
vidarśayantaḥ saṃpetuḥ khaḍgacarmaparaśvadaiḥ
33. khaḍgacarmaparaśvadaiḥ te abhiplutam abhikruddham
ekapārśvāvadāritam vidarśayantaḥ saṃpetuḥ
33. They rushed forth with swords, shields, and battle-axes, displaying those (enemies) who were overwhelmed, greatly enraged (in their last moments), and torn open on one side.
शक्तिभिर्दारिताः केचित्संछिन्नाश्च परश्वधैः ।
हस्तिभिर्मृदिताः केचित्क्षुण्णाश्चान्ये तुरंगमैः ॥३४॥
34. śaktibhirdāritāḥ kecitsaṁchinnāśca paraśvadhaiḥ ,
hastibhirmṛditāḥ kecitkṣuṇṇāścānye turaṁgamaiḥ.
34. śaktibhiḥ dāritāḥ kecit saṃchinnāḥ ca paraśvadhaiḥ |
hastibhiḥ mṛditāḥ kecit kṣuṇṇāḥ ca anye turaṅgamaiḥ
34. kecit śaktibhiḥ dāritāḥ ca kecit paraśvadhaiḥ saṃchinnāḥ
kecit hastibhiḥ mṛditāḥ ca anye turaṅgamaiḥ kṣuṇṇāḥ
34. Some were torn apart by spears (śakti), some were completely cut down by battle-axes. Others were crushed by elephants, and yet others trampled by horses.
रथनेमिनिकृत्ताश्च निकृत्ता निशितैः शरैः ।
विक्रोशन्ति नरा राजंस्तत्र तत्र स्म बान्धवान् ॥३५॥
35. rathaneminikṛttāśca nikṛttā niśitaiḥ śaraiḥ ,
vikrośanti narā rājaṁstatra tatra sma bāndhavān.
35. rathaneminikṛttāḥ ca nikṛttāḥ niśitaiḥ śaraiḥ |
vikrośanti narā rājan tatra tatra sma bāndhavān
35. rājan narāḥ rathaneminikṛttāḥ ca niśitaiḥ śaraiḥ
nikṛttāḥ tatra tatra bāndhavān vikrośanti sma
35. And, O King, men were cut down by chariot wheels and severely wounded by sharp arrows. They were crying out for their kinsmen everywhere.
पुत्रानन्ये पितॄनन्ये भ्रातॄंश्च सह बान्धवैः ।
मातुलान्भागिनेयांश्च परानपि च संयुगे ॥३६॥
36. putrānanye pitṝnanye bhrātṝṁśca saha bāndhavaiḥ ,
mātulānbhāgineyāṁśca parānapi ca saṁyuge.
36. putrān anye pitṝn anye bhrātṝn ca saha bāndhavaiḥ
| mātulān bhāgineyān ca parān api ca saṃyuge
36. anye putrān anye pitṝn ca anye
bhrātṝn saha bāndhavaiḥ (vikrośanti
sma) ca mātulān bhāgineyān ca
parān api saṃyuge (vikrośanti sma)
36. Some were crying for their sons, others for their fathers, and still others for their brothers along with their kinsmen. They also cried for maternal uncles, nephews, and even enemies in the battle.
विकीर्णान्त्राः सुबहवो भग्नसक्थाश्च भारत ।
बाहुभिः सुभुजाच्छिन्नैः पार्श्वेषु च विदारिताः ।
क्रन्दन्तः समदृश्यन्त तृषिता जीवितेप्सवः ॥३७॥
37. vikīrṇāntrāḥ subahavo bhagnasakthāśca bhārata ,
bāhubhiḥ subhujācchinnaiḥ pārśveṣu ca vidāritāḥ ,
krandantaḥ samadṛśyanta tṛṣitā jīvitepsavaḥ.
37. vikīrṇāntrāḥ subahavaḥ bhagnasakthāḥ
ca bhārata | bāhubhiḥ subhujā
chinnaiḥ pārśveṣu ca vidāritāḥ | krandantaḥ
samadṛśyanta tṛṣitā jīvitepsavaḥ
37. bhārata subahavaḥ vikīrṇāntrāḥ ca
bhagnasakthāḥ ca chinnaiḥ subhujā
bāhubhiḥ ca pārśveṣu vidāritāḥ tṛṣitāḥ
jīvitepsavaḥ krandantaḥ samadṛśyanta
37. Many, O Bhārata, were seen with their intestines scattered, their thighs broken, their strong arms severed, and their sides torn open. They were crying out, thirsty and longing to live.
तृष्णापरिगताः केचिदल्पसत्त्वा विशां पते ।
भूमौ निपतिताः संख्ये जलमेव ययाचिरे ॥३८॥
38. tṛṣṇāparigatāḥ kecidalpasattvā viśāṁ pate ,
bhūmau nipatitāḥ saṁkhye jalameva yayācire.
38. tṛṣṇāparigatāḥ kecit alpasattvā viśām pate
bhūmau nipatitāḥ saṃkhye jalam eva yayācire
38. viśām pate kecit tṛṣṇāparigatāḥ alpasattvāḥ
saṃkhye bhūmau nipatitāḥ jalam eva yayācire
38. O King, some, overwhelmed by thirst and lacking vitality, fell on the ground in battle and begged only for water.
रुधिरौघपरिक्लिन्नाः क्लिश्यमानाश्च भारत ।
व्यनिन्दन्भृशमात्मानं तव पुत्रांश्च संगतान् ॥३९॥
39. rudhiraughapariklinnāḥ kliśyamānāśca bhārata ,
vyanindanbhṛśamātmānaṁ tava putrāṁśca saṁgatān.
39. rudhiraughapariklinnāḥ kliśyamānāḥ ca bhārata
vyanindan bhṛśam ātmānam tava putrān ca saṅgatān
39. bhārata rudhiraughapariklinnāḥ ca kliśyamānāḥ
bhṛśam ātmānam ca tava putrān saṅgatān vyanindan
39. O Bhārata, smeared with torrents of blood and greatly afflicted, they bitterly reproached themselves (ātman) and your sons, who were allied with them.
अपरे क्षत्रियाः शूराः कृतवैराः परस्परम् ।
नैव शस्त्रं विमुञ्चन्ति नैव क्रन्दन्ति मारिष ।
तर्जयन्ति च संहृष्टास्तत्र तत्र परस्परम् ॥४०॥
40. apare kṣatriyāḥ śūrāḥ kṛtavairāḥ parasparam ,
naiva śastraṁ vimuñcanti naiva krandanti māriṣa ,
tarjayanti ca saṁhṛṣṭāstatra tatra parasparam.
40. apare kṣatriyāḥ śūrāḥ kṛtavairāḥ
parasparam na eva śastram vimuñcanti
na eva krandanti māriṣa tarjayanti
ca saṃhṛṣṭāḥ tatra tatra parasparam
40. māriṣa apare śūrāḥ kṣatriyāḥ parasparam
kṛtavairāḥ śastram na eva
vimuñcanti na eva krandanti ca saṃhṛṣṭāḥ
tatra tatra parasparam tarjayanti
40. O revered one, other brave warriors (kṣatriya), having established enmity among themselves, neither cast aside their weapons nor cried out. Instead, greatly delighted, they threatened each other here and there.
निर्दश्य दशनैश्चापि क्रोधात्स्वदशनच्छदान् ।
भ्रुकुटीकुटिलैर्वक्त्रैः प्रेक्षन्ते च परस्परम् ॥४१॥
41. nirdaśya daśanaiścāpi krodhātsvadaśanacchadān ,
bhrukuṭīkuṭilairvaktraiḥ prekṣante ca parasparam.
41. nirdasya daśanaiḥ ca api krodhāt svadaśanacchadān
bhrukuṭīkuṭilair vaktraiḥ prekṣante ca parasparam
41. ca api krodhāt daśanaiḥ svadaśanacchadān nirdasya
ca bhrukuṭīkuṭilaiḥ vaktraiḥ parasparam prekṣante
41. And from anger, having bitten their own lips with their teeth, they also looked at each other with faces contorted by furrowed brows.
अपरे क्लिश्यमानास्तु व्रणार्ताः शरपीडिताः ।
निष्कूजाः समपद्यन्त दृढसत्त्वा महाबलाः ॥४२॥
42. apare kliśyamānāstu vraṇārtāḥ śarapīḍitāḥ ,
niṣkūjāḥ samapadyanta dṛḍhasattvā mahābalāḥ.
42. apare kliśyamānāḥ tu vraṇārtāḥ śarapīḍitāḥ
niṣkūjāḥ samapadyanta dṛḍhasattvāḥ mahābalāḥ
42. tu apare kliśyamānāḥ vraṇārtāḥ śarapīḍitāḥ
dṛḍhasattvāḥ mahābalāḥ niṣkūjāḥ samapadyanta
42. But others, though suffering, wounded by gashes and afflicted by arrows, became silent, remaining resolute and exceedingly strong.
अन्ये तु विरथाः शूरा रथमन्यस्य संयुगे ।
प्रार्थयाना निपतिताः संक्षुण्णा वरवारणैः ।
अशोभन्त महाराज पुष्पिता इव किंशुकाः ॥४३॥
43. anye tu virathāḥ śūrā rathamanyasya saṁyuge ,
prārthayānā nipatitāḥ saṁkṣuṇṇā varavāraṇaiḥ ,
aśobhanta mahārāja puṣpitā iva kiṁśukāḥ.
43. anye tu virathāḥ śūrāḥ ratham
anyasya saṃyuge prārthayānāḥ nipatitāḥ
saṃkṣuṇṇāḥ varavāraṇaiḥ aśobhanta
mahārāja puṣpitāḥ iva kiṃśukāḥ
43. mahārāja tu anye virathāḥ śūrāḥ
saṃyuge anyasya ratham prārthayānāḥ
nipatitāḥ varavāraṇaiḥ saṃkṣuṇṇāḥ
puṣpitāḥ kiṃśukāḥ iva aśobhanta
43. But other brave warriors, O great king, dismounted from their chariots, fallen and crushed by excellent elephants while seeking another's chariot in battle, appeared like blooming Palāśa trees.
संबभूवुरनीकेषु बहवो भैरवस्वनाः ।
वर्तमाने महाभीमे तस्मिन्वीरवरक्षये ॥४४॥
44. saṁbabhūvuranīkeṣu bahavo bhairavasvanāḥ ,
vartamāne mahābhīme tasminvīravarakṣaye.
44. sambabhūvuḥ anīkeṣu bahavaḥ bhairavasvanāḥ
vartamāne mahābhīme tasmin vīravarakṣaye
44. tasmin mahābhīme vīravarakṣaye vartamāne
anīkeṣu bahavaḥ bhairavasvanāḥ sambabhūvuḥ
44. Many terrifying roars arose in the armies as that exceedingly dreadful destruction of excellent heroes continued.
अहनत्तु पिता पुत्रं पुत्रश्च पितरं रणे ।
स्वस्रीयो मातुलं चापि स्वस्रीयं चापि मातुलः ॥४५॥
45. ahanattu pitā putraṁ putraśca pitaraṁ raṇe ,
svasrīyo mātulaṁ cāpi svasrīyaṁ cāpi mātulaḥ.
45. ahanat tu pitā putram putraḥ ca pitaram raṇe
svasrīyaḥ mātulam ca api svasrīyam ca api mātulaḥ
45. raṇe tu pitā putram ahanat ca putraḥ pitaram
svasrīyaḥ mātulam ca api svasrīyam ca api mātulaḥ
45. Indeed, in battle, a father killed his son, and a son killed his father. Likewise, a nephew killed his maternal uncle, and a maternal uncle also killed his nephew.
सखायं च सखा राजन्संबन्धी बान्धवं तथा ।
एवं युयुधिरे तत्र कुरवः पाण्डवैः सह ॥४६॥
46. sakhāyaṁ ca sakhā rājansaṁbandhī bāndhavaṁ tathā ,
evaṁ yuyudhire tatra kuravaḥ pāṇḍavaiḥ saha.
46. sakhāyam ca sakhā rājan saṃbandhī bāndhavam
tathā evam yuyudhire tatra kuravaḥ pāṇḍavaiḥ saha
46. rājan sakhā sakhāyam ca saṃbandhī bāndhavam
tathā evam tatra kuravaḥ pāṇḍavaiḥ saha yuyudhire
46. O King, friends fought with friends, and relatives with kinsmen. Thus, the Kurus fought there with the Pandavas.
वर्तमाने भये तस्मिन्निर्मर्यादे महाहवे ।
भीष्ममासाद्य पार्थानां वाहिनी समकम्पत ॥४७॥
47. vartamāne bhaye tasminnirmaryāde mahāhave ,
bhīṣmamāsādya pārthānāṁ vāhinī samakampata.
47. vartamāne bhaye tasmin nirmaryāde mahāhave
bhīṣmam āsādya pārthānām vāhinī samakampata
47. tasmin nirmaryāde mahāhave vartamāne bhaye
bhīṣmam āsādya pārthānām vāhinī samakampata
47. While that immense, limitless fear prevailed in the great battle, the army of the Pandavas (Pārthas) trembled upon encountering Bhishma.
केतुना पञ्चतारेण तालेन भरतर्षभ ।
राजतेन महाबाहुरुच्छ्रितेन महारथे ।
बभौ भीष्मस्तदा राजंश्चन्द्रमा इव मेरुणा ॥४८॥
48. ketunā pañcatāreṇa tālena bharatarṣabha ,
rājatena mahābāhurucchritena mahārathe ,
babhau bhīṣmastadā rājaṁścandramā iva meruṇā.
48. ketunā pañcatāreṇa tālena
bharatarṣabha rājātena mahābāhuḥ
ucchritena mahārathe babhau bhīṣmaḥ
tadā rājan candramāḥ iva meruṇā
48. bharatarṣabha rājan tadā mahābāhuḥ
bhīṣmaḥ ucchritena rājātena
pañcatāreṇa tālena ketunā
mahārathe babhau candramāḥ meruṇā iva
48. O best of Bharatas, O King, then the mighty-armed Bhishma, on his great chariot, shone brightly with his raised silver banner, which featured a palm tree and five stars, appearing like the moon atop Mount Meru.